Liber 1/2023

LIBER

–Hitta din kandidat i din valkrets!

Oavsett om du ska rösta för första gången, är en rutinerad väljare eller bara lite intresserad av politik – bläddra eller djupläs, och bli fascinerad av riksdagsvalet med oss!

S. 9

Vad är Svensk Ungdom? Och varför välja en SU kandidat?

3 LEDARE

Rösta bättre än din mommo

4 RIKSDAGSVALET I ETT NÖTSKAL

– Från din röstsedel till riksdag till regering

6 LUCAS HASSELBLATT:

Att rösta med hjärtat eller hjärnan?

8 FINLANDS VALSYSTEM

— så här går det till

9 VAD ÄR SU?

— varför rösta på en av våra kandidater?

12 EGENTLIGA FINLANDS VALKRETS:

Träffa Oscar, Veera, Filip och Julie

16 HELSINGFORS VALKRETS:

Träffa Morris, Emmi, Kalle, Otso och Bertha

20 HITTA DIN KANDIDAT Översikt över alla SU kandidater

23 NYLANDS VALKRETS:

Träffa Karin, Ida, Emilie, Frida, Julia, Anita och Henrik

30 ULEÅBORG VALKRETS:

Träffa Veronica

31 VASA VALKRETS:

Träffa Christoffer, Ida-Marie och Frans

34 ANNA-MAJA HENRIKSSON:

Framåt tillsammans - din röst behövs!

36 VALCOACHEN:

Är det valet i kvalet, eller kvalet i valet?

LIBER

Röstar

du bättre

än din mommo?

4 procent. Så många – alltså 8 stycken av de 200 invalda riksdagsledamöterna var under 30 år gamla i förra riksdagsvalet.

Linn Svanberg

+358 45 7731 0276

Chefredaktör Formgivning

Miranda Uthardt

+358 40 550 4661 Grano ISSN 2343-239X

Tryckeri

Just nu har dina mor- och farföräldrar mer att säga till om vårt klimat eller din utbildning än du. Det här beror varken på slumpen eller på att yngre kandidater är sämre än de äldre. I själva verket röstade bara dryga hälften av 18-24 åringarna i riksdagsvalet 2019. De som röstade mest var 65-74 åringarna. Av dem röstade 82,0 procent.

utbildningen fungerar i verkligheten att synas lika väl i beslutsfattandet. Och de äldre generationerna kommer fortsätta tro att vi inte bryr oss om politik, fastän vi egentligen gör det. 2023 kan bli året vi chockar valforskare och väljer in yngre personer i riksdagen och framför allt kan det bli ett år då vi unga faktiskt röstar.

Vad tänker du om det?

11 000

Ansvarig utgivare

Julia Ståhle

Kandidattexter och intervjuer:

Linn Svanberg

Omslag

Miranda Uthardt

Bilder

Miranda Uthardt:

s. 2, 10-17, 22, 24-25, 27, 32

Marie Krogius: s.7, 19, 30

Sofia Jern: s. 23, 28, 29

Minna Hellström: s. 26

Marie Lillhannus: s. 31, 33

Upplaga Liber

Grundat 1948

Georgsgatan 27

PB 430, 00101

Helsingfors

Att unga inte röstar beror varken på att vi är lata, ointresserade eller inte kan något om politik. Unga stannar hemma från vallokalen av flera orsaker. Man kanske inte känner att man hittat en kandidat man har förtroende för och partierna med en hög medelålder lyfter inte det som intresserar.

De frågor unga lyfter fram på andra sätt – som genom klimatprotester – får nog beröm, men leder sällan till handlingar. Och även om vi är fantastiska på att göra politik på Instagram och Tiktok, så är det i riksdagen man stiftar lagar och skapar verklig förändring.

Alla åldersgruppers politiska kunskap måste väga lika tungt. Du har fått det här tidningsnumret hem i posten eftersom det är av större vikt än någonsin att rösta i riksdagsvalet. Utan din röst kommer inte våra åsikter representeras när man stiftar lagar i Finland. Utan din röst kommer inte ungas mentala hälsa, klimatet, eller den kunskapen vi har om hur

I den här tidningen finns det 20 kandidater under 30 som är sakkunniga i politiken och vill ta Finland framåt. Att de här personerna kandiderar är inte heller en slump, utan resultatet av det arbete som de själva och andra unga personer gjort för att få med dem på listan.

Ta alltså med ditt ID och kompisgäng och rösta lika aktivt som din mormor, morfar, farmor eller farfar. För det din mummi är expert på är inte samma sak som det du är expert på. Alla har vi vår egen kunskap, även om man inte själv tror på det alla gånger. Och den kunskapen förtjänar att höras! Den andra april ser vi till att skapa förändring tillsammans och röstar lika bra som (eller ännu bättre än) andra åldersgrupper!

Linn Svanberg Chefredaktör

Från din röstsedel

Oberoende om det här är ditt första, sjunde eller trettonde val du får rösta i, så mår alla bra av lite repetition ibland. Så ta detta som ett inlärningstillfälle – detta är din guide för att förstå och fascineras av riksdagsvalet 2023.

Text: Linnéa Lang

Bild: Kieran Sheehan

1. I VALLOKALEN

På valdagen den 2 april eller under förhandsröstningen 22-28 mars (22-25 mars om du bor utomlands) går du in i ett valbås i vallokalen, skriver siffran på den kandidat du valt att rösta på på röstsedeln och lägger den i en låda, även kallad en valurna.

Under förhandsröstningen kan du rösta var som helst i Finland, men på själva valdagen kan du endast rösta i din vallokal. Du får information om din valkrets, vallokal och instruktioner för röstningen i rösträttsanmälan som skickas hem till dig.

2. PÅ VALVAKAN

Den stunden då så gott som alla finländska medborgare sitter fastklistrade i soffan framför tv:n, förutom under slottsbalen och ishockey-vm, är valvakan för riksdagsvalet som infaller söndag kväll den 2 april.

Efter att vallokalerna stängts klockan 20.00 publiceras resultatet från förhandsröstningen, vars röster har räknats under eftermiddagen. Från och med klockan 20.00 inleds också räkningen av valdagens röster. Dessa uppdateras under kvällens lopp i samband med valvakan som sänds live i tv.

Valvakan pågår så gott som hela kvällen och det slutliga resultatet brukar fastställas ungefär klockan 23.00, ibland först närmare midnatt. Stämningen under valvakan är både förväntansfull och spänd, det kan vara festligt men också en atmosfär fylld av besvikelse.

till riksdag till regering – det här är riksdagsvalet i ett nötskal

Riksdagen har den högsta

beslutsfattande makten i landet och besluter om lagstiftning och

statsfinanser. Söndagen den 2 april

2023 väljer vi tillsammans Finlands riksdag för de kommande fyra åren och

allas röst behövs.

Du röstar – du avgör.

3. RIKSDAGENS BILDNING

Det slutliga valresultatet fastställs onsdagen efter valdagen, det vill säga 5 april. Då har också brevrösterna som möjligen anlänt senare räknats. För fastställande av valresultatet används det d’Hondtska systemet. För att undvika att alla ledamöter skulle väljas in från de största städerna med flest invånare och högst antal röster, är Finland indelat i 13 valkretsar. Varje valkrets har ett visst antal mandat, alltså ett visst antal platser reserverade i riksdagen. Antalet mandat fastställs på basis av antalet finska medborgare i valkretsen sex månader innan valdagen. Du kan endast rösta på en kandidat som är uppställd i den valkrets som din kommun hör till.

4. REGERINGSFÖRHANDLINGAR

Då riksdagen är vald inleds regeringsförhandlingarna. Företrädaren för den största riksdagsgruppen, alltså för partiet som blivit störst, sammankallar alla gruppers företrädare till överläggningar, där man väljer en regeringssonderare som har som uppgift att ta reda på vad för åsikter partierna har i de frågor som är mest centrala för regeringsbildningen. Regeringssonderaren meddelar sedan vilka grupper som inleder förhandlingarna om den nya regeringen. Under själva regeringsförhandlingarna besluts det om regeringsprogrammet, antalet ministrar och fördelningen av ministerposter, samt arbetsfördelning mellan partierna. Presidenten presenterar statsministerkandidaten åt riksdagen och denna måste få över hälften av rösterna för att bli vald till statsminister. Statsministern lägger sedan fram ett förslag på de övriga ministrarna som också måste utnämnas av presidenten.

5. OPPOSITIONEN

De partier som hamnar utanför regeringen hör till oppositionen. Oppositionen är viktig eftersom dess uppgift är att utmana och ifrågasätta regeringens beslut.

6. SEN DÅ?

Efter att regeringsprogrammet är klart börjar själva arbetet. Nu kommer riksdagen stifta lagar och bestämma budget för att få igenom sin politik. Alla riksdagsledamöter kan ge egna lagförslag, men de flesta lagförslag kommer från regeringen. Blev din kandidat invald i riksdagen? Håll gärna lite extra koll på hur hen röstar i olika frågor — det är nämligen vi väljare som igen, om fyra år, får avgöra om vi är nöjda med arbetet riksdagen gjort. Makten ligger alltså i våra händer – kom ihåg att rösta!

Att rösta med hjärtat eller hjärnan - det är frågan

Valet närmar sig med stormsteg och valrörelserna går heta – du har säkert redan sett flera kandidater på stan, och du börjar kanske drabbas av beslutsångest – vilken kandidat är rätt?

Text: Lucas Hasselblatt

Politiksnacket kommer inte att avta förrän det är dags för valdag den 2 april och vi får veta vem som kommer att sitta i riksdagen de kommande fyra åren, och därefter får ett regeringsprogram.

Som väljare kan du finna dig i väldigt olika situationer. Kanske du redan har hunnit rösta i flera val och har en tradition att rösta på ett visst parti och därför tänker fortsätta på samma spår. Eller har du just fyllt 18 och alltså är en förstagångsväljare? Kanske du inte alls har en uppfattning av det politiska fältet och partiernas olika värderingar eller är du en rörlig röstare och röstar på olika partier från val till val. Oberoende hur du tidigare röstat – eller inte röstat – är det värt att tänka efter en stund förrän du skrider till verket och röstar. I Finland har vi personval vilket innebär att du också måste bestämma dig för en viss specifik kandidat.

Snabba och smidiga – men hur bra är egentligen valkompasserna?

En snabb lösning för att välja kandidat är att ta en valkompass (=vaalikone på finska) , som är ett ypperligt verktyg för att snabbt få fram en kandidat som delar samma värderingar som en själv. Yle:s

valkompass är en av de mest använda men flera andra mediehus eller organisationer har valkompasser så kan löna sig att pröva på flera ifall frågorna varierar. Men du ska inte glömma att det finns en sannolikhet att alla kandidater inte har fyllt i alla kompasser och att olika kompasser har olika frågor vilket påverkar slutresultaten.

Men är valkompasser uteslutande det bästa alternativet för att få fram den mest passande kandidaten? Ofta brukar kandidater klaga på att det är svårt att ge helt vettiga svar på frågor då de till exempel kan simplifieras till att du ska ta ställning till ett påstående från 0-10, eller svara ja eller nej på en komplicerad fråga. Därför är det också viktigt att läsa kandidatens motiveringar och vidareutvecklingar ifall det finns sådana till svaren – ingen kompass är helt perfekt.

“Välj inte bara kandidat – kolla på partiet!”

Många sätt att hitta kandidat Med andra ord kan valkompasser vara missvisande, så hurdana andra sätt finns det att hitta rätt kandidat? Partierna spelar en stor roll i

kandidatnomineringen och partiets värderingar och politik påverkar vilka frågor kandidaterna kan driva ifall de blir invalda. Det är viktigt att säkerställa sig om att en kandidat och dess parti har liknande värderingar, om det förekommer motsägelser finns det en chans att kandidaten inte kommer att kunna driva sådan politik i framtiden. Ifall du känner dig osäker gällande en eventuell kandidat kan du också modigt kontakta hen för att se vad hen tycker, en viktig del av kampanjen är att finnas där för väljare och att kunna svara på frågor – kanske just du kan bonga din potentiella kandidat på kampanjfältet?

Vad är taktikröstning?

En del av mig vill att du ska rösta med ditt eget samvete, hittar du en kandidat som känns som den rätta för dig ska du rösta på hen. Men det finns ett annat sätt att rösta vilket kallas för taktisk röstning. Taktisk röstning innebär att du röstar på en kandidat eller parti som du egentligen inte förespråkar starkast. Är till exempel två partier stora i din valkrets, kanske du vill lägga din röst på det partiet som du tycker bättre om av de två, för att säkerställa att

just det partiet får en invald kandidat, hellre än att ge din röst åt ett mindre parti som enligt prognosen inte verkar få någon invald. Du kanske starkt ogillar något parti, och därför vill ge din röst åt det partiet som kan förhindra partiet du ogillar från att bli störst. Eller så verkar något parti tappa sitt mandat i din valkrets, och du vill säkerställa att det partiet finns kvar och representeras. Å andra sidan har också mindre partier makt i riksdagen, eftersom bara några platser kan behövas för att ge majoritet åt regering. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt att din röst faktiskt speglar vad du tycker, så att politiken motsvarar finländarnas åsikter! Oberoende hur du väljer din kandidat är det viktigaste att faktiskt röstar. Valdeltagandet kan ses som en, av flera indikatorer över hur väl en demokrati fungerar. I riksdagsvalet 2019 var valdeltagandet 72,1%.

Lyckas vi höja det i år?

“Viktigt att din röst speglar vad du tycker”

Så här fungerar

valsystemet i Finland

I riksdagsvalet väljs Finlands 200 riksdagsledamöter ur 13 valkretsar

Mandatplatserna fördelas proportionellt enligt befolkningsmängd, förutom Ålands valkrets som har ett mandat i riksdagen

Alla 18 år fyllda finska medborgare (som inte är anställda av försvarsmakten eller är under förmyndarskap) kan ställa upp i riksdagsvalet, antingen genom ett parti eller genom en valmansförening som bildas av 100 röstberättigade personer

Riksdagsvalet i Finland är ett personval så att väljare röstar på en specifik kandidat

Rösterna räknas enligt d’Hondts metod

Detta innebär att kandidaterna grupperas ihop enligt valförbund, parti eller valmansförening

Först räknas gruppens röster och på basis av de rösterna får grupperna mandat i riksdagen

Sedan fördelas gruppens mandatplatser enligt de kandidater som fått flest röster

Bild: Joakim Honkasalo

VAD ÄR SU:S POLITIK

– varför välja en SU kandidat?

Alla Svensk Ungdoms kandidater går till val med egna åsikter. För att hitta din perfekta match rekommenderar vi förstås att du läser intervjuerna, kollar kandidaternas sociala medier och bloggar samt kollar på svaren i valkompasser.

Här är ändå några punkter som du kan lita på att du får om du väljer att ge din värdefulla röst åt en SU kandidat och åt SFP som parti!

Alla människor är lika värda. Vi tror på allas möjligheter att få förverkliga sig själva och på allas frihet att få vara vem de är, tro på det de vill och göra det man vill så länge man inte inskränker någon annans rätt att göra det samma.

3. Vi värnar om båda nationalspråken!

Svenskans ställning i Finland behöver fortsättningsvis sina försvarare. SFP värnar outtröttligen om att svenskans ställning bevaras i kommuner, välfärdsområden och i rikspolitiken. Du ska alltid kunna få vård och kunna vara i kontakt med myndigheter på ditt modersmål!

4. Vi väljer fakta och

Som förbund och parti vill SU och SFP vara i nära kontakt med sina väljare. Tveka alltså aldrig i att vara i kontakt – vi svarar dig gärna på mail, Instagram DM, i kommentarsfältet på Tiktok, per post eller via brevduva (så länge den hittar fram till kansliet). Din röst tar våra kandidater till riksdagen, men ska höras också under riksdagsperioden!

Finland är både stad och landsbygd. Du ska kunna bo i hela landet, och hela Finlands expertis behövs i beslutsfattandet!

SU arbetar aktivt för att undvika enkla svar på svåra frågor. Samhällsproblemen och lösningarna förutsätter samarbete och diskussion. Vi tror på helhetslösningar där man hör forskare och fakta!

forskning framom populism!

5. Vi vill höra dig och är gärna i kontakt!

1. Vi bryr oss om jämlikhet och alla människors lika värde

2. Vi ser till hela landets bästa

SVENSK UNGDOM

Vad är det?

Svensk Ungdom (SU) är Svenska folkpartiets (SFP) ungdomsorganisation. Vi är ett socialliberalt förbund och

våra ca 3000 medlemmar är mellan 14-30 år gamla.

SU styrs av en ordförande, två vice ordförande och fem styrelsemedlemmar. Förbundet är indelat i fyra geografiska kretsar: Egentliga Finland, Helsingfors och samkretsen, Nyland och Österbotten. Kretsarna styrs av egna styrelser och ordförande. SU har också arbetsutskott för olika politiska teman.

Hur kan jag vara med och göra politik i SU?

Vill du bli aktiv är det enkelt att bli det genom att till exempel skicka en DM och se om det finns öppna platser i ett utskott eller en kretsstyrelse, eller så kan du komma på ett evenemang vi ordnar. Det kanske bästa sättet att bli aktiv är att komma på kongressen den 12-14 maj. För det behövs ingen förhandskunskap – det är bara att anmäla sig och dyka upp. På kongressen röstar vi om SU:s politik, lär känna varandra och äter finsupé tillsammans!

Om du vill gå med i ett arbetsutskott kan du skicka en DM eller ett mail till info@su.fi och berätta kort om vad du är intresserad av!

Vad är en SU-kandidat?

Svensk Ungdoms kandidater i riksdagsvalet är alla de SFP-kandidaterna som är 18-30 år. SU:s kandidater arbetar för att alla åldersgrupper ska höras i politiken. Alla dem kan du läsa om i den här tidningen!

Vart kan jag rikta frågor?

Övriga Finland hör till samkretsen

SU i Österbotten Rådhusgatan 23, 65100 Vasa

SU i Egentliga Finland

Du når oss enklast i Instagram DM eller på mailadressen info@su.fi.

Personalen nås på sidan su.fi/person- al/ och styrelsen på sidan su.fi/personal/för- bundsstyrelsen/

Hur kan jag bli medlem?

Gå in på vår webbsida su.fi/bli-medlem och fyll i din information. Välkommen med att förändra världen med oss!

Kretskansli:

Auragatan 1 G, 20100 Åbo

SU i Nyland, SU i Helsingfors och samkretsen

Kretskansli:

Georgsgatan 27, 00100 Helsingfors

Från ungdomsparlamentet på Kimitoön, till förtroendeuppdrag inom studentpolitiken, jobb som riksdagsassistent för Stefan Wallin och nu medarbetare för justitieminister Henriksson – för Oscar Byman är riksdagen ett naturligt nästa steg.

– Jag bryr mig väldigt mycket om det här landet. För mig är det viktigt att vara med och påverka vår framtid så den är så bra som möjligt och därför är det logiskt att kandidera, säger Oscar.

Berätta om den politiken du för!

– En fungerande ekonomi är vad som formar framtiden — spännande och moderna jobb ska finnas för alla dem som vill jobba, och pengarna ska bli kvar i handen. I studentpolitiken var jag med och drev den rörelsen som äntligen lyckades höja inkomstgränserna för studiestödet med 50% – jobb ska alltid löna sig!

Oscar Byman, 26

Kimitoön

Specialmedarbetare för justitieminister Anna-Maja Henriksson, ekonom

Tre hjärtefrågor: Ekonomi, försvar, hållbar utveckling

Utanför politiken: Idrottar, friluftsliv, läser böcker

Unpopular opinion: Vi borde vara mindre på sociala medier!

IG: @oscarbyman oscarbyman.fi

Angående säkerhetspolitiken vill Oscar se Finland som aktiv medlem i försvarsalliansen Nato.

– Försvaret är den yttersta säkerheten för vårt land. Finland ska vara en producent och inte bara en konsument i Nato, vilket betyder att vi ska ta en aktiv roll i att arbeta emot auktoritär regimer och bidra för alliansens bästa.

Oscars tredje valtema – hållbar utveckling – ska enligt honom gynna både plånboken och klimatet.

– Åbo ska bli transportsektorns innovationshuvudstad! Av det vi exporterar går 90% sjövägen och också det behöver göras hållbart då vi är beroende av förbindelser.

Alla partier bryr sig inte om klimatförändringen – hur får man dem att understödja en grön omställning?

– Sällan får man igenom något som bara är bra för en själv. Alla partier i Finland vill ha fler jobb och högre sysselsättning. Här måste man visa att man genom en grön omställning gynnar klimatet samtidigt som man stöder ekonomin – då vill alla stödja det! En grön omställning kommer ändra på en del branscher, men istället skapa nya. Historiskt har vi sett att en marknadsekonomi gör allt mer effektivt.

Har du några vallöften?

– Jag lovar att göra mitt absolut bästa för att vår framtid ska bli så bra som möjligt!

— Jag var irriterad på hur saker fungerade och vill göra dem bättre!

Så sammanfattar Veera Granroth varför hon gick med i politiken. Veera har varit politiskt aktiv redan under en längre tid, bland annat som vice ordförande för Svensk Ungdom, och är nyligen invald i Egentliga Finlands välfärdsområde som suppleant. Förra året fungerade hon som styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår, och är därför väl insatt i studerandepolitik.

Varför kandiderar du i riksdagsvalet?

– Politik har länge gjorts allt för kortsiktigt; man har inte sett på beslutens verkliga konsekvenser och på vilka effekter de ger. Det vill jag ändra på.

Som exempel på kortsiktig politik nämner Veera bland annat antagningsreformen för högskolor och hur att vården inte kunnat satsa på förebyggande vård.

– Antagningsreformen ändrade

Veera Granroth, 24

Åbo

Studerande i samhällsvetenskaper

Tre hjärtefrågor: Utbildning, välmående, trygghet

Utanför politiken: Scoutar, är i naturen, föreningsaktiv

Unpopular opinion: Föredrar dåliga serier över bra filmer

IG: @veeragranroth veeragranroth.com

systemet så att de ämnen som har flest kurser i gymnasiet ger mest poäng. Det här har ändrat studerandes prioriteringar så att till exempel färre skriver språk och fler matematik.

Som exempel på andra sakfrågor nämner Veera att studerandes ekonomi måste ses över, och att värnplikten behöver en ny modell som utgår från selektiv värnplikt där beväringar väljs på basis av motivation och lämplighet.

– Nuvarande regeringen har arbetat på ett system med uppbåd för alla och det är ett steg i rätt riktning. En uppdatering av värnpliktssystemet som inkluderar alla oberoende av kön skulle förstärka vårt totalförsvar!

Hur ser du på det politiska klimatet just nu?

– Det nuvarande läget skrämmer bort folk för att det är så polariserat. Jag tror ändå att de

flesta som är med i politiken verkligen vill förbättra nuläget. Själv gör jag inte politik på någon annans bekostnad, utan jag vill föra fram mina egna idéer.

Har du några vallöften?

– Det är knepigt med vallöften; jag vill inte lova något om jag inte är säker på att hålla det. Men jag lovar att göra beslut som är hållbara också på lång sikt. Det är otroligt viktigt att rösta: de besluten som gjorts fram tills nu, till exempel om klimatet, har inte tagit de yngre generationernas framtid i beaktande. Detta behöver förändras och därför vill jag verkligen uppmuntra alla till att rösta!

Abiturienten och Åbobon Filip

Schauman har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och påverkan, och är väl insatt i ungas och särskilt gymnasiestuderandes situation. Riksdagsvalet är hans första politiska val, och han ser med stor iver på att ge sig in i en politisk karriär och få en ännu bättre insyn i hur saker i politiken fungerar i praktiken.

Varför kandiderar du i valet, Filip?

– Utan unga som representeras i riksdagen kommer inte problem som ungas mentala hälsa att lyftas fram. Ungas röster måste höras på alla nivåer inom beslutsfattandet!

En av Filips slogans i valet är “rimligare förväntningar på studerande”. Som abiturient är han välbekant med bland annat högskoleantagningen, och ser hur gymnasiestudierna ser ut i praktiken. Som exempel på systemfel nämner har matematikstudierna som fått enorm vikt i

Filip Schauman, 19

Abiturient

Tre hjärtefrågor: Ungas röst, utbildning, trygghet

Utanför politiken: Församlingsaktiv, spelar orgel, umgås med vänner

Unpopular opinion: Religionsundervisningen ska finnas kvar som ett skolämne

Åbo IG: @filipschauman

antagningen. Då just nu studerande som studerat lång matte väljer att skriva provet i kort matematik blir det dessutom svårt för de som bara studerat kort matematik att lyckas.

– Skrivningarnas vikt får alltså inte vara för stor! Visst ska man belöna de studerande som lyckas, men det måste finnas en balans. Situationen som den är nu sätter alla studerande i en orimlig position.

– Vi ska ha världens bästa skola! Man får absolut inte skära i utbildning, och vi ska heller inte införa terminsavgifter i tredje stadiet.

Dessutom vill Filip se att lagstiftningen i Finland verkligen ser till vetenskap och inte grundas på fördomar.

– Inom drogpolitiken ska vi också se vård framom straff. Jag skulle också vilja se ett test av brukarrum.

Hur ska vi skapa bättre politisk diskussion?

– Man ser på bland annat Tiktok hur man går på enskilda partier och politiker. Vi behöver ett hälsosammare diskussionsklimat då vi ställs inför kris på kris. Diskussioner måste hållas på ett moget sätt – vi ska fundera på långsiktiga lösningar och tänka hållbart.

Har du några vallöften

– Trygga skolor, trygga hem och en trygg framtid. Man ska alltid vara försiktig med vallöften, men jag kommer outtröttligen arbeta för rimliga förväntningar på studerande!

Julie Wallin hade inga planer på att engagera sig i politiken eller på att ställa upp i val. Men när hon blev uppmuntrad till att kandidera i riksdagsvalet var det ändå klart för henne: finns det en chans måste man ta den!

Riksdagsvalet är en fin möjlighet och en upplevelse för livet. Det är värdefullt att få träffa så många människor som man gör på kampanjfältet.

Ett av Julies mål i kampanjen är att fungera som inspiration för andra människor, och visa att man kan och får ta plats i politiken även om man inte har erfarenhet eller enorma förhandskunskaper.

– Du behöver inte kunna eller veta allting! Jag ser mig själv som en pusselbit för företagare och unga, att visa att det är okej att komma med fastän man inte vet allting. Jag hoppas kunna ge mod åt en annan ung person att i framtiden ställa upp.

Julie Wallin, 23

Pargas

Företagare

Två hjärtefrågor: Unga, företagare

Utanför politiken: Umgås med vänner, pynjar med bilar

Unpopular opinion: Tycker om att gå till tandläkaren

IG: @ juliewallin2023

I år fungerar Julie som ordförande för Väståbolands företagare för andra året. Den plattformen vill hon använda som en möjlighet att lyfta fram företagares röster och se till att de hörs i den politiska diskussionen.

– Skatter är ju någonting man som företagare grubblar över. Också den nya pensionslagen har många haft funderingar om. Jag ser mig som någon som kan föra fram det som andra tycker att ska förändras, och jag är inte rädd för att stå upp för det.

Hur kan vi skapa ett bättre politiskt diskussionsklimat?

–I politiken är det ju ofta så att alla kör sitt eget race. Men man måste också lyssna på dem som tänker annorlunda än en själv. Även om någon inte har rätt måste man ha respekt för den andra.

I kampanjen rör sig Julie på fältet så mycket som det är möjligt och tycker om att diskutera ansikte

mot ansikte.

– Man får gärna komma och prata med mig! Vi är alla medmänniskor och det finns många som är ensamma, särskilt äldre, det ser jag mycket i mitt jobb. Det är alltid fint att kunna pigga upp någons dag!

Har du några vallöften?

– Jag lovar ingenting konkret. Men väljer du mig så röstar du på en ung företagsam kvinna som kan ge en röst åt dig också. Finland måste bli ett bättre land för företagare. Du är något nytt, så rösta på något nytt!

Morris Liemola har gjort en snabb karriär inom politiken; han ställde upp i kommunalvalet 2021, gjorde ett strålande resultat för en förstagångskandidat och kandiderar nu i riksdagsvalet med sloganen “målmedveten långsiktighet”.

Varför ställer du upp i riksdagsvalet?

– Kommunalvalet ledde till en snöbollseffekt – jag har alltid varit samhällsintresserad och under valet insåg jag att det finns en verklig efterfrågan på min politik. Det finns flera frågor jag genuint brinner för och jag ser mig själv som en brobyggare som vill hitta samsyn i svåra frågor.

I sin kampanj lyfter Morris upp teman om ungas välmående, utbildning samt att Finland bör bli ett mer företagarvänligt land.

– Barn har fallit bort från hobbyverksamheten de senaste åren, vilket bidrar till en ökande

Morris Liemola, 23

Helsingfors

Studerande, vice ordförande för Svensk Ungdom

Tre hjärtefrågor: Unga och utbildning, mental hälsa, företagande

Utanför politiken: Umgås med vänner, boxning

Unpopular opinion: Gillar inte skaldjur! (trots att familjeföretaget säljer just skaldjur)

IG: @liemolamorris_official morrisliemola.fi

psykisk ohälsa. Barn och unga behöver tas bättre hand om i nästa regeringsperiod. Det gäller både att ta i bruk terapigarantin och att stödja studerandes privatekonomi.

– Studerande är den fattigaste samhällsgruppen i Finland. Att lyfta studerandes rättigheter är en investering i vår framtid.

För Morris, som vuxit upp i en företagarfamilj, är frågor angående företagare särskilt viktiga. Här är hans budskap tydligt: för att göra Finland mer företagarvänligt behöver byråkratin förenklas.

Vilka konkreta saker kan göra Finland med företagarvänligt?

– Arvs- och gåvoskatten behöver ersättas med en överlåtelseskatt vid ägarbyte av företag, så att inte skatterna riskerar att familjeföretag går i konkurs för att man inte kan betala skatten när man tar över företaget. Också den nya pensionslagstiftnin-

gen för företagare är orättvis mot egenföretagare och frilansare, då den utgår bland annat från medianlönen i branschen. Det här slår också hårt mot unga som vill starta företag.

Har du några vallöften, Morris?

– Jag lovar att göra mitt bästa för att se till ungas och studerandes rättigheter och att driva en företagarvänlig politik i Finland! En regeringsperiod är fyra år, men besluten har effekt för en längre tid än så – det är din framtid som påverkas, så rösta!

Emmi Piippo brinner för socialt och ekologiskt hållbarhet och vill jobba för en rättvisare värld.

– Jag har så länge jag kan minnas varit bra på att lägga märke till orättvisor och ojämlikheter, både i min närmiljö men också på ett större plan. Jag vill kunna jobba för att lösa dessa orättvisor, och därför är politiken något jag begett mig in i.

Emmi började sin karriär inom politiken via högskolepolitiken. Efter detta blev hon partipolitiskt aktiv, och är sedan våren 2022 vice ordförande för SFP i Helsingfors. Emmi blev efter ett lyckat kommunalval 2021 invald i ungdomssektionen i Helsingfors, som bevakar under 30-åringars rättigheter i staden. I sina förtroendeuppgifter har hon aktivt lyft upp frågor kring ungas välmående och behovet av en grön omställning.

Emmi Piippo, 27

Helsingfors

Riksdagsassistent, Politices magister i samhällsvetenskaper

Tre hjärtefrågor: Välmående, klimat, ekonomi

Utanför politiken: Klättrar, umgås med vänner

Unpopular opinion:

Det är helt okej att högt berätta vem man röstar på i val IG: @emmipiippo emmipiippo.com

Varför ställer du upp i det här valet?

– Nästa regeringsperiod kommer att avgöra hur framtidens välfärdsstat ser ut. Vi behöver tänka här och nu, men måste också blicka framåt; om vi fortsätter åsidosätta vårdkrisen, klimatkrisen eller bristen på arbetskraft som råder i dag kommer det stå oss dyrt i framtiden, och det är kommande generationer som betalar priset.

Emmi har klara visioner för en framtid där vi lever innanför klimatets gränser.

–Vi behöver inte leva ett tråkigare liv för att bromsa klimatförändringen.Tillväxt kan absolut ske innanför miljöns villkor. Klimatomställningen ska och kan också vara rättvis så att inte fel personer drabbas; det är de som smutsar ned som ska betala.

Unga och studerande inom arbetslivet är frågor Emmi ser att man behöver sätta fokus på.

– Unga vill ha mer frihet och kunna påverka våra egna arbetsvillkor. Vi ska inte behöva vara rädda för arbetslivet eller för att bli utbrända, utan arbetslivet ska vara mänskligt och den psykiska hälsan en prioritet.

Har du framtidstro, och har du några vallöften?

– Jag har absolut framtidstro. Vi har all information om hur vi ska skapa en bättre framtid. Nu behövs det vilja, vision och mod att faktiskt göra saker annorlunda. Jag lovar att göra mitt absolut bästa – det har påriktigt en skillnad vem som sitter i riksdagen.

Riksdagsvalet 2023 är det första valet Kalle Pusa ställer upp i någonsin. De senaste årens pågående kriser har fått honom att vakna upp till politiken och kandidaturen har en tydlig orsak: vi kan inte fortsätta se på politiken som vi gjort de senaste åren då även världen har förändrats.

Hurudan politik för du, Kalle?

– Finland står inför stora utmaningar vi måste vakna upp till. Vi måste in i NATO och vara en stark röst där och vara en tydlig del av västvärlden. Hotet från öst måste tas på allvar och säkerhetsläget förändras hela tiden. Klimatpolitiken och klimatförändringen måste i politiken betraktas mer ur ett aktuellt läge och anpassas bättre enligt de utmaningar vi har i dag.

Två konkreta frågor Kalle vill jobba för i Finland är bland annat

Kalle Pusa, 30

Helsingfors

Jurist och IT konsult

Tre hjärtefrågor:

Klimat, säkerhet, välfärdssamhälle

Utanför politiken: Läser, spelar tennis och badminton, friluftsliv

Unpopular opinion: En pizza med bara ost och tomat är den bästa pizzan!

IG: @kallepusa kallepusa.com

att göra det möjligt att förbjuda rökning i lägenheter i bostadsaktiebolag, där begränsning just nu är svårt. Också bestämmelser kring hyresgarantier på bostadsmarknaden är något Kalle vill förändra.

– Just nu är det som vilda västern. Hyresgästernas ställning borde förstärkas – särskilt unga luras just nu på bostadsmarknaden vilket kunde undvikas genom att göra det obligatoriskt med hyresgarantikonton.

Kalle har fört en del kampanj på TikTok och ser stora problem i hur diskussionsklimatet ser ut där.

– Populismen är ett farligt verktyg, men att man lägger ut en populistisk video och att den får stor spridning betyder inte att personerna är dumma, utan att man besvarar de känslor som finns. Tiktok är en kanal där man kan föra politik utan att någon kan utmana

det man säger i en jämlik diskussion. Det är lätt att vara arg, hata och skratta åt andra men desto svårare att verkligen förstå varandra.

Har du några vallöften?

– Inför ett val kan man aldrig lova någonting konkret – fastän jag skulle vilja lova sänkta skatter på mensskydd eller vin till matbutiken vet jag att det inte fungerar så att det lätt går att genomföra. Jag är en kandidat som verkligen tror att vi kan skapa en bättre värld för alla, och kommer göra mitt absolut bästa för att fatta beslut som på riktigt ser till att världen blir bättre!

Otso Reijonens första minne av politiken är från år 2012, då han inte orkade vaka under presidentvalvakan, och därför bad sina föräldrar skriva en post-it lapp så det första han skulle se då han vaknade var vem som valts till president. Elva år senare ställer han upp i riksdagsvalet med avsikten att göra beslutsfattandet i Finland mer långsiktigt.

– Samhällsproblemen har ofta lösningar som grundas på fakta och forskning – men av någon orsak väljer man att inte fatta sådana beslut. Jag är med i politiken för att jag har ett intresse att ändra på det som är fel! Ungas röst hörs inte tillräckligt – det är förstås upp till väljaren vem som sitter i riksdagen, men genom att ställa upp unga kandidater möjliggör vi att fler unga väljs in!

Otso Reijonen, 20

Helsingfors

Student, jobbar inom kundbetjäning

Tre hjärtefrågor: Utbildning, kultur, ekonomi

Utanför politiken: Musikalisk mångsysslare

Unpopular opinion: Fastlagsbullen ska ätas med sylt!

IG: @otsoreijonen

Hurudan politik driver du i riksdagsvalet?

– Jag för en politik som ser på långsiktigheten. Innan vi fattar ett beslut måste vi göra bättre konsekvensbedömningar för att se på hur besluten påverkar både pensionärer och barn samt klimatet. Läroplanen från 2016 byttes redan fem år senare ut mot en ny läroplan. För lärarna blev det tungt att undervisa två parallella läroplaner och utbildningsresultaten i Finland blir allt sämre. Nu är det svårt att utvärdera vad som skapade felen, då vi under en så kort tid fick olika läroplaner. Skolorna behöver mer arbetsro!

I den ekonomiska politiken vill Otso se att man inte fastnar mellan bara de två alternativen: att höja skatter eller skära ner. Istället vill han se helhetsbaserat beslutsfattande.

– Vi måste beskatta men utan att det påverkar köpkraften negativt. Den statliga låntagningen måste också få ett slut. Den senaste regeringsperioden har man enhälligt fattat beslut om låntagning – då vi haft kriser som pandemin och kriget har det varit det enda alternativet. Men vi kan inte ta nya lån för att finansiera statens grundläggande verksamhet, utan lånen måste vara sådana som betalar tillbaka sig, till exempel i form av investeringar!

– I utbildningen kan vi ändå inte skära ner, anser Otso.

Har du några vallöften?

– Jag lovar att försvara unga i allt beslutsfattande!

SU kandidater

Hitta din kandidat bland Svensk Ungdoms 20 uppställda riksdagsvalskandidater i fem olika valkretsar.

Egentliga Finlands valkrets

Helsingfors valkrets

Nylands valkrets

Uleåborgs valkrets

Vasa valkrets

OSCAR BYMAN Kimitoön

VEERA GRANROTH Åbo

FILIP SCHAUMAN Åbo

OTSO REIJONEN Helsingfors

BERTHA SIMOJOKI Helsingfors

JULIE WALLIN Pargas

MORRIS LIEMOLA Helsingfors

EMMI PIIPPO Helsingfors

KALLE PUSA Helsingfors

CHRISTOFFER INGO Korsholm

IDA-MARIE JUNGELL Jakobstad

VERONICA HELANEN Uleåborg

FRANS VILLANEN Vasa

JULIA STÅHLE Esbo

ANITA WESTERHOLM Raseborg

HENRIK WICKSTRÖM Ingå

KARIN CEDERLÖF Esbo

IDA FLEMMICH Sjundeå

EMILIE JÄNTTI Ekenäs

FRIDA SIGFRIDS Borgå

Bertha Simojokis första val var kommunalvalet 2021 – då var hon 17 år gammal och fyllde 18 bara en dryg vecka innan valet. Riksdagsvalet är alltså Berthas andra kandidatur – men politiken har alltid intresserat.

Bertha, varför är du uppställd i valet?

– Jag gör politik eftersom det är jätteviktigt för mig. Jag upplever att kärnan i att göra politik är val, då görs politiken konkret och den synliggörs för väljare. För mig är det lämpligaste sättet att jobba med val att själv kandidera!

Bertha har så gott som hela sitt liv varit intresserad av politik, tagit reda på hur saker och ting fungerar och funderat på lösningar på problem. Jämställdhet är Berthas viktigaste politiska fråga, och det är ur ett jämställdhetsperspektiv som hon ser på de flesta frågor i samhället.

Bertha Simojoki, 19

Student, styrelsemedlem i Svensk Ungdom

Tre hjärtefrågor:

Jämställdhet, invandring och integration, arbete och företag

Utanför politiken: Sjunger i kör och jobbar med politik

Unpopular opinion: Tvättar alltid tänderna i duschen

Helsingfors IG: @berthasimojoki

Är Finland jämställt?

– Det beror på vad man jämför med. Jämfört med andra länder är Finland ett modelland men om man mäter Finland mot sig självt så nej. Lönerna är inte jämställda och inte heller föräldraledigheterna.

Bertha ser särskilt på värnpliktsfrågan som något hon skulle ta upp till diskussion om hon blev invald i riksdagen.

– Just nu får man skämmas för vår värnpliktslag. Uppbåd för alla är ett steg i rätt riktning, men räcker inte hela vägen.

Oavsett vilka partier som sitter vid makten efter valet den andra april, har Bertha önskemål om en mer effektiv feministisk politik.

–Det skulle vara fräscht att se ordentlig jämställdhetsspolitik inom högerpartier! SFP är just nu det enda partiet som för en feministisk högerpolitik.

Hur ska vi hitta lösningar och diskutera trots olikheter inom politiken?

– Jag vill se mer fokus på sak och mindre beskyllning av olika grupper. Det är jätteviktigt att man hittar varandra i sakfrågor och skapar en omgivning som inte är polariserad. Provokationer ger enskilda politiker mer uppmärksamhet men skapar en sämre diskussion.

Har du några vallöften?

– Jag kan lova att hålla fast vid mina värderingar och tala för jämställdhet! Och politik är inte skrämmande – det är bättre att rösta utan att kolla på siffran än att inte rösta alls!

Karin Cederlöf har visioner om ett mer hållbart och välmående Finland där vi lever innanför gränserna för både naturens och ekonomins tillgångar. Hon är till utbildningen jurist, och arbetar på miljöministeriet med miljölagstiftning. De senaste åren har Karin gjort en framgångsrik karriär i Esbopolitiken och välfärdsområdet - nu tar hon sikte på riksdagen.

Berätta om din klimatpolitik

Karin!

– Finland har hittills varit ganska framgångsrikt i sitt klimatarbete, i synnerhet efter år 2005 har utsläppen minskat betydligt. Det kvarstår ändå mycket arbete. Till exempel inom jordbruket har utsläppen inte alls minskat under de senaste 20 åren. Det behövs också mer åtgärder för att få ner utsläppen från trafiken.

Karin Cederlöf, 28

Esbo

Tre hjärtefrågor: Miljö och klimat, utbildning, vård

Utanför politiken: Spelar badminton, umgås med vänner, är ute i naturen

Unpopular opinion: Matlagning är överskattat, Saarioinens soppor drar längre strået

IG: @karincederlof karincederlof.fi

Den senaste regeringsperioden har Finland fått en ny klimatlag som fastställer att Finland ska bli klimatneutralt 2035, men som Karin påpekar återstår det nu att faktiskt uppnå klimatmålen som regeringen satt.

– Fokus måste ligga på att minska utsläppen och att få kolsänkan att växa. För kolsänkan behöver vi skogar som binder koldioxid. Grundlagens egendomsskydd bör respekteras, men exempelvis skogsägare kan heller inte göra precis som de vill, utan olika typer av regleringar behövs. Vi kan också få incitament för hållbarhet genom marknadskrafter.

Vilka andra politiska frågor driver du?

– Utbildningsgraden i Finland sjunker och det behöver vi åtgärda.

För unga är också övergången från gymnasiet eller yrkesskolan till tredje stadiet något som orsakar

stress. Systemet måste ge mer utrymme för att unga att hitta sin egen väg i studierna och ta bort pressen på att genast börja studera eller hitta rätt studieplats.

– Också den mentala hälsan är jag orolig för. Vi måste arbeta för att skapa bättre och effektivare mentalvårdstjänster i Finland.

Har du några vallöften, och känner du en framtidstro?

– Framtidstro känner jag definitivt, annars skulle det nog vara svårt att vara med i politiken. Jag lovar att jag kommer att arbeta för ett mer hållbart Finland!

Den sjunkande utbildningsnivån i Finland oroar många. En av dem är Ida Flemmich, som har en lång erfarenhet av studerandepolitiken och drivs av en vilja att göra livet bättre för människorna runt henne. Riksdagsvalet 2023 är det första politiska valet hon ställer upp i.

Hur ska vi stärka utbildningen?

– Det är oroväckande och synd att utbildningsgraden försämras. Vi behöver göra vägen till tredje stadiet enklare. Gymnasiestudier och yrkesstudier borde ge samma möjligheter att söka sig vidare –just nu är tröskeln att söka från yrkesskola till högskola för hög.

Ida lyfter också fram att utbildning inte bara finns för unga, utan att möjligheten att studera ska finnas för alla, också för de som vill omskola sig eller vill studera på nytt.

– Vi ska få studera på vårt eget modersmål. Som svenskspråkig

Ida Flemmich, 26

Sjundeå

Studerande, kulturproducent

Tre hjärtefrågor: Utbildning, kultur, språk

Utanför politiken: Sysslar med teater

Unpopular opinion: Till favoritgodiset hör Jim och chokladrussin

IG: @imflemmich

finns ibland utbildningen bara på ett ställe och då måste man flytta. Där behöver vi också erbjuda ett socialt stöd, för det kan vara tungt att flytta till en ny stad. Också våra internationella studerande behöver vi ta hand om – vi vill ju att de ska stanna här!

– För de som inte kan finska så bra kan praktikperioder vara tunga. Även om man kan finska kan språket man använder inom bland annat l vården vara svårt, därför borde exempelvis första praktikperioden vara på eget modersmål.

För Ida som själv studerar kulturproducentskap är också kulturfrågor viktiga.

Vad är kulturpolitik egentligen?

– Det är ju lite flummigt. Det handlar om finansiering till kulturbranschen, men det borde också tydligare uttalas att kultur verkligen förbättrar vår livskvalitet. Kultur används i undervisning, att

skapa och delta i kultur kan hjälpa minnessjuka, och kultur syns i stadsbilden. Kulturen är också en viktig del av vår identitet inte bara för finlandssvenskar, utan också för samer och kulturminoriteter i östra Finland. Genom kulturen kan vi hylla olikheter!

Har du några vallöften?

– Inga vallöften direkt. Men jag är en lösningsinriktad person, passionerad för det jag gör och vill bidra till bredare representation! Jag vill vara del av framtiden och en del av en förändring!

En ung kandidat med lång bakgrund av samhällsengagemang och intresse för att påverka är Emilie Jäntti. Hon har sedan högstadietiderna varit aktiv i arbetet för mänskliga rättigheter, då bland annat i form av en demonstration mot skolans beslut att inte flagga med Pride-flaggan under stafettkarnevalen. Emilie fungerande som Finlands Svenska Skolungdomsförbunds ordförande år 2019 och arbetade där bland annat för en avgiftsfri utbildning på andra stadiet.

– I elevkåren tvingades vi kämpa mot ett antal lärare som inte ville tillåta Pride-flaggan, bland annat därifrån startade min vilja att arbeta för mänskliga rättigheter. I skolan fick vi slutligen genom det vi drev, och själv var jag med och ordnade Raseborg stads första Pride-parad, säger hon.

Emilie Jäntti, 22

Ekenäs

Tre hjärtefrågor: Utbildning, barn&unga och mänskliga rättigheter

Utanför politiken: Är utomhus, umgås med vänner

Unpopular opinion: Kaffe med mjölk är överskattat!

IG: @emiliejantti

Berätta lite om den politiken du driver i det här valet!

– Frågor om mänskliga rättigheter är viktiga för mig. Jag förespråkar bland annat en selektiv värnplikt, där beväringar väljs på basis av motivation och inte kön. Också systemet för hur man gör civiltjänst borde uppdateras, så att man gör en verklig nytta för samhället. Men jag är också realist, och vet att vi inte kan uppdatera systemet på en natt. Däremot behöver vi aktivt arbeta mot en riktning för mer jämställd värnplikt.

Själv gjorde Emilie frivillig militärtjänstgöring vid Nylands brigad år 2021-2022.

Emilie driver också bland annat sakfrågor som att sänka rösträttsåldern till 16 och att stärka småbarnspedagogikens ställning.

Och gällande utbildningen är hon tydlig med att man inte kan göra nedskärningar i den.

– Vi har inte längre världens bästa skola. Tidigare har vissa partier, alltså Samlingspartiet, lovat att man inte kommer göra nedskärningar i utbildning, men regeringen 2015 gjorde det ändå. Det här skrämmer mig inför nästa riksdagsperiod.

Har du några vallöften?

– Jag lovar att arbeta för utbildning på alla nivåer och att inte skära i den.

– Kom ihåg att rösta – om 50 år är det vi och våra barn som ska leva med de besluten som tas. Nu kan vi påverka vem vi valde att sätta i en beslutsfattande position!

Som den yngsta stadsstyrelsemedlemmen i Borgå och SFP:s yngsta ledamot i Östra Nylands välfärdsområde bär Frida Sigfrids ett stort representationsansvar på sina axlar. Efter att ha varit med i politiken sedan hon var 15, är hon nu redo att ta steget mot riksdagen, där hon vill arbeta för mindre efterklokhet särskilt inom de frågor som gäller klimat, ekonomi, välfärd och utbildning.

Varför ställer du upp i riksdagsvalet?

– Finland står inför enorma utmaningar vars lösningar har en tidsbegränsning. Det gäller bland annat klimatförändringen och utbildningsgraden. Samtidigt föds det allt färre barn och vi kommer i framtiden ha färre skattebetalare, då äldre generationer går i pension. Man har ännu inte riktigt vaknat upp till den här diskussionen. Det här riksdagsvalet är avgörande och för mig är det

Frida Sigfrids, 26

Borgå

Politices magister, riksdagsassistent

Tre hjärtefrågor: Arbete, klimat och miljö, utbildning

Utanför politiken: Umgås med vänner, långdistanslöpning

Unpopular opinion: Tycker inte om cokis!

IG: @fridasigfrids fridasigfrids.fi

därför naturligt att kandidera!

Frida fungerade som förbundsordförande för Svensk Ungdom under åren 2019-2022. Numera arbetar hon på riksdagen, där hon fått ett god inblick i hur det dagliga arbetet i riksdagen verkligen fungerar.

– I festtal berättar politikerna gärna om sina visioner. Men i verkligheten saknas viljan, och därför ställer jag upp!

Berätta om hurdan politik du driver!

– På grund av de demografiska utmaningarna vi har förespråkar jag mer fungerande och ökad arbetskraftsinvandring och bättre integration. Behovsprövningen för utländsk arbetskraft måste slopas. Arbetsmarknaden måste också bli flexiblare och vi måste se till att unga mår bra.

– Jag driver en faktabaserad kampanj och skriver hellre förklarande än populistiska inlägg

där jag hoppas man läser längre än rubriken.

Hur ska vi samarbeta bättre i politiken?

– Ja, eller ska man verkligen samarbeta med alla, frågar sig Frida. Ett regeringsprogram bygger man alltid på kompromisser med andra men själv kompromissar jag exempelvis aldrig om mänskliga rättigheter. Debattklimatet och samhällsklimatet har de senaste åren blivit sämre – vi har normaliserat ett väldigt fult språk där man kan vara hur populistisk som helst.

Har du några vallöften?

– Jag har en framtidstro och vill skapa en starkare framtidstro för fler personer. Jag lovar att göra mitt bästa för att bygga en framtid för generationer som ännu inte kan rösta och också för dem som ännu inte finns. Nu måste vi göra världen bättre för dem som kommer efter oss – det lovar jag att jobba för.

Julia Ståhle har lett Svensk Ungdom sedan maj 2022 och har en lång erfarenhet av att ställa upp i val och jobba inom politiken. Då jag träffar henne på SU:s kansli har hon en intensiv mötesdag framför sig, och ska strax springa vidare på nästa intervju.

Hur är du som politiker och varför är du uppställd i valet?

– Jag skulle säga att jag är lugn och målmedveten. Även om jag inte gör ett så stort nummer av mig själv vet jag att jag är kunnig och vet hur man på riktigt för sina åsikter framåt!

För Julia, som själv har ett barn, är det erfarenheten av hur dagis och socialskyddet fungerar som fått henne att ställa upp i valet. Hon vill förnya socialskyddet, göra värnplikten könsneutral och istället kunskapsbaserad, och se till att Finlands drogpolitik hjälper missbrukare istället för att straffa.

Julia Ståhle, 25

Esbo

Tre hjärtefrågor: Mental hälsa, barn och barnfamiljer, utbildning

Utanför politiken: Orienterar, umgås med vänner & läser

Unpopular opinion: Chokladglass är overrated IG: @juliasthle juliastahle.com

Julia vill också lyfta fram frågor som är viktiga för många unga, som till exempel mental hälsa.

– Unga är ändå inte en grupp som har likadana åsikter. Det är viktigt att inte bara prata om att man är ung – unga som grupp ska kunna kommentera på vilka frågor som helst – vi har unika perspektiv på saker!

Hur hittar man fungerande lösningar på problem i dagens politiska klimat?

– Man kan inte kompromissa om grundvärderingar eller debattera mänskliga rättigheter. Annars är det ett win-some-losesome -system som gäller, särskilt inom ekonomi och skatter – man måste veta var man är beredd att kompromissa. Grundvärderingarna styr den politiken man gör!

– Det är livsviktigt att tro på en bättre framtid för att känna en mening med det man gör. Även om det kommer ta en tid att återgå till

en stabilitet vill jag tro att alla som jobbar med politik verkligen vill skapa en bättre framtid för alla!

Har du några vallöften?

– Jag lovar att outttröttligt lyfta fram hur viktigt det är att satsa på mentalhälsovården, hela utbildningsstigen, från småbarnspedagogiken till tredje stadiet, och studerandes ekonomi. Utan att dessa är fungerande, kommer det att vara extremt svårt att fortsätta uppehålla ett välfärdssamhälle.

Positiv, tålmodig och lösningsfokuserad. Så skulle Anita Westerholm beskriva sig själv som politiker

– Fast jättetålmodig, ja, det är jag kanske inte alltid då jämställdhetsarbetet går så långsamt ibland! Ihärdig är kanske ett bättre ord, säger hon med glimten i ögat.

Anita har varit med i Raseborg stadsfullmäktige sedan 2017. Hennes politiska intresse bottnar i viljan att skapa en rättvisare värld.

– Om grundläggande saker, som jämställdhet inte är i skick, hur ska vi kunna bygga ett fungerande samhälle?

Hur ser det ut just nu, är Finland jämställt?

– I förhållande till många andra har vi kommit långt i jämställdhetsarbetet. Men när man ser på statistik är vi inte ett jämställt land. Kvinnan tjänar 84 cent av mannens

Anita Westerholm, 28

Raseborg

Specialmedarbetare för Anna-Maja Henriksson, stadsstyrelseordförande, ordförande för Svenska Kvinnoförbundet

Tre hjärtefrågor: Hållbarhet, välmående och jämställdhet

Utanför politiken: Umgås med nära och kära, gillar god mat och motion!

Unpopular opinion: Är en människomänniska, inte en djurmänniska

euro, och ⅓ av över 15-åringar har utsatts för våld av sin partner eller tidigare partner.. Att det är sämre i andra länder betyder inte att vi är bra. Vi är jämställda när alla har samma möjligheter!

– Under en bara några veckor lång tid misstänks åtminstone tre män ha dödat sin fru. Man undrar var vrålen från samhället är?

Om du ser på vilka partier som leder opinionsmätningarna, hur ser du på jämställdheten i nästa regeringsperiod?

– Jag är inte lugn. Nu behöver vi arbeta för att få jämställdhetsfrågor på agendan – kanske media kunde kolla hur partierna jobbar med jämställdhet?

Anita har förutom sin starka känsla för rättvisa en vilja att jobba med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I ekonomiska frågor vill hon att fokus ligger på att skapa mer inkomster och att befolkningen är tillräckligt frisk för

att klara av arbetslivet

– Jag är kanske lite av en trist realist. Vi måste öka sysselsättningsgraden, för vi kan inte göra oss av med mer än vi får in. Vi kan inte leva över våra tillgångar.

Hur ska man jobba i politiken då det finns så polariserade åsikter?

– Stora politiska frågor kan inte förklaras i ett tio sekunders videoklipp. Kanske jag nog borde vara på TikTok, men jag har tilltro till att människor förstår att man inte kan förenkla svåra frågor.

Har du några vallöften?

– Jag kommer göra mitt yttersta, arbeta hårt och verkligen försöka!

IG: @anitawesterholm anitawesterholm.fi

Henrik Wickström har ställt upp i alla val sedan han fyllde 18 år, och har sedan dess fått en bred erfarenhet av politiken, bland annat genom att fungera som Ingås kommunstyrelseordförande i Ingå. Nu är siktet inställt på riksdagen.

Varför är du uppställd i riksdagsvalet?

– Jag kom med i politiken för att jag ville vara med och göra en bättre vardag. Nu har jag fått en unik erfarenhet av kommun- och välfärdspolitiken och styr därför vidare mot riksdagen för att påverka där de stora besluten som verkligen påverkar landets framtid fattas.

Henrik beskriver sig själv som en tålmodig person med ett brett nätverk, kunnig i förhandlingar och bra på att kompromissa.

– På mänskliga rättigheter kompromissar jag ändå inte. Trots att kompromisser behövs, är jag

Henrik Wickström, 28

Ingå

Tre hjärtefrågor: Mentalvårdstjänster, utbildning, företagande och sysselsättning

Utanför politiken: Motionerar, sysslar med stand-up, umgås med vänner

Unpopular opinion: Dricker hellre coke zero än vanligt cokis!

IG: henrikwickström henrikwickstrom.fi

bra på att hålla fast vid det som verkligen är viktigt. Alltid vinner man inte, men ett litet steg framåt är bättre än att inte få igenom något alls.

Berätta lite om vilka frågor du driver!

– Mentalvård på svenska är något jag drivit på hårt. Även om politik alltid är ett samarbete är det klart att det behövs att någon i central position som lyfter upp mentalvården. Mentalt illamående är ett större problem än man inser som påverkar också bland annat sysselsättningen.

Också ekonomin är viktig för Henrik. Han vill lyfta fram att systemet ska skapa ökad sysselsättning och jobb också för unga.

– Vi har en ökande skuldsättning vi måste få stopp på – också yngre och kommande generationer behöver ha en välfärdsstat.

Henrik vill inte heller att vi glömmer klimatfrågorna, trots att säkerhetsfrågor och finanspolitik dominerar politiken just nu.

– Satsningar på grön omställning behövs. Möjligheterna till miljövänligare produktion finns – men vi behöver besluta att vi kommer vara aktiva aktörer.

Har du några vallöften?

– Med handen på hjärtat lovar jag att lyfta fram mentalvård och hålla det i fokus!

– Det bästa sättet att skapa bättre samarbete i politiken är att ge plats åt fler olika personer i politiken! Ta glädje ut av att rösta, och var aktivt i kontakt med kandidaterna! Genom att rösta garanterar du att bli hörd i samhället.

Veronica Helanen är den yngsta av SFP i Uleåborgs fyra kandidater i riksdagsvalet. För henne är frågor som berör långtidssjuka och unga särskilt viktiga, då hon själv under de senaste åren genomgått levertransplantationer och vistats en del på sjukhus. Som politiker beskriver sig Veronica som någon som tänker på alla och ser till att ingen blir utanför beslutsfattandet.

Varför ställer du upp i riksdagsvalet?

– Jag vill göra världen till en bättre plats. Många beslut har fattats utan en tanke på vad de kommer att leda till, vilket jag vill förhindra, säger Veronica.

– För unga personer som också är sjuka fungerar inte stöden man får från samhället, vilket jag själv har erfarenhet av. Men också äldre personer behöver bättre omsorg, jag har bland annat inom egna släk-

Uleåborg

Student, organisationsassistent

Tre hjärtefrågor: Social- och hälsovård, utbildning, jämlikhet

Utanför politiken: Volontärarbete, scoutar

Unpopular opinion: Jag hatar vintern!

IG: @veronicajuliaana

ten sett hur man behandlas då man blir äldre. Alla ska kunna ha en så bra vardag som möjligt och det behöver vi aktivt arbeta för.

Enligt Veronica är det också av hög vikt att man i beslutsfattande verkligen hör experter då man gör politik och fattar beslut.

– Där problemen finns –oavsett vilken fråga det gäller – är dit man måste åka och lyssna på experterna. Finns det problem i skolor måste man prata med dem som jobbar där.

Hurdana problem har vi i samhället, och hur borde vi lösa dem?

– Vi måste satsa på unga och påriktigt se till att situationen unga är i idag förbättras. I många fall handlar det om att minska på byråkratin för dem som varit sjukskrivna.

– Också arbetslivet behöver bättre ta måendet i beaktande –om hälsan inte är i skick kan man

inte arbeta, och arbetsplatser behöver på ett mer flexibelt sätt ta det i beaktande och ha förståelse för den sjuka personen. Alltid är det inte lönen som visar hur bra arbetsplatsen är, utan hur väl man tar hand om sina arbetstagare.

Har du några vallöften?

– Jag står bakom mina värderingar till 100% – jag lovar att arbeta för ett mer jämlikt samhälle där alla grupper tas i beaktande i beslutsfattandet.

Att ställa upp i ett val är enligt Christoffer Ingo, som varit med i politiken ett bra tag, aldrig ett självklart beslut. Under sommaren klarnade det ändå att det är dags för honom att ta steget mot riksdagen.

– Det finns en efterfrågan på min kunskap och på mitt sätt att jobba i politiken. Att ställa upp var ett lätt val tack vare den beställning det finns på min kandidatur – jag är med för att man i politiken verkligen kan göra skillnad.

Som kommunfullmäktigeordförande i Korsholm och lantbrukspolitiskt sakkunnig vid SLC, har Christoffer ett brett nätverk och stor sakkunskap i politiken.

Vilka politiska frågor driver du?

– Det är markägarnas sak att bestämma över sin egen mark och natur. Grundlagens paragraf 15 om rätten att äga måste respekteras. I den politiska debatten har vi de

Christoffer Ingo, 28

Korsholm

Lantbrukspolitiskt sakkunnig, kommunfullmäktigeordförande i Korsholm

Tre hjärtefrågor: Landsbygdsbefolkningen, lantbrukets konkurrenskraft, sysselsättning och utbildning

Utanför politiken: Arbetar på egna gården, umgås med vänner

Unpopular opinion: Äter inte gröt i fredstid IG: @christofferingo christofferingo.fi

senaste åren fått ta del av ett flertal inlägg från såväl ledande tjänstemän som politiker där retoriken tyder på att Finlands skog skulle vara allmän egendom. Påståenden som minst sagt retar upp landets 630 000 privata markägare, som jag vill representera, säger Ingo Även konkurrenslagstiftningen behöver enligt Christoffer revideras.

– K- och S-kedjan dikterar just nu hur handelskedjan ser ut vilket också påverkar konsumenternas möjligheter. Handelns makt är för stor, och vi måste se till att lantbruket kan konkurrera på bättre villkor. Det här bör vara en fråga i kommande regeringsförhandlingar!

Förutom landsbygds- och lantbruksfrågor är också utbildning och sysselsättning viktiga för Christoffer.

– Vi behöver höja sysselsättningen radikalt, minska på statlig

låntagning och vi kan inte skära i utbildningen. Nu behöver vi satsa på en basfinansiering för skolor istället för projekt som sätter skolor i ojämlik ställning. Vi har ett sådant företagarklimat i Österbotten och hela Finland att det är möjligt att höja sysselsättningsgraden och öka export, och på så vis också BNP.

Har du några vallöften?

– Med mig får Österbotten en riksdagsledamot som alltid sätter österbottningarna och Österbottens sak först!

Rättvis, lyhörd, inte rädd för att stå upp för sina egna och sina väljares åsikter. Så skulle Ida-Marie Jungell –eller Ida, som hon helst kallar sig – beskriva sig själv som politiker. Ida har varit aktiv inom politiken sedan 2017, då hon blev invald i stadsfullmäktige och från 2021 i stadsstyrelsen. Nu är hon den enda kvinnan under 40 år som sitter i Jakobstads fullmäktige

– Jag känner att jag representerar mångas åsikter i min roll!

Nu tar Ida sikte på riksdagen. I de turbulenta tiderna Finland går igenom ser hon det som viktigt med starka ledare som vill jobba också för individens bästa.

Välmåendeaspekten har hamnat i kläm under pandemin. Staten måste stödja kommuner med pengar – fritid och hobbyer ska inte vara en pengafråga för familjer, och det ska finnas utrustning som är tillgänglig för alla.

Ida-Marie Jungell, 29

Jakobstad

Centrumutvecklare, fullmäktigeledamot och stadsstyrelsemedlem i Jakobstad

Tre hjärtefrågor: Unga och utbildning, kultur och fritid, företagsamhet

Utanför politiken: Umgås med nära och kära, tränar crossfit

Unpopular opinion: De som inte går militären borde göra civiltjänst, oberoende av kön!

IG: @idajungell idajungell.com

Hur kan vi öka på samarbetsviljan inom politiken?

– Ja, det skulle ju vara bra om ordet “samarbete” ens alltid skulle sägas! Riksdagen måste komma in i år 2023. Vi ska förstås ta traditioner i beaktande, men många verkar tro att vi lever i en annan värld än vi gör. Jag tycker det behövs en mer flexibel, samarbetsvillig och förstående riksdag!

Ida diskuterar gärna Österbottens livskraft, och hur språkpolitiken ser ut i Jakobstad.

– Man brukar ju säga att SFP driver svenskan, men här i Jakobstad där finsktalande flyttar bort driver jag faktiskt också en större tvåspråkighet där finskan beaktas! Jag vill se skolor där det går både svensk- och finskspråkiga elever.

I samhällsdebatten vill Ida gärna se en bättre diskussion som beaktar hela landet.

– Österbotten har ett enormt behov av arbetskraft eftersom en

viktig del av Finlands export och import kommer härifrån. Vi måste också förbättra kommunikationerna – bland annat tåg- och flygförbindelser borde också alltid finnas tillgängliga till områden med stora industrier.

Har du några vallöften?

– Österbotten behöver en framtidsröst, en ung person som är med och har avsikten att vara med en lång tid och står upp för unga och en fungerande utbildning.

Det är jag.

Vasa valkrets

– Mindre Netflix och mer folk ut och röra på sig!

Så sammanfattar Frans Villanen ett av sina viktigaste valteman: en mer välmående befolkning.

– I politiken kan man vara med och göra skillnad! Jag har svårt att låta bli att säga ifrån om något är fel. I politiken kan man jobba för att få konkreta saker att hända genom samarbete – utegymmet i Vasa är ett exempel på det här, säger Frans Frans inledde sin politiska karriär 2021 då han för första gången ställde upp i ett politiskt val och blev invald i Vasa stadsfullmäktige. Nu ställer han upp i riksdagsvalet med sikte på att skapa en bättre skola, få människor att vilja jobba och bryta trenden där barn och unga är utan hobby.

Enligt Frans spelar politiker en viktig roll i att skapa ett samhälle med mindre hemmaliggande och istället givande fritidsaktiviteter.

– Det måste vara lockande att vara ute och röra på sig. Via sund

Frans Villanen, 27

Studerande, projektledare, pedagogie magister

Tre hjärtefrågor: Jobb, skola, fritid

Utanför politiken: Skidar, spelar fotboll

Unpopular opinion: Mopedbilar är djävulens påfund

IG: @villanenfrans fransvillanen.com

politik kan vi skapa rätt förutsättningar.

Berätta mer om det du driver!

– Vi måste få skolan i skick och öka resurserna till skolan. Det behövs mer tid för lärande och mindre pappersarbete för lärare. Genom en god utbildning, kombinerat med en fungerande arbetskraftsinvandring tryggar vi också framtidens arbetskraft. Vi måste få folk att vilja jobba, det ska löna sig att jobba i Finland.

I riksdagen skulle Frans bland annat jobba för att stödja föreningar som dels främjar välmående, dels skapar en mer meningsfull vardag för finländare.

– Därtill ser jag det som en självklarhet att vi behöver mer hållbara lösningar såsom till exempel grön energi, men inte till vilket pris som helst. Jag vill jobba för att göra hållbarhet lönsamt, utan att äventyra finländares ekonomi.

Har du några vallöften?

– Blir jag invald kommer jag ta mitt uppdrag på allvar och jobba för Österbottens och Finlands bästa. Jag kommer att jobba hårt för att få skolan i skick och skapa en mer välmående befolkning. Genom att satsa på barn, unga och utbildning skapar vi en ljusare framtid.

“En röst på SFP är en röst för trygghet och stabilitet i en orolig tid. En röst för jämlikhet, omsorg och ekonomisk tillväxt. En röst för rätten till service på modersmålet och för det tvåspråkiga Finland.”

Framåt tillsammans – din röst behövs!

Anna-Maja Henriksson

SFP:s ordförande, justitieminister

Bild: SFP

i länder där man verkligen kan påverka genom att rösta? I flera länder får alla inte rösta eller så kan man inte lita på valresultatet. Finland är en fungerande demokrati, och till demokratin hör att man påverkar, diskuterar, är av olika åsikter och röstar. Vi finländare har rätt att rösta i enlighet med våra

Vart fjärde år ordnas

riksdagsval i Finland, och den 2 april har vi igen möjlighet att påverka hur framtiden kommer att se ut i vårt land. Jag är så tacksam för att få bo i detta goda land där vi själva får vara med och bestämma.

De senaste åren har präglats av coronapandemin, ett brutalt krig i Europa och en därpå följande energikris som också medfört ökade kostnader i vardagen. Pandemin har satt sina spår både ekonomiskt och då det gäller mänskors – inte minst era ungas – välmående. Riksdagsvalet kommer att ha stor betydelse för vilken väg vårt land väljer under de närmaste fyra åren. Finland har många styrkor. Vårt land är känt som ett pålitligt land där jämställdheten samt utbildning av hög kvalitet skapar lika möjligheter för alla att klara sig. Alla ni unga bör få känna att ni har er plats i samhället samt meningsfullt och mångsidigt innehåll i era liv. För att detta ska förverkligas måste beslutsfattarna göra rätta beslut. Därför är det viktigt att du hittar en kandidat som driver för dig viktiga frågor vidare.

För Svenska folkpartiet (SFP) är vägkartan för landets

framtid klar. Vi ska utveckla våra styrkor och skapa lösningar för att tackla våra svagheter. SFP är ett parti som vill se fler lågtröskelmottagningar inom mentalvården, också i form av chattjänster. Vi vill satsa på förebyggande åtgärder, såsom det uppsökande ungdomsarbetet, för att motverka utanförskap och utslagning. De här tjänsterna är otroligt viktiga, eller hur? Vi vill vara med och bygga ett samhälle som respekterar olikheter och olika livsstilar, som är internationellt, framåtblickande och fullt av framtidstro. Därför är det viktigt att vi fortsätter satsa på skolan och utbildningen.

Klimatkrisen ska tas på största allvar. Vi ska också framöver få simma i ett rent Östersjön och kunna äta ren finländsk mat. Låt oss göra den gröna omställningen till en framgångshistoria för Finland! Satsningar på utbildning, forskning och innovationer är i nyckelposition. Våra företag behöver också en sporrande verksamhetsmiljö för att verka och växa. Det ska alltid löna sig att arbeta. Finlands konkurrenskraft ska stärkas så att vi lockar till oss fler investeringar och därmed arbetsplatser.

SFP grundades år 1906 och är därmed ett av de äldsta partierna i Finland. Jag är SFP:s ordförande och har glädjen att fungera som vårt lands justitieminister. SFP har varit med i de flesta av Finlands regeringar, och att bära ansvar för framtiden är viktigt för oss. Som ett liberalt, borgerligt parti jobbar SFP på alla plan för ett stabilt, modernt Finland som värnar om individens frihet och allas lika värde. Vi säger nej till hatprat och rasism. Vi vill bygga samhälle genom delaktighet och dialog. En röst på SFP är en röst för trygghet och stabilitet i en orolig tid. En röst för jämlikhet, omsorg och ekonomisk tillväxt. En röst för rätten till service på modersmålet och för det tvåspråkiga Finland.

Demokratin är det finaste vi har. Och endast genom att rösta kan vi påverka riksdagens sammansättning. Därför är det viktigt att rösta i valet. Kom ihåg att varje röst är lika värdefull.

Din röst behövs!

Är du medveten om att endast en tredjedel av världens befolkning bor

värderingar.

Är det valet i kvalet, eller kvalet i valet?

Valtiden är en färgrik blandning av smått och gott, eftersom kampanjen är både rolig, utmanande, spännande och intensiv. Därför kan det ofta kännas ganska överväldigande med allt man måste tänka på när man befinner sig i valkulisserna som kandidat – allt från att hurdana bilder man ska ha på sina flygblad, till det fysiska, frusna tår och trampande på alla möjliga torg. Men goda förberedelser medför vattentäta planer, vilket kan vara den avgörande faktorn för att bli invald!

Då vi verkligen är fem före att klockan slår valtid är det– oavsett om du själv är riksdagsvalskandidat eller är nyfiken på vad en kampanj egentligen innebär – en ypperlig tid att också få lite tips och tricks från SU:s egna Val Coach, som jämför ett riksdagsval med att springa ett halvmaraton (presidentvalet som inträffar i 2024 är mera av ett maraton).

Det spelar i princip ingen roll vad du gör 2.4.2023, utan det spelar roll vad du gör dagarna och månaderna innan den 2.4.2023.

Text: Kristiane Width

Illustration: Drawkit

1. LADDA BATTERIERNA

Något som absolut inte får glömmas under valperioden är näringen. Precis som med allt annat vi gör i vardagen, från att arbeta, studera, sporta och vara delaktig i hobbyverksamhet, behövs det krafter, ork och energi. En välpreppad kandidat har börjat i god tid med den såkallade ‘carboloaden’. Coachens carboloadrekommendation kommer i form av PP- och nu hänvisar jag inte till termoplasten Polypropenutan till Pasta och Potatis! Kom ihåg att äta så du orkar!

2. VARJE SEKUND AV VALKAMPANJEN KOMMER INTE VARA KUL

Sanningen är att demokrati kan vara deppig och dyster. Det kommer framförallt till ytan när valet i kvalet närmar sig. Mailboxen exploderar av information som man borde ha, och vardagen består av sprinter till valpaneler och ifyllande av femtioelva olika valkompasser. Trots att det är riksdagsval är det ditt eget kampanjspår du ska följa. Gör bara dom sakerna du vill göra!

3. I NÖD FINNS ALLTID STÖD

När du får känslan att ‘nu har ja no lejdo, he får va ’, sk*ten når fläkten och det känns som konstanta motvindar blåser är det oerhört viktigt- om inte viktigare än #1 (Carboload) – att du har ett lag som står bakom dig. Ett bra lag består av en kombination av kampanjmedarbetare som känner till kampanjen på gräsrotsnivå , och kompisar som vet vilken glass du gillar bäst när det är jobbigt, och familj – för dom är dina trognaste fans!

4. GLÖM INTE ATT RÖSTA!

När fokuset flyter, och det går som på Strömsö, kan man snabbt glömma tiden och det viktigaste i hela valet – att ta sig till valbåset och rösta! Förhandsröstningen är 22.3-28.3 och själva valdagen är den 2.4 – och det är inget aprilskämt!

5. SIST MEN INTE MINST – LÅT DIG SJÄLV

NJUTA AV TILLSTÅNDET AV TOTAL

EUFORI DEN ANDRA APRIL

Just på samma sätt som man går i mål efter att ha sprungit i ett halvmaraton kommer du vara fullkomligt slut den 2 april när rösterna börjar räknas. Då är det viktigaste att du inte tänker på vad du skulle kunna gjort annorlunda – utan njuter av känslan att du gjorde ditt bästa, för det räcker alltid.

Kom på kongressen i Åbo den 12-14 maj

Anmälan öppnar i slutet av mars

Bli medlem

su.fi/bli-medlem

Följ SU

Instagram

@svenskungdom_rkpnuoret

@suinyland

@suihelsingfors

@suiegentligafinland

@suiosterbotten

Facebook: Svensk Ungdom

Linkedin: Svensk Ungdom

Följ

SU på TikTok

för mer eller mindre seriöst politiskt content

@svenskungdom_rkpnuoret

Har du sett vår

#legaliserasnus kampanj?

Tyck till om Liber och vinn en Kånken!

Vi vill veta vad du tycker om Liber! Gav tidningen dig bra information om valet och kandidaterna eller visste du redan allting – vi vill veta! Vi tar också gärna emot önskemål om teman och rubriker eller personer som borde intervjuas eller få chansen att skriva i Liber.

Vi lottar ut en Kånken i valfri färg bland de som tycker till!

Hitta formuläret på QR-koden.

Vi delar ut klistermärken som kan pryda din dosa för att stöda snusförsäljning i Finland. Be om en tarra om du ser oss på stan eller skicka DM för ett ark!

SU förespråkar diskussion och fri marknad över rädsla och straff.

SVENSK UNGDOM

Liberalism, jämlikhet & flerspråkighet

SU.FI

modersmål mellan 18-20 år i Finland.

medlemmar och alla med svenska som

Libers valspecial skickas ut till SU-

Svensk Ungdom är SFP’s ungdomsförbund.

uppställda i fem olika valkretsar.

Svensk Ungdom har 20 kandidater

Vasa valkrets

Uleåborgs valkrets

Nylands valkrets

Helsingfors valkrets

Egentliga Finlands valkrets