Svensk Framtid N°1 / 2013

TE

MA

/ N채rdemokrat i

Kallelse till S V E N S K U N G DO M , S V E N S K A F OL K PA RT I E T S U N G DO M S O RGANI S AT ION R . F : s

70:e FÖRBUNDSKONGRESS — den 26–28 april 2013 — S v e n s k U n g d o m , Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 26-28 april 2013 i Raseborg. Kongressplatsen meddelas vid ett senare skede på förbundets webbplats. Kongressen öppnas fredagen den 26 april klockan 14.00 och avslutas söndagen den 28 april cirka klockan 16.00.

Vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 24 mars 2013 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www. su.fi. Kongressens webbplats öppnas i mitten av februari.

Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (sandra@su.fi).

VASA ,

den 3 feburari 2013

Niklas Mannfolk, förbundsordförande

STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN

Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet.

Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)

Förbundsstyrelsen för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

/ 2013

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Joachim Hesthammer

SVENSK FRAMTID № 1/2013

joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström www.idawikstrom.com

Niklas Mannfolk MEDVERKANDE

Krista Brunila Erik Kaunismäki Anki Bender Joakim Strand Sandra Grindgärds Matias Kallio Olle Mattsson Christa Blomberg Joachim Hesthammer Emma Portin Niklas Mannfolk Joakim Frantz Ida Wikström Tim Karike Maisa Lindqvist Linda Niemi Robert P. Murphy Charlott Lihnell Nora Azémar Elin Blomqvist

INNEHÅLL

Ledare �������������������������������������������������������������������������� 3 Anslagstavlan ������������������������������������������������������������� 4 SU i media ������������������������������������������������������������������� 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 1/2013 ������������� ca 6000

ISSN 078-4427

Hur gick det i valet? ������������������������������������������������� 6 SU i Borgå vinner middag med Calle ���������������� 7 En ny förbundssekreterare har anlänt �������������� 8 Kolumn / Bonden behövs! ���������������������������������� 8 Kolumn / Med önskan om goda nyheter ������� 9 Att ge politiska råd ������������������������������������������������� 10 Fastlaskiainen ����������������������������������������������������������� 11 Ingen framtid utan engagemang ����������������������� 12 Kolumn / Vad har du tänkt arbeta med? ������ 12 Stopp, säger LSK ����������������������������������������������������� 14 En avgående ordförandes tillbakablick ���������� 15 Ny historik på kommande! ���������������������������������� 16 Olav Ahlbäck SU:s första ordförande �������������� 17 Vi far till Paris och gifter oss ������������������������������� 18 Tema / Närdemokrati ����������������������������������������� 20 Närdemokratiska aktörer ������������������������������������������ 20 Sol i sinnet och demokrati i fickan ������������������������������ 21

Pia Backman

Kolumn / Utmaning: Demokrati ������������������������������ 21

Storbritannien vill rösta om EU ����������������������� 23 — Ekonomi —

Den österrikiska konjukturcykeln ������������������� 24 Liborskandalen for dummies ���������������������������� 26 — Popkult —

Vad kostar en logo? ������������������������������������������������ 27 Minister 5 ����������������������������������������������������������������� 28 Varför tjänar du mindre, vi gör ju samma jobb? �� 30 Kolumn / En till hen-artikel ���������������������������� 30

LEDARE

får man ej bjuda för tidigt.

Det ser då ut som om man pretenderade på att de inbjudna skulle ha dyrbara toaletter och givas tid att skaffa sig dem. Undantag gäller för personer, som äro mycket upptagna, och då bör man motivera den tidiga bjudningen med förklaringen, att man eljes ej vore säker på att få nöjet påräkna deras närvaro.

Om man är bjuden, skall man strax tacka för bjudningen och ettdera säga, att man skall ha nöjet infinna sig eller beklaga, att man är förhindrad samt, i senare fallet, omtala vari hindret består. Värdinnan vill, som man förstår, exakt veta gästernas antal för att kunna vidtaga sina arrangemang därefter. Om man sagt nej till en bjudning får man naturligtvis ej antaga en för samma dag på annat håll. Något sådant som att glömma av en bjudning får man självklart ej tillåta sig. Är du inbjuden som gäst, så kom alltid på bestämd tid. Kommer du en kvart för sent till en middag, så har värdinnan under tiden fått vara orolig för att maten skulle bli förstörd, och de övriga gästerna äro med skäl missnöjda över, att de fått vänta för din skull.

T i l l e n b ju d n i n g

Joachim Hesthammer, chefredaktör

Himmel, hvilken afton, hvilken färd!

Denna regel skall man tillämpa i alla livsförhållanden. Tillhör man en styrelse e. dyl. får ju dina samtliga kamrater sätta bort en kanske dyrbar tid på grund av din sölighet.

Har man fått förmånen av ett möte med en dam, är punktlighet oundgänglig. "Kvinnor och soppor skall man ej låta vänta, ty då kallna de", sade den vise Otto Serrander.

Vid hälsning eller presentation räcker man ej handen åt en dam, åt en äldre person eller överordnad. Man väntar till dess denna genom att räcka fram sin hand ger signal till handslag. Uteblir detta, bugar man sig. Är man en ung dam, gör det ett gott intryck, att man niger för den äldre. Det är ju också en så förtjusande rörelse.

Vid handhälsningen skall armen vara böjd.

Eljes gör man intrycket att ha missbildad eller konstgjord arm. Man får ej lägga en slapp hand i den andras, men ej heller trycka så hårt, att det åstadkommer smärta. Unga damer få ej genom att låta handen ligga länge i en ungherres hand eller extra varmt trycka den ge anledning till misstydningar.

Man får kyssa en dam på hand endast om hon med handens framräckande ger

invit därtill, och detta brukas i det bildade umgänget endast av gifta damer. Kyssen får ej vara hörbar och måste absolut ske med torra läppar (liksom den nackkyss man ger sitt viv), ty det uppstår, som bekant, en obehaglig köldkänsla då fuktighet avdunstar.

Om någon begär att bli presenterad för dig, så visar han därmed en artighet mot dig. Även om du ej tycker om personen, måste du i alla fall uppskatta hans uppmärksamhet mot dig.

Att icke låta sig presenteras kan vara en oartighet - ett tecken på, att man ej vill bli bekant med personen i fråga. Därav följer, att en ren glömska i ty fall kan tagas som bevis på ringaktning.

Jubileumsåret till ära har alla vi, med en koppling till SU, mycket att se fram emot. Nu när du vet hur man propert beter sig, enligt Umgängeskonst – Levnadskonst, då man erhåller en inbjudan och då man närvarar på festligheter tycker jag att vi börjar fira.

Vi börjar firandet med ett nostalgiskt utseende på vår kära medlemstidning. Mycket nöje och länge leve den liberala ungdomsrörelsen.

/ 2013

SVENSK FRAMTID

5

SU I MEDIA

VN 1 . 2 . 20 1 3 S v e n s k U n g d o m h a r öppnat en lokalavdelning i Ingå. Det första verksamhetsåret inleddes på årsmötet 4.12. Lokalavdelningen har varit nedlagd i drygt tio år. Kommunfullmäktigeledamot Henrik Wickström valdes till ordförande.

Speciellt viktiga frågor rör utbildning, kultur och politik på hemorten.

Borgåbladet 1.2 .2013 B o r gå e l l e r F i n l a n d förändras inte på en natt. Politik är inte tråkigt, politik är vad man gör det till. Gratulationer till alla invalda.

HBL 17.1.2013

Ifall lagförslaget om att högskolor kan uppbära terminsavgifter av studerande som kommer från andra än EU och EES-länderna träder i kraft är det troligt att det resulterar i att färre utlänningar söker sig hit. / Jose Forslund om att förkasta lagen om terminsavgifter.

/ Tim Karike, Folktingsledamot om arbetet i ungdomsfullmäktige.

Borgåbladet 30.1.2013 D e t b e h ö v s e n ny strategi för att locka så många som möjligt av de ryska turisterna att stanna i Sibbo och även spendera sina pengar där.

/ Richard Sundman i sin inlämnade motion om ryska turister.

FNB —SMOCKA 4 .2 .2013 Nuf ö r t i d e n f i n n s d e t både lagliga och olagliga delningstjänster på webben. Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt illegal fildelning utan att kränka rättigheterna för dem som håller sig inom lagens ramar.

/ Nikas Mannfolk om lagreform om upphovsrätten.

Pressmeddelande Svensk Ungdom:

Toleransfostran i skolan är nyckeln till ett fördomsfritt samhälle I n c i d e n t e n i J y v äs k y l ä i onsdags, där högerextremister attackerade en bokpresentation om högerextremism, har återuppväckt debatten om högerextremism i Finland. Svensk Ungdoms förbundsstyrelse, som hade möte i Vasa i helgen, fördömer attacken och vill betona skolans roll. Det finländska samhällsklimatet har på senare tid polarise-

HBL 12.1.2013 Grundskolornas psykolog och kuratorsresurser är kraftigt underdimensionerade. Exempelvis visar en undersökning gjord av Helsingfors stads faktacentral att skolkuratorerna i Helsingfors i snitt ansvarar för 730 elever, trots att fackets rekommendation är 500 per skolkurator. / Linda Niemi om att elevvården behöver flera satsningar.

rats och på många håll har attityderna blivit mer toleranta, samtidigt som motståndet blivit allt mer negativt och radikalt. När rasistiska och diskriminerande åsikter normaliseras sänks ribban till radikalisering.

— Attacken måste tas på allvar och kan inte enbart ses som en sammandrabbning mellan vänsteraktivister och högerextremister. Våld kan inte godtas som ett medel för påverkan eller åsiktsyttring. Det är inte endast en kränkning mot dem som våldet utövas mot, utan också mot demokrati, fred och mänskliga rättigheter, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Niklas Mannfolk.

Det är av största vikt att alla former av fientlighet och extremism aktivt motarbetas och förebyggs. Den strukturella intolerans som präglar dagens samhällsdebatt måste

tas på allvar och bakomliggande orsaker måste bearbetas. Problemen har inga enkla och snabba lösningar. Svensk Ungdom vill att man i hela landet strävar till att ha grundskolor där olika kulturella, socioekonomiska och etniska bakgrunder är representerade och där mångfald diskuteras i undervisningen.

— Flera kommuner i Österbotten visar upp exempel på lyckad integration, och andra kommuner runtom i landet borde ta exempel av dem. Även toleransfostran i skolorna borde öka, eftersom integration och tolerans går båda vägarna. På samma sätt som inflyttare behöver integreras i sitt nya hemland och förstå kulturen, behöver också vi finländare öka vår interkulturella förståelse och kommunikation. Här spelar skolan en viktig roll, tillägger Mannfolk.

№ 1 / 2013

POLITIK

6

Svensk Framtid

HUR GICK DET I VALET? Nu börjar det klarna hur posterna inom de olika kommunerna ser ut.

Här hittar du de invalda respektive förtroendevalda SU-kandidaterna. Ännu en gång stort grattis och lycka till.

NYLAND Fullmäktigeledam öter S i bbo

Janica Sundbäck Richard Sundman Anna Abrahamsson

Åboland Pa r gas , FULLMÄKTIGELEDAMÖTER

Sandra Bergqvist Felicia Bredenberg, suppleant Calle Wikman Andreas von Bergmann, suppleant

Öste r b ot te n Fullmäktigeledam öter L a r smo

Emily Sundqvist Jakobs ta d

Malin Henriksson Lov i sa

Maria Grundström Cosmo Mether Otto Andersson B o r gå

K i m i to ö n , F U LLM Ä KTIGELEDAMÖTER Pedersöre

Wilhelm Liljeqvist Hanna Backman Janni Lindholm, suppleant Cecilia Fredriksson, suppleant

Anette Forsström-Fellman N y ka r leby

Thomas Karv

Kristel Pynnönen Åbo , F ÖRTROENDEVALDA H an g ö

Johan Wikström E sbo

Beata Björkvall, suppleant i fmge och medlem i ungdomsnämnden Matilda Karlsson, suppleant i ungdomsnämnden Niklas Mannfolk, medlem i revisionsnämnden

Jan-Erik Paajes

H e l s i n g fo rs FÖRTROENDEVALDA

In gå

Henrik Wickström G r ank u lla

Sofia Stolt Daniel Nyberg V i ch t i s

Eva Roos Rasebo r g

Anders Walls Fredrika Åkerö Filip Björklöf Ann-Katrin Bender

Ulrika Forss Victor Ohlis Ko r sholm

Marcus Beijar Anna Pensar

Carl Haglund Matilda Hemnell Sjundeå

Vörå

Utbildningsnämnden / Johan Ekman Kultur- och biblioteksnämnden / Suppleant Andreas af Enehielm Revisionsnämnden / Patrik Gayer, suppleant Karin Hautamäki Utbildningsnämndens svenska sektion / Johan Ekman (ordf.), Oscar Ohlis, suppleant Elin Andersson Stadsorkesterns direktion / Johanna Sandberg Hamnen / Janina Mackiewicz Jämställdhetsrådet suppleant / Henrik Litonius Helsingin Uusyrityskeskus ry:n hallitus / Armi Murto Gardenia / Runa Ismark (ordf.)

Invandrings- och integrationsrådet / Suppleant Elin Blomqvist Ungdomsnämnden / Benjamin Ellenberg, suppleant Linda Niemi Idrottsnämnden / Silja Borgarsdóttir Sandelin, suppleant Sebastian Weckman

Vasa

Anna Bertills Joakim Strand Martin Norrgård M ala x

Chatrine Enlund-Nisula Marica Stolpe Ko r sn ä s

Sofia Mitts-Björkblom Jonas Lindholm N ä r pes

Anders Järvinen Johanna Borg K ask ö

Catharina Skur

Ni kan när som helst vända er till SU:s tjänstemän eller förtroendevalda i vilket ärende det än må vara. Tillsammans jobbar vi för de liberala värden.

K r i s t i nes ta d

Anna-Lena af Hällström Henrik Antfolk Anna-Kajsa Blomqvist Peter Grannas

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

TEXT Tim Karike Ordförande för SU i Borgåbygden

FOTO Niklas Mannfolk

Vinnaren i Valracet: SU i Borgå!

V i d r o g t i l l oss ungdomar som honung drar till sig bin, medan de övriga partierna fick söka efter ungdomskandidater med ljus och lykta. Med detta fina kampanjgäng vann vi Svensk Ungdoms interna kommunalvalsrace och kom med på ”SU:s världskarta”.

Vad var den hemliga kryddan i grytan bakom vår framgång —blod svett och tårar? Nej, vår fyndighet att göra en kreativ kampanj samt vår goda talkoanda. Vi ville nå ungdomarna då de sitter framför datorn, kör ut till Pellinge eller läser morgontidningen i skolan.

Vi tryckte upp bildekaler med bilder på alla SU-kandidater med respektive kandidatnumror som sedan limmades fast på kandidaternas bilar. Förutom de egna bilarna syntes dekalerna också på ett par taxibilar. Dessutom gjorde vi en stor kandidatbanderoll som prydde en rödmyllig bod intill en tätt trafikerad väg samt spred information om kandidaterna med hjälp av en nätbanner. För att nämna ett par grejer.

Samarbete är viktigt kandidater emellan, men även inom SFP:s stora familj. Utan Borgå SFP skulle vi knappast ha vunnit valracet. Måste påpeka att vi faktiskt gjorde det två gånger i rad! Partiet gav oss möjligheten att synas i deras valtidning i form av ett eget uppslag, de stödde oss finansiellt samt gav otaliga möjligheter att profilera oss.

En av de mest minnesvärda händelserna som fortfarande framkallar ett

På hösten skedde något som fick de övriga partierna att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Ett tiotal finlandssvenska ungdomar med åldern 19-30 år enades i en gemensam kommunalvalskampanj för Borgå SU, med målet att få ungdomarnas representation säkrad i Borgåfullmäktige.

utan vi har fortfarande endast ett mandat. Samtidigt kan inte allting mätas i antalet fullmäktigeplatser. Vårt engagemang gav ett uppsving åt hela partiet och bidrog till att partiet höll ställningarna i Borgå.

Efter valet blev det dags att fördela förtroendeposter. För SU:s del blev det en god affär då vi fick in en ungdom i stadsstyrelsen och fyra ungdomar bänkar diverse nämnder. Nämnvärt är att vi har en ungdomsrepresentant i alla förtroendeorgan inom bildningssidan.

Skolan är ju nyckeln till ett fördomsfritt samhälle.

Vårt pris, middagen med partiordförande Carl Haglund, avnjöt vi en torsdagkväll i en mysig restaurang inne i Borgå centrum. Den lättsamma diskussionen kretsade kring minnesvärda svensexor och sitzer. Man insåg igen att politik verkligen inte är tråkigt, politik leende på läpparna är valpanelen som är vad du gör den till. Kvällen avrunBorgå stad ordnade. Vi lät de övriga dades med brainstorming över olika partierna tro att vår gruppordförande handlingsalternativ för att lösa 30-årsrepresenterar partiet, men precis innan kriser. Några hoppar benjihopp för att själva tillfället böt vi ut representanten känna av ungdomsårens djärvhet, medtill en ungdomskandidat. Gissa om det an andra blir valda till partiordförande. fick folk att tappa tråden. I politik bör Eller hur var det nu Calle? man kunna tala, men likaså vara taktisk.

Till slut vill jag passa på att tacka Vår slagkraftiga kommunalvalskam- Borgå SFP, förbundskansliet, SU i Nypanj syntes också i själva valresultatet. lands f.d. politiska sekreterare Emma SU-kandidaterna drog in 751 röster ”Emmur” Mustala och förstås våra välsom motsvarade ca 11 % av hela par- jare för att ha stött oss under kampantiets röster i Borgå. Tyvärr lyckades jen. Ni är guld värda. vi inte öka antalet fullmäktigeplatser, Ha det bra!

7

8

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

EN Ny förbundssekreterare HAR ANLÄNT Svensk Ungdom har valt en mycket erfaren och modig person till sin förbundssekreterare. Hennes perspektiv inkluderar en gedigen bakgrund inom organisationen kombinerat med intressanta upptäckter i Tanzania och Bryssels korridorer. Så här ser Sandra Grindgärds ut vid en första anblick.

KOLUMN

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

Bonden behövs!

D e n b äs ta m a n i f e s tat i o n e n jag någonsin hört om är producentorganisationerna MTK och SLC priskampanj som de ordnade i november förra året. För att belysa producenternas svaga ställning i livsmedelskedjan, såldes mat till producentpris. Kampanjen var klockren och skapade verkligen de sympatier som producenterna är värda.

Under kampanjen kunde man bland annat köpa ett halvt kilo grisstek för 80 cent, vars producentpris enligt MTK är 1,58€/kg, men medelpriset i matbutikerna 8,23 €/kg.

Visst tillkommer andra kostnader också, men systemet är galet, eftersom mellanskillnaden inte delas rättvist. När de som gör jobbet och tar riskerna får minst betalt är det många länkar som hamnat fel i kedjan. Samtidigt som kostnaderna för att producera vår mat ökat, får producenterna samma betalt för sina produkter som tidigare. Konsumen-

ter, som i allt större utsträckning vill köpa närproducerad och finländsk mat, betalar dyra priser, men vinsten hamnar hos mellanhänderna. Priskampanjen gav verkligen perspektiv på hur förvrängt systemet är. Mellanhänder, vilka idag är matbutikskedjorna S och K, har en alltför stark position. Det råder en brist på konkurrens, som leder till att både producenterna och konsumenter förlorar sin makt i spelet och för att ge producenterna en starkare ställning behövs mer konkurrens och bättre lagstiftning. Samtidigt har vi alla medvetet eller omedvetet dragits in i denna tvåsamhet av butikskedjor. För jag kan föreställa mig att ganska många räcker upp handen om jag frågade vem som har ett Plussa- eller S-kort i plånboken? Åtminstone min hand åker blygsamt upp.

Situationen är inte unik. Runtom i Europa är producenternas ställning lika svag. Även

bönderna i Centraleuropa demonstrerade mot exakt samma sak, men med mindre framgång. I alla fall om man räknar det i mängden sympati och förståelse. Jag bodde i Bryssel då och jobbade på Europaparlamentet, som den dagen fick 10000 liter mjölk över sig.

Utanför parlamentet brändes gummiringar i hopp om att man i EU korridorerna skulle förstå, men på insidan stod vi som frågetecken.

Många var lika frustrerade på producenternas situation som dem på utsidan, men mjölklitrarna riktades mot fel syndabock.

En sak är klar, ifall vi i framtiden vill ha ett jordbruk i Finland, är det dags att ta i tu med den här problematiken. Jag har själv en sommar försökt mig på det här med jordbruk och odlade min mammas jordgubbar.

Hur det gick är en annan historia, men efter den erfarenheten lyfter jag på hatten åt alla bönder, det är inget lätt jobb.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

9

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

och uppväxt på en ekogård i en liten by som heter Hendriksdal och ligger i Kristinesstad. Studierna förde henne till Åbo var fokus låg bland annat på statskunskap tills magisterpappren låg i handen 2012. Förutom att idka heltidsstudier aktiverade sig hon inom LSK och blev senare anställd som SU:s politiska sekreterare i Åboland, då hon höll då en två års studiepaus.

Intresse för det internationella har fört Sandra till Rennes i Frankrike för att bredda hennes perspektiv. Där förtsatte hon att studera samma som i Åbo och därtill internationell rätt med fokus på EU. Frankrike visade sig vara en mycket positiv upplevelse men Sandra kom att leta sig ännu längre bort, ända till Tanzania för att jobba med DEMO Finlands jämställdhetsfrågor och politiskt deltagande. Innan utresan till Tanzania fanns det plats för ett viceordförandeskap i SU. Under tiden i Tanzania spelade Yle in ett program som heter ”Mitt nya land” som kommer att visas under våren.

— Det som fascinerade mig mest i Tanzania var hur mycket politik som talas på gatan och hur alla är aktivt med i diskussioner. Här hemma har vi blivit förblindade och på ett sätt inte längre uppskattar den grad av påverkningsmöjligheter vi har. I Tanzania finns en enorm vilja att påverka. Den största aha-upplevelsen var att se hur ojämlikt alla resurser är fördelade. Det gjorde saken svårare att komma tillbaka till Europa.

Innan en mera definitiv hemkomst tog hon en avstickare till Bryssel för att jobba som praktikant med Nils Torvalds team.

— Och nu sitter jag här, man kan tydligen aldrig lämna SU om man en gång gått med, skrattar Sandra.

När jag frågar henne om vilken riktning SU har haft de senaste åren och om vi är på väg mot rätt håll får jag svaret att det inte är upp till henne att bestämma det. Men med åren har SU blivit bättre på att profilera sig utöSANDRA Ä R F ÖDD

"Det som fascinerade mig mest i Tanzania var hur mycket politik som talas på gatan och hur alla är aktiva med i diskussioner. Här hemma har vi blivit förblindade och på ett sätt inte längre uppskattar den grad av påverkningsmöjligheter vi har."

VÄLKOMMEN, SANDRA! / Sandra Grindgärds har en lång cv. Efter att ha studerat statskunskap i Åbo samt

i Rennes, Frankrike, arbetat med jämställdhetsfrågor i Tanzania och gjort praktik för Nils Torvalds i Bryssel har hon nu slagit sig ner på förbundssekreterarstolen i SU:s kansli på Simonsgatan.

ver att endast framhålla vikten av det svenska språket.

— Nu när SU fyller 70 år får jag som förbundssekreterare vara med om att planera ett otroligt roligt år. Det här måste firas ordentligt och på många olika sätt. Det kan vara bra att man stannar upp lite och funderar över vad som hänt på 70 år och hur har identiteten förändrats. Men fokus behöver även ligga på framtiden, vad ska vi vara?

Därför är det bra att vi nu utarbetar en framtidsstrategi och kontrollerar med fältet vart vi är på väg. Det mest dramatiska som kunde ske är att det skulle framkomma, ur undersökningen vi gjort, att SU ska sluta ta initiativ och vara mindre radikala.

Efter att ha frågat Sandra om vad som bekymrar henne på hemmaplanen står det klart att det stora antalet unga som sjukpensioneras är bekymmersamt. Likaså det empatilösa samhällsklimatet mot dem som inte följer normen. Viktigt vore för oss att se på varandra som resurser.

På sin fritid spelar Sandra gärna fiol och sjunger i kör. Efter att rest mycket kommer även många vänner på köpet och det är alltid underbart att få hälsa på dem igen. Dykning är ännu en hobby som står på önskelistan.

SU kansliet i Helsingfors har flyttat upp till sjunde våningen och jag var nyfiken på om Sandra hade några tankar kring att vara fysiskt närmare partiet.

— Det är bra att partiet kommit närmare dem som har den riktiga makten, svarar hon leende. Det blir en bra och ständig påminnelse för dem att vi är här och samarbetet kan tänkas bli mera naturligt då man är på samma våning.

Samtidigt kommer vi ju att förbli en självständig aktör, påpekar Sandra.

Till våra medlemmar vill Sandra hälsa att trots det är ett valfritt år kommer det att ordnas evenemang och aktiviteter utöver den jubileumsfest vi har att se fram emot i november.

Medlemmarna uppmanas ta kontakt för minsta lilla, man får gärna komma med egna initiativ och man är alltid välkommen att komma på besök till kanslierna.

KOLUMN

Linda Niemi, förbundsmedlem

MED ÖNSKAN OM GODA NYHETER

Det är inte tillräcklig ofta man får läsa goda nyheter. När den sedan plötsligt finns där, en liten ljusglimt mitt bland krigen, finanskriserna och uppsägningshoten, tvingas man stanna upp. Och fundera. Hur kommer det sig att den absoluta majoriteten av all nyhetsrapportering fokuserar på världens brister och tillkortakommanden? På de missförhållanden och direkta ondskefullheter som omringar oss?

Den grundläggande tanken är jag övertygad om att har varit god. Genom att lyfta fram problemen i dagsljuset kan rätt människor på rätt plats förändra världen till det bättre. Genom att belysa problemen finner vi lösningen. Den dagliga nyhetsrapporteringen har dock blivit så omfattande och global, och de negativa nyheterna därigenom så många, att det för den vanliga läsaren är praktiskt taget omöjligt att läsa nyheter utan

att bli tilltrubbad. Som läsare orkar man inte längre engagera sig i ytterligare en självmordsbombare i Afghanistan eller den tjugotredje tidningsartikeln om uppsägningar på finska arbetsplatser.

Och häri ligger faran —man orkar inte längre bry sig. Inte om världsnyheter, inte om sina landsfränder, inte om sina grannar.

I värsta fall inte ens om sina anhöriga. Självmordsstatistiken är lika dyster för unga som den är för seniorer och ensamheten ännu mer utbredd. I den globala världen blir de som inte aktivt skapar sociala skyddsnät väldigt lätt ensamma och isolerade.

Då behövs de där ljusglimtarna. De där positiva nyheterna som ingjuter hopp och skapar samhörighet. De där positiva nyheterna som visar att det ju fortfarande finns människor som menar väl och framför allt —människor som bryr sig! För min del hittade

jag en sådan ljusglimt i en ung kvinna som startat ett projekt för att förgylla vardagen för seniorer vid åldringshem.

Genom sin egen frivilliga insats lyckades den unga kvinnan inspirera en hel serie av engagemang för seniorernas välmående, ett projekt som i sin tur hoppeligen engagerar många andra att skapa liknande projekt.

Så vad jag önskar er alla för det fortsatta året är lite optimism att krydda den dagliga realismen med. Att det i allas dagliga nyhetsflöde finns tillräckligt med goda nyheter för att bryta den bedövande pessimismen. Och slutligen att ni alla såväl berörs som engageras av de positiva nyheterna och därigenom blir inspirerade till lite eget omtänksamt företagande för en bättre gemenskap.

10

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

TEXT / Joakim Frantz

Att ge politiska råd D e n hä r a r t i k e l n skall handla om att ge politiska råd. Ni vet, den där ädla konsten som statsvetenskapliga utbildningar lär ut, men som ändå förblir rätt abstrakt, trots sina många beteckningar. Jag kommer nedan att prata om rådgivare, men liknande uppgifter utförs också av assistenter, medarbetare, specialmedarbetare och i någon mån konsulter. För att bara nämna några (svenska) versioner. Kärt barn har onekligen många namn, åtminstone i det här fallet.

För gemene man dyker den kanske ofta upp i samband med skandaler, där rådgivare av ett eller annat slag får bära hundhuvudet i offentligheten. Fjolårets Sannfinländska klassiker där en rikdagsmans rådgivare ansåg att bl.a. utlänningar och finlandssvenskar borde bära ett märke på ärmen för att markera sitt ursprung utgör ett utmärkt (om än avskräckande) exempel på detta.

Jag behöver knappast övertyga denna tidnings läsare om att det är en överdriven bild. Att ge politiska råd är naturligtvis inte synonymt med skandalskapande. Men otydligheten kanske ändå kvarstår. För vad innebär det egentligen att vara politisk rådgivare?

Vad gör man? Och behövs vi överhuvudtaget?

En tidigare kollega hade ett tydligt och enkelt svar på den första frågan: skillnaden mellan en rådgivare och en barnvakt är hårfin — i båda fallen behöver man känna den man jobbar med utan och innan och noga övervaka deras framfart. Även om beskrivningen kanske är något provokativ är den, som vi skall se, inte helt gripen ur luften.

Men låt oss ändå börja med den sista frågan, där redan citaten ovan ger oss en klar antydan: tydligen behövs vi.

F ö r at t b a r a ta några konkreta exempel härifrån en Brysselhorisont håller

”Som diplomat får man verkligen vara noggrann med att behålla verklighetsförankringen.

Själv såg jag alltid till att åtminstone bära min egen handväska till och från mina möten. Det hände sig att folk höjde på ögonbrynen för detta”.

P e n s i o n e r a d v äs t e u r o p e i s k p o l i t i k e r o ch d i p lo m at

”It is interesting what happens on your first day as Foreign Minister. Helpful officials flutter around you like butterflies. One of them produces a special secret red file marked “How to be a Foreign Minister”. Inside the file are papers on Dos and Don’ts of the office”.

de man ger råd till får det så lätt som möjligt i offentlighetens strålkastarljus. Det gäller att identifiera fallgropar, knyta nyttiga kontakter, se till att allt löper så smidigt som möjligt — och, naturligtvis, kanske viktigast av allt: alltid se till att vara påläst, så att man kan se förbi de skimärer och rökridåer som aldrig är långt borta inom politikens alla nivåer. I dagens värld med snabb medierapportering och sociala medier såsom Twitter och Facebook är detta inte alltid alltför lätt.

F ö r at t lyc k a s med detta är mitt bästa tips att lära känna personerna du jobbar för utan och innan. Förutom de privata åsikterna har alla personer sina egenheter, som man bör ha koll på.

Själv lärde jag mig läxan med dunder och brak då jag i tiden tog mina första R a d o s l aw S i ko r s k i , P o l e n s u t r i k e s m i n i s t e r stapplande steg i Europaparlamentet som praktikant hos Henrik Lax. Jag anlände med gott självförtroende och sig vår finlandssvenske Europaparla- het att man stöter på politiker som på — trodde jag — en god skrivförmåga. mentariker Nils Torvalds med fyra råd- måndag morgon har tämligen dålig Trots att vi politiskt kom väldigt väl givare och en praktikant — och ligger koll på vad som skall göras och vem överens visade det sig snabbt att utmed det under snittet för liberala Euro- de skall träffa under veckans gång. En tryckssättet och argumentationen hos paparlamentariker, som ligger närmare av mina före detta chefer brukade alltid en 20-nånting med studier i Sverige i 5 per person. Vår finländske vice-ord- glatt konstatera vid inbjudan: jag träf- bakfickan var något annorlunda än hos förande för Europeiska Kommissionen, far hemskt gärna dig där och då! Men sin ur-Helsingforsare till chef, som vid Olli Rehn, har snäppet större stab inne- lade sedan dock snabbt till: men hör tiden var kring de 60. hållande tvåsiffrigt antal rådgivare. Där med min rådgivare om det är möjligt!

Då jag fick i uppgift att skriva årets jag själv jobbar ligger vi ungefär mitt Icke överraskande var det sedan också verksamhetsberättelse mailade jag emellan dessa två kontor i antal. de som fick den tveksamt trevliga upp- nöjd in en fyrasidors betraktelse innMellan tummen och pekfingret kan giften att tacka nej; agendan var förstås an helgen. Pappret som kom tillbaka man alltså säga att ju mäktigare posi- redan fullbokad både den dagen och på måndag var blåare av anteckningar tion, desto fler rådgivare. Och som den nästa. Men det goda intrycket från den än jag någonsin tidigare sett. Trots att polske utrikesministern också mycket inbjudna personen bestod. jag höll på att falla genom golvet då riktigt implicit påpekar: desto mindre har det pappret idag blivit ett av mina Behovet är alltså omfattande. Men kontroll har politikern över såväl tid, vad kännetecknar då en god rådgivare? bäst bevarade från den tiden. På bästa agenda som budskap. Rådgivarna var Vad skall man fokusera på? Och vad sätt påminner det nämligen om det povid hans tillträde inte bara vana med gör man? litiska råd i grund och botten handlar ministeriets gångar och rum — de hade om: se till att du behärskar det du gör, också redan koll på hur han bäst skulle Kä r n u p p d r ag e t f ö r e n rådgivare, oavoch tänk på vem du gör det för. Kanagera i sin nya roll! sett organisation, är förstås att göra ske inte alltför långt ifrån en barnvakt Därför är det heller ingen ovanlig- grovjobbet i politikens bakgrund, så att alltså. På gott och ont.

/ Joakim Frantz jobbar sedan knappa fyra år som politisk rådgivare för Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) Party i Bryssel, som med sina 54 medlemspartier i över 30 länder utgör det tredje största Europeiska politiska partiet. Han kommer ursprungligen från Vasa, och har studerat statsvetenskap i Sverige. För alla Europapolitiskt intresserade läsare vill han varmt rekommendera Liberal Praktik (www.liberalpraktik.fi), som ger en unik insikt i praktiskt politiskt arbete på internationell nivå.

11 SVENSK FRAMTID / POLITIK

FA

ST

LA

SK

IA

I

N

E

N

ed m U rS va r rs va fo ga en ing ån nd ls m ra He ch de h o tu oc tid e s sa oll t. nt a n re r i , V å så ra bo lut p m ind r Å s s leu t h rte de bi de e o sål r ju en tr n de m la ke n tt al är g u vå På m ån te . lar g , li en a på gt ck . H r öi a ar ä sn s i b m som ite ta em d t, l mö dl va all tt me på e k n a de na Lit frå rva yfik ä n hv oc

n d. ya or N tb ed ka m du . ka ed ut ul m et n p lka ak r e pu gt p t fö en li bu eg hem de en tt et gt s e ir d yg de r bl e b tta å ad a lo sta o h Vas Nä I

Åb

at

C

.

12

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

Ingen framtid utan engagemang

Va r på d e n p o l i t i s k a k a r ta n p l ac e r a r

— För det första tror jag inte att allt för många kan rita en karta idag var man placerar in någonting enligt traditionellt mönster. d u d i g? /

Ko r t b a kg r u n d / — Jag är 30 år ung och yngsta fullmäktigeordförande i Vasa någonsin, var vi har det största fullmäktige i Finland som leds av en SFP:are.

Jag har suttit i Vasa stadsfullmäktige i två perioder, detta blir mitt nionde år som börjar. De sju första åren var jag obunden på SFP:s plats.

— Detta med traditionell partipolitik har aldrig intresserat mig som sådant.

Jag ser inte att partier utvecklar landet, det är fiffiga typer inom olika partier som har idéer – som utvecklas – som kör koncept – som jobbar för näringslivet – inte partier i sig själva, tyvärr.

Men jag jobbar nu aktivt för att Sfp skall uppfattas som en stark samhällsutvecklande kraft.

H u r h a r d u h a m n at va r d u ä r n u ? /

— Jag satt på ett möte med SFP i Vasa samorganisation för några år sedan och

de skulle välja ordförande. Jag var själv ännu obunden och märkte att ingen vill bli ordförande och tänkte hur är det möjligt? Största staden som är de facto tvåspråkig i praktiken, i en region som drar in mest pengar till Finland av alla. Tänk dig, mest export per capita, vi hämtar in mest fräscht kapital till Finland av alla och vi är största partiet med en grym utvecklingspotential och med Nordens största energi kluster och ingen vill bli ordförande. Jag tänkte att då skriver jag in mig för att bli ordförande för SFP:s kommunorganisation.

Va r d e t m e dv e te t at t sat sa på p o liti k ? /

— Jag har aldrig utgått från mig själv utan har alltid varit fokuserad på själva saken. Ifall vi ska ha någon framtid som Vasabor, österbottningar och svenskspråkiga måste någon ta tag i saker. Därför känner jag ett slags kall att göra det åtminstone för tillfället trots att jag aldrig tänkt mig att nu skall jag göra politisk karriär. Inga studentföreningar har tagit min tid, fotboll har jag däremot spelat halva livet i både första- och andradivisionen.

JOAKIM STRAND ... är född 1982 i Åbo. ... har bott 3 år i Tammerfors. ... flyttade till Vasa som sexåring. ... har spelat fotboll i Vasa Ifk tills vristen sprack. ... är jurist och ekonom. ... jobbar på UpCode som International Operations Manager.

— Efter gymnasiet började jag studera juridik och några år senare började jag med Hanken från början.

— Jag jobbar heltid på UpCode och har utöver det nu kopplat på tyngre förtroendeuppdrag. UpCode strävar att utveckla samhället med vissa teknologiska verktyg.

Va d hä n d e i n n a n ko m m u n a lva l e t ? /

— Tillsammans med tjänstemän började vi i Vasa Sfp redan ett år innan kommunalvalet jobba aggressivt och systematiskt för att ta fram en vision och se vart vi är på väg. Vi slog fast att Vasa skall vara världens bästa ort att bo på, vi skall ha Europas bästa förutsättningar för näringslivet och vi skall vara Finlands bästa studiestad PUNKT. Hur har du blivit bemött som ”ung”

... sitter nionde året i Vasa stadsfullmäktige – nu som ordförande.

p o l i t i k e r ? / — Jag har alltid haft kompisar i alla åldrar, är det sedan 18-åriga fotbollsspelare eller 88-åriga advokater.

Men det tror jag nog att folk tar mig annorlunda nu som 30-årig fullmäktigeordförande än som 22-årig obunden.

bönder. Folkmängden växte i hela Europa och det var god efterfrågan på livsmedel.

Den ekonomiska växten fortsatte efter 1800-talets mitt över i en begynnande industrialisering. Industrialiseringen och liberaliseringen av den internationella handeln ledde till en ökad välfärd, och teknologiska framsteg.

Idag har utvecklingen av infrastruktur och kommunikationsnätverk gett företag stora möjligheter att få olika produkter producerade var som helst i världen. Det har

blivit allt vanligare att företag outsourcar sin produktion till ett annat land, oftast i hopp om lägre produktionskostnader. Denna utläggning av tjänster påskyndar visserligen industrialiseringen i utvecklingsländer, men i de flesta fall leder den till arbetslöshet och omstruktureringar i företagets hemland.

Samtidigt leder den påskyndade industrialiseringen till modernisering och teknologiska framsteg, som i framtiden gör att produktionen kan outsourcas till maskiner istället för billigare arbetare.

KOLUMN

Vad har du tänkt arbeta med i framtiden?

Niklas Mannfolk, förbundsordförande

m a n ufac t u r e ( v. )

"to make by hand" from Medieval Latin manufactura, from Latin manu, ablative of manus "hand" + factura "a working" from the stem of facere "to perform".

U n d e r 1 7 0 0 - ta l e t s ta r ta d e en stark utveckling inom lantbruket i västvärlden.

Nya metoder och en ökad privatisering av landområden gjorde att man kunde producera mer för lägre kostnader. Lantbruket kom i ökad grad att baseras på självägande

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

13

TEXT & FOTO Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276

ende ser du på Kina eller Tyskland så är det olika regioner som lyfter upp landet.

Här i Vasa regionen är vi splittrade på många olika kommuner vilket gör att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Inte att kommungränserna i sig skulle vara problemet men de gör tyvärr att massor med fiffiga politiker totalt förbiser de med tanke på kommande generationer livsviktiga strategiska frågorna - och tänker tyvärr ofta i första hand på sin egen lilla hemort. Vi måste få ”the big picture” i skick. Flyger du Shanghai – New York så går kortaste sträckan över Vasa.

— Att man höjer ribban till denna nivå betyder inte att vi skall strunta i sjukvårdsköer - tvärtom, det är också viktigt men vet du inte vart du är på väg så finns det risk för att chanser går dig förbi och att du i framtiden inte har råd att bygga något att köa till.

tagen i mindre officiella sammanhang, är att de ställer sig mycket positivt till att öka sitt samhällsengagemang. Om vi skall bygga upp ett ekosystem som stödjer energi klustret på alla nivåer, varför lär man sig inte redan i lågstadiet om energi och om krafter. Du kan ha en gravitationsmätare i en lekpark eller en mätare på cykeln som visar vad du genererar för energi. Detta för att skapa en förståelse för energi, krafter och energisparande.

— Högskoleenheterna som vi har här borde stödja näringslivet genom att t.ex. utbilda världens bästa ingenjörer, ekonomer och jurister inom energiteknologin. Det här är det som kallas för ekosystemet när allt stödjer varandra. Det har inte kommit alltför många slutarbeten från Hanken som skulle komma med nya affärsmodeller inom energin.

H u r ta s v i s i o n e r n a e m o t b l a n d p o -

Va r i v ä r l d e n f i n n s d e t e t t e x e m p e l på

— Det finns män- e t t e ko s ys t e m s o m fu n g e r a r ? / niskor i alla åldrar och i alla delar av — Cern i Schweiz, var man har värlvärlden som antingen är på tåget el- dens största partikelaccelerator. Där ler på perrongen. Jag upplever ändå har man lyckats skapa en sådan miljö att dessa tankar fått jätte bra respons. vart alla smarta typer med ett visst intresse söker sig automatiskt. Där bePolitikerna har nog börjat inse vikten höver man inte göra kampanjer för att av reellt regionalt värdeskapande. Det som har varit undermåligt inom SFP, locka till sig folk. Det vill jag göra med och resten slösar pengar, men det kan Svenskfinland och Österbotten är att vi Vasa regionen, att folk inte bara stannar glidit in i en slags förvaltarmentalitet, här men letar sig hit. Om du vill vara förstås gå i cykler. ”var är budgeten?”. Nästa års budget en del av framtidens energilösningar E n e r g i k l us t e r ? / — I Vasa regionen finns inte ännu, pengarna skall skapas söker du dig hit. Vi kan vara nästa Sihar vi många starka bolag som specia- först och varje dag. Vi måste börja tala licone Valley inom energi, varför inte. liserat sig på olika typer av energitek- om annat än enbart höjt studiestöd och nologilösningar. Det har att göra med skarven. Du måste fokusera på att ska- Va d ä r S U f ö r d i g , va d g ö r S U b r a o ch va d k u n d e d e g ö r a a n n o r l u n d a ? / allt ifrån energisparande åtgärder, Va- pa miljöer som skapar pengar. Om var femte människa är en asiat under 18 år — När jag som 21-åring kom in i Vasa con kunde nämnas som exempel som så nog vet vi vem som kör över vem så stadsfullmäktige minns jag att Vasagör frekvensomvandlare. Wärtsilä gör motorer, power plants och The Switch småningom. Det som vi måste förstå är bladet haka sig upp på att jag inte haft som gör teknologi till vindmöllor. Vi att om vi är politiker så måste vi vara någon politisk bakgrund, inte ens inom är Nordens starkaste energikluster aktiva samhällsutvecklare – det hjälper SU. Jag svarade spontant att det har och det ser man på omsättningen och inte att tala enbart om lagstadgad ser- säkert varit mera till nytta än skada.

Det var skämtsamt menat och hoppas framförallt mervärdet som skapas här. vice, orsaken att servicen är lagstadgad att ingen tog åt sig. SU är en organisaSkulle vi ha haft en cellulosafabrik el- är att det inte skall vara beroende på dig och mig om det fungerar. tion som garanterat vill väl, ser framåt ler en pappersfabrik hade situationen och det att man lite provocerar är bra. varit helt annan.

Borde den moderna politikern ha Samtidigt har jag märkt att många har Ko n k u r r e n t e r ? / — A och O i dagsm e r a d r ag av e n f ö r e tag s l e da r e ? / uppfattningen om att SU är en plantläget, vi vet alla att staten börjar vara — Åtminstone har inte kopplingen mel- skola för politiska broilers. Ibland har utan pengar, man kan inte säga att ”jag lan näringsliv och politiker varit till- jag stött på märkligt krokbenssättande skall ha ett daghem”, utan man mås- räckligt stark de senaste 30 åren. En och ryktesspridning var man istället te vara med och skapa pengarna själv. orsak till varför man hållit på och yrat kunde satsa på substans. Beroende på vem som har lett SU har det varierat Det ända sättet du skapar pengar idag med kommunreformen är för att man men jag har önskat mig mera nya arguär regionalt. Det är inte enskilda byar inte fått riktlinjer av näringslivet som som lyfter upp länder, det är heller inte skapar pengarna till välfärden. Det som ment för hur man försvarar svenskan, enskilda städer, det är regioner. Obero- är positivt, när vi har talat med före- hur man skapar pengar. l i t i k e r ko l l e g i e t ? /

Åldern är bara en siffra för mig – är man en bra typ så är man - men jag tror att ha en gedigen utbildning också hjälper i att få respekt.

O m d u åt e r v ä l js e f t e r t vå å r , v i l k a r e su ltat k a n v i s e e f t e r f y r a å r ? /

— Ingen åstadkommer någonting ensam inom politiken, säger man det är man nog ute och vilseleder folk men däremot krävs det att vissa är väldigt aktiva med att engagera andra och det vill jag göra.

— Ser vi objektivt på läget i Vasa och i Österbotten har vi alla möjligheter att nå en ny guldålder.

— Får vi ett ekosystem skapat var näringslivet, staden och utbildningsenheterna börjar samarbeta på ett nytt sätt kommer vi att bli ett av de mest intressanta områden i Europa om fem år.

Det handlar om att skapa en region var människor och företag mår möjligast bra. Export drar in pengar till landen och om alla regioner skulle vara lika starka som här skulle vi inte ha några stora ekonomiska problem i Finland.

Nu verkar det som att vi skapar pengar

"När vi redan idag talar om diverse problem som uppstår då sysselsättningsgraden minskar, vad händer i ett samhälle där ingen behöver göra något? "

I ljuset av SU:s framtidsstrategi frågar jag mig, i äkta Wall-E -anda, vad världens växande befolkning har tänkt syssla med när alla tillverkande arbetsuppgifter sköts av maskiner. Har vi ett tillräckligt behov av icke-tillverkande arbetskraft, om den ökande moderniseringen gör det både enklare och billigare att låta maskiner sköta inte bara grovjobbet, men också servicen?

När vi redan idag talar om diverse problem som uppstår då sysselsättningsgraden minskar, vad händer i ett samhälle där ingen

behöver göra något? Kan ett sådant samhälle fungera, och vem har i så fall ansvaret för maskinerna ifråga, eller distribueringen av mat? Vad, när det kommer till kritan, måste skötas av människor, och vem är redo att betala för det?

Alla dessa, aningen dystra och onekligen futuristiska frågor, konkretiseras i följande: Va d h a r d u t ä n k t a r b e ta m e d i framtiden?

14

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

BORT MED STUDIESTÖDET, KORTARE STUDIETID, INFÖR TERMINSAVGIFTER...

S T O P P , SÄGER LSK TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer L i b e r a l a s t u d e r a n d e h a r haft sitt årsmöte i Vasa och erbjöd spänning, högklassigt program och en festlig supé.

Programmets första talare var försvarsminister Carl Haglund som redogjorde för hur vår statsskuld vuxit med 50 % på fem år. Det moraliska dilemmat är att vi tar lån av kommande generationer, påminner Haglund.

— Det kräver mod, fega politiker skjuter fram problemen. För att klara av denna obalans måste vi ha långsiktiga planer, inte bara korta sparplaner.

Medicinen är mera jobb i den privata sektorn. I arbetsmarknadsreformen har facket ett stort ansvar.

— Hur får vi den privata marknaden att sysselsätta, var en av frågorna Haglund lyfte fram. Svaret är att investera mera. Bolagen är rädda och det är svårt att få lån. Staten borde hjälpa mera via kanaler som Finnvera. Haglund frågar sig om vi har råd att sänka samfundsskatten och ifall det är momsen som skulle höjas i så fall.

L ag r e f o r m / Yrkeshögskolelagen skall genomgå en reform som skall leda till starkare högskolor. Starkare blir de då de får statusen privata aktiebolag, något som vi nyligen sett inom universitet världen. Frågan som rektor för Yrkeshögskolan Novia, Örjan Andersson ställer sig är ifall samma morot erbjuds även i.o.m. denna lagreform. Då det var aktuellt att samla in medel för universiteten garanterade staten 2,5 gånger återbetalning på det belopp som samlades in.

Haglund svarade med att det är i ramrian man borde fatta detta beslut men att Arene borde gå kraftigt ut och kräva detta. (Arene rf är rådet för yrkehögskolornas rektorer).

Ko r ta r e s t u d i e t i d, l ä n g r e k a r r i ä r e r /

Haglund betonade att vi behöver förlänga våra arbetskarriärer och att det finns ett stort tryck på att försnabba genomströmningen bland vetenskapshögskolor. Åtgärderna kan vara en studiestödsreform.

— Att jobba är vanligt vid sidan av studierna och detta är största orsaken till att studietiden drar ut. Man skall kunna vara förälder, kåraktiv och ändå

LSK har uttalat sig vara emot terminsavgifter, men när rektor Örjan Andersson frågar ”Är det fel om vi uppbär terminsavgift i Kina om vi utbildar i Kina?” blir det tyst i salen.

Försvarsminister Carl Haglund väcker intressanta tankegångar, hur vi som studerande kan hjälpa till med att få hållbarhetsunderskottet i balans. få sin examen. Det avgiftsfria utbildningssystemet har varit en bidragande faktor till Finlands framgång och jag är inte förtjust i terminsavgifter för studerande som kommer utanför EU och EES området. 70% som avlagt examen stannar, de som lämnar landet gör det för att de inte hittar jobb.

I n t e r n at i o n a l i s e r i n g / Rektor för Yrkeshögskolan Novia, Örjan Andersson talade om hur internationaliseringen ser ut i praktiken och i siffror. Han har sitt säte i Vasa och inledde med statistik från regionen. 70% av produktionen går på export, 2 % av befolkningen bor i regionen medan de producerar 12 % av den totala energin.

— Vi drar nytta av det här på samma gång som vi är en orsak till varför det går bra.

Novia har 15 % forskning och 85 % utbildning, vi måste uppmuntra till mobilitet men dilemmat är för den som studerar de 55 sp som skall erhållas varje år.

Då man är utomlands är det inte alltid säkert att man kan avlägga en tillräcklig mängd studiepoäng, menar Andersson.

Tuffa k r av / UKM har bäddat för Novia så att de mister 15-20% av sin finansiering och den stora utmaningen om hur man upprätthåller en god ut-

bildning kvarstår. Enligt Andersson är utbildning alltid en investering, både för studerande och stat. Men idag investerar man mindre och det kommer att synas i framtiden.

— Jag är för avgiftsfri utbildning men samtidigt funderar jag på hur vi ska finansiera vår verksamhet.

Globaliseringen har varit gynnsam för Australien och Nya Zeland andelen utbildningsexport uppgår till 15 % av allt de exporterar.

— Vi skall bli exportörer men vad skall vi sälja, frågar sig rektorn. Vi kunde sälja en utbildning till en myndighet eller företag. Men är det fel om vi uppbär terminsavgift i Kina om vi utbildar i Kina? Där satsar staten mångmiljonbelopp på utbildning för kommande generationer.

Du a l m o d e l l e n s l e g i t i m i t e t / Svensk Ungdoms ordförande Niklas Mannfolk frågar ”Hur ser du på Dualmodellens legitimitet ifall Arcada och Novia fusioneras och Åbo Akademi, som största ägare av Novia, skulle styra den enda finlandssvenska yrkeshögskolan?”.

— Det kan hända att det blir en uppluckring av dualmodellen p.g.a. resursbrist, vi måste tänka å ett litet annat sätt inom Svenskfinland svarar Andersson.

NY ORD F ÖRANDE O C H S TYREL S E / Företagsekonomistuderande Elin Blomqvist valdes till LSK:s nya ordförande.

Blomqvist har år 2012 varit ordförande för Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, SAMOK. Hon har också varit LSK styrelsemedlem samt året innan SAMOK ordförandeskapet fungerat som Arcada studerandekår — ASK:s styrelseordförande.

— LSK är inte bara för svensktalande studerande, det som ska förena oss är de liberala värderingarna som LSK står för. Jag är färdig att kavla upp mina ärmar för att göra LSK till det mest slagkraftiga högskolepolitiska förbundet i Finland, säger Blomqvist.

Den nya styrelsen består av viceordförande Raine Katajamäki, viceordförande Sanna Bergström och styrelsemedlemmarna Christoffer Andersson, Fanny Häggblom, Daniel Björndahl, Elena Mazurova och Daniel Nenonen.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

15

Flera bilder finns på www.facebook.com/svenskungdom

EN AVGÅENDE ORDFÖRANDES TILLBAKABLICK MATIAS KALLIO, f.d. ordförande för LSK F ö r s ta gå n g e n jag hörde LSK nämnas var under en så kallad gulnäbbsakademi under mitt första år som studerande vid Åbo Akademi. Därefter gick det närmare ett år innan jag fick någon kontakt med LSK igen, då var det nämligen dags för kårval vid studentkåren där jag glatt ställde upp, utan att egentligen ha någon desto större kännedom om vare sig LSK eller om Åbo Akademis Studentkår.

Sen min första kontakt med LSK har det nu gått nästan fyra och ett halvt år, och jag har under den tiden hunnit vara med i LSK:s förbundsstyrelse i tre år.

Utöver att jag själv känner att jag utvecklats en hel del, så känns det samtidigt också som att vårt unga förbund kommit en god bit framåt på vägen. Emellanåt glömmer man fullständigt att vårt förbund enbart har fem verksamhetsår på nacken, men å andra sidan känns det också som att det ännu finns enormt mycket att göra för att LSK skulle bli en allt starkare och bättre känd aktör inom högskolevärlden.

Inom SU börjar LSK vid det här laget vara väl etablerat. Det kanske tydligaste exemplet på detta är att SU:s politiska program inte tar upp frågor om högskolepolitik, utan

hänvisar läsaren till LSK:s politiska program.

En annan sak som för LSK och SU närmare varande är SU:s så kallade megaFS, ett möte där SU:s förbundsstyrelse, kretsstyrelseordförandena och verksamhetsutskottets ordförande tillsammans med LSK:s ordförande månatligen deltar.

Samarbetet med Sfp har fungerat under min tid som ordförande för LSK, men här finns det ändå rum för förbättring. Jag anser att Sfp mer systematiskt borde behandla aktuella ärenden i den utbildningspolitiska delegationen som är ett öppet utskott dit LSK:are varmt välkomnats med. I LSK:s och Sfp:s politiska åsikter finns det lyckligtvis inga väldigt stora meningsskiljaktigheter, något som Sfp:s nyligen godkända högskolepolitiska program också visar.

Det gläder mig att LSK:s nyvalda ordförande, Elin Blomqvist, kraftigt poängterat vikten av ett livskraftigt samarbete mellan LSK och Sfp. De enorma omvälvningar som vårt högskoleväsen för tillfället står inför bidrar till att framhäva vikten av detta samarbete. I dessa ekonomiskt ytterst utmanande tider är det viktigt att våga fatta sådana välmotiverade beslut som omständigheterna kräver, även om besluten inte alltid gillas av hela befolkningen. Det kunnande om högskolepolitiska frågor som finns i LSK borde i detta sammanhang utnyttjas till fullo av partiet.

Matias Kallio gav över LSK:s ordförandeklubba den 2 februari på förbundsmötet i Vasa.

Liberala Studerande LSK är Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund vars syfte är att vara en samlande kraft för alla studerande med en liberal värdegrund.

Vårt mål är att påverka högskolepolitiken på nationell och lokal nivå.

16

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

Ny historik på kommande!

Svensk Ungdom fyller 70 år i år och det kommer att firas med bland annat en jubileumskongress, -utställning samt -fest. Dessutom kommer en historik att ges ut under hösten.

Vad kallades SU:s bil? Vem är Magnus Öster? Vilken är den konstigaste motionen som behandlats på en kongress?

Hur grundades egentligen Finlands bästa politiska ungdomsförbund? Alla dessa frågor plus många andra kommer du att få svar på i Svensk Ungdoms kommande historik!

/ Den tidigare historiken är 20 år gammal, och skrevs inför SU:s 50-årsjubileum.

är att göra en intressant och snygg bok, säger Emma Bodman som ansvarar för projektet. Den skall vara rolig och intressant att läsa för både nuvarande och gamla SU medlemmar. Dessutom hoppas jag att den blir ett snyggt och imponerande visitkort för alla som inte är med i SU, vänorganisationer eller andra intresserade.

Senast Svensk Ungdom gav ut en historik fyllde organisationen 50. Den gamla historiken har alltså 20 år på nacken och känns inte så aktuell mera. Årets version kommer att koncentrera sig på de senaste 20 åren, men även ta upp höjdpunkter från de tidigare åren. Man kommer att kunna läsa om hur organisationen ser ut och fungerar idag, hur ungdomsförbundet har mött 2000-talet och vad SU förverkligat under sin långa historia.

— Jag hoppas att så många som möjligt kommer med och skriver! Man behöver inte ha gjort något liknande tidigare och man får vara exakt så delaktig som man vill. Det behövs inte bara skribenter utan även till exempel illustratörer och fotografer, säger Emma.

— Mitt mål

Vill du vara med och skriva historiken? Har du en helt sjukt bra idé som borde finnas med? Finns det roliga SU bilder i dina gömmor hemma? Eller vill du på något annat sätt vara delaktig i skrivandet och förverkligandet av historiken?

Hör då av dig till Emma Bodman på historik@su.fi!

Den pinfärska historiken kommer att presenteras på Svensk Ungdoms jubileumsfest i Helsingfors den 16 november.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

17

år när han åtog sig uppdraget som ordförande. I år skulle han alltså ha fyllt 102 år. Han hade studerat vid Åbo Akademi och arbetat för Svenska Litteratursällskapet fram till krigsutbrottet 1939.

Han sårades i augusti 1941 vid Sommee och arbetade efter hemförlovningen vid Statens Informationsverk ända till krigsslutet. Han var stationerad i Helsingfors, och kunde på sin fritid i begränsad utsträckning ägna sig åt politisk verksamhet.

Mellan 1906 och 1914 existerade något som kallades Svenska folkpartiets ungdomsklubb. Klubben arbetade främst i Helsingfors, men hade filialer i Lojo, Fredriksberg, Lovisa och Tammerfors. Den ägnade sig mest åt kulturell verksamhet; inom den verkade bl.a. en sångkör, en teaterkrets och en gymnastikklubb.

På Svenska folkpartiets partidag 1942 diskuterades hur man skulle kunna få svenska ungdomar att intressera sig för politik och för partiets verksamhet. Återväxten inom partiet måste tryggas. I maj 1943 tillsatte partiets centralstyrelse en ungdomsstyrelse som skulle börja organisera politisk kursverksamhet för ungdomar.

Kursverksamheten inleddes den 11–14 november 1943 på Nylands Nation i Helsingfors. Kursen samlade kring femtio deltagare från alla svenska bosättningsområAh l b äc k va r 3 2

Olav Ahlbäck SU:s första ordförande I maj 1943 beslöt centralstyrelsen tillsätta en ungdomsstyrelse som dels skulle organisera den politiska kursverksamheten och dels fungera som beredningsutskott för ungdomsfrågor. Till ordförande utsågs fil. mag. Olav Ahlbäck. den. Vid kursens avslutning fattades beslut om att grunda en ungdomsorganisation inom partiet, och alla kursdeltagare anslöt sig till den.

I januari 1944 antog organisationen namnet Svensk Ungdom — Svenska folkpartiets ungdomsorganisation. Andra namnförslag hade varit ”Folkpartiets Unga”, ”Svenska Ringen”, ”Svenska Finland” och ”Ungsvensk Lösen”.

Namnet på organisationen förorsakade endel bekymmer. Finlands Svenska Skolungdomsförbund kontaktade partiets centralstyrelse och anhöll om att ungdomsorganisationen inte skulle anta namnet Svensk Ungdom eftersom FSS utgav en tidning med samma namn.

Det första årsmötet hölls i Gamla Karleby den 29 maj 1944. Vid mötet tillsattes följande ordinarie styrelse; Olav Ahlbäck, ordförande, Henry Backman, Henrik Antell, Greta Cederberg, Lennart Eklund, Edvin Hellsten, Torsten Lindgård, kanslisekreterare Kaj Snellman samt redaktör Holger Ström. Dessutom beslöts att låta göra ett medlemsmärke, fyra gyllene ringar på röd botten, representerande samverkan mellan Helsingfors, Nyland, Åboland och Österbotten.

Organisationen antog stadgar som betonade fosterländskhet, demokrati och den nordiska gemenskapen.

TEXT / Joachim Hesthammer FOTO / Familjearkiv

18

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

Skydda våra barn. Låt dem inte andas er homofobi. Homofobi skadar allvarligt er mänsklighet och er omgivning.

TILL VÄNSTER / Ja till jämlikhet.

OVAN /

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

Vi far till Paris och gifter oss SU var på plats då 100 000 liberala marscherade i Paris för rätten till samkönat äktenskap. Stämningen var på topp och resultatet blev ännu bättre.

Nu väntar vi på att Finland skall våga visa samma sorts empati som Britannien och Frankrike nyligen gjorde.

N e d e r l ä n d e r n a va r 2 0 0 1 först ut med att införa könsneutralt äktenskap. Under våren 2013 stod England och Wales respektive Frankrike på tur. Samtidigt växer hoppet i Italien om att samkönade par snart ska ges någon form av juridiskt erkännande.

Det franska parlamentets underhus Nationella församlingens ledamöter har med majoriteten av rösterna godkänt ett lagutkast som legaliserar samkönade äktenskap och tillåter sådana familjer att adoptera barn. Förslaget är ett viktigt vallöfte för socialistpresidenten Francois Hollande, som efter månader av het debatt fick stöd av 329 ledamöter medan 229 var emot. Förslaget ska härnäst upp i den franska senaten, som börjar debattera frågan den 2 april.

Från och med nästa år tillåter Frankrike samkönade äktenskap.

Eventuellt kommer också homosexuella få rätt att adoptera.

Den 5 februari följde det brittiska underhuset i samma spår.

Med bred majoritet, 400 för och 175 emot, röstade underhuset i en andra läsning av regeringens lagförslag för att införa äktenskap för par av samma kön i England och Wales.

Här hemma ordnas ett medborgarinitiativ för jämlik äktenskapslag: den 19 mars kommer namninsamlingen Tahdon 2013, på svenska "Ja 2013" att öppna. Kampanjen talar för en äktenskapslag där alla äktenskap är lika värda oberoende om parterna är av samma kön eller motsatt kön. En dylik lag skulle också minska andelen byråkrati och göra det möjligt för samkönade par att ta samma efternamn, på samma sätt som för heteropar. Initiativet talar också för att göra det möjligt för samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.

Initiativet stöds av bl.a. Seta, Amnesty, Avoin ministeriö och Svensk Ungdom. Regnbågsankan vill att kampanjen också får synlighet på svenska.

19

20

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№1

NÄRDEMOKRATI Är du representerad?

Eftersom det fattas så otroligt många politiska beslut är efterfrågan på nya konsensusmetoder enorm. Hela det demokratiska systemet letar efter, eller borde i alla fall leta efter, nya sätt att beakta vad som är viktigt för dig, mig, ja hela folket. Åländska lanskapstinget och flera ministerium har kommit med samma budskap. Råder det verkligen en sådan brist på idéer? Eller har de makter som råder slagit dövörat till?

UTMANING: DEMOKRATI

ANKI BENDER, viceordförande

Ko m m u n a lva l e t h a r va r i t och farit, de flesta kommunerna har valt förtroendevalda till de olika organen och det är nu som medborgaren enligt Schumpeter i hans texter från1940-talet ska luta sig tillbaka och låta representanterna styra samhället. Mycket har ändrat sen 1940-talet, både på gott och ont. Det låga valdeltagandet gör att man ställer sig frågande till representanternas legitimitet och det att endast få påverka kommunala frågor en gång på fyra år känns inte mera aktuellt för medborgare som har en allt

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

var det mycket tal om närdemokrati men jag kan inte påstå att det på basen av de politiska debatter och budskap som visades i offentligheten, skulle finnas en, ens semitydlig eller klar bild av vad invånarstyre egentligen är, än mindre hur den skall utövas.

Speciellt med tanke på de kommande kommunsammanslagningarna tycker jag att man i offentligheten borde tala mycket flitigare om hur individens roll kommer att se ut i framtidens demokratiska styre. För idag kan jag endast rösta när det är val. Vilket sist och slutligen inte är särskilt ofta. Är det nu bara du och jag som simpla medborgare som saknar förstånd och insikt? Eller kan det vara så att beställaren av lösningen inte ens själv vet vad den talar om?

Kanske båda?

Men i stället för att bara tjata på etablissemanget ville jag denna gång hitta metoder som erbjuds redan idag, just de där gräsrotsnärdemokratimetoderna som efterlysts.

Och kanske få en inblick i och en viskning om hur framtiden kommer att se ut.

R e d a n u n d e r ko m m u n a lva l e t

högre utbildning, medvetenhet om samhället och tillgång till information som aldrig förr.

Medborgare är intresserade av olika saker och också olika mycket intresserade av att påverka. En del vill vara väldigt intensiva i sin påverkan, proaktiva rentav, men kanske bara i vissa frågor, andra nöjer sig med att påverka när de känner att måttet är rågat. När vi talar om den deltagande medborgaren och strukturer för deltagande är detta något man måste respektera. Deltagande demokrati sker på medborgarens villkor, den offentliga sektorn kan inte göra beställningar på deltagande när det passar dem, det är allt eller inget. Men det lönar sig att fundera på alternativa demokratiformer visar forskning; det är enklare att styra och genomföra förändringar

om man tar med medborgarna redan i planeringen. Besvären blir färre, det är enklare att genomföra planen om medborgarna redan omfattat den. Tänk till exempel bibliotekets öppenhållningstider; om alla fått rösta om när biblioteket ska vara öppen är majoriteten av dem som tycker att frågan är viktig nöjd och resten kan förhoppningsvis acceptera det eftersom de vet att det varit en öppen process och de hade en rättvis möjlighet.

En ständig demokratisering av demokratin är nödvändig för att samhället ska uppfattas som legitimt och ha rätt att ställa krav och ge fördelar. Kommunallagen ska förnyas den här våren och de har frågorna är alltså aktuellare än någonsin; hur ska medborgarna kunna delta mera och mer effektivt (reell

/ 2013

- I d a g k a n vi bara rösta en gång per fjärde år och vi får röstapå basis av mycket lite information. Vi får bara välja en person som ska sträva efter att representera inte bara oss själva, men en enorm mängd människor. Ingen kan bli representerad på ett vettigt sätt. Ingen kan förstå alla saker som det skall fattas beslut om så pass bra att de skulle kunna utföra jobbet ordentligt. Vi har dessutom ingen effektiv feedbackmekanism med vilket vi skulle samla information om all den erfarenhet som finns i samhället.

Så här inleder Mikael Sand och låter mig förstå att det finns spännande sätt att utveckla av vårt nuvarande politiska system.

A l lt i n g b ö r ja r m e d e t t p r o b l e m s o m m ås t e l ö s a s / Det som började med en frustration över att inte känna sig representerad i en modern demokrati fick Sand, ordförande av Open Democracy, att börja tänka. Sands vision är ”öppen” demokrati drivet av ett system där man möjliggör val i direkta sakfrågor och där de förtroendevalda utses på basis av expertis och erfarenhet, inte bara popularitet.

— I stället för att välja en representant vart fjärde år kan man välja en mängd representanter i olika delområde i politiken, på basis av den expertis och erfarenhet man upplever att de

SVENSK FRAMTID / POLITIK

Sol i sinne och demokrati i fickan Lösningen på det låga valdeltagandet i kommunalvalet är enligt mången analytiker "mera närdemokrati”. Politikerna efterlyser nya sätt att lyssna på folkets röst men vet inte heller exakt hur det skall gå till. Open democracy är ett konkret intiativ och kan bjuda på en lösning.

21

om. När du besöker www.metagovernment.org kommer du till en wiki med massor av information. Det finns också en mailinglista man kan ansluta sig till.

Målet med meta government är att göra styrningen av ett samhälle lika tillgängligt för alla. Allting bygger på öppen källkod så att alla med rätt teknisk kunskap kan ha insyn i och verifiera att systemet fungerar. Om ett motsvarande system skulle introduceras, är det bra att minnas att alla behöver inte delta, men att alla som vill faktiskt får delta.

— Människor kan hjälpa styra någon gemenskap så mycket, eller så lite, de vill — genom att skapa, diskutera och stödja resolutioner. Inmatningen man gör vägs av andra användare t.ex. med ett poängsystem, förklarar Sand.

E n k e l o ch i n t u i t i v p o l i t k - f ö r b r a

har. Så kan man minimera bördan att bli maximalt representerad.

— När jag började universitetet hade jag redan hunnit tänka på den här typen av system men visionen har blivit mycket klarare under de de senaste åren, och kristalliseras i open democracy-intiativet, minns Sand.

Projektet är ett samarbete mellan många personer som delar samma värden och visioner. Josef Gullström har medverkat med programmeringen medan Olle Mattsson, Kristian Ham-

marberg m.fl. har hjälpt sprida och argumentera för initiativet.

I n s p i r e r a d av ” m e ta g o v e r n m e n t ” /

Vi kommer in på konkreta sätt för hur man kunde genomföra ett system var alla kan delta genom att föreslå initiativ, rösta och välja representanter. Sand talar om en webbplats som stödjer de tankar som finns inom Open democracy. ”Meta government”, kallas det, där alla samarbetar med att skapa flera alternativa lösningar som sedan röstas

f ö r at t va r a s a n t ? / Hemmaplanet skulle utgöra ett suveränt område att utforska denna modell som ett komplement till det politiska system vi har idag. Innan detta är möjligt krävs en mjukvara som fungerar prickfritt, är stabilt och bygger på öppen källkod (precis som operativsystemet Linux).

Programmet måste göra det möjligt att ta initiativ, författa nya, rösta fram experter i realtid och allt som går inom ramen för Open democracy.

Har människor tid att engagera sig F ORT S Ä TTER PÅ N Ä S TA S IDA

"Medborgare på 2010-talet ska i alla fall inte acceptera en plats på sofflocket under de kommande fyra åren tills nästa kommunalval."

påverkan) i kommunerna som blir allt större med geografiska avstånd och socio-ekonomiska skillnader som utmanade komplement till en oftast redan skakig kommunal ekonomi och andra bekymmer sen förut. Förslagen är många; delområdesdemokrati (t.ex. byaråd där landsbygden samlas och tar beslut i frågor som berör dem), brukarinflytande (diabetespatienter är med i planeringen av diabetesvårdstrukturer), medborgarbudgetering, direkta demokratifomer (t.ex. folkomröstningar) och elektroniska lösningar; lät�tillgängliga dokument, omröstningar online, möjligheten att lämna in medborgarinitiativ via hemsidor. Oändligt med alternativ, de går dessutom att kombinera!

Det finns ingen perfekt lösning som pas-

sar alla och demokratiseringen uteblir om inte makten omfördelas. Makt är som bekant pengar, utan resurser kan delområdesfullmäktiget komma med vilka förslag som helst som i slutändan kan förkastas av det styrandet fullmäktiget. Är det då en demokratisering eller endast att göra den redan komplicerade kommunala strukturen ännu mer svårförstådd? Vi ska se till att inte tappa fokus, demokrati är inte så lätt som man tror!

Medborgare på 2010-talet ska i alla fall inte acceptera en plats på sofflocket under de kommande fyra åren tills nästa kommunalval; vi ska vara aktivt med och se till att vi demokratiserar på ett sätt som känns förnuftigt, naturligt och gärna sparar en liten slant för den redan ansträngda kommunala ekonomin.

NÄRDEMOKRATISKA AKTÖRER D e c i b e l . f i är Österbottens egen tvåspråkiga ungdomswebbportal med information, rådgivning och möjlighet att påverka. Sidan uppmuntrar en att ställa vilken fråga som helst och till förfogande finns det en mängd människor och organisationer som svarar på frågorna. Jag höll på att fastna vid vad som är på G i Österbotten men jag är här för att undersöka möjligheter till närdemokrati.

Därför klickar jag in mig var det står påverka.

Jag kan alltså komma med ett förslag och om min önskan berör kommunfullmäktige F ORT S Ä TTER PÅ N Ä S TA S IDA

22

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№1

open Democracy .fi Our future.

Your voice.

OpenDemocracy.fi is an open source software platform for electronic voting. It enables its members to reach concensus by direct democracy through range voting.

Use it in groups, businesses, political organizations or in any situation where tough decisions

tillräckligt mycket för att rösta nästan dagligen?

Den framtid som Open democracy beskriver låter vid en första anblick väldigt tidskrävande. Sand stöter ofta på denna kritik och erbjuder några lösningar.

— Plattformen för allt detta måste till sin natur vara enkelt och intuitivt att använda och helst rymmas i användarens ficka, visionerar Sand.

— Vi måste inse att allas beslut — och icke beslut — påverkar samhället. Ansvaret ligger på alla som väljer att medverka eller inte medverka. Folk har kapacitet för mycket mera empati än vad media får det att se ut som. Mycket av det dagliga informationsflödet vi får genom medier handlar om krig, terror och finanskriser och andra hemskheter. Det leder till att vi grips av allt mera rädsla och att det samhällilga medvetandet blir allt mer egoistiskt, varnar Sand.

Han fortsätter att förklara hur systemet fungerar.

Vi planerar att grunda ett ”proxy”parti vars representanter i riksdagen A l l a b e s l u t påv e r k a r /

skickas den dit. ”Läget nu” är en statusuppdatering och längst ner kan jag läsa var i beslutsprocessen mitt förslag finns. Har det skickats till någon tjänsteman inom kommunen, kommer ungdomsrådet att föra min idé vidare, ska idén tas upp som en punkt under ett fritidsnämndsmöte eller är ärendet avslutat, dvs t.ex. att konserten jag önskade redan har hållits.

Decibel verkar vara ett mycket bra initiativ till att hjälpa ungdomar få sin röst hörd.

Men den närdemokrati jag letar efter måste vara mera mobil och ingående. är ett nationellt forum för att ta initiativ. I den nya Dinasikt.fi-tjänsten kan tjänstemän, medborgare och organisationer lyfta fram frågor till gemensam behandling D i n ås i k t. F I

need to be made.

Open democracy.fi är en plattform, byggd på öppen källkod, för elektronisk röstning. Den låter användaren nå koncensus genom direkt demokrati och preferensval.

genom att skapa ett projekt. Det kan byggas upp av olika deltagandesätt, såsom diskussioner, enkäter, chattar eller till och med gemensam bearbetning av dokument.

I demokratidatabanken hittar man information om den finländska demokratin och dess grundläggande begrepp, medborgarnas rättigheter, medborgarnas möjligheter att delta i och påverka medborgargemenskapen samt forskning på området och aktuella frågor.

M e d b o r ga r i n i t i at i v / Enligt grundlagen har finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. För att kunna använda det här statliga påverkningsmedlet förutsätts det att minst

röstar på basis av den koncensus som uppstått inom open democracy-platformen när dess användare röstat. Partiet utövar direkt demokrati i enskilda sakfrågor.

Visionen finns, men arbetet har bara b ö r jat / Sand förklarar: Grunden för visionen är lagd och på webbplatsen opendemocracy.fi kan vem som helst delta, skriva initiativ, göra förbättraingar och rösta i realtid. Man röstar genom att ge poäng från -100 (emot) till 100 (för). Detta på engelska kallas för ”score voting” eller ”range voting”.

— Jag kan se hur tanken om Open democracy kommer att väcka motstånd, rädsla och skepticism. Jag tror den främsta orsaken är att den kollektiva känslan av att skapa förbättring saknas.

Vi känner alla på oss att det finns saker som borde eller kan förbättras, säger Sand fundersamt.

Sand fortsätter: Open democracy strävar inte efter att skrota det nuvarande politiska systemet, utan att erbjuda en bättre feedbackmekanism i en representativ demokrati. Vi behöver dialog och interaktion för att hitta bra

50 000 röstberättigade finska medborgare stöder initiativet inom loppet av sex månader, det är var sjätte finlandssvensk.

I webbtjänsten Medborgarinitiativ.fi kan du väcka egna initiativ samt stödja och följa initiativ som andra har väckt. Målet med det nya systemet är att främja fri medborgarverksamhet och därigenom stärka medborgarsamhället, där olika befolkningsgrupper aktivt deltar i och påverkar utvecklandet av samhället.

Den som väckt initiativet ger in stödförklaringarna till Befolkningsregistercentralen, som kontrollerar deras riktighet och fastställer antalet godkända stödförklaringar.

Om antalet godkända stödförklaringar uppgår till minst 50 000, jag upprepar; var sjätte finlandssvensk, kan den som väckt initiativet

beslut och vi måste kunna pröva beslutens mandat genom att se de olika alternativens stöd.

Initiativet Open democracy är inte bara ett försök att bidra till samhället men också ett ytterst intressant experiment vars proponenter knappt skrapat ytan på. Teorier och visioner finns men den praktiska implementationen på en större skala saknas ännu.

Va d t r o r d u at t d e t hä n d e s e n ? / Sand förklarar att följande steg är att göra en mobil version där det utöver den funktionalitet som redan finns, integreras funktioner som visar hur riksdagsmännen och förtroendevalda röstat under sin mandatperiod. Man ska enkelt kunna se hur de röstat efter de blivit tillvalda.

Och framför allt enkelt kunna jämföra hur man själv skulle ha röstat i de sakfrågor som behandlats i riksdagen.

— Medan vi väntar på framtidens demokrati, kan man med de verktyg som opendemocracy.fi erbjuder redan nu hitta den information jag tror väljarna behöver för att lättare kunna avgöra vilken kandidat de ska rösta på, hoppas Sand.

lämna in det till riksdagen för behandling.

Om initiativet inte har överlämnats till riksdagen senast inom sex månader, förfaller det.

Enligt hemsidan är Riksdagen skyldig att ta upp ett medborgarinitiativ till behandling., men bedömer sedan om initiativet godkänns eller om ändringar bör göras. Om riksdagen förkastar initiativet, kan ett nytt medborgarinitiativ om samma ärende läggas fram.

Det känns inte helt övertygande att jag som medborgare representeras maximalt och dessutom låter det som helt sinnessjukt mycket arbete innan jag har frågat var sjätte finlandssvensk om deras namnteckning.

Dessutom när förslaget med flest röster kammat ihop endast 19320 röster på 6 månader blir jag skeptisk till hur väl det fungerar.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

23

Storbritannien vill rösta om EU Den brittiske premiärministern David Cameron gav sitt mycket efterlängtade EU-tal i London den 23 januari.

Torvalds: ”Cameron har blivit holmsjuk” F ö r v ä n t n i n g a r n a k r i n g ta l e t var mycket höga och det var märkt som ett historiskt tal i god tid före det hölls.

Det är inte första gången som en brittisk premiärminister har gjort ett viktigt tal om den europeiska integrationen. Ta till exempel, Winston Churchill i 1946 (Zürich - Europas förenta stater), Margaret Thatcher år 1988 (Brygge - en vändning i EU: s förbindelser), John Major i 1994 (Leiden - stopp för att fördjupa integrationen) och Tony Blair 2006 (Europaparlamentet - tid för ekonomiska reformer).

Som väntat var David Camerons tal mycket skickligt framställt, vilket får talets tuffa krav att låta som ett sätt att bota det onda i hela EU. Cameron försäkrade sin publik att Storbritannien vill bo i EU. David Cameron listade tre utmaningar som EU möter: närmare överensstämmelse mellan länderna i euroområdet, konkurrenskraft i förhållande till tillväxtekonomierna och medborgarnas attityder till EU. David Cameron anser att sätta ihop dessa kräver omförhandling av Storbritanniens förhållanden med EU. David Camerons taktik medför att gå till parlamentsvalet 2015 på dessa principer, att få dessa förändringar genomförda kräver en fördragsändring och sedan att man håller en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i Europeiska unionen.

Det är inte i Finlands intresse att se Storbritannien ta avstånd från kärnan i det europeiska samarbetet. Storbritannien är vår naturliga bundsförvant i frågor som rör utvecklingen av den inre marknaden, rättvis och öppen konkurrens och fri handel. Våra mål är ofta mycket lika när det gäller EU: s dagliga lagstiftningsarbete. EU: s internationella ställning skulle också försvagas utan Storbritannien.

Men osäkerheten om Storbritan-

DAVID C AMERON F ÖRKLARADE ATT H AN S TR Ä VAR E F TER ATT U PPN Å F ÖL JANDE :

1.

Konkurrenskraft (inklusive den digitala inre marknaden, fri handel) 2.

Flexibilitet — nej till "en allt fastare sammanslutning" 3.

Repatriering av befogenheter till medlemsstaterna — till exempel arbetstidsdirektivet 4.

Starkare roll för de nationella parlamenten 5.

Rättvisa för alla medlemsstater niens förbindelser med EU - för att inte tala om ett utträde ur unionen - kommer att orsaka mest skada till Storbritannien själv. Landets inflytande i internationell politik och Londons ställning som en av de största europeiska affärsdestinationerna skulle drabbas avsevärt om Storbritannien valde att lämna EU. Önationens närmaste allierade, USA, har offentligt förklarat att de vill se "ett starkt Britannien i ett starkt EU". Cameron är inte positivt inställd till att lämna EU heller, men det kan också visa sig vara mycket svårt att uppfylla sin kravlista.

I e n h i s to r i e k l a ss på restaurang Skolan i Åbo möter jag Nils Torvalds som håller en öppen träff för att diskutera vad som pågår inom EU-parlamentet. Jag passade på att ställa vår MEP några aktuella frågor om klimatet i Bryssels korridorer.

I sitt inledande anförande var det tal om den brittiske premiärministern David Camerons senaste, men för Brittisk politikkultur, traditionella stormakts mätning.

Enligt Torvalds lever britterna fortfarande med tanken om att vara en stormakt som står stadigt.

— Cameron har blivit holmsjuk. Risken med Camerons uttalande är att istället för att ha en utgång har Britannien målat in sig i hörnet. Det besvärliga med den politiska traditionen på ön är att premiärministern gärna håller grandiosa tal och för stormaktspolitik. Journalistiken har också gjort sitt för att förhålla sig skeptiska till EU. Britannien har starka motståndare till tanken om ett federalt Europa. Allt flera inom Labour-rörelsen uttalar sig kritiskt men de som gapar absolut högst är UKIP med Nigel Farage i spetsen. Enligt Torvalds har Cameron en dålig sits också med tanke på britternas känsliga valsystem, men vi får se hurudant klimatet är 2015.

På frågan om var EU:s solidaritet gömmer sig svarar Torvalds att EU sysslar mycket med att skönmåla sig själv.

— EU-bidrag är ett löjligt sätt att saluföra sig på. Jag blir upprörd varje gång jag ser Havels hjärta, som skall vara en hyllning till kampen för frihet och demokrati. Det är kontraproduktivt och ger inget mervärde att satsa miljoner på sådana saker.

Avslutande förklarar Torvalds att demokrati är det som behövs för att bygga upp ett hållbart EU. I de demokratiska processerna fallerar det just, därför ser man inte alltid behovet av solidaritet.

TEXT & FOTO T.H. / Joachim Hesthammer FOTO T.V. / Alliance

№ 1 /2013

EKONOMI

24

Svensk Framtid

DEN ÖSTERRIKISKA KONJUKTURCYKELN INTRODUKTION JOACHIM HESTHAMMER

S e da n i n t r o d u k t i o n e n av Ludwig von Mises teori om konjunkturcykeln 1912 i boken The Theory of Money and Credit, har den varit mål för obeveklig kritik.

Enligt den österrikiska teorin om konjunkturcykeln leder centralbankens artificiella sänkning av räntan till en snedfördelning av resurser på grund av det faktum att företagen sätter igång olika kapitalprojekt, som innan sänkningen av räntan inte ansågs vara hållbara. Snedfördelningen av resurser beskrivs vanligtvis som en boom. Men processen stoppas dock när väl affärsmännen upptäcker att sänkningen av räntan inte överensstämmer med konsumenternas efterfrågan och tillgång på sparkapital, d.v.s. konsumenternas tidspreferens.

Som regel upptäcker affärsmän sina fel så fort centralbanken —som var involverad i den artificiella sänkningen av räntan —byter kurs, vilket i sin tur stoppar kapitalexpansionen och resulterar i en ekonomisk kollaps. Det följer från detta att den artificiella sänkningen av räntan lägger en fälla för affärsmännen genom att lura in dem till icke hållbara affärsaktiviteter som visar sig vara olönsamma när centralbanken stramar åt sin räntehållning.

I den här artikeln kommer jag att summera de österrikiska (i Ludwig von Mises tradition) ståndpunkterna vad gäller kapitalteori, ränta och konjunkturcykeln. Österrikarna om kapital T i l l s k i l l n a d f r å n konventionella makromodeller, som antingen inte innehåller kapital över huvud taget eller som i bästa fall betecknar det som en homogen uppsättning av storlek ”K”, behandlar österrikisk teori uttryckligen ekonomins kapitalstruktur som en komplex uppsättning av varierande verktyg, utrustning, maskineri, inventarier samt andra varor under tillverkning. Det österrikiska perspektivet är i hög grad en följd av denna nyanserade syn på en ekonomis kapitalstruktur, och mainstreamekonomerna går miste om många av de österrikiska insikterna när de gör det ”bekväma” antagandet att det bara finns en enda vara i ekonomin.

Krugman och andra keynesianer betonar efterfrågans särställning: de påpekar gång på gång att ägaren till,

låt säga en elektronikbutik, inte kommer att ha anledning att anställa mer personal och köpa mer inventarier om han inte väntar sig att konsumenter kommer att dyka upp med pengar till nya teve-apparater eller datorer.

Men österrikare påpekar att efterfrågan som sådan knappast är hela sanningen: Oavsett hur många gröna papperslappar kunderna än har, eller hur stora lån butiken kan få av banken, så kommer det att vara fysiskt omöjligt för elektronikbutiken att fylla hyllorna med nya teve-apparater och datorer om inte tillverkarna av dessa varor redan har producerat dem. Tillverkarna kan å sin sida inte skapa teve-apparater och datorer helt magiskt bara för att efterfrågan på deras varor tar fart; de är beroende av att andra sektorer inom ekonomin också redan har gjort tidigare förberedelser, som att gräva fram de nödvändiga metallerna, sätta ihop rätt antal traktorvagnar för att frakta varorna från fabriken och så vidare.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

Dessa observationer kan förefalla triviala och ovärdiga seriösa ekonomers uppmärksamhet. Men det beror bara på att en marknadsekonomi normalt sett löser detta oerhörda koordinationsproblem ”spontant” med hjälp av priser och tillhörande vinst-ochförlust-signaler. Om någon var tvungen att centralplanera en hel ekonomi från ruta ett så skulle det uppstå alla möjliga sorters flaskhalsar och slöseri — vilket de faktiska erfarenheterna av socialism visar.

Utan marknadsprisernas vägledning skulle vi inte kunna observera en smidigt fungerande ekonomi, i vilken råvaror rör sig genom produktionskedjan — från gruvdrift till raffinering till tillverkning till grossister till försäljning — på det sätt som prydligt presenteras i makroekonomiska läroböcker.

Istället skulle vi få se en kaotisk soppa med glapp och hål i skarvarna mellan olika anslutande processer. Det skulle finnas för många hammare och för få spikar, för mycket färsk mat och för få tåg med kylvagnar för leverans av den, och så vidare.

Österrikarna om ränta Ös t e r r i k a r n a t i l l m ä t e r r ä n to r n a en viktig roll i sin förklaring av marknadsprisernas koordinerande funktion, för de styr tillsättningen av resurser över tid. Slarvigt uttryckt så betyder hög ränta att konsumenterna är relativt otåliga och hårt straffar entreprenörer som binder upp resurser i långsiktiga projekt. En låg ränta däremot är marknadens sätt att ge entreprenörer grönt ljus för att konsumenterna är villiga att vänta längre på de färdiga produkterna, och att det således är acceptabelt att binda upp resurser i projekt som kommer att producera värdefulla varor och tjänster vid ett långt senare tillfälle.

Med österrikarnas sätt att se på saken är det räntan som låter hushållens finansiella beslut interagera med den fysiska kapitalstrukturen, så att producenterna omvandlar resurserna på de sätt som bäst uppfyller konsumenternas preferenser. Ta ett enkelt exempel: Antag att ekonomin till att börja med är i jämvikt och att hushållen sparar fem procent av sin inkomst. Sedan bestämmer hushållen sig för att de vill ha mer över till sin pension, eftersom de inte vill se sin levnadsstandard rasa när de slutar att jobba. Så alla hushåll i samhället börjar att spara tio procent av sin inkomst.

Enligt österrikarnas synsätt är räntan den primära mekanism genom vilken ekonomin anpassar sig till förändringarna i preferenser. (Det är inte som om folk gick från att köpa varmkorv till hamburgare; utan de gick från att köpa ”nutida konsumtion” till att köpa ”framtida konsumtion.”) Hushållens ökade sparande pressar ner räntorna, och till de lägre räntorna kan företagen starta långsiktiga projekt. Från den enskilde entreprenörens synvinkel påver-

kar räntorna lönsamheten för längre projekt mer än de gör för kortare (vilket en enkel nuvärdeskalkyl visar). Så lägre ränta stimulerar inte bara ”investeringar” utan ger faktiskt en större sporre för investeringar i beständiga, långsiktiga varor än för investeringar i obeständiga, kortsiktiga varor.

Den österrikiska teorin om konjunkturcykeln är den enda nu tillgängliga teori som ger en gedigen förklaring till konjunkturcyklerna.

Hur är det möjligt att samhället som helhet kan ha större inkomster om, låt säga, 30 år? Uppenbarligen anser hushållen att det är finansiellt möjligt, eftersom deras banksaldon stiger exponentiellt med den högre besparingstakten. Men det är tekniskt möjligt för att den fysiska produktionens sammansättning ändras. Hushållen måste skära tillbaka på restaurangbesök, iPod-köp och så vidare för att kunna dubbla sitt sparande. Det betyder att restauranger, Apple-butiker och andra företag inriktade på konsumtion kommer att behöva minska på personalstyrkan och reducera verksamheten. Men det betyder att arbetare och andra resurser frigörs till att öka produktionen i de sektorer som gör borrar, traktorer och nya fabriker.

Efter 30 år kommer ekonomin att vara fysiskt kapabel till en mycket högre produktion (inklusive av konsumtionsvaror), för vid det laget kommer arbetarna att använda en större mängd kapital- eller investeringsvaror, tillverkade under de föregående tre årtiondena. Det är på så vis alla kan uppnå en högre levnadsstandard, genom besparingar.

Österrikarna om konjunkturcykeln Nu n ä r jag har gett en översikt av den österrikiska synen på ränta och kapital så kommer belöningen: deras förklaring av konjunkturcykeln. När räntorna pressas ned till under sina marknadsnivåer (till exempel av en centralbanks expansiva politik) sätter det samma processer i rörelse som skulle inträffa om det förelåg en faktisk ökning av sparandet. Med andra ord skulle entreprenörerna finna det lönsamt att starta långsiktiga projekt vid den lägre räntan; de sektorer inom ekonomin som tillverkar kapitalvaror börjar anställa mer personal och att öka sin produktion. Den här ökningen i kapitalvarusektorerna balanseras dock inte upp av en minskning av konsumtionsvarusektorerna på det sätt den skulle ha gjort om hushållen faktiskt hade börjat spara mer. Istället försöker hushållen också att konsumera mer, på grund av de lägre räntorna.

25

En ohållbar uppgång tar fart, en tillfällig period av falsk rikedom. Eftersom samtliga sektorer växer infinner sig en allmän känsla av eufori; det verkar som att alla företag har ett ”bra år,” och arbetslösheten sjunker under sin ”naturliga” nivå.

Tyvärr sticker verkligheten förr eller senare fram sitt fula tryne. Centralbanken skapade inte mer resurser genom att helt sonika köpa upp tillgångar och sänka räntorna. Det är fysiskt omöjligt för ekonomin att fortsätta spotta ur sig den ökade volymen konsumtionsvaror samtidigt med den ökade produktionen av kapitalvaror. Till slut måste något ge vika. Domen kommer att falla förr snarare än senare om stigande tillgångspriser eller till och med konsumentvaror får centralbanken att vända på skutan och höja räntorna. Men även om centralbanken håller räntorna permanent nere, så kommer fysiska realiteter till slut att göra sig påminda och ekonomin att drabbas av en krasch.

Under lågkonjunkturen kommer entreprenörerna att omvärdera situationen. Om inte staten och centralbanken lägger sig i kommer priserna att ge rättvisande signaler om vilka företag som borde räddas och vilka som borde läggas ned. De arbetare som befinner sig i ohållbara projekt kommer att få gå. Det kommer att ta tid för dem att söka igenom de vardande möjligheterna och hitta en nisch som passar deras färdigheter samt är hållbar i den nya ekonomin.

Under denna period av omvärderingar och sökande kommer de arbetslöshetstal som uppmäts att vara ovanligt höga. Det är inte det att arbetarna är lata eller att deras produktivitet plötsligt har fallit till noll; det handlar snarare om att de behöver omallokeras, och det tar tid i en komplex modern ekonomi. Dröjsmålet kan bero på enkla sökproblem, för vilka arbetarna måste se sig omkring innan de finner det bästa stället som redan finns ”där ute”, eller så kan det bero på det faktum att de behöver vänta på att andra arbetare ska ”få ihop saker och ting” innan de arbetslösa arbetarna kan komma igång.

Slutsats D e n ö s t e r r i k i s k a t e o r i n om konjunkturcykeln är den enda nu tillgängliga teori som ger en gedigen förklaring till konjunkturcyklerna. Teorins giltighet består, trots att det är populärt att hävda att den kollapsar så fort det antas att folk lär sig från det förflutna och osannolikt begår samma fel om och om igen. Vidare är konjunkturcykler inte en del av den fria marknadsekonomin, utan istället är de ett resultat av existensen av en central penningpolitisk myndighet. Det är existensen av denna myndighet som gör pågående monetära injektioner möjliga, vilket i sin tur sätter igång fenomenet av de återkommande konjunkturcyklerna.

FÖRFATTARE / Robert P. Murphy ÖVERSÄTTNING / Stefan Ottosson

26

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№1

LIBORSkandalen for Dummies

Det är en av de största bankskandalerna någonsin. Minst ett dussin banker misstänks ha manipulerat världens viktigaste referensränta, brittiska Libor. Och de banker som ses som skyldiga kan räkna med böter i mångmiljonklassen — Barclays var först ut, med böter på motsvarande 300 miljoner euro. Fler banker kommer att drabbas av böter innan året är slut, enligt den brittiska finansinspektionen.

SAMMANSTÄLLT / Redaktionen D e n u t s p e l a d e LIBORs k a n da l e n kan få Ilkka Kanerva att se ut som en skötsam och ärlig politiker. Om du inte har tagit dig tid att förstå vad som skett, bör du.

Denna skandal kan ha påverkat miljontals över hela världen – inklusive dig.

S å fu n g e r a r LIBOR / Du har förmodligen inte tänkt mycket på var räntorna kommer ifrån. På allt från kreditkort till sparkonton presenteras en ränta för dig.

Det du gör är att helt enkelt bestämma för att acceptera eller inte. Oavsett om du lånar eller investerar, antar du säkert att de räntor du betalar eller tjänar fastställs av konkurrenskrafter.

Men som räntorna på biljoner dollar i finansiella produkter börjar med ett riktmärke som kallas London Interbank Offered Rate, eller LIBOR. Medan etiketten får det att låta komplicerat, det är bara den genomsnittliga räntan stora bankerna betalar för att låna av varandra. Det kallas "London" eftersom det är beräknat i den staden.

Men det är missvisande, eftersom det påverkar räntorna över hela världen kreditkort och studielån, bil, och andra typer av lån. Utöver att ge lån är det också för att fastställa priser för institutionella investeringar – det slag som fonder, pensionsfonder, och myndigheter kan använda för att tjäna ränta på kortfristiga placeringar.

Va d ä r p r o b l e m e t ? / LIBOR fastställs inte på basen av utbud och efterfrågan.

Det fastställs inte heller av marknaden eller regeringen. Istället beror det på de inblandade bankerna (inklusive jättar som Citigroup, JP Morgan Chase, Bank of America, och Barclays) som skickar en noggrann rapport på räntorna som de skulle behöva betala för att låna av varandra. De högsta och lägsta priserna kastas ut, resten är ett genomsnitt, och LIBOR är fastställd.

LIBOR-räntan beror på hederlighet.

Om bankerna inte är uppriktiga, kommer LIBOR inte vara korrekt —samma gäller räntorna på biljoner tals av dollar i lån och placeringar.

Va r f ö r l j ö g d e ? / Bankerna ljög om räntan de skulle betala på lånat kapital av två skäl.

Det första är att verka starkare än de är. Om en bank rapporterar att den takt den betalar räntor är låg kommer den finansiella världen tror att de är starka.

Det andra skälet varför en bank kanske vill ljuga om vad det kostar dem att låna är att tjäna pengar. Stora internationella banker gör mer än att låna. De handlar också om aktier, obligationer, och alla typer av andra investeringar.

Av samma skäl alla investerare gör vad de gör hittar vi bankerna i samma kö, alla är ute att göra en vinst.

Affärsman som arbetar för banker som deltar i LIBOR kunde köpa en investering som går upp när priserna faller, sedan ljuga om sina räntor i ett försök att sänka LIBOR. Kort sagt, de kunde manipulera marknaden och positionera sina investeringar för att tjäna

pengar, huvudsakligen handlar det om handel med insiderinformation.

H u r påv e r k a r d e t m i g ? / Om LIBOR var manipulerad, skulle resultatet bli långtgående. Eftersom LIBOR är riktmärket för många andra priser innebär en felaktig LIBOR att miljontals människor över hela världen kan ha betalat mer eller mindre ränta än de borde ha gjort. Om priserna var förkonstlat låga, skulle låntagare för produkter med justerbar ränta inteckningar och studielån har gynnats. Men investerare som fonder och pensionsfonder kan ha tjänat mindre än de borde ha.

Omfattningen och effekten av manipulationen av LIBOR är fortfarande okänd. Effekten på den genomsnittliga konsumenten är sannolikt liten men de kan vara mätbar för personer med stora lån bundna till LIBOR. Va d h a r hä n t h i t t i l l s ? / I slutet av juni gick Barclays Bank med på att betala $ 450.000.000 i förlikningar. Andra banker som deltar i LIBOR är under utredning.

Va d s k a j ag g ö r a ? / Först och främst, var arg! Var arg att du förväntas spela efter reglerna i ett system där de största aktörerna inte gör det. Var arg på tillsynsmyndigheterna som inte kan reglera.

Var arg på att det inte räcker att göra miljarder i vinst för vissa finansinstitut: de måste fortsätta spelet för att göra ännu mer. Och var misstänksam när någon påstår att bankerna är överreglerade.

№ 1 /2013

POPKULT

27

Svensk Framtid

VAD KOSTAR EN LOGOTYP? SAMMANSTÄLLT / Redaktionen

Nike — $ 35 N i k e " S wo o sh " ä r kanske en av de mest kända "billiga" logotyper - sport varumärket kostade bara $ 35 när medgrundare Phil Knight gav uppdraget till grafik studerande Carolyn Davidson 1971. När den var färdig, sade Knight "jag älskar den inte... men jag tror att den kommer att växa med mig."

Som tack för Davidsons arbete, gav Phil Knight Davidson en gyllene Swoosh ring med en inbäddad diamant 1983, liksom en hemlig summa aktier i bolaget - förmodligen med ett värde på $ 600.000.

Pepsi — $ 1 . 0 0 0 . 0 0 0

Vi på redaktionen beslutade oss för att ta en titt på några välkända logotyper och få reda på hur mycket deras respektive kreativa byråer debiterat för dem. Värdet på en logotyp är en ökänt svår sak att avgöra. Faktum är att en simpel och elegant design ofta fungerar mycket bättre än något intrikat eller färgglatt. Traditionella metoder för att beräkna hur mycket man ska ta betalt – med parametrar som tid och erfarenhet – kastas ofta ut genom fönstret. Några av de mest kända logotyperna genom tiderna har införskaffats för nästan ingenting, medan astronomiska summor har betalats för konstruktioner som de flesta människor inte skulle ge en spottstyver för.

Google — $ 0 är den mest igenkända logotypen i västvärlden, kostade Googlelogotypen exakt 0 $ att skapa. Den ritades 1998 av Sergey Brin, en av grundarna, och även om det är uppenbart att den har fräschats upp lite sedan dess, består de viktigaste delarna fortfarande.

T r o t s at t d e n

BP — $ 211 . 0 0 0 . 0 0 0

Nä r BB C b ö r ja d e röra sig mot Internet och digital-tv under 1997 beslutade den inflytelserika brittiska grafiska formgivaren Martin Lambie-Nairn att det var dags att ta itu med logotypen, vilket tyder på att något mer enhetlig över alla kanaler och medier var nödvändigt att utforma. Fram tills dess hade BBC ett brandingsystem som innebar att varje avdelning hade en egen logotyp vilket försvagade radioföretagets kärnvarumärke seriöst.

E n k e lt o ch s t i l i gt, men med tanke på de $ 100 miljoner de betalat kan denna logo överraska mest bland detta urval. Designad av Landor Associates 2000, är det enda verkliga "design"-element på logotypen det vinklade fästet ovanför bokstaven "T", vilket innebär rörelse framåt för företaget in i framtiden. Gemenerna har använts för att beteckna en viss öppenhet och vänlighet som visar att företaget är tillgängligt.

London OS 2012 — $ 625.000

gjordes av New York-baserade Arnell-gruppen, som debiterade kallt $ 1.000.000 för ett komplett brandingpaket. Det kan tyckas vara mycket, men det är en droppe i havet när man tänker att PepsiCo hällde $ 1.200.000.000 i arvoden för att ändra utseende på alla olika dryckers varumärken de äger.

Pepsis förnyelse 2008

BBC — $ 1.800.000

Accenture — $ 100.000.000

oljejätten BP ett uppdrag till kreativa byrån Landor Associates, reklambyrån Ogilvy & Mather och PR-konsulter hos Ogilvy PR om att byta ut sin "Green Shield"-logotyp med nuvarande Heliossymbol och därmed skapa en omgivande identitet och kampanj.

Designad som en grön och gul solros representerar logotypen energi i dess många former och kommer med sloganen "Beyond Petroleum". Kostnaden för denna förnyelse?

Bara $ 211.000.000.

H ä r ä r d e n - en av de mest hatade logotyperna med mönster från det senaste årtiondet. Designad av Wolff Olins 2007 är London 2012 Olympic logotyp, enligt byrån, "okonventionellt fet, medvetet pigg och oväntat dissonant, ekande Londons egenskaper av en modern, kantig stad."

Kritik öste också ner på logotypen pga. likheten av att Lisa Simpson skulle göra något styggt.

Å r 2 0 0 1 gav

Twitter — $ 2 - $ 6 sin ursprungliga logotyp till priset av en smörgås, med hjälp av crowdsourcing och för att driva ner priset köpte de logon från iStockphoto. Den Japan-baserade designern Simon Oxley insåg inte att Twitter faktiskt använde designen tills någon från Twitters personal kontaktade honom om att få tillstånd att animera fågeln.

T w it te r lyc k a d e s h a ffa

Coca- Cola — $ 0 Ungefär som Google-logotypen skapades Coca-Cola loggan helt gratis av grundarens bokförare Frank M. Robinson.

28

SVENSK FRAMTID / POPKULT

MINISTER 5 Pssst!

Jag tänkte jag skulle prata om något som kanske kan kännas väldigt skrämmande för dig. Är du beredd?

Jag tänkte alltså prata om kvinnans värde och rätt, jämställdhet, kärlek och respekt. Vågar du läsa vidare?

Okej, men håll i dig nu för här kommer det ord som sammanfattar allt det där, det ord som kanske är det mest fruktade av alla — FEMINISM. Är du kvar än?

Bra!

№1

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POPKULT

TEXT / Charlott Lihnell / ministerfem@gmail.com S å l ä n g e jag har varit uttalad feminist har jag inte sällan mötts av fördomar, rädsla och förakt. Detta är för mig en gåta. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur så många människor (både kvinnor och män) kan förakta, fördöma eller vara rädda för ett ord. Ett litet ord (?!). Att det lilla ordet sen står för något så stort och fint som just kärlek, respekt och strävan efter lika värde mellan människor, oavsett vilket kön en tillhör, gör detta föraktfenomen ännu mer obegripligt för mig.

Vi behöver feminism. Det räcker med att slå på TV:n för att förstå det.

Men det är klart, om en aldrig behövt tänka på det (eller ens tagit reda på vad det faktiskt betyder), feminism, så kan jag förstå att det blir jobbigt, obekvämt, eller kanske rent av skrämmande. Förakt föds ju ofta ur fördomar om saker en ofta inte har så mycket kunskap om egentligen. En bara tror att en har det, för att en hört från någon som hört från någon som sagt eller läst något på fem meningar i kvällspressen, istället för att faktiskt ta reda på själv. För det är ju mycket jobbigare att ta reda på själv, för då tvingas en ju att tänka på riktigt. Människan är lat till naturen, inte minst när det kommer till att aktivera den lilla ”hatthyllan”. Så visst, ur den aspekten är det mycket lättare att bara tro och anta och vara fördomsfull. Men är det lättare eller skönare att leva ett liv med rädslor och förakt grundat på... ja, grundat på vad?

D e t gå r e n våg av feminismrädsla i Norden. Jag kan förstå det. Det kan ju vara ganska läskigt med kärlek och respekt och det är alltid läskigt att utvecklas.

Att utvecklas kan många gånger innebära att en måste lämna något gammalt och tryggt bakom sig, för att ge rum åt det nya. Detta kan vara en väldigt jobbig process för många, men det behöver för den sakens skull inte betyda att det gamla var något bra eller sunt som gynnade en i längden.

Känner du som läser att du kanske är en av dessa som har det lite jobbigt med att utvecklas (och tänka själv) så kan du vara lugn, du är inte ensam. Som plåster på orossåren kommer här lite hjälp på traven.

Om du tycker att ordet feminism i sig känns aggressivt så kan jag förstå det med! Ordet är feminint, sådant som vi i vanliga fall förknippar med t.ex. mjukhet och skönhet och icke att förglömma: Det andra, det som inte är normen i samhället. Vi förknippar det inte med allmängiltiga ord med kraft i. Nej, de orden är väl maskulina i det svenska språket, eller hur var det nu?

Så det är klart vi hajar till och blir lite skrämda när det finns ett så tydligt feminint ord som står för något vettigt och rent av intelligent och som dessutom berör alla, oavsett kön.

Att som kvinna säga att en inte tror på feminism är i min värld lika ignorant som om en mörkhyad person sa att hen inte brydde sig om de svartas frigörelse från slaveri eller dagliga kamp mot rasism. ”Jag har aldrig blivit förtryckt, så varför ska jag bry mig?” Om ingen hade brytt sig, så hade det antagligen fortfarande funnits slaveri. Om ingen hade brytt sig om feminismen hade kvinnan fortfarande inte haft någon rösträtt och hon hade högst antagligen varit något av mannens egendom, alltså haft ett mindre människovärde och inte så mycket att säga till om. Som ett husdjur ungefär. Detta är inget förlegat. Detta är något som pågår nu i stora delar av världen, i mer eller mindre utsträckning.

Jag vågar dock nästan påstå att Norden är den delen av världen som kommit längst i de här frågorna, i alla fall i de mest extrema frågorna som rör jämställdhet; rösträtt, äktenskap baserat på den fria viljan från båda parter, fängelsestraff för våldtäkt, kvinnans rätt till skolgång och arbete osv. Detta betyder inte att kvinnoförtrycket eller kvinnohatet upphört att existera i Nor-

29

ILLUSTR ATION / Nora Azémar den. Tvärt om; Får kvinnor fortfarande lära sig att vara rädda för att bli överfallna och våldtagna när de går hem själva på natten? Ja. Blir de fortfarande uppmanade om att akta sig för att gå på vissa ställen när det har blivit mörkt?

Ja. Blir män uppfostrade att leva med samma rädsla och ansvar? ...

I rest my case! Detta är bara ett av många exempel. hel del killkompisar som är stolta feminister, för att de helt enkelt hellre vill leva i ett jämställt samhälle, att kvinnan ska få samma möjligheter och rättigheter som mannen haft i alla år. De har fattat att det inte handlar om dem personligen, när t.ex. statistiken visar att majoriteten av alla våldsbrott utförs av män. De intar inte längre försvarsposition och säger: ”Jamen vaddå?! Vill du jag ska be om ursäkt för att jag är kille eller?!”. För det handlar inte om det. När en sådan statistisk siffra dras upp innebär det endast att såhär ser samhället ut. Det har aldrig handlat om att lägga skuld på en enskild liten man och säga: ”Fixa det här, din jävel, om du kan!”. Mina killkompisar har förstått att det handlar om en samhällsfråga som berör alla, kvinna som man. De har förstått att feminism inte är en aggressiv manshatarklubb som vill döda alla som tycker annorlunda.

Om du är man och emot feminismen, innefattande vad den har gjort för hela samhällsutvecklingen, kanske du ska börja fråga dig själv vad du har för syn på människovärde egentligen och kanske överväga om du ska emigrera till Saudiarabien eller något annat land där kvinnohat är mainstream (än så länge).

Nu kanske du tänker: ”Nämen gud vad hon tar i!”. Men tror du på jämlikhet mellan könen? Ja, då tror du också på feminism. Det är det feminismen bygger på. Det är inte krångligare än så, jag lovar! Vill du veta mer? Varsågod!

Ta reda på själv!

Jag h a r e n

/ Hösten 2011 grundades Minister 5 som en teatergrupp, vars huvudagenda är att göra fysisk, genusnyfiken teater. Minister 5 består av Nora Azémar och Charlott Lihnell.

30

SVENSK FRAMTID / POPKULT

№1

Varför tjänar du mindre, vi gör ju samma jobb?

SAMMANSTÄLLT / Redaktionen VAB — vå r d av b a r n / I Sverige fungerar det så att den tillfälliga föräldrapenningen ger dig ersättning när du behöver avstå från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som är under 12 år.

Man kan också få ersättning när den som brukar ta hand om barnet är sjuk.

Det är också så att speciella regler gäller för barn som är yngre än 240 dagar.

Föräldrapenning för vård av barn kan även ges till annan än föräldern.

Kvinnor tog 76 procent av föräldradagarna och 64 procent av vab-dagarna 2011, enligt Försäkringskassan. Bland sammanboende småbarnsföräldrar jobbar män i snitt 2 timmar mer per arbetsdag än kvinnor, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste tidsanvändningsstudie.

— Istället för att bråka om hur man ska få ihop familjelivet går kvinnan, oftast, ned 25 procent. Det kan individuellt vara bra och bli trevligare, men man får även lägre pension och sjukersättning. Det är socialt accepterat i nästan alla samhällsgrupper, men sänder en signal om att du inte riktigt är att räkna med på arbetsmarknaden, säger Carin Holmqvist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm som forskar om kvinnliga entreprenörer.

F ä r r e t i m m a r på j o b b e t /

Gammalmodig struktur och attityder hos arbetsgivare / — Det viktigaste skälet till att det tar stopp för kvinnor

Året är 2013 och på arbetsmarknaden lever ett gammalt arv kvar, hon tjänar mindre — han tjänar mera. Är det bara en fråga om tuffa löneförhandlingar eller finns det andra mera legitima orsaker till varför vi inte lyckas skapa nya traditioner?

Varför tjänar mannen på att ha flera barn medan kvinnan förlorar på det, jämfört med singlar? I jakten på hur det kommer sig att det fortfarande är så här tar vi del av svd:s undersökningar.

men jag är inte säker på att det alltid är ett helt fritt val att baka cupcakes. Jag tror att det handlar mycket om konjunkturen. På 60-talet skulle alla kvinnor ut och jobba. Nu behövs man inte på samma sätt utan ska vara Underbara Clara. Hur ska man kunna göra karriär samtidigt som man ska vara medveten om exakt vilka mjölsorter det finns och hänga upp hyllfransar i skafferiet?

i karriären är de manliga strukturerna.

Männen gör inte ont med flit, men män har byggt upp näringslivet och har sina sätt att organisera sig, tala och definiera kompetens. I de strukturerna finns också en förväntan om att kvinnor ska ta hand om sina barn, säger Charlotta Wikström.

Hon menar också att kvinnor väljer fel karriärvägar.

— De tror att tillvaron blir drägligare i en stabsfunktion (där man är stöd till ledningen inom ett visst område). Men det är ofta en otydlig roll utan resultatansvar och därmed utan makt. Jag skulle säga att det viktigaste är att det man gör är 100 procent mätbart.

Hon ser också en avsaknad av kvinnliga förebilder och att arbetsgivarna är dåliga på att lyfta fram dessa.

D e n o m öj l i ga e k vat i o n e n / Många har långa pendlingstider, vissa förskolor stänger 17 och det finns en förväntan om att hämta barnen tidigt. Utöver detta finns ett ”hemmafruideal” som stärks av populärmedia. Den utvecklade ITtekniken är i bästa fall en ovärderlig hjälp för den som vill jobba flexibelt men skapar också en stress på grund av outtalade krav om att ständigt vara tillgänglig på den smarta mobilen.

— Det är precis det här pusslet som får många par att lösa det med att den ena, nästan alltid kvinnan, jobbar deltid så att barnen kan hämtas i tid, säger Carin Holmquist.

Normen för hur man ska vara som kvinna har inte suddats ut i kanterna utan snarare förstärkts, menar hon.

— Man ska ju få göra som man vill,

S tac k a r s pa p p o r ? / En undersökning från tidningen Chef i våras visade att 73 procent av chefspapporna hade velat vara hemma med barn minst halva föräldraledigheten, om de ”fick välja”.

Jörgen Larsson skriver i sin avhandling om en mansfälla.

— Tid tillsammans med barnen är en förutsättning för att etablera nära relationer. Samtidigt lever vi i ett samhälle där inkomst och karriär ses som viktigt och på det sättet är kvinnor förlorare.

Så länge vi definierar män som vinnare finns inget incitament för dem att bidra till att luckra upp könsrollerna, menar Jörgen Larsson.

— Jag tror många gånger det är svårt som ung man, att man vill ta ansvar för hem och barn men inte känner att det finns utrymme för det. Kvinnorna måste också stötta männen.

Och männen måste våga mer, hitta en modern arbetsgivare, säger Charlotta Wikström.

E n m a n va r på väg hem från Åbo till Helsingfors med bil. Han satt i sin bil med sin fru bredvid och körde i lugn och ro. Plötsligt körde en bil förbi med en enorm hastighet och mannen blev så rädd att han höll på att tappa kontrollen över sin egen körning.

Frun: Oij! Hen körde väl lite för snabbt!

Mannen: Verkligen! Men vad menar du, hen?

Frun: Ja, hen. Det nya könsneutrala pronomenet i det svenska språket.

Mannen: Men det kunde väl likaväl ha varit en hum?

Frun: Hum? Mannen: Ja, hen är det feminina könsneutrala pronomenet medan hum är det maskulina könsneutrala pronomenet!

Med exemplet vill jag inte uttrycka att jag är “emot” hen. Jag vill inte heller visa ett starkt stöd. Men det är ett mycket bra exempel på hur en hen-debatt kan se ut. Totalt

absurd. Frågan om vi skall vi ha ett pronomen i vårt språk som är könsneutralt är bra, och debatter har gått djupt in på frågan, men personligen tycker jag att det är väldigt simpelt.

I finskan finns enbart hän. Könsneutralt och bra. Men i finskan saknas det något pronomen som skiljer på maskulint och feminint.

I engelska och i svenska finns han och hon.

Men inget könsneutralt alternativ. Då kan alla räkna 1+1 och komma fram till frågan: varför har ingen funderat på att kombinera dessa två? Att ha ett språk var man har alla tre alternativ. Enda argumentet här är alltså att berika språket. Göra språket mera mångsidigt med att ha flera alternativ. Efter att ha hört detta argument förstår jag inte varför man skulle motsätta sig pronomenet hen? Fastän man själv inte skulle använda det så skadar det väl inte någon? Hittills har det inte kommit upp ett enda vettigt sakargument emot hen.

Det finns ändå ställen där man har överdrivit debatten åt motsatt håll. En dag efter skolan kommer min lillasyster till mig och berättar att modersmålsläraren konstant använder ordet hen. Det är kanske en aning inkorrekt av en modersmålslärare att använda detta könsneutrala pronomen. Fastän läraren skulle vara en stark förespråkare för hen så är det ändå inte rätt av en lärare som skall lära elever korrekt språk att uttrycka sin åsikt genom att lära elever något som inte är rätt.

Debatten går vidare och det gör livet också men man kan väl konstatera att debatten egentligen är över. Människor fortsätter gräla över det lilla ordet på tre bokstäver men genom att göra det har man redan tagit ordet i bruk. Fastän ordet inte finns i Svenska Akademins ordlista så vet alla vad det betyder och är alltså ett ord som går att kommunicera med.

KOLUMN

Erik Kaunismäki, förbundsstyrelsemedlem

En till hen-artikel

V채lkommen till Kongressen i Raseborg!

Off i c i e l l w e b b p l at s

su.fi Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och twitter!

fb.com/svenskungdom