och lymfsystemet

Egenvård med uråldriga anor

Sedan jag började ha yogaklasser i mediyoga 2008, har jag träffat många som på något sätt har känt positiva effekter av att yoga regelbundet under en längre tid. Deltagare vittnar om att de går från stress till ro, från smärta till att känna lugn i kroppen, men också att yogan påverkar på ett djupare plan.

Mediyoga är en lugn och mjuk yogaform som passar de flesta. I mediyoga ingår andningstekniker, yogaövningar, avslappning, fokustekniker, kroppslås, meditationer och mantran (ljud). Dessa yogiska tekniker vävs ihop till specifika yogapass och påverkar dig både fysiskt, mentalt och själsligt. Det finns en del studier i mediyoga och man har t. ex. sett att stresshormoner har sjunkit och att sömnen blir bättre.

Här kommer du att få veta mer om hur mediyoga kan påverka dig och också få tips vad du kan göra för att må bättre i kroppen och ditt lymfsystem.

Det finns mycket som kan stressa oss i livet: livspusslet, oro, trauman och att ha en sjukdom kan ju såklart också vara stressigt. När vi är i stress så aktiveras det sympatiska nervsystemet (SNS) som gör att hjärtat börjar slå snabbare, musklerna spänns och andningen blir ytligare. Många av oss upplever ett stresspåslag största delen av tiden och ger oss inte tid för den viktiga återhämtningen. När SNS är aktiverat så får vissa processer i kroppen dra sig undan och detta kan göra att vi sedan får kroppsliga problem som t.ex. muskelspänningar, hormonobalanser, problem med matsmältningen, trötthet o.s.v. Det är här yogan kan vara till en stor hjälp.

Den här uråldriga läran kan hjälpa dig att minska stressen med sina fantastiska tekniker. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras (PNS) och i stället för att känna stress och anspänningar, känner vi lugn i både kropp och sinne. Vi behöver få in lugnet och behöver göra saker som gör att kroppen slappnar av. När stressen minskar så slappnar musklerna av, blodcirkulation och lymfflöde kan komma igång på ett bättre sätt igen. Mediyogan har många härliga tekniker som vi använder och som får oss att slappna av.

Eftersom lymfsystemet inte har en pump som pumpar runt lymfan (som blodcirkulationen har med hjärtat) så behövs något annat som sätter fart på lymfflödet. Här är det musklerna i kroppen som hjälper till att få lymfan att röra på sig. I mediyogan för lymfsystemet använder vi oss av olika övningar där vi rör på vissa delar av kroppen för att mjukt påverka lymfsystemet. Många av övningarna är fokuserade kring de områden där vi har flest lymf körtlar: t.ex. axlar, nacke, ljumskar. Övningarna är mjuka och inkännande och du utgår alltid från dina egna förutsättningar. Att göra några mjuka yogaövningar dagligen kan hjälpa ditt lymfflöde att komma igång.

Jag vill dela med mig av en av de bästa yoga tekniker som finns, enligt mig: Det långa djupa andetaget. Många av oss andas alldeles för ytligt. Vi andas uppe i bröstkorgen i stället för att få ned andning i magen, speci-

Sedan flera år tillbaka erbjuder författaren och meditationsgurun Deepak Chopra tillsammans med den amerikanska TV-profilen Oprah Winfrey gratis meditationskurser online ett par gånger per år – så kallade ” 21-Day Meditation experience”. Att det är just 21 dagar är nog ingen tillfällighet då det sägs att det tar 21 dagar att skapa en ny rutin som består över tid. Läs mer: www.chopracentermeditation.com

www.yogamedhelen.se

www.youtube.com/yogamedhelen

ellt när vi är stressade. Att andas djupare gör att du syresätts bättre och du aktiverar också det parasympatiska nervsystemet som gör att du slappnar av. Stresshormonerna sjunker och må-bra-hormonerna ökar.

Genom att andas djupare och aktivera diafragman så kan också lymf- flödet påverkas. Har du aldrig andats långa djupa ”Du bör meditera 20 andetag förut så rekommenderar jag minuter om dagen, att du lägger dig ned på rygg första gången. Du kan även sitta på en stol så till vida du inte är eller i lätt meditationsställning. Tänk för upptagen. Då bör då på att sitta rak i ryggen. Slut dina ögon och känn att du slappnar av. du sitta en timme...” Placera en hand på magen och en Gammalt Zen-ordspråk hand på bröstkorgen så att du känner andningen. Du andas hela tiden genom näsan. Andas in genom näsan och tänk dig att du andas ned i magen. Magen kommer då att spännas ut vilket gör att diafragman skjuts ned och ger mer utrymme för lungorna.

När du har andats in så att magen är expanderad, fortsätter du att andas in uppåt i kroppen så att bröstkorgen utvidgas. Revbenen särar på sig, både framsidan och baksidan av bröstkorgen. Du andas in helt, så att det känns vid nyckelbenen.

Du andas ut och låter bröstkorgen sjunka ned och till sist sjunker magen ner. När du har andats ut håller du andan ute en liten stund tills du känner att du behöver andas in igen. Och så fortsätter du det här långa djupa andetaget och börjar om från början: andas in, magen och bröstkorgen expanderas, andas ut och allt sjunker ned igen. Håll andan en liten stund. Och fortsätt. Hitta en längd på in- och utandningen som känns bra och använd dig av dessa djupa andetag regelbundet. Till en början kan det kännas ovant och spänt men med träning blir det lättare. Att bara använda dig av den här and ningstekniken några minuter om dag en kan vara till stor hjälp. Dessutom kan du göra det i stort sett när och var som helst. Jag hör många som tar en andningspaus i vardagen och att det påpåverkar deras livskvalitet påtagligt. Jag hoppas att denna andningsteknik kan vara till hjälp för dig.

info@yogamedhelen.se