TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG
KRĂNIKAN:
âSkyddsplacering:
Mer Ă€n bara akut skyddâ
TEMA: SKYDDAT BOENDE
VÄld utanför normen
Stödet brister för hbtqi-personer
Vi har trÀffat Kalle
Efter passionen kom raseriutbrotten
Stödlinjen för mÀn
Det saknas kunskap om vÄld mot mÀn
Margareta Hydén har studerat vÄld i nÀra relationer hela livet
TrÀning som missbruk
RörelsetvÄng gÄr under radarn inom ÀtstörningsvÄrden
Barnanpassning del 2
Planritning och fÀrgsÀttning i skyddat boende
VÄr storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lÀtt att hitta lösningar som passar varje individ utifrÄn dess förutsÀttningar. Ibland vet vi att det behövs vÀgledning och hjÀlp med att hitta rÀtt insats, dÀrför finns vÄra placerinskoordinatorer. De har lÄng kunskap och erfarenhet av att rÄdge i placeringsförfrÄgningar och kan snabbt bistÄ i akuta Àrenden.
Ring oss gÀrna pÄ 0771-11 33 11, vi finns tillgÀngliga vardagar 8-17
LÀs mer om vÄr placeringsrÄdgivning Skanna QR-koden.
KartlÀggning och
intensivt stöd med kvalificerad KP
Möjlighet till betald arbetspraktik
FörstÀrkt familjehem
VĂ R NYA TJĂNST ERBJUDER OMFATTANDE STĂD
KRIM-program för att bryta destruktiva tankemönster
Fokus pÄ meningsfull fritid
Stöd kring studier
TillgÀnglig samordnare 24/7
Terapeutiska samtal med KBT-inslag varje vecka
Familjebehandling med flersprÄkig kompetens
âEtt hĂ„llbart stöd handlar om att bygga ett sjĂ€lvförtroende som gör att klienten kan stĂ„ pĂ„ egna benâ
GÀstkrönikör i det hÀr numret av Omtanke Àr Linn StÄhlfors och Jenny Malmberg, Hemlikt skyddat boende.
LÀs krönikan pÄ sidan 56
Omslag Foto Anne Haavisto
10| Intervjun
Margareta Hydén har studerat vÄld i nÀra relationer sedan 70-talet.
16| Aktuellt
IVO efterfrÄgar större befogenheter.
19| Tema: Skyddat boende
20| Hbtqi och vÄld
JÀmstÀlldhetsmyndigheten ska kartlÀgga hbtqi-personers vÄldsutsatthet i nÀra relationer.
24| Mannen som offer
26| Kalle berÀttar
Efter passionen kom raseriet.
36| Stödlinjen för mÀn
Nationellt centrum för kvinnofrid driver Stödlinjen för mÀn.
34| BrÄ Skolundersökning
36| SSIL Utbildning
Bilder frÄn Dagen för skyddat boende i Göteborg.
42| Pornografi & vÄld
Ny forskning visar pÄ tydligt mönster av sexuellt vÄld inom pornografin.
44| RörelsetvÄng
Anna Ehn berÀttar om rörelsetvÄng, som hon tycker fÄr för lite fokus.
Anna Ehn Ă€r aktuell med boken âOm jag inte trĂ€nar gĂ„r jag underâ.
48| Barnanpassning
Del 2 i vÄr artikelserie om barnanpassning i skyddat boende handlar om planritning och fÀrgsÀttning.
52| Ny rapport
53| Nya prylar advent
54| FrÄga om vÄld
Socialstyrelsen höll ett webbinarium för att öka kunskapen om vÄld i nÀra relationer.
60| SNS-rapport
TvÄngsvÄrden behöver bli bÀttre.
62| Familjehemsdagen
Vi gör vÀrlden lite bÀttre, en mÀnniska i taget
Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom bÄde funktionsnedsÀttning och psykosocial problematik. Vi finns hÀr för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.
LÀs mer om oss pÄ nytida.se
Jag förstĂ„r att man vill anvĂ€nda begreppet âmĂ€ns vĂ„ld mot kvinnorâ, för att det Ă€r grövre och kan vara en frĂ„ga om liv och död. DĂ€rför behöver vi fĂ„ stopp pĂ„ det. Men jag tycker ocksĂ„ att det finns mĂ„nga faror med att bara prata om mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. Det riskerar att vi inte ser andra förövare Ă€n mĂ€n och inte andra offer Ă€n kvinnor. Det riskerar ocksĂ„ att spĂ€da pĂ„ ett hat mot mĂ€n, att skapa en förestĂ€llning om att det alltid Ă€r mannen som Ă€r boven.
Den nationella strategin för att bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor innefattar alla typer av vÄld i nÀra relationer. Jag vill lyfta fram det vÄld som sker utanför normen. MÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relation bemöts ofta av oförstÄelse. I mÄnga fall söker de inte hjÀlp, just för att normen Àr sÄ stark att en man minsann inte kan vara sÄ svag sÄ att han kan kuvas av en kvinna.
I Brottsförebyggande rÄdets (BrÄ) senaste kartlÀggning frÄn 2024 uppgav 35,3 procent av kvinnorna och 20,8 procent av mÀnnen att de nÄgon gÄng hade utsatts för vÄld i sin kÀrleksrelation.
Kvinnor anvÀnder sig oftare av psykiskt vÄld. Det kan handla om systematiska krÀnkningar, nedvÀrderingar, ofredanden och hot som smyger sig pÄ under lÄng tid. Det hÀr sker ungefÀr pÄ samma sÀtt oavsett vilket kön förövaren och den vÄldsutsatta har.
JÀmstÀlldhetsmyndigheten har fÄtt i uppdrag att kartlÀgga bÄde mÀns och hbtqi-personers vÄldsutsatthet och risk för vÄldsutsatthet. Detta ska redovisas den sista mars 2025. Samtidigt startade man ocksÄ upp Stödlinjen för mÀn och Stödlinjen för transpersoner.
Inför uppstarten tog man del av forskning och olika organisationers röster om den hÀr typen av vÄld. Det
framkom att mÀn inte vet var de ska vÀnda sig och att de ocksÄ Àr rÀdda för att inte tas pÄ allvar.
Forskning visar att hbtqi-personer Àr extra vÄldsutsatta. Hbtqi-tillhörigheten innebÀr fler lager av utsatthet genom fördomsfulla beteenden och diskriminering. Att vÄld i nÀra relationer oftast framstÀlls som att det Àr en man som utövar vÄld mot en kvinna gör att den hÀr mÄlgruppen inte kÀnner igen sig. De har extra svÄrt att se sig sjÀlva som vÄldsutsatta.
Det Àr sÄ med det psykiska vÄldet, att den vÄldsutsatta inte tÀnker pÄ att det faktiskt Àr vÄld som den Àr utsatt för. SÄ Àr det ocksÄ för utsatta kvinnor. DÀrför krÀvs det ökad kunskap om vad vÄld Àr, vilka olika typer av vÄld det finns och att vem som helst kan utsÀttas för vÄld i nÀra relation.
För att förstÄ Àr det viktigt att lyssna pÄ nÄgons hela berÀttelse. DÀrför har vi trÀffat Kalle som har erfarenhet frÄn vÄld i nÀra re lation. Jag har ocksÄ tagit del av andra be rÀttelser frÄn mÀn, mÀn som har förlorat vÄrdnaden om sina barn för att domsto len valde att tro pÄ kvinnan.
BÄde mÀn och kvinnor kan vara hotfulla, kontrollerande och vÄldsamma mot sin partner. De kan anvÀnda barnen som ett sÀtt att utöva eftervÄld. Ingen mÀnniska ska behöva utstÄ vÄld i nÀra relation.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
TIDNINGEN FĂR VĂ RD OCH OMSORG
ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Den oberoende branschtidningen för vĂ„rd och omsorg som ges ut av SSIL â För vĂ„rd och omsorg, vars affĂ€rsidĂ© Ă€r att vara navet mellan köpare och sĂ€ljare av vĂ„rdplatser. MĂ„lgruppen Ă€r placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, sĂ€rskilt boende och kriminalvĂ„rd.
Tidningen Omtanke ges ut av: LÀs vÄr policy om hur vi hanterar dina personuppgifter pÄ www.ssil.se/policy
Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika RĂ„dlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Layout Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressÀndring Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen Àr TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm.
Satsyta: 185 x 270 mm.
Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Det heltÀckande systemet för den moderna omsorgsverksamheten.
Vi finns i alla enheter
Vi erbjuder ett heltÀckande system med allt frÄn grundlÀggande journalföring, genomförandeplaner, riskbedömningar och avvikelserapportering till ett integrerat kvalitetsledningssystem, mötesprotokoll och massa andra anvÀndbara funktioner för att ersÀtta era pÀrmar, whiteboards, post-its, intranÀt och andra digitala tjÀnster. wecareit.se
De senaste Ären har Margareta Hydén studerat
Forskaren Margareta Hydén har studerat vÄld i nÀra relationer sedan 70-talet och skrivit böcker och artiklar i Àmnet. Men trots alla tuffa möten med vÄldsutsatta kvinnor har hon stÀndigt och nyfiket sökt djupare svar, för att lÀra sig och förstÄ mer om mÀnniskan. Just nu bÄde undervisar och studerar hon hur bland annat hur flickor och pojkar responderar pÄ vÄld.
â Utan nyfikenhet blir livet trĂ„kigt, sĂ€ger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Hon har forskat pĂ„ vĂ„ld under hela sitt yrkesverksamma liv, och fortsĂ€tter Ă€n, trots att hon passerat pensionsĂ„ldern för lĂ€nge sen. Ăven om Ă€mnet Ă€r tungt har hon aldrig kĂ€nt sig uppgiven, för hon tror att det i varje mĂ€nniska finns en del som kan förĂ€ndras.
â Det finns bĂ„de hopp och lösningar. Jag kan bli nedstĂ€md nĂ€r jag lĂ€ser polisutredningar dĂ€r mĂ€nniskors illgĂ€rningar beskrivs. Men i varje levande mĂ€nniska, fast du gjort fel, finns alltid en liten del som gĂ„r att hjĂ€lpa. NĂ„gonstans sitter den dĂ€r âförĂ€ndringsskruvenâ. DĂ€r kommer den terapeutiska sidan fram hos mig, berĂ€ttar hon.
EGENTLIGEN VILLE HON bli journalist. Margareta Ă€lskade att skriva och fick mycket beröm för sina texter genom alla Ă„r i skolan. Men ju nĂ€rmare studentexamen hon kom, desto mer nervös blev hon. â NĂ€r det var dags för slutexamination har jag nog aldrig skrivit sĂ„ dĂ„ligt. Jag
blev visserligen godkÀnd, men dÀr och dÄ tÀnkte jag att jag hade för dÄliga nerver för att bli journalist. Jag skulle förmodligen aldrig kunna leverera nÄgot och svÀlta ihjÀl, sÀger hon med ett skratt.
HON LĂSTE NORDISKA sprĂ„k i slutet av 60-talet. Samtidigt levde hon i en mycket politiserad tid och drogs med i samtalen om sociala problem och om att förĂ€ndra vĂ€rlden. Ăven om hon vĂ€xte upp i en medelklassfamilj i Bromma med en mamma som var lĂ€rare och en pappa som var ingenjör, mötte hon Ă€ven andra mĂ€nniskor, som levde pĂ„ helt andra sĂ€tt.
â Vi hade slĂ€ktingar i VĂ€stergötland som levde och arbetade pĂ„ smĂ„bruk, dĂ€r jag brukade hjĂ€lpa till. Mormor hade speceriaffĂ€r och var en entreprenör av guds nĂ„de. Jag fascinerades av de starka kvinnorna som arbetade sĂ„ hĂ„rt. Att folk kunde leva pĂ„ sĂ„ olika sĂ€tt var inspirerande och det hĂ€r har följt mig genom hela livet, det starka intresset för mĂ€nniskor.
Margareta Hydén
Ă lder: 76 Ă„r.
Gör: Professor emerita i socialt arbete. Affilierad professor i kriminologi. Legitimerad psykoterapeut. Författare och förelÀsare.
Familj: Maken Lars-Christer, tre barn och en bonusdotter.
Bor i: Stockholm och SkÄne.
Margareta förstod att det var socionom hon skulle bli och tog 1972 socionomexamen pÄ Stockholms universitet. Efter det jobbade hon som kurator inom psykiatrin i Nacka. Hon var dÀr i tio Är och lÀste under tiden till psykoterapeut.
â Jag insĂ„g att mina kunskaper i socialt arbete inte var tillrĂ€ckliga för att förstĂ„ djupet av de svĂ„righeter som man möter inom psykiatrin. Mina patienter hade alla typer av problem, frĂ„n akuta kriser till
lÄngvarig psykisk ohÀlsa och familjeproblem.
NÄgonstans dÀr dök det Àmne upp som kom att bli kÀrnan i all forskning Margareta gjort; vÄld i familjer.
â JAG MĂTTE vĂ„ldsamma mĂ€n pĂ„ polisstationerna. NĂ€r nĂ„gon blivit anhĂ„llen och som var i dĂ„ligt skick ringde de oss pĂ„ mottagningen. MĂ€nnen var ofta pĂ„verkade av alkohol och droger. Jag lĂ€rde mig snabbt
att det var personer som var ganska farliga. Kvinnorörelsen var pÄ uppgÄng och man började prata om att det fanns kvinnor som utsattes för vÄld i hemmet. Margareta undrade varför man inte pratade om vÄld i familjer. Det hÀr var nÄgot de mÄste lÀra sig mer om.
â Jag och mina kollegor började fundera kring hur de kvinnorna som sökte sig till oss för till exempel depression, hade det hemma. NĂ€r vi frĂ„gade om det utsatts
för vÄld svarade mÄnga ja. Och jag kÀnde att jag mÄste lÀra mig mer. Jag mÄste göra nÄgonting av det hÀr, sÀger hon.
â Jag gick en lĂ„ng kurs i familjeterapi och som kurslitteratur hade vi en bok dĂ€r ungdomar som begĂ„tt brott och deras familjer intervjuades. Det fanns mycket aggressivitet i samtalen. VĂ„ld var nĂ„got som lĂ„g i det fördolda pĂ„ bred front, men det lyftes inte fram, vare sig i kurslitteraturen eller pĂ„ kursen i övrigt, förklarar hon.
»DÄ förstod jag vikten av att börja studera hur man responderar pÄ vÄld«
Margareta sökte anslag för att forska om vÄld i hemmet och intervjuade par i deras hem under tvÄ Ärs tid. Hennes frÄgestÀllning var: Hur kan ett Àktenskap fortsÀtta om det förekommer vÄld? Det korta svaret var att det kan de inte, berÀttar hon och tillÀgger att endast tvÄ par var tillsammans efter de hÀr tvÄ Ären.
BOKEN âKVINNOMISSHANDEL I Ă€ktenskapetâ, blev resultatet av forskningen. Varför gĂ„r hon inte vid det första slaget? En vanlig frĂ„ga Margareta har stött pĂ„.
â MĂ„nga var inne pĂ„ spĂ„ret att det var nĂ„got fel pĂ„ kvinnorna eller att deras situation blivit sĂ„ normaliserad, men jag fann inte stöd för nĂ„gondera i min forskning. TvĂ€rtom var det inte alls normaliserat, kvinnan ville inte alls vara med pĂ„ det hĂ€r, men visste inte hur hon skulle göra för att ta sig ur relationen. En röd trĂ„d genom min forskning har varit att jag stĂ€llt mig kritisk till det vanliga offergörandet av kvinnan. För att jag fann att det alltid fanns en kraft som ville föra kvinnorna dĂ€rifrĂ„n. Jag trĂ€ffade mĂ„nga starka kvinnor som drog ett tungt lass, men de tog sig ut.
Den stora, och viktiga frÄgan, enligt Margareta, Àr att titta pÄ hur processen ser ut för att kvinnorna ska ta sig ut. Vad Àr det för stöttning de behöver? Hennes nÀsta studie handlade om kvinnor som tagit sig bort frÄn vÄldsamma relationer och bodde pÄ skyddat boende.
â Jag intervjuade tio kvinnor som berĂ€ttade om den lĂ„nga processen dĂ„ de gĂ„tt tillbaka till mannen flera gĂ„nger, och lĂ€mnat igen. Det var rĂ€dda för mannen en lĂ„ng tid efterĂ„t och sjĂ€lvanklagelser var vanliga.
Studien resulterade i mÄnga artiklar i internationella tidskrifter. Margareta berÀttar att varje studie hon gjort eller lÀst
har skapat nya frÄgor som hon velat lÀra sig mer om.
Det Àr nyfikenheten, bland annat som driver henne.
â Ja, jag Ă€r vĂ€ldigt nyfiken och jag vill hitta lösningar, fĂ„ stopp pĂ„ saker. MĂ„nga begrepp Ă€r för trubbiga tycker jag. Som till exempel könsmaktsordningar, jĂ€mstĂ€lldhet och patriarkat. Jag vill veta mer, vill grĂ€va djupare. Vi kommer till exempel högt i EU-siffror nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhet, men Ă€ven högt nĂ€r det kommer till vĂ„ld i nĂ€ra relationer, sĂ€ger hon.
De senaste Ären har Margareta studerat hur olika mÀnniskor responderar pÄ vÄld, till exempel hur nÀtverken kring den vÄldsutsatta responderar. Det började med att hon trÀffade ungdomar i en gruppverksamhet som levde eller hade levt med familjer dÀr det fanns vÄld.
â NĂ€r de sa att alla kĂ€nde till vĂ„ldet, familj, vĂ€nner, grannar, att alla tog stĂ€llning pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Alla hade nĂ„got att sĂ€ga. DĂ„ förstod jag vikten av att börja studera hur man responderar pĂ„ vĂ„ld, sĂ„ det blev mitt nĂ€sta forskningsomrĂ„de och det Ă€r det jag hĂ„ller pĂ„ med idag ocksĂ„, bland annat.
TILL SOCIALTJĂNSTEN SKULLE hon vilja sĂ€ga, om de till exempel fĂ„tt in en orosanmĂ€lan frĂ„n skolan, att försöka fĂ„ en bild av hela nĂ€tverket kring den hĂ€r personen.
â HĂ€r finns ett tillfĂ€lle att lokalisera till exempel starka resurspersoner som kan vara gynnsamma för personen i frĂ„ga. Att titta pĂ„ nĂ€tverk ger oerhört mycket i alla frĂ„gor vad gĂ€ller vĂ„ld. HĂ€r kan man ocksĂ„ hitta svar till frĂ„gan varför kvinnan inte lĂ€mnar vid första slaget? Vilka responser finns det som kommer att fĂ„ henne att gĂ„, eller stanna.
Just nu arbetar Margareta med att titta pÄ hur pojkar och flickor responderar pÄ vÄld, som hon hoppas föra in pÄ ny kun-
skap. Hon Àr knuten till kriminologen pÄ Stockholms Universitet som affilierad professor, dÀr hon undervisar och forskar om responser pÄ vÄld.
VI PRATAR OM varför det blev just vÄld som blev hennes Àmne.
â Egentligen var det inte meningen att det skulle bli sĂ„ men jag Ă€r ju sĂ„dan att ju mer jag lĂ€r mig, desto mer vill jag lĂ€ra mig. Sen nĂ€r man kan mycket om ett omrĂ„de, dĂ€r det finns mycket problem, blir man efterfrĂ„gad. Och en av mina drivkrafter Ă€r att fĂ„ kĂ€nna mig behövd och sĂ„ vidare. Sen Ă€r det jĂ€ttebra att vara en gammal kvinna, nĂ€r man Ă€r forskare, för folk tĂ€nker att jag som Ă€r sĂ„ gammal inte fattar nĂ„gonting. Och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r jag en massa bra detaljerad information, sĂ€ger hon och skrattar.
NÀr hon inte forskar eller undervisar Àr hon med sin man Lars-Christer i huset
»Att titta pÄ nÀtverk ger oerhört mycket i alla frÄgor vad gÀller vÄld«
i SkÄne dÀr hon hÄller pÄ med trÀdgÄrden. Andra saker hon gör för att koppla av Àr att yoga och vara med de sju barnbarnen.
â Ju mindre barnen Ă€r desto mer mindfulness har de att erbjuda. DĂ„ gĂ„r vi pĂ„ museum eller teater, de smĂ„ Ă€r ju sĂ„ kvicka i benen sĂ„ man mĂ„ste hĂ€nga med. Sen reser min man och jag mycket, det Ă€r ett stort intresse, sĂ€ger hon.
DE STĂRSTA INSIKTERNA Margareta fĂ„tt genom Ă„ren Ă€r att vi Ă€r sociala varelser i sociala sammanhang och att vi kan behöva utöka sammanhangen, för att förstĂ„ mer om oss sjĂ€lva och andra.
â Jag var lyckligt lottad som barn som hade mĂ„nga olika sammanhang att röra mig i och min forskning har fört mig till nya sammanhang. Vi lĂ€r hela tiden av varandra, om vi Ă€r nyfikna och respektfulla.
HON VILL FORTSĂTTA att studera vĂ„ld och nĂ€rma sig vĂ„r tids stora problem med gĂ€ngkriminalitet. Hon tycker inte att vi har kommit nĂ„gon vart egentligen.
â Jag vill ge mig ut i det hĂ€r. Som en erfaren forskare, som en gammal tant som det Ă€r lĂ€tt att prata med, i ett sammanhang jag inte kĂ€nner till. Jag vill lĂ€ra mig mer och försöka förstĂ„. Med alla mina frĂ„gor. Som vanligt alltsĂ„. â
FörstÀrkta familjehem
Kulabodan erbjuder heltÀckande vÄrd och behandling för barn och ungdomar 10-18 Är med omfattande psykisk eller social problematik.
Skola Ă„k 7-9
VÄrt HVB-hem Kulabodan erbjuder stöd och professionell hjÀlp i varje steg av vÄra boendes utveckling.
HÀr erbjuds individuell vÄrdplanering, terapi och ett kontinuerligt arbete med familj och andra viktiga nÀrstÄende. Vi lÀgger ocksÄ stor vikt vid att skapa en meningsfull fritid formad efter vars och ens behov.
En grundidé i vÄr verksamhet Àr att hjÀlpa vÄra ungdomar att utveckla de förmÄgor som vi vet att alla har.
DÀrför anpassar vi skolgÄngen individuellt efter intresse och förmÄga i samarbete med nÀrliggande skolor.
En central del i behandlingsarbetet Àr ocksÄ vÄra stationer som bygger pÄ ett vÀxande genom kreativa uttryck och att vara i samspel med t.ex. djur och natur.
Kulabodan ligger pÄ Billingens sluttning utanför Skövde med naturen och aktiviteterna Ànda inpÄ knutarna.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Enligt en rapport frÄn Polisen finns det kopplingar till kriminella aktörer pÄ ett antal HVB-hem i Sverige. Foto: Getty Images
Polisen har granskat HVB-hem med kopplingar till kriminella och pÄpekar brister i myndigheternas kontroll. IVO ser ett ökat behov av tillsyn mot oseriösa och kriminella aktörer, nÄgot som man efterfrÄgar utökade befogenheter och resurser för.
IVO har fÄtt kritik frÄn Sveriges kommuner och regioner, dÀr SKRs ordförande Anders Henriksson enligt SVT sÀger att IVO inte klarar av sitt uppdrag och att tillsynen behöver stÀrkas.
IVO har nyligen i en hemstÀllan till regeringen efterfrÄgat att myndigheten fÄr utökade befogenheter och resurser för att bekÀmpa brottslig verksamhet inom vÄrd och omsorg.
IVO GĂR BEDĂMNINGEN att de befogenheter och resurser myndigheten har idag inte Ă€r tillrĂ€ckliga. IVO har sedan tidigare lĂ€mnat ett 40-tal författningsförslag som skulle innebĂ€ra ett mer effektivt arbete för myndigheten i strĂ€van att motverka oseriösa och kriminella aktörer.
IVO:s hemstÀllan innehÄller ocksÄ en önskan om att regeringen pÄskyndar beredningen av dessa förslag. Ett tydligt exempel Àr att slopa möjligheten för aktörer att ha vilande tillstÄnd för HVB.
De ÄtgÀrder som föreslÄs Àr följande:
â Ange i förordning (2013:176) med instruktion till Inspektionen för vĂ„rd och omsorg att IVO har i uppdrag att delta i
arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer inom vÄrden och omsorgen tillsammans med brottsbekÀmpande myndigheter.
â GĂ„ vidare med de författningsförslag som IVO lĂ€mnat till regeringen tidigare, frĂ€mst avseende
⹠förslag om att ge IVO Ätkomst till belastnings- och misstankeregistren
⹠förslag om att övervÀga att ge IVO utökade befogenheter vad avser metoder av mer okonventionellt slag för att upptÀcka oseriösa aktörer
⹠förslag om att införa tillstÄndsplikt inom fler delar av hÀlso- och sjukvÄrden
â PĂ„skynda genomförandet av de författningsförslag som IVO lĂ€mnat till regeringen tidigare, och som för nĂ€rvarande bereds i Regeringskansliet, frĂ€mst inom ramen för behandlingen av betĂ€nkandet En mer effektiv tillsyn över socialtjĂ€nsten (SOU 2024:25), om att bland annat slopa möjlighet för aktörer att ha vilande tillstĂ„nd för HVB.
â ĂvervĂ€g att lĂ„ta utreda möjligheten för IVO att under vissa förutsĂ€ttningar ersĂ€tta inspektörers eller beslutsfattares namn med spĂ„rbar tjĂ€nstebeteckning.
â ĂvervĂ€g att lĂ„ta utreda möjligheten för IVO att genomföra registerkontroller av vissa anstĂ€llda.
POLISEN HAR I en rapport 2024 analyserat ett urval HVB-hem med eventuella kopplingar till kriminella aktörer och brottslighet. 18 HVB beskrivs ha kopplingar till kriminella aktörer. Alla bolag utom ett har kopplingar till ekonomisk brottslighet och 60 procent har kopplingar till kriminella individer som ingÄr i ett kriminellt nÀtverk eller Àr dömda för brott. I majoriteten av fallen narkotikabrott.
NÀstan hÀlften av bolagen drivs av tvÄ nÀrstÄende. Cirka 70 procent har 10-40 anstÀllda i bolaget och medelvÀrdet pÄ omsÀttningen Àr 23 miljoner kronor.
Polisen bedömer att det ocksÄ Àr möjligt att personal Àr involverade i rekryteringen till den grova organiserade brottsligheten och möjliggörandet av rymningar/avvikelser frÄn HVB-hemmen.
I polisrapporten stÄr det ocksÄ att det Àr sannolikt att myndigheterna brister i kontrollen över vilka som fÄr tillstÄnd för HVB och Àven saknar förutsÀttningar för att bedriva en tillrÀckligt bra kontrollverksamhet.
TEXT: JENNY FORS
Med spetskompetens, engagemang och trovÀrdighet i varje Àrende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med sjÀlvhushÄll Nyetablering
SĂ€kerhetstransporter av erfarna experter
BarnrÀttsfokus
070-309 94 03
Tel. 070-309 94 03
mer pÄ omsorgskyddsakerhet.se Tel. 070-309 94 03
mer pÄ omsorgskyddsakerhet.se
mer pÄ omsorgskyddsakerhet.se Tel. 070-309 94 03
Hbtgi-personer Àr mer vÄldsutsatta och mindre benÀgna att söka stöd, jÀmfört med heterosexuella, eftersom de ofta utsÀtts för diskriminering. DÀrför mÄste vi bli bÀttre pÄ att möta den mÄlgruppen. MÀn som utsÀtts för vÄld av en kvinna möter ocksÄ bristande förstÄelse. Vi har trÀffat Kalle som har varit vÄldsutsatt.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES
Hbtqi Àr en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersex-personer.
Foto: Getty images
Det finns studier som visar pÄ en större vÄldsutsatthet bland homo- och bisexuella personer, sÀrskilt ungdomar, jÀmfört med heterosexuella personer. Hbtqi-personer Àr ocksÄ mindre benÀgna att söka sig till samhÀllets stöd pÄ grund av risken att diskrimineras. Stödet till vÄldsutsatta hbtqi-personer behöver förbÀttras och arbetet Àr pÄ god vÀg.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH JĂMSTĂLLDHETSMYNDIGHETEN
JÀmstÀlldhetsmyndigheten kartlÀgger just nu hbtqi-personers utsatthet och risk för utsatthet för vÄld i nÀra relationer. Detta enligt ett regeringsuppdrag, som ska leda till en analys och förslag pÄ insatser som ska redovisas den sista mars 2025.
Det hÀr Àr en del i den nationella strategin för att förebygga och bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor. HÀr ingÄr ocksÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck samt vÄld i samkönade relationer.
â Enligt forskning som vi har tagit del av förekommer vĂ„ld i nĂ€ra relationer i vĂ€ldigt hög grad hos hbtqi-personer. Den grupp som Ă€r mest utsatt Ă€r unga, bisexuella tjejer, berĂ€ttar Johanna Larsson pĂ„ JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten.
Hbtqi Àr ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. à r 2012 började RFSL anvÀnda hbtq istÀllet för hbt, och Är 2019 etablerades officiellt förkortningen hbtqi.
Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell lÀggning. Som homosexuell blir man kÀr i och attraherad av personer av samma kön som en sjÀlv. Som bisexuell blir man kÀr i och attraherad av personer oavsett kön.
Trans handlar om könsidentitet. MÄnga transpersoner identifierar sig inte med det kön man tilldelades vid födseln.
Trans har inget med sexualitet att göra utan handlar om vilket kön man sjÀlv har eller hur man uttrycker det.
Queer innebÀr att pÄ nÄgot sÀtt bryta mot normer kring kön, sexualitet och/ eller relationer, exempelvis genom att vara transperson, ha en icke-monogam relation eller att skaffa barn med en vÀn istÀllet för en kÀrlekspartner.
Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer Àr ett medfött tillstÄnd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller Àggstockar) eller könsorganens utveckling Àr atypisk. Det gÄr att vara intersex och man, kvinna eller nÄgot annat.
Hbtqi Àr en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersex-personer. Det Àr ett brett begrepp som bÄde innefattar sexuella lÀggningar och könsidentitet och Àr ingen homogen grupp. Men det som Àr gemensamt för gruppen Àr att de söker stöd pÄ grund av partnervÄld i lÀgre utstrÀckning Àn heterosexuella.
â Det vi kan sĂ€ga utifrĂ„n tidigare forskning och de samtal vi har haft med representanter frĂ„n civilsamhĂ€llet Ă€r att vĂ„ldet inte Ă€r vĂ€stenskilt frĂ„n heterosexuellt vĂ„ld i nĂ€ra relation. Det har samma ramar och mekanismer. Det som skiljer sig Ă€r att hbtqi-tillhörigheten gör att det tillkommer ytterligare lager av sĂ„rbarhet. Förövaren kan hota med att outa perso-
nen om denne inte lever öppet eller pÄ annat sÀtt anvÀnda rÀdslan att utsÀttas för fientlighet.
I ETT SAMHĂLLE dĂ€r heterosexualiteten Ă€r norm innebĂ€r att hbtqi-personer stĂ€ndigt Ă€r beredda pĂ„ fördomsfulla beteenden och diskriminering, vilket innebĂ€r en sĂ€rskild sĂ„rbarhet.
â Vi vet enligt forskning att den hĂ€r mĂ„lgruppen har svĂ„rare att identifiera sig som vĂ„ldsutsatt. Ofta framstĂ€lls vĂ„ld i nĂ€ra relationer som att det Ă€r en man som utövar vĂ„ld mot en kvinna. Det bemötande man fĂ„r frĂ„n samhĂ€llet riskerar att bidra till den bilden. Det finns till exempel en myt om det harmoniska lesbiska
paret, att man inte tror att det kan finnas vÄld mellan tvÄ kvinnor, vilket kan göra att man missar att uppmÀrksamma vÄldet. Eller nÀr det Àr tvÄ mÀn, sÄ ses de som jÀmlikar. En man borde kunna försvara sig mot en annan man och att om det förekommer vÄld sÄ Àr det bÄda som utövar vÄldet, sÀger Johanna Larsson.
DET FINNS ALLTSà mÄnga försvÄrande omstÀndigheter nÀr det handlar om att ta sig ur en vÄldsam relation.
â Dessutom har hbtqi-personer oftast inte ett lika stort nĂ€tverk runt sig. Man kanske inte lever öppet. Det försvĂ„rar hjĂ€lpsökandet. De flesta har ocksĂ„ tidigare erfarenheter av dĂ„ligt bemötande,
vilket gör att man drar sig för att söka hjĂ€lp hos polis, socialtjĂ€nst eller civilsamhĂ€llet. Det Ă€r vanligare för den hĂ€r mĂ„lgruppen att man söker informellt stöd, hos vĂ€nner eller sitt community, sĂ€ger Lena Axelsson Ărnerfors pĂ„ JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten. Det var i samband med Pride-veckan 2023 som JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten fick uppdraget av regeringen att kartlĂ€gga hbtqi-personers vĂ„ldsutsatthet och risk för vĂ„ldsutsatthet i nĂ€ra relationer.
»Ibland upplever hbtqi-personer att vÄldet förminskas och att de möter en oförstÄelse för situationen«
I uppdraget ingÄr ocksÄ att identifiera kunskapsluckor för att ge förslag pÄ hur man kan öka kunskapen och utifrÄn analysen föreslÄ mer relevanta och trÀffsÀkra insatser till de vÄldsutsatta.
â Vi har ingen slutsats klar Ă€n tyvĂ€rr. Men eftersom den hĂ€r mĂ„lgruppen har svĂ„rt att identifiera sig som vĂ„ldsutsatt behövs mer information om hur vĂ„ld i nĂ€ra relationer kan se ut och att stödet ocksĂ„ behöver se ut pĂ„ olika sĂ€tt. Det kan behövas mer anonymt stöd, kanske digitalt, sĂ„ att vi breddar stödverksamheten till extra sĂ„rbara grupper, sĂ€ger Lena.
NATIONELLT CENTRUM FĂR kvinnofrid (NCK) och Socialstyrelsen har ocksĂ„ en del i regeringsuppdraget. NCK gör bland annat en forskningsöversikt och samlar erfarenheter frĂ„n personal pĂ„ NCK:s stödtelefoner. Bland annat om vad som saknas i det stöd som samhĂ€llet erbjuder och vilka utmaningar som finns.
Socialstyrelsen i sin tur hÄller pÄ med en kartlÀggning dÀr de har intervjuat an-
svariga pĂ„ skyddade boenden och socialtjĂ€nst för att se hur mĂ„nga som tar emot hbtqi-personer och hur stödet ser ut. â Det kan se bra ut pĂ„ papperet men i praktiken kanske det ser annorlunda ut. Det ser ocksĂ„ vĂ€ldigt olika ut nĂ€r det gĂ€ller kompetensen hos yrkesverksamma. Ibland upplever hbtqi-personer att vĂ„ldet förminskas och att de möter en oförstĂ„else för situationen. Man kan till exempel fĂ„ svara pĂ„ orelevanta frĂ„gor kopplade till sin sexualitet istĂ€llet för att man fokuserar pĂ„ behovet av stöd. Alla har rĂ€tt att fĂ„ det
Lena.
Bà DE LENA OCH Johanna hoppas att den hÀr kartlÀggningen ska leda till att kommuner och regioner vidgar sin information och sitt stöd sÄ att alla vÄldsutsatta kÀnner sig inkluderande.
â Vi behöver bredda bilden av vĂ„ld i nĂ€ra relationer. Lika vĂ€l som det kan vara Ă€ldre eller funktionsnedsatta sĂ„ kan det handla om homosexuella eller transpersoner. Vi behöver vĂ„ga frĂ„ga om vĂ„ld och göra vĂ„ldet pratbart, sĂ€ger Johanna.
â Sedan Ă€r det viktigt att vi Ă€ven identifierar vĂ„ldsutföraren och fĂ„r stopp pĂ„ vĂ„ldet. Vi fĂ„r inte bara fokusera pĂ„ de vĂ„ldsutsatta, utan det Ă€r ocksĂ„ viktigt att förebygga orsaken till vĂ„ldet, avslutar Lena Axelsson Ărnerfors.â
RFSL Stödmottagning 020 - 34 13 16 har en lĂ„ng erfarenhet av att möta hbtqi-personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Via vĂ„r stödmottagning kan du fĂ„ stödsamtal och hjĂ€lp med att kontakta vĂ„rd och med att polisanmĂ€la, ifall du vill det. Om du vill vara helt anonym nĂ€r du kontaktar oss kan du ringa torsdagar kl 9â12. DĂ„ kommer du direkt till en kurator. Stödlinjen för transpersoner 020 - 55 00 00 Ă€r en stödlinje för vuxna transpersoner, inklusive ickebinĂ€ra, som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relation eller sexuella övergrepp. Linjen Ă€r öppen varje dag 11â19. Samtalet Ă€r gratis och du Ă€r anonym nĂ€r du ringer. Stödlinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).
Vi hÀmtar akut i hela landet inom nÄgra fÄ timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT
Sk yddslÀgenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Sk yddslÀgenheter i central stadsmiljö
NÀstan lika mÄnga mÀn som kvinnor utsÀtts för vÄld i nÀra relationer.
Inte alltför sĂ€llan möts vi av tidningsrubriker om att Ă€nnu en man har misshandlat sin fru, sambo eller flickvĂ€n. MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor betraktas som ett av vĂ„ra största samhĂ€llsproblem, och det finns en nationell strategi för att specifikt förebygga och bekĂ€mpa den typen av vĂ„ld. SĂ€llan diskuteras det motsatta â det vill sĂ€ga att en man blir misshandlad av en kvinna. ĂndĂ„ uppger var femte man att de nĂ„gon gĂ„ng har utsatts för vĂ„ld i en nĂ€ra relation.
TEXT Ă SA LARSSON
I Brottförebyggande rÄdets (BrÄ) senaste nationella kartlÀggningen av brott i nÀra relationer (frÄn 2024) uppgav 28,7 procent av befolkningen mellan 16 och 84 Är att de hade blivit utsatta för vÄld i en nÀra relation nÄgon gÄng under livstiden. Av de som svarade angav 35,3 procent av kvin-
norna och 20,8 procent av mÀnnen att de hade utsatts för vÄld i sin kÀrleksrelation. Trots att mÀns utsatthet Àr sÄ pass utbredd möts detta perspektiv ofta av tystnad.
â Vi vet att det grova vĂ„ldet som utövas i nĂ€ra relationer i stor utstrĂ€ckning Ă€r
mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. Det ser vi pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r de söker hjĂ€lp â pĂ„ akutmottagningar, tandlĂ€karmottagningar och andra vĂ„rdinrĂ€ttningar. Det rĂ„der ingen tvekan om detta eftersom det framför allt Ă€r kvinnor som kommer dit och Ă€r sönderslagna, berĂ€ttar Susanne Strand, professor i kriminologi vid Ărebro Universitet, vars forskning Ă€r inriktad pĂ„ riskbedömning och riskhantering av vĂ„ld i nĂ€ra relationer. Hon fortsĂ€tter:
â Vi vet ocksĂ„ att nĂ€r det motsatta sker â att kvinnor utövar grovt vĂ„ld mot mĂ€n, blir de mĂ€n som drabbas inte bemötta pĂ„ ett bra sĂ€tt eller har svĂ„rt att fĂ„ förstĂ„else för det som de har utsatts för. Detta beror pĂ„ att diskursen i samhĂ€llet Ă€r sĂ„ stark att man inte ser mĂ€n som offer för den typen av vĂ„ld.
»De mÀn som drabbas har svÄrt att fÄ förstÄelse för det som de har utsatts för«
Strand Ă€r professor i kriminologi vid Ărebro Universitet. Foto:
PÄ gruppnivÄ Àr det alltsÄ fÀrre mÀn Àn kvinnor som utsÀtts för grovt vÄld i nÀra relation, men för de som drabbas uppstÄr sÀrskilda utmaningar. Normerna kring maskulinitet och vad som Àr riktig manlighet gör att de inte blir trodda.
I EN STUDIE vid Lunds universitet frÄn 2021 konstaterade man att vÄld som kvinnor utövar mot mÀn generellt inte bedöms som lika allvarligt som vice versa.
I sitt arbete har Susanne Strand fÄtt höra mÀnnens personliga berÀttelser och de utmaningar som mÀnnen möts av.
â En man som jag pratade med fick frĂ„gan om varför han inte försvarade sig. Han menade att kvinnan dĂ„ skulle kunna anvĂ€nda det emot honom. En annan svarade att det var emot hans personlighet att anvĂ€nda vĂ„ld, och en tredje ville, med hĂ€nsyn till sina barn, inte vara nĂ„gon som brukar vĂ„ld.
Att en man ofta Àr fysiskt större Àn en kvinna innebÀr alltsÄ inte per automatik att han kan skydda sig mot kvinnans angrepp.
Det Àr dock vanligare att kvinnorna snarare anvÀnder sig av psykiskt vÄld Àn att de Äsamkar fysiska skador. Det Àr det
vanligaste typen av vÄld, 30,4 procent av kvinnorna och 18,6 procent av mÀnnen har varit utsatta nÄgon gÄng under livstiden (BrÄ:s studie frÄn 2024).
PSYKISK MISSHANDEL ĂR en form av vĂ„ld som kĂ€nnetecknas av systematiska krĂ€nkningar, nedvĂ€rderingar, ofredanden och hot som syftar till att förminska offrets sjĂ€lvkĂ€nsla. Behandlingen lyckas ofta fĂ„ offret att kĂ€nna skuld och att det Ă€r dennes eget fel att förövaren agerar som den gör. Det förekommer mĂ„nga gĂ„nger Ă€ven gaslighting, en form av vilseledande manipulation, som fĂ„r offret att till slut tvivla pĂ„ sig sjĂ€lv och sin egen verklighetsuppfattning.
I ovan nÀmnda studie vid Lunds universitet kom forskarna fram till att psykisk misshandel ofta uppfattas som mindre allvarlig Àn fysisk misshandel. En orsak kan vara att det Àr svÄrare för den utsatta att förmedla allvaret i psykiskt vÄld, samtidigt som omgivningen har svÄrt att förstÄ hur djupt det pÄverkar personen. Psykisk misshandel kan, trots att den inte lÀmnar synliga sÄr, vara skadlig för den som drabbas och sÀtta varaktiga spÄr.
FörestÀllningen att det i stort sett bara Àr att mÀn som utövar vÄld skapar en
komplex situation, sÀrskilt nÀr mÀn söker hjÀlp frÄn socialtjÀnsten. De kan fÄ svÄrt att fÄ gehör för sina berÀttelser och bemöts ofta med skepticism och det kan uppstÄ svÄrigheter i frÄgan om att fÄ behÄlla vÄrdnaden av barnen.
â Skyddade boenden och stödcentra för mĂ€n Ă€r sĂ€llsynta, och fĂ„ insatser fokuserar pĂ„ att minska det vĂ„ld som kvinnor utövar mot mĂ€n, jĂ€mfört med det omvĂ€nda, sĂ€ger Susanne Strand.
En av utmaningarna med att erbjuda utsatta mÀn skyddande boenden kan vara att de ofta har högre inkomst Àn utsatta kvinnor. Personer som har en god ekonomi fÄr ofta lösa problemet sjÀlva, oavsett om de Àr mÀn eller kvinnor.
â I en akut kris finns det dock alltid hjĂ€lp att fĂ„. Men inte pĂ„ lĂ„ng sikt, om den som Ă€r utsatt har egna tillgĂ„ngar. Om det inte finns barn med i bilden fĂ„r mĂ„nga utsatta mĂ€n lösa situationen sjĂ€lva Ă€ven om de saknar tillgĂ„ngar eftersom det rĂ„der brist pĂ„ skyddade boenden i Sverige. â
LÀs artikeln om Kalle som blev vÄldsutsatt
Kalle rÄkade ut för en vÄldsutövande kvinna med psykopatiska drag
Jag trÀffar Kalle pÄ ett kafé i en mellanstor stad i norra Sverige. Han berÀttar att han lÀmnade Linda för tvÄ Är sedan och har hunnit fÄ lite distans till sitt tidigare Àktenskap. För tillfÀllet Àr det ganska lugnt frÄn hennes sida, men sÄ var det inte den första tiden efter skilsmÀssan. Och fortfarande fÄr han rycka ut ibland för att det Àr kaos.
Ă SA
Skillnaden mot tidigare Ă€r att det inte lĂ€ngre Ă€r för hennes skull. Han stĂ€ller upp pĂ„ kort varsel för att deras gemensamma barn inte ska fara illa, slippa behöva stĂ„ och vĂ€nta för att det hĂ€nde mamma nĂ„got â igen â som gör att hon inte kan hĂ€mta i tid. SĂ„ att de ska tvingas byta förskola Ă€nnu en gĂ„ng, med allt vad det innebĂ€r att ryckas upp frĂ„n vĂ€nner.
I början av relationen upplevde Kalle henne som charmerande och samtidigt intelligent. Han blev direkt passionerat förÀlskad och beskriver det som att han blev som besatt av henne.
â Jag hade inte varit tillsammans med nĂ„gon pĂ„ lĂ€nge och var svĂ€ltfödd pĂ„ intimitet. Och vi hade ett fantastiskt samliv â dĂ„. Senare blev det nĂ„got helt annat, berĂ€ttar han.
Det hela gick fort. Linda bodde hos en kompis och hennes liv var i kaos. Hon flyttade snabbt in hos Kalle.
â Jag kĂ€nde mig hel â jag hade ju varit halv innan. För mig levde vi i drömmen
om hur en relation skulle vara, som i de klassiska sagorna alla lĂ€ngtar efter. Ăven personer i min nĂ€rhet upplevde att hon var som Ă€mnad för mig.
FĂRSTA GĂ NGEN SOM Kalle funderade över att det var nĂ„got som inte stĂ€mde var nĂ€r Linda hade blivit av med ett jobb. â Hon flippade ur totalt, blev aggressiv och angrep personen som hade levererat beskedet. Agerandet gjorde att hon inte fick nĂ„gon kompensation frĂ„n sin arbetsgivare, trots att hon hade blivit uppsagt.
Vid nÄgot tillfÀlle kom Linda inte hem pÄ natten. Kalle blev orolig och lyckades fÄ
I början var förhÄllandet som en dröm, men med tiden blev Linda blev allt mer aggressiv. Genrebild: Getty images
tag pÄ hennes gamla kille dÀr han trodde att hon kunde befinna sig. Han hade ingen aning om att Linda levde med en ny man. Linda blev rosenrasande och anklagade Kalle för att han gjort omöjligt för henne att bli ihop med sin gamla kille igen.
Trots utbrottet och kontakten med en före detta kille fortsatte Kalle och Linda att vara tillsammans.
De köpte hus och snart fylldes det av hennes saker och blev ett totalt kaos. Kalle försökte hitta ett hörn av hemmet för sina saker och det slutade med att han sov pÄ en madrass i ett litet rum.
â Hon ville inte sova ihop med mig. Hon fick för sig att det utsöndrades giftiga Ă€mnen frĂ„n min hud som hon skulle andas in under natten.
SÄ gott det gick försökte han att skapa ordning i kaoset, stÀda, hÄlla rent och klippa grÀset.
â Om jag inte gjorde det kom raseriutbrotten.
SĂ SMĂ NINGOM BĂRJADE insikten om att allt inte stod rĂ€tt till att gro och vĂ€xa starkare. I efterhand har Kalle funderat pĂ„ varför han inte bröt upp tidigare. Han beskriver det som att samtidigt som Linda behandlade honom illa, kunde han ocksĂ„ kĂ€nna att han hade ett ansvar.
â Det spelade egentligen ingen roll vad som hĂ€nde â om det var kaos eller om hon var elak mot mig, vilket skedde vĂ€ldigt ofta. Jag kĂ€nde det som att det var min uppgift att stötta Linda. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt sĂ„ sĂ„g jag vĂ€l det lilla barnet i henne och det ville jag skydda. Det engagemanget kan fortfarande ticka in. Men i dag Ă€r jag medveten om det och kan dĂ€rför stoppa den kĂ€nslan som jag spontant kĂ€nner och hĂ„lla en viss distans. I dag finns det bĂ„de intellektuella tankar hos mig och de kĂ€nslomĂ€ssiga.
Ofta kan man lĂ€sa om att den som lever i ett dysfunktionellt förhĂ„llande med en person som utövar misshandel utvecklar en form av medberoende. Kalle, som i sin lĂ€kningsprocess har sökt information, hĂ€nvisar till en bok dĂ€r de anvĂ€nder uttrycket âcare takerâ i stĂ€ller för medberoende.
â Det var just âta hand omâ som Ă€r vad det handlade om för mig. Men jag hade ingen aning om att jag kunde bli en sĂ„dan fullfjĂ€drad care taker. Jag gick upp helt det för att fĂ„ hennes liv att fungera, oavsett hur mycket skada hon gjorde mig.
SOM Mà NGA ANDRA misshandlade personer lyckades Kalle att bryta sig loss under en period. Men mellan den som misshandlas och den som blir utsatt finns det ofta starka band och det Àr vanligt att man förlÄter och Äterupptar relationen. Det hÀnde Àven Kalle.
»Jag gick upp helt det för att fÄ hennes liv att fungera, oavsett hur mycket skada hon gjorde mig«
â Jag trodde att hon hade förstĂ„tt och drogs tillbaka in i det igen. Det var som att det var omöjligt för henne att tala sanning. Det var ett permanent spel. NĂ„gon gĂ„ng gav fick jag till och med en smĂ€ll och dĂ„ blev hon helt förtvivlad och det slutade med att det var jag som tröstade henne.
SOM MAN OFTA gör med sin partner sĂ„ pratade Kalle ibland i förtrolighet med Linda. â Den typen av information kunde hon senare anvĂ€nda emot mig för att skada mig.
Numera Àr Kalle strategisk i hur han kommunicerar med Linda och alltid vÀldigt försiktig.
I samband med separationen var Kal-
le sjukskriven och tog sömnmedel för att kunna sova.
â Jag var panikslagen och hade hjĂ€rtklappning hela tiden eftersom jag var rĂ€dd för vad hon skulle kunna hitta pĂ„. Vi har ett litet barn tillsammans som inte fĂ„r fara illa.
I den vevan hade han ocksÄ kontakt med socialtjÀnsten, men upplever att han inte fick den hjÀlp han hade behövt.
â Jag var ju ett vrak och inte trygg i nĂ„gonting â inte i min upplevelse eller vad jag hade varit med om. De lyssnade, men jag hade behövt kĂ€nna deras bekrĂ€ftelse. Om jag hade varit kvinna tror jag att jag hade blivit bemött pĂ„ ett annat sĂ€tt.
Kalle och Linda heter egentligen nĂ„got annat. â
âDet hĂ€r Ă€r det första stĂ€llet som ser helheten i hela familjen. Hemstadens styrka Ă€r att de arbetar hĂ„rt för att nĂ„ bra resultat. Vi fick det vi ville ha, de sĂ„g till familjens bĂ€sta och att det skulle bli en bra framtida lösning för familjen.
Vem som helst kan drabbas av vÄld i nÀra relationer. VÄldets mekanismer ser likadana ut för mÀn och kvinnor, men normerna om den starke mannen försvÄrar. Foto: Getty Images
VĂ„ld mot mĂ€n har lyfts upp mer den senare tiden, jag tĂ€nker frĂ€mst pĂ„ den brittiska dokumentĂ€rserien âI hennes vĂ„ld â misshandlad av min fruâ och en del politiska satsningar. Men det Ă€r knappt att samhĂ€llet Ă€r mottagligt. Fortfarande rĂ„der sĂ„ starka könsnormer i att mĂ€n knappt vĂ„gar prata om vĂ„ldsutsatthet. DĂ€rför vill vi lyfta Stödlinjen för mĂ€n.
TEXT JENNY FORS
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Stödlinjen för mĂ€n pĂ„ telefonnummer 020-80 80 80 öppnade i februari 2023. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utifrĂ„n ett regeringsuppdrag. Man ville bredda det nationella stöd för vĂ„ldsutsatta som fanns genom stödlinjer till fler mottagargrupper. â Vi har Kvinnofridslinjen, som Ă€r öppen för alla dygnet runt. Cirka 50 000 ringer dit varje Ă„r. Som en del i uppdraget frĂ„n regeringen öppnade vi Stödlinjen för mĂ€n och Stödlinjen för transpersoner för ett och ett halvt Ă„r sedan, berĂ€ttar Chris-Emelie Denstedt, utredare pĂ„ NCK.
FrÄn starten i februari till och med de-
Chris-Emelie
cember 2023 kom det in cirka 2 800 samtal till Stödlinjen för mÀn och första halvÄret 2024 var det cirka 2 500 hjÀlpsökande som ringde in.
â Det Ă€r ungefĂ€r fem-sex gĂ„nger fler vĂ„ldsutsatta mĂ€n Ă€n vad som brukar ringa till Kvinnofridslinjen, sĂ„ det Ă€r tydligt att det behövs en stödlinje för mĂ€n. Alla vĂ„ldsutsatta ska ha samma rĂ€tt till stöd. Det Ă€r min hjĂ€rtefrĂ„ga, sĂ€ger Chris-Emelie.
Under uppstarten sÄ tog man del av forskning som fanns om mÀns vÄldsutsatthet och deras bemötande inom vÄrd och omsorg. Det framkom att mÀn inte vet var de ska vÀnda sig och det finns ocksÄ en rÀdsla att inte tas pÄ allvar.
â MĂ„nga mĂ€n som ringer in till stödlinjen upplever det extra skamligt att bli vĂ„ldsutsatt av en kvinna. Det handlar om vĂ„ra normer kring maskulinitet, att en man ska vara stor och stark och kunna ta vara pĂ„ sig sjĂ€lv.
Det finns en stark förestÀllning om att en man inte ska kunna kuvas av en kvinna, för dÄ Àr han svag och ingen riktig man.
â Ofta har mannen inte berĂ€ttat det hĂ€r för nĂ„gon annan tidigare. Eftersom normerna Ă€r sĂ„ starka sĂ„ vĂ„gar man ofta inte ens prata med nĂ„gon i sitt sociala nĂ€tverk. Vi mĂ€rker ocksĂ„ att mĂ€nnen Ă€r rĂ€dda att bli förlöjligade hos polis, socialtjĂ€nst och sjukvĂ„rd.
NÀr det gÀller grovt fysiskt vÄld sÄ Àr
»Det Àr en irrelevant frÄga för den som har kunskap om vÄldets mekanismer«
mÀn den vanligaste förövaren, men mindre allvarliga former av vÄld, som knuffar eller fÄ saker kastade pÄ sig drabbar bÄde mÀn och kvinnor i ungefÀr lika stor omfattning, enligt forskning.
MÀn uppger oftare att de har utsatts för psykiskt vÄld Àn fysiskt vÄld. Det kan vara förlöjligande, mobbning, kontroll, ekonomiskt vÄld, svartsjuka, hot om fysiskt vÄld,
hot om skilsmĂ€ssa eller vĂ„rdnadstvist. En man kan ocksĂ„ utsĂ€ttas för sexuellt vĂ„ld av en kvinna i nĂ€ra relation, Ă€ven om det Ă€r vanligare i samkönade relationer. â HĂ€r finns det ocksĂ„ normativa antaganden om hur en man Ă€r och ska vara, att en man till exempel alltid vill ha sex och till och med att en man inte ens kan bli vĂ„ldtagen. Sexuellt vĂ„ld Ă€r den vĂ„ldstyp som för den utsatte vĂ€cker mest kĂ€nslor av skam och bristen pĂ„ kunskap om mĂ€ns utsatthet för sexuellt vĂ„ld kan göra att de inte blir bemötta pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, sĂ€ger Chris-Emelie.
Den som ringer till Stödlinjen för mÀn kan vara anonym och samtalet kostar inget. Det kan handla om vÄld i nÀra relation
eller sexuellt vĂ„ld oavsett om det skett i nĂ€ra relation eller inte. Ăven anhöriga kan ringa.
â De som arbetar pĂ„ stödlinjen Ă€r professionella och utbildade kuratorer eller sjuksköterskor med minst fem Ă„rs vana att möta mĂ€nniskor i kris och god kunskap om vĂ„ld i nĂ€ra relation.
MAN BEHĂVER HA kunskap om vĂ„ldets uttryck och mekanismer för att kunna ge rĂ€tt stöd. Om man saknar den kunskapen kanske man undrar varför personen inte bara lĂ€mnar den vĂ„ldsamma relationen.
â Det Ă€r en irrelevant frĂ„ga för den som har kunskap om vĂ„ldets mekanismer. De ser ganska lika ut för utsatta mĂ€n och kvinnor enligt vĂ„r erfarenhet, men vissa saker Ă€r olika. Generellt uttrycker mĂ€nnen som ringer in inte samma rĂ€dsla kring det fysiska vĂ„ldet, som ocksĂ„ Ă€r betydligt grövre mot kvinnor. Normaliseringsprocessen ser dock lika ut, att det börjar smygande och man inte alltid Ă€r medveten om att det Ă€r vĂ„ld man Ă€r utsatt för.
Det kan handla om en anpassning till förövaren, som ofta leder till en isolering och ökat beroende. Perioder utan vÄld skapar en förhoppning att relationen ska förbÀttras. Normaliseringen blir en överlevnadsstrategi. Den utsattes sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla försÀmras gradvis,
»Eftersom normerna Àr sÄ starka sÄ vÄgar man ofta inte ens prata med nÄgon i sitt sociala nÀtverk«
man kan börja tro att man inte förtjÀnar bÀttre.
â Vem som helst kan drabbas, det Ă€r inte den vĂ„ldsutsattes fel. Att ta sig ur en vĂ„ldsam relation Ă€r en process. Man behöver kapa de starka, traumatiska banden ett efter ett. Som man kan det kĂ€nnas som att man Ă€r helt ensam om det hĂ€r. Om vi kan sprida kunskap och berĂ€tta att stödlinjen finns sĂ„ kan vi sĂ€nka tröskeln att vĂ„ga ta kontakt.
CHRIS-EMELIE BERĂTTAR ATT steget kan vara för stort att kontakta polis, socialtjĂ€nst eller
vĂ„rden nĂ€r man inte har berĂ€ttat om sin utsatthet för nĂ„gon annan mĂ€nniska. DĂ„ kan stödlinjen vara ett första steg. â De flesta vill bara berĂ€tta om sina upplevelser för nĂ„gon som lyssnar och har kunskap om vĂ„ld. Det Ă€r samtalet som Ă€r det viktiga, att kĂ€nna att man blir trodd. Man kan ocksĂ„ fĂ„ information om stödverksamheter att vĂ€nda sig till och hur man anmĂ€ler brott. Vi kan hjĂ€lpa till att sĂ€tta ord pĂ„ kĂ€nslorna och förklara de mĂ€nskliga reaktionerna pĂ„ vĂ„ld. Det Ă€r jĂ€tteviktigt att förstĂ„ att det man har utsatts för inte Ă€r okej, avslutar hon.â
Stödlinjen för mĂ€n pĂ„ telefonnummer 020-80 80 80 Ă€r öppen varje dag 7â21. Samtalet Ă€r gratis och du Ă€r anonym nĂ€r du ringer. Till stödlinjen kan du ringa om du Ă€r eller har varit utsatt för vĂ„ld i nĂ€ra relation eller sexuellt vĂ„ld. Personalen har sĂ€rskild kunskap om mĂ€ns vĂ„ldsutsatthet. Ăven du som Ă€r nĂ€rstĂ„ende och du som möter vĂ„ldsutsatta i ditt arbete kan ringa för rĂ„d och stöd. Vid akuta hĂ€ndelser, ring 112.
Skyddat boende - lediga platser
BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte lÀngre kan vistas i sina hem pÄ grund av hot och vÄld. Vi vÀnder oss sÀrskilt till individer med skyddsbehov relaterat till vÄld i nÀra relationer, hederskontext och kriminalitet. VÄrt fokus Àr att skapa en trygg och sÀker miljö som hjÀlper dessa personer att ÄterfÄ kontrollen över sina liv.
Insatser bedrivs i fristÄende och fullt utrustade lÀgenheter som anpassas individuellt utifrÄn behov.
Vi tar emot alla könsidentiteter samt par, medföljande barn, anhöriga och husdjur.
Vid medföljande barn har varje barn sin egen kontaktperson och en individuell plan.
Vi erbjuder TRAPPAN samtal och barnanpassade aktiviteter.
Vi har lÄng erfarenhet och kompetens av att arbeta med personer med sÀrskild sÄrbarhet sÄsom beroendeproblematik, samsjuklighet, psykiska och fysiska funktionsvariationer.
Evidensbaserade metoder och utredningsmodeller som SARA, PATRIARK, Check-15 och FREDA.
Akutplaceringar
Placeringar utifrÄn skyddsbehov Àr ofta av brÄdskande natur.
Vi har möjlighet att ta emot skyddsÀrenden nÀr som helst pÄ dygnet och kan Àven vara behjÀlpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
Kontakta oss för placeringsförfrÄgan
011-473 91 00 | info@bocare.se www.bocare.se
Drygt hÀlften av alla elever i Ärskurs 9 uppger att de har varit delaktiga i nÄgot brott under senaste tolv mÄnaderna, och andelen Àr lika hög för bÄde pojkar och flickor. Det visar BrÄs skolundersökning om brott.
I BrÄs senaste skolundersökning uppger ungefÀr hÀlften (51,3 procent) av eleverna att de begÄtt nÄgot brott (vÄldsbrott, stöldbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfÀlle under de senaste tolv mÄnaderna, vilket utgör ungefÀr samma nivÄ som under den övriga mÀtperioden.
Samtliga brottstyper utom stöld Àr vanligast bland pojkar, men totalt sett uppger lika stor andel pojkar som flickor att de har varit delaktiga i brott 11 (51,3 respektive 51,2 procent). Detta skiljer sig frÄn tidigare Är dÄ det var vanligare att poj-
kar uppgav delaktighet i brott Àn flickor. Könsskillnaderna Àr relativt smÄ vid narkotikabrott, men större vid vÄldsbrott och skadegörelse.
â För första gĂ„ngen sedan mĂ€tningarna startade 2015 Ă€r det lika mĂ„nga flickor som pojkar som uppger att de begĂ„tt nĂ„got brott under det senaste Ă„ret. Det Ă€r dock vanligare att pojkar har varit delaktiga i skadegörelse och vĂ„ldsbrott, men nĂ€r det gĂ€ller stölder Ă€r det en nĂ„got högre andel flickor som uppger att de varit delaktiga. Andelen pojkar som begĂ„tt nĂ„got vĂ„ldsbrott har ocksĂ„ minskat de senaste Ă„ren, sĂ€ger Aravella Lejonstad, utredare pĂ„ BrĂ„.
BLAND DE ELEVER som i Skolundersökningen om brott 2023 uppger att de har begÄtt nÄgot brott, har en stor andel Àven upp-
gett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp Àr exempelvis andelen utsatta generellt högre bland pojkar och flickor som har begÄtt narkotikabrott.
Bland pojkar har 20,7 procent av dem som begÄtt narkotikabrott blivit utsatta för sexualbrott, vilket kan jÀmföras med 2,6 procent bland pojkar som inte har begÄtt nÄgot brott. Av de pojkar som begÄtt narkotikabrott har ocksÄ 43,1 procent blivit utsatta för misshandel, vilket kan jÀmföras med 10,4 procent bland pojkar som inte har begÄtt nÄgot brott.
Bland flickor som har begÄtt narkotikabrott uppger 51,8 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jÀmföras med 7,9 procent bland flickor som inte begÄtt nÄgot brott. Av dem som begÄtt narkotikabrott har 39,3 procent utsatts för misshandel, vilket kan jÀmföras med 6,7 procent
»Det Àr dock vanligare att pojkar har varit delaktiga i skadegörelse och vÄldsbrott«
bland flickor som inte begÄtt nÄgot brott.
â Det Ă€r fĂ€rre unga som uppger att de blivit utsatta för fysiska sexuella krĂ€nkningar eller att de blivit tvingade till sexuella handlingar jĂ€mfört med tidigare undersökningar. Samtidigt uppger fler Ă€n fyra av tio flickor att de fĂ„tt bilder med sexuellt innehĂ„ll skickade till sig, utan att de sjĂ€lva bett om det, sĂ€ger Aravella Lejonstad.
ANDELEN UNGA SOM uppger att blivit utsatta för krĂ€nkande kommentarer pĂ„ nĂ€tet har ökat avsevĂ€rt de senaste Ă„ren. Det gĂ€ller sĂ€rskilt bland flickor dĂ€r 37,2 procent uppgav att de blivit utsatta under 2023, jĂ€mfört med 25â30 procent Ă„ren 2015â2021. Bland pojkar har andelen ökat frĂ„n runt 20 procent till 25,2 procent.
I Ärets skolundersökning har eleverna för första gÄngen svarat pÄ frÄgor om vilken relation de haft till gÀrningspersonen, i de fall de blivit utsatta för brott. NÀr det kommer till misshandel Àr det allra vanligast bland bÄde pojkar och flickor att ha utsatts av en vÀn eller bekant. NÀr det gÀller fysiska sexuella krÀnkningar skiljer sig fördelningen Ät mellan flickor och pojkar.
â För en majoritet av pojkarna som blivit utsatta för sexuella krĂ€nkningar var gĂ€rningspersonen en vĂ€n, bekant eller en annan elev, medan det bland flickor Ă€r vanligast att gĂ€rningspersonen Ă€r nĂ„gon man inte kĂ€nner. Lite fĂ€rre Ă€n var femte flicka som blivit utsatt har blivit det av nĂ„gon de har eller har haft en kĂ€rleksrelation med, sĂ€ger Aravella Lejonstad.
KĂLLA: BRĂ
Trygghet, sÀkerhet och kompetens
Brottsförebyggande rÄdet, BrÄ, presenterade en ny skolrapport i oktober 2024.
Gryningsljus skyddat boende -för ett liv fritt frÄn vÄld
Ett liv fritt frÄn vÄld i en sÀker och trygg miljö med kompetent personal
www.gryningsljus.se | info@gryningsljus.se 070 841 10 01
AnmÀl dig till nÀsta kostnadsfria utbildningsdag
Den 16 oktober arrangerade SSIL â För vĂ„rd och omsorg Dagen för Skyddat Boende i Göteborg. FörelĂ€sare var Anna Hedlund, Erika GyllensvĂ€rd, Susanne Strand och f. d. livvakten Carl.
De har avskaffat delade turer inom Àldreomsorgen
Under en lÀngre tid har Kramfors kommun haft ambitionen att fasa ut ofrivilliga delade turer inom Àldreomsorgen. Processen har gÄtt etappvis, men nu Àr det ingen som tvingas jobba delade arbetspass.
â Vi Ă€r otroligt stolta över att ha avskaffat de ofrivilliga delade turerna. Arbetsmiljön för medarbetarna blir sĂ„ mycket bĂ€ttre, ja Ă€ven deras privata liv och hĂ€lsa pĂ„verkas positivt, sĂ€ger Inga-Lena Arkeflod, verksamhetschef för Ă€ldreomsorgen.
Det finns flera faktorer som gör att avskaffandet Ă€r möjligt. Ytterst Ă€r det en schemateknisk frĂ„ga â viktigast Ă€r alltid att fĂ„ personal som tĂ€cker alla pass som behövs sĂ„ att brukare ska fĂ„ det stöd de behöver. Tidigare har de delade turerna med bĂ„de förmiddagspass och kvĂ€llspass varit ett mĂ„ste, men nu finns nĂ„got som inverkar positivt.
â Bara det faktum att vi infört lĂ€kemedelsautomater har betytt mycket. Brukarna blir mer sjĂ€lvstĂ€ndiga i och med att de kan ta sin medicin sjĂ€lva, vilket ocksĂ„ innebĂ€r att vi frigör arbetstimmar och personal, berĂ€ttar Inga-Lena Arkeflod.
Utredningen om utökade befogenheter pÄ Statens institutionsstyrelses (SiS) sÀrskilda ungdomshem presenterades pÄ mÄndagen den 28 oktober.
I utredningens betĂ€nkande ingĂ„r bland annat förslag om avskildhet i samband med dygnsvila, rums- och kroppsvisitationer, elektronisk övervakning och allmĂ€n inpasseringskontroll pĂ„ SiS. Ă tgĂ€rderna syftar till att SiS ska kunna arbeta mer förebyggande för att öka sĂ€kerheten och tryggheten pĂ„ boendena â bĂ„de för de vĂ„rdade och personalen.
Nu förbereds för den nya lagstiftningen om avskildhet i samband med dygnsvila inom SiS. Införandet planeras att ske stegvis och först ut blir SiS ungdomshem Johannisberg som planerar tillÀmpa den nya lagstiftningen i mitten av december.
Behovet av att omhÀnderta barn och unga ökar dramatiskt i samhÀllet, och platssituationen inom Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr mycket anstrÀngd. DÀrför har myndigheten fattat beslut om att tillgÀngliggöra 100 ytterligare platser till den 30 april 2025. Arbetet ska samordnas av sÀkerhetsdirektören.
MÄndag den 21 oktober vÀntade 76 barn och unga pÄ plats inom LVU. Antalet brottsdömda unga var samma dag 192, jÀmfört med ett historiskt snitt runt ett drygt 50tal. SamhÀllets samlade behov krÀver att SiS tillfÀlligt stÀller om verksamheten, och i Àn högre grad fokuserar pÄ att tillgÀngliggöra fler platser. De drygt 600 platser som i dagslÀget Àr i bruk inom ungdomsvÄrden ska bli drygt 700 i slutet av mars.
â De barn och unga som behöver den vĂ„rd som bara SiS kan erbjuda mĂ„ste fĂ„ den. DĂ€rför Ă€r vĂ„r viktigaste uppgift hĂ€r och nu att komma tillrĂ€tta med platsbristen. Hela myndigheten behöver jobba fokuserat mot detta mĂ„l, sĂ€ger generaldirektör Elisabet Ă björnsson Hollmark i ett pressmeddelande.
Att tillgÀngliggöra 100 fler platser inom loppet av ett halvÄr krÀver svÄra avvÀgningar och tuffa prioriteringar. Verksamheter kommer att stÀllas om och mÄlgrupper förÀndras. SiS kommer behöva nyttja alla platser som överhuvudtaget gÄr att fÄ fram, och öka gruppstorlekarna. Att göra detta med bibehÄllen vÄrdkvalitet krÀver ökad bemanning, och dÀrför blir SiS pÄgÄende rekryteringssatsning viktig.
â Vi kommer inte att kompromissa med tryggheten och
sÀkerheten för vÄra placerade barn, unga och klienter, men man behöver vara medveten om att det kan finnas risker med de prioriteringar vi nu gör. För att vÄrdkvaliteten ska pÄverkas sÄ lite som möjligt behöver vi dÀrför vidta kompensatoriska ÄtgÀrder, och de risk- och konsekvensanalyser som nu genomförs blir sÀrskilt viktiga. Vi kommer Àven satsa stort pÄ rekrytering. SiS behöver fler medarbetare som Àr stabila och trygga för samhÀllets mest utsatta, sÀger Elisabet à björnsson Hollmark.
HÀlften av landets kommuner saknar information till brottsoffer. Det visar en kartlÀggning frÄn Brottsoffermyndigheten, som nu kommer att hjÀlpa kommunerna pÄ traven.
Enligt socialtjĂ€nstlagen ska kommuner ge stöd och hjĂ€lp till brottsoffer. Varje Ă„r utsĂ€tts ungefĂ€r var femte svensk för brott och de har rĂ€tt att fĂ„ stöd, hjĂ€lp och i vissa fall Ă€ven skydd. De som drabbas Ă€r i behov av korrekt, relevant, lĂ€ttillgĂ€nglig och lĂ€ttförstĂ„elig information. â NĂ€r vi behöver information, oavsett vad det gĂ€ller,
söker vi oss i första hand till nÀtet. DÀrför Àr det viktigt att kommunerna har korrekt och tillgÀnglig information till de som Àr brottsutsatta pÄ kommunens webbplats, sÀger Anders AlenskÀr, generaldirektör pÄ Brottsoffermyndigheten.
Enligt en kartlÀggning som Brottsoffermyndigheten har genomfört saknar 60 procent av landets kommuner saknar riktad information pÄ sin webbplats till brottsoffer, oavsett vad de utsatts för. Dessutom saknar 40 procent information till vissa specifika mÄlgrupper, som till exempel
de som utsatts för vÄld i nÀra relation.
Under hösten har Brottsoffermyndigheten tagit fram lÀttillgÀnglig information för att hjÀlpa kommunerna att ge uppdaterad och korrekt information till brottsoffer. Myndigheten kommer att kontakta de kommuner som angett att de saknar information pÄ sin webbplats.
â Det Ă€r av stor vikt för brottsoffer att det finns stöd att tillgĂ„. De behöver veta vart de kan vĂ€nda sig för att fĂ„ hjĂ€lp i en mycket utsatt situation, sĂ€ger Sofia Norlund, utredare vid myndigheten.
Spara oss i mobilen
info@tryggtboende.nu tryggtboende.nu
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 Ă„r
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TĂRNSJĂ info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
FörstÀrkt familjehemsvÄrd med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 Är
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ĂPPENVĂ RD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Vi bedriver kvalificerad vÄrd och boende inom psykiatri, missbruksvÄrd och psykosocialt förÀndringsarbete.
Hos oss erbjuds klienten en komplett vÄrdkedja, frÄn avgiftning till utsluss, vilket skapar möjlighet till nystart och en ny vÀg framÄt.
www.stockrosen.com
info@stockrosen.com 010-788 22 99
Stödboende för personer 16-20 Är
Stöd dygnet runt av personal som bor nÄgra meter intill i en anslutande lÀgenhet.
ĂLBY STĂDBOENDE | ĂPPENVĂ RD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33
Individuella samtal/gruppsamtal Ă terfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
ĂPPENVĂ RD en del av
www.allians-gruppen.se
Hur kommer AI att pÄverka dig?
Den tekniska utvecklingen kring AI gÄr i en rasande fart. Den förÀndrar inte bara hur vi arbetar, utan Àven hur vi lever vÄra liv och hur vi interagerar med varandra. Den pÄverkar vÄrden, skolan och vÄra medier. Den förÀndrar vÄr syn pÄ vad kunskap Àr och vilka fÀrdigheter vi behöver för att möta framtiden.
Det finns Ànnu stora obesvarade frÄgor kring vilka vÀgar AI-utvecklingen kommer att ta, hur snabbt det kommer att gÄ och hur samhÀllet kommer att reagera pÄ förÀndringarna.
Boken âVĂ„r artificiella framtidâ (Natur & Kultur), som Ă€r skriven av Daniel StĂ„hl och Johan Falk, utgĂ„r frĂ„n dessa frĂ„gor. Daniel StĂ„hl Ă€r ingenjör och forskare, och arbetar med strategiska frĂ„gor kring AI och mjukvaruutveckling inom nĂ€ringslivet. Johan Falk driver Falk AI och Ă€r tidigare vetenskapsjournalist, lĂ€rare och webbutvecklare.
och polisen knackar pÄ
Halmstads kommun och polisen var ute tillsammans 4 och 5 november och knackade dörr i Andersberg och VallĂ„s i informationskampanjen âKnacka pĂ„â. Den syftar till att förhindra och förebygga brott i nĂ€ra relationer genom att ge grannar verktyg sĂ„ att de kan agera. â Vi vet att mĂ„nga far illa i nĂ€ra relationer. Men det finns mĂ„nga runt omkring som kan hjĂ€lpa till. DĂ€rför vill vi informera om hur man som granne till exempel bör göra om man misstĂ€nker att nĂ„gon blir utsatt, sĂ€ger Therese SandĂ©n, trygghetssamordnare pĂ„ Halmstads kommun.
Bakgrunden Àr att polisen sett en ökning av anmÀlningar av vÄld i nÀra relationer. Liknande informationskampanjer har gjorts pÄ andra hÄll i landet med bra resultat.
I samband med kampanjen delas en folder ut med information om hur man bör agera om man misstĂ€nker vĂ„ld hos en granne eller nĂ„gon annan i ens nĂ€rhet. Ăven de som inte Ă€r hemma vid besöken fĂ„r en information i brevlĂ„dan.
Att börja gymnasiet Ă€r en övergĂ„ng som har identifierats som en kritisk tidpunkt för unga personer i riskzon. Genom nya satsningen âMind the gapâ har 23 Malmöelever fĂ„tt stöttning för att inte avbryta sina studier.
âMind the gapâ Ă€r ett EU-finansierat projekt som fokuserar pĂ„ ungdomar i södra
Malmö dÀr 23 elever har erbjudits extra stöd under hösten.
Malmö stads tre slusskoordinatorer Alexander Söderholm, Jakob Lindgren och Jenny Lindvall har följt eleverna sedan Ă„rskurs nio i samband med gymnasievalet. â Vissa elever var vĂ€ldigt nervösa och stressade och behövde mycket hjĂ€lp, andra klarade sig bra med stöd och uppmuntran via sms. Vi har exempelvis fĂ„tt hjĂ€lpa till med att fixa busskort, hĂ€mta ut datorer och att komma in i digitala system, sĂ€ger Alexander Söderholm.
Vad Àr det som fÄr bÀgaren att rinna över för en elev, som kan leda till ett avbrott frÄn gymnasiet? Enligt slusskoordinatorerna kan det, till synes, vara smÄ bekymmer som
fĂ„r stora konsekvenser för hur eleven upplever sig sjĂ€lv, skolan och situationen. DĂ€rför handlar arbetet ocksĂ„ om att skapa tillitsfulla relationer till skolpersonal. â Ofta handlar det om att övervinna smĂ„saker tillsammans och att hjĂ€lpa dem att hitta strategier. En elev hade exempelvis problem att öppna sitt skĂ„p och upplevde sig inte fĂ„ tillrĂ€ckligt med hjĂ€lp frĂ„n lĂ€rare och vaktmĂ€stare för att lösa situationen. Det skapade stor frustration. Att pĂ„börja och avsluta
gymnasiet Ă€r avgörande för att etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden och att bli sjĂ€lvförsörjande. Det Ă€r ocksĂ„ en viktig faktor för att förebygga ohĂ€lsa och förhindra att ungdomar hamnar snett i livet. â Att stötta dessa elever Ă€r oerhört viktigt! NĂ€r vi följer dem i övergĂ„ngen fĂ„r vi syn pĂ„ de glapp som gör att de kommer i klĂ€m och hamnar mellan stolarna. Tillsammans arbetar vi för att tĂ€ppa igen dessa glapp för en mer hĂ„llbar skolgĂ„ng, sĂ€ger projektledare Nina Lanje.
Konceptet skapar fler möjligheter till aktivitet och social gemenskap i omrÄdet PrÀstgÄrdsmarken och Smedby. Genom samarbetet med Piffl finns det nu möjlighet för de boende att prova pÄ olika aktiviteter och sporter.
â VĂ„r satsning pĂ„ Pifflboxar Ă€r ett initiativ för att frĂ€mja rörelse och samvaro i vĂ„ra bostadsomrĂ„den. Genom att erbjuda tillgĂ„ng till en mĂ€ngd olika lek- och sportartiklar vill vi bidra till en mer levande miljö dĂ€r gemenskapen vĂ€xer. Vi hoppas att fler grannar hittar till varandra genom
delade aktiviteter, och att vÄra omrÄden förblir platser för nya möten, glÀdje och trygghet, sÀger Caroline Sjölund, marknads- och kommunikationschef.
Aktivitetsboxen gör det möjlighet att spontant delta i fysiska aktiviteter utan att behöva planera i förvÀg. Genom en enkel app kan anvÀndare lÄsa upp utrustningen i boxen, som Àr fylld med sporter, utomhusspel och trÀningsredskap. Efter anvÀndning Àr det bara att lÀgga tillbaka utrustningen i boxen, sÄ att nÀsta person kan anvÀnda den.
SÄ hÀr funkar det: 1. Ladda ner Piffls app i App Store eller Google Play. 2. VÀlj aktivitet. 3. Spela. 4. LÀmna tillbaka. Piffl finns i över 50 kommuner i Sverige, med över 150 boxar aktiva och 38 900 personer aktiverade under 2023.
Utrednings- och behandlingshem för familjer med barn. Vi tar emot familjer med barn 0-16 Är samt blivande förÀldrar.
Vi erbjuder:
Boende i egen lÀgenhet i kollektiv miljö.
NĂ€rhet till personal dygnet runt.
Relationsbyggande förhÄllningssÀtt.
Hög kompetens och en stabil personalgrupp med lÄng erfarenhet.
Personal med socionom/högskolekompetens dag-, kvÀll-, natt och helg.
Egen pedagogisk verksamhet.
Placeringar enligt SoL, LVU och skydd. BelÀget i centrala FinspÄng.
www.nanolfsvillan .se âą tel . 0122-159 89
Ett av Sveriges ledande HVB av högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 Är med svÄr psykiatrisk problematik/NPS.
Centralt i VĂ€stervik - Riksintag.
INTEGRERAD
DBT
SÀrskild kompetens finns för behandling avseende
Suicidala agerande Ătstörningar
Trauma och komplex PTSD
Neuropsykiatriska funktionsvariationer EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvÀrderingsresultat
Verksamhetschef@egehem.se
070-677 67 77 | www.egehem.se
Organisationen Talita och forskare frÄn Marie Cederschiölds högskola har intervjuat 120 personer som filmats i svensk porrindustri. 88 procent har utsatts för sexuella övergrepp som barn och lika mÄnga har PTSD. 69 procent hade gjort minst ett sjÀlvmordsförsök. Siffrorna Àr chockerande och visar att det hÀr Àr en extremt sÄrbar mÄlgrupp i stort behov av hjÀlp och stöd.
TEXT JENNY FORS
Talita hjÀlper kvinnor ut ur prostitution, pornografi och sexuell mÀnniskohandel och in i ett fungerande liv. Nu presenteras ny forskning med mycket oroande siffror dÀr man har intervjuat personer som har filmats för pornografi i Sverige som visar att nÀstan alla har en bakgrund av utsatthet i nÄgon form.
VI HAR TALAT med Meghan Donevan, forskningsledare pÄ Talita och doktorand pÄ UmeÄ universitet, som ligger bakom forskningen tillsammans med Linda S. Jonsson och Carl Göran Svedin pÄ Marie Cederschiölds högskola. Forskningsgruppen har analyserat 120
intervjuer med personer som filmats inom svensk porrindustri.
â Vi har en preprint klar och nu Ă„terstĂ„r att artikeln ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men det hĂ€r Ă€r sĂ„ orovĂ€ckande siffror att vi gĂ€rna vill gĂ„ ut med resultatet pĂ„ en gĂ„ng för att visa pĂ„ den hĂ€r gruppens utsatthet. Ăven vi som har arbetat med den hĂ€r mĂ„lgruppen och hade en aning om hur det sĂ„g ut blev chockade över resultatet, sĂ€ger Meghan Donevan.
NĂSTAN ALLA DELTAGARE hade upplevt sexuella övergrepp (88 %), psykisk misshandel (90 %) och fysisk misshandel (79 %) som barn. Detta mönster av utsatthet fortsat-
te in i deras inblandning i pornografi, dÀr de utsattes för ytterligare övergrepp och utnyttjande, inklusive verbala övergrepp (87 %), vÄldtÀkt (65 %), fysiska övergrepp (56 %), tredjepartskontroll (56 %) och trakasserier pÄ nÀtet (57 %).
»Ăven vi som har arbetat med den hĂ€r mĂ„lgruppen och hade en aning om hur det sĂ„g ut blev chockade över resultatet«
Resultat, vÄld och utsatthet kopplat till pornografi:
⹠88 % utsattes för sexuella övergrepp som barn
⹠45 % hade en funktionsnedsÀttning
⹠69 % hade gjort minst ett sjÀlvmordsförsök
⹠96 % utsattes för nÄgon form av övergrepp som barn
⹠77 % exploaterades för första gÄngen i pornografi som barn
⹠65 % vÄldtogs i samband med att de filmades i pornografi
⹠86 % exploaterades Àven inom traditionell prostitution
â Det Ă€r viktigt att vi förstĂ„ vilken utsatthet den hĂ€r mĂ„lgruppen har och vĂ„rt ansvar att identifiera dessa och erbjuda rĂ€tt stöd. Under vĂ„ra intervjuer kom det fram att personernas liv hade kunnat se helt annorlunda ut om de hade fĂ„tt hjĂ€lp i tid, till exempel med traumabehandling.
IDAG FINNS PORNOGRAFIN digitalt, vilket ger ytterligare negativa aspekter, dÄ materialet fÄr större spridning och inte kan tas bort. Enligt Meghan brukar digitalt vÄld förminskats, men hon menar att det Àr lika skadligt som fysiska övergrepp.
Forskningsresultatet visar att den hÀr mÄlgruppen inte fÄr det skydd, stöd och vÄrd de skulle behöva. FrÄgorna som handlar om mÄende visar pÄ stora problem hos gruppen dÀr de flesta lider av PTSD, psykisk ohÀlsa och sjÀlvmordsbenÀgenhet.
â VĂ„ra resultat belyser det akuta behovet av insatser för att skydda dessa personer och varför det Ă€r viktigt att förstĂ„ skadeverkningarna av det mĂ„lgruppen har utsatts för. Jag hoppas ocksĂ„ att de som konsumerar pornografi tar sig tid att reflektera över sitt eget ansvar och vilken roll de spelar i att upprĂ€tthĂ„lla detta, avslutar Meghan Donevan. â
Den vetenskapliga artikeln heter: The Experience of Individuals Filmed for Pornography Production: A History of Continuous Polyvictimization and Ongoing Mental Health Challenges. Av Meghan Donevan, Linda S. Jonsson och Carl Göran Svedin. Finns just nu som preprint.
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevÄrd.
För kvinnor och mÀn frÄn 18 Är.
Korpberget Àr belÀget i natursköna Höga Kusten och med över 35 Ärs erfarenhet av beroendevÄrd.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram sÄsom ex kriminalitet och vÄld i nÀra relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av förelÀsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMĂR BEHANDLING Ă€r den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 mĂ„nader beroende pĂ„ uppdragets innehĂ„ll frĂ„n remiterande myndighet och i samrĂ„d med den enskilde. Under denna fas sĂ„ Ă€r behandlingens innehĂ„ll förelĂ€sningar och gruppsittningar och dĂ€remellan samtal och vĂ€gledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVĂGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 mĂ„nader kan vara ett alternativ för mĂ„nga och dĂ€r behandlingen gĂ„r in i en sekundĂ€r fas. Du bor i en lgh och fĂ„r under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar Ă€r mindre frekventa Ă€n under primĂ€r behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvĂ„rd, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en Ă„tergĂ„ng till samhĂ€llets förvĂ€ntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, vĂ„ld i nĂ€ra relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MĂN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och Ă€r Ă„tskilda frĂ„n varandra pĂ„ Korpberget. Detta gĂ€ller primĂ€r behandling sĂ„ vĂ€l som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen vÀlkomnar förfrÄgan och erbjuder informationssamtal bÄde fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt sÄ erbjuder vi sedan en tid Àven sk Pickup (hÀmtning) dÀr vi reser och hjÀlper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
FörestÄndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Dagens kroppshets kan skapa osunda beteenden.
Foto: Getty Images
RörelsetvÄng gÄr under radarn inom ÀtstörningsvÄrden
âOm jag inte trĂ€nar gĂ„r jag underâ, heter Anna Ehns nya bok om rörelsetvĂ„ng och Ă€tstörning. Hon tycker att det talas för lite om rörelsetvĂ„ng, som Ă€r starkt kopplat till Ă€tstörning och som oftast hĂ€nger kvar trots att man kĂ€nner sig frisk frĂ„n andra delar av Ă€tstörningen. SĂ„ var det för Anna sjĂ€lv som led av Ă€tstörning under tio Ă„rs tid.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH EVA LINDBLAD
Det var under arbetet med sin förra bok âVĂ€gen mot det friskaâ som Anna Ehn började reflektera över hur mĂ„nga som fĂ„tt ordning pĂ„ maten men Ă€ndĂ„ hade kvar sitt rörelsetvĂ„ng. Hon kĂ€nde sjĂ€lv igen sig i det.
â RörelsetvĂ„ng Ă€r nĂ€ra kopplat till Ă€tstörning. UngefĂ€r hĂ€lften inom alla Ă€tstörningar och 80 procent av de med anorexia har rörelsetvĂ„ng med i problematiken. För mig började det nĂ€r jag skulle fylla tolv och vara med i ett 800 meterslopp pĂ„ friidrotten. Jag hade snappat upp att det var en fördel av vara lĂ€ttare, sĂ„ jag började dra in pĂ„ godis och ökade min trĂ€ning, berĂ€ttar Anna Ehn.
HON HADE HĂGA krav pĂ„ sig sjĂ€lv och var rĂ€dd för att misslyckas. Det hĂ€r accelererade och satte igĂ„ng en tio Ă„r lĂ„ng period av Ă€tstörning, bĂ„de anorexi och bulimi.
â Ofta börjar det som en idĂ© att bara gĂ„ ner nĂ„got kilo eller bli mer nyttig, men kan utvecklas till nĂ„got osunt om man bĂ€r pĂ„ den hĂ€r sĂ„rbarheten.
Anna vill med sin nya bok om rörelsetvÄng för det första sprida kunskap om att det finns och för det andra att det gÄr
att bli frisk och hitta tillbaka till rörelseglÀdje.
â Det kan vara svĂ„rt att upptĂ€cka bĂ„de Ă€tstörning och rörelsetvĂ„ng, för det syns inte alltid utanpĂ„. Vi har en bild av den hĂ€r magra tonĂ„rstjejen, men dĂ„ har det gĂ„tt vĂ€ldigt lĂ„ngt i anorexia. De flesta Ă€r normalviktiga och överviktiga eller vĂ€ldigt vĂ€ltrĂ€nade.
Anorexia nervosa Àr en form av sjÀlvsvÀlt. Det Àr vanligt att trÀna överdrivet mycket och vara rÀdd för att öka i vikt. Man har en uppfattning om sitt utseende som skiljer sig frÄn andras.
BULIMIA NERVOSA INNEBĂR att man hetsĂ€ter och sedan försöker göra sig av med maten, ofta genom att krĂ€kas.
HetsÀtningsstörning handlar om perioder av hetsÀtning, men utan att man försöker göra sig av med maten efterÄt. Det finns ocksÄ andra specificerade Àtstörningar samt ARFID. MÄnga har hört talas om ortorexi. Det Àr dock ingen Àtstörningsdiagnos, utan enbart ett begrepp som innebÀr en överdriven fixering vid nyttigt mat och hÄrd trÀning.
Det komplexa Àr att vi hyllar den hÀlsosamma och vÀltrÀnade mÀnniskan, som Àr ett ideal i dagens samhÀlle. Som förÀlder Àr man glad att ens barn vill röra pÄ sig och överallt möts den som trÀnar av hejarop och positiva kommentarer.
â Det Ă€r positivt att röra pĂ„ sig och trĂ€na för att stĂ€rka kroppen. Men om det blir tvĂ„ngsmĂ€ssigt sĂ„ Ă€r det aldrig bra. Rörelse driven av sunda motiv Ă€r för att mĂ„ bra
och bli starkare, medan osunda motiv kan vara för att förbruka energi, för att förtjÀna mat eller hantera sin Ängest. Det finns ingen glÀdje i den rörelsen och den Àr vÀldigt regelstyrd, att den mÄste ske pÄ samma sÀtt och Àr vÀldigt svÄr att avstÄ frÄn. Till exempel om man Àr sjuk eller har en skada sÄ kÀnner man ÀndÄ att man mÄste ut och röra pÄ sig, det Àr viktigare Àn allt annat och tar över livet.
TRĂNINGEN BLIR SOM ett missbruk. Man blir aldrig nöjd, utan behöver hela tiden mer. Anna förklarar ocksĂ„ att tvĂ„ngen inte bara handlar om löpning och gym, utan kan vara all typ av rörelse, som att alltid behöva gĂ„ till jobbet, spĂ€nna magen, röra pĂ„ hĂ€nder och fötter eller stĂ€da frenetiskt.
â Om man har rörelsetvĂ„ng ihop med sin Ă€tstörning Ă€r det svĂ„rare att bli frisk. Det finns ingen systematisk behandling för rörelsetvĂ„ng som det gör för andra delar av Ă€tstörningen. Personer med anorexia fĂ„r ofta trĂ€ningsstopp, men sĂ€llan tillrĂ€cklig hjĂ€lp tillbaka till ett mer sunt förhĂ„llningssĂ€tt. Under arbetet med boken mĂ€rkte jag att det efterfrĂ„gas bĂ€ttre verktyg till det hĂ€r. Vi behöver ta rörelsetvĂ„ng pĂ„ allvar.
»De flesta Àr normalviktiga och överviktiga eller som jag vÀldigt vÀltrÀnade«
Anna intervjuade professionella och drabbade som har lyckats hitta tillbaka till rörelseglĂ€djen. Bland annat Tove kĂ€nde att hon hade hittat sin grej med trĂ€ningen. â Hon sa ett sĂ„ bra citat om bekrĂ€ftelse; âDen positiva förstĂ€rkningen blev som en tvĂ„ngströjaâ. Man identifierar sig sĂ„ starkt med den dĂ€r hĂ„rdtrĂ€nande personen och fĂ„r sĂ„ mycket bekrĂ€ftelse för det, bĂ„de för hur man ser ut och för den disciplin man har. Jag hade en liknande kĂ€nsla och beslöt mig för att göra ett beteendeexperiment; att ha ett trĂ€ningsfritt Ă„r. SĂ„ under hela 2023 sĂ„ höll jag uppe med hĂ„rdintensiv trĂ€ning. Ridning och hundpromenader var okej. Jag insĂ„g att jag aldrig hade pratat med nĂ„gon om det hĂ€r eller tagit tag i det.
MAN BEHĂVER LĂRA sig att förhĂ„lla sig till rörelse pĂ„ ett annat sĂ€tt. Reflektera över hur man rör sig i vardagen och varför. Om det hindrar en att göra annat och hur man önskar att det vore i stĂ€llet.
Boken tar upp en behandling för rörelsetvÄng som kallas LEAP (Compulsi-
ve Excercise Activity Therapy) och Àr utvecklad i Storbritannien 2011. Det Àr en KBT-behandling som frÀmst sker i grupp och just nu utvÀrderas i en studie vid Karolinska institutet.
Inom svensk ÀtstörningsvÄrd saknas alltsÄ systematiska insatser för att behandla rörelsetvÄng, men det finns mÄnga behandlare runt om i landet som testar olika former av insatser.
â Det som försvĂ„rar behandlingen Ă€r att trĂ€ning och rörelse inte Ă€r nĂ„gonting man ska sluta med, sĂ„ som Ă€r fallet vid till exempel krĂ€kning. Sedan Ă€r det sĂ„ individuellt vad som Ă€r triggande. För nĂ„gon kan löpning sĂ€tta igĂ„ng ett osunt tankesĂ€tt medan en annan rörelseform fungerar bĂ€ttre. StegrĂ€knare Ă€r kĂ€nsligt för mĂ„nga, precis som vĂ„gar och alla andra former av mĂ€tinstrument.
MAN BĂR OCKSĂ göra sig medveten om vad som Ă€r en normal rörelsenivĂ„. Enligt VĂ„rdguiden bör vuxna röra pĂ„ sig en halvtimme om dagen genom nĂ„gon form av
pulshöjande aktivitet. Dessutom muskelstÀrkande aktivitet vid minst tvÄ tillfÀllen i veckan.
Hur mÀrker man om nÄgon har ett rörelsetvÄng?
â Det kan vara nĂ„gon form av förĂ€ndring i beteendet, att personen aldrig blir nöjd med sin trĂ€ning, lĂ€gger in extra trĂ€ningspass, drar pĂ„ sig skador, verkar trött men pressar sig Ă€ndĂ„ och har tydliga trĂ€ningsrutiner som inte fĂ„r rubbas. För tjejer kan mensen försvinna. NĂ€r det gĂ€ller Ă€tstörning sĂ„ kan det vara att inte vilja Ă€ta med andra, tacka nej till fika eller sĂ„dant som personen tidigare har tyckt om.
Vad Àr det första man ska göra?
â Prata med personen och uttryck din oro. UtgĂ„ frĂ„n dig sjĂ€lv och vad du ser, till exempel: âJag Ă€r orolig för dig för jag ser att du...â BerĂ€tta att du finns dĂ€r om personen vill prata om det. MĂ„nga tror att det kan förvĂ€rra situationen att sĂ€ga nĂ„got, men det Ă€r inte sant. Det viktigaste Ă€r att ingjuta mod och hopp. FrĂ„ga igen. En del kan bli arga och slĂ„ ifrĂ„n sig, förnekelse ingĂ„r ofta i problematiken. Men frĂ„gan kan Ă€ndĂ„ sĂ„ ett frö till förĂ€ndring.
Anna tycker ocksÄ att vi behöver tÀnka pÄ hur vi sjÀlva beter oss.
â Vilka vĂ€rderingar Ă€r det vi sprider?
Om du sĂ€ger: âJag tar en bulle, men dĂ„ mĂ„ste jag ut och springa ikvĂ€llâ sĂ„ vet du inte hur personerna runt dig tar det.
SjÀlv ser Anna sig som frisk idag. Men hon fick ett Äterfall i samband med att hon för 23 Är sedan blev förÀlder.
â Det finns sĂ„ mĂ„nga fördomar om Ă€tstörning, för det första att det Ă€r en mager ung tjej. Ja, hon finns och det Ă€r otroligt viktigt att vi fĂ„ngar upp henne, men det kan hĂ„lla i lĂ„ngt uppe i Ă„ren. Vi Ă€r dĂ„liga pĂ„ att upptĂ€cka vuxna. Och det finns mĂ„nga killar som Ă€r drabbade som vi inte fĂ„r glömma bort.
ENLIGT STUDIER FĂREKOMMER anorexi hos cirka en procent och bulimi hos tvĂ„ procent av svenska flickor och unga kvinnor i riskĂ„ldern 15-30 Ă„r. Cirka tio procent av fallen med anorexi och cirka 25 procent hetsĂ€tningsstörning Ă€r pojkar och unga mĂ€n.
Anorexi har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. 50-80 procent beror pÄ Àrftliga faktorer. Cirka 25 pro-
»Om man har rörelsetvÄng ihop med sin Àtstörning Àr det svÄrare att bli frisk«
cent har ocksÄ autistiska drag och 50-70 procent har samsjuklighet med depression och Ängest.
I grunden handlar det om att hantera svÄra kÀnslor. Att till exempel prestera och kontrollera kroppen blir ett sÀtt att försöka ta kontrollen över kaos. SÄ förklarar elitskidÄkaren Jessie Diggins, som Anna Ehn ocksÄ har intervjuat till boken. Jessie Diggins har varit öppen med sin Àtstörning som ung, och Àven med sitt Äterfall 2023. Hon kunde enkelt dölja sitt beteende bakom elitsatsningen. I den pressande miljön sÄ blev Àtstörningen ett sÀtt att hantera Ängesten.
Hennes öppenhet har hjĂ€lpt mĂ„nga och Anna hoppas att den hĂ€r boken ska hjĂ€lpa fler att hitta vĂ€gen till rörelse driven av glĂ€dje, inte av tvĂ„ng. â
Det finns tydliga kopplingar mellan rörelsetvĂ„ng och Ă€tstörningar. UngefĂ€r hĂ€lften av alla med en Ă€tstörningsdiagnos uppger att de rör sig pĂ„ ett tvĂ„ngsmĂ€ssigt vis. MĂ„nga Ă€r drabbade; unga och vuxna, mĂ€n och kvinnor, elitidrottare och vardagsmotionĂ€rer. ĂndĂ„ halkar kunskapen om problematiken efter och det Ă€r svĂ„rt att hitta vĂ„rd som fungerar. Journalisten och författaren Anna Ehn varvar
intervjuer med forskare och experter med konkreta rÄd och inspirerande exempel pÄ arbete i framkant. Personer med egen erfarenhet berÀttar om hur de tog sig ur rörelsetvÄnget. Bokens andra del Àr sÀrskilt riktad till idrottsledare, gympersonal, idrottslÀrare, förÀldrar och andra som möter personer i riskzonen.
1. Vad Àr en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och fÀrgsÀttning.
3. Ljud, ljus och möbler.
4. Leksaker.
5. Det fÀrdiga resultatet.
Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov?
Socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, vill gÀrna dela med sig av ett spÀnnande projekt. Vi ska fÄ följa med pÄ hennes resa att skapa ett helt nytt skyddat boende och hur man redan pÄ ritstadiet kan planera för barnanpassning av den fysiska miljön.
TEXT SOL LINDHĂJD
FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES
Vi pratar ofta om det psykiska stödet till barn som mÄr dÄligt och har farit illa. Mindre blir sagt om den fysiska miljön som ocksÄ kan pÄverka mÄendet, bÄde negativt och positivt beroende pÄ hur den Àr utformad. MÄnga förknippar ett fysiskt barnanpassat boende med en fÀrgstark historia. Den bilden vill jag nyansera i min artikelserie dÀr den hÀr delen kommer att fokusera pÄ planritning och fÀrgsÀttning. En lekplats dÀr ett barn vistas under en mycket begrÀnsad tid kan absolut innehÄlla mÄnga starka fÀrger. LikasÄ bör barn fÄ tillgÄng till fÀrgstarka leksaker. Ett sovrum i ett kollektivt boende/en lÀgenhet dÀr ett traumatiserat barn förvÀntas ha ett fungerande vardagsliv under nÄgra mÄnader bör dÀremot inte se ut pÄ det viset.
Under ett av mina senaste barnsamtal nĂ€r vi pratade om den fysiska boendemiljön uppfattade jag tydligt meningen âden fĂ„r inte vara gammal eller mörkâ. Med barnens Ă„sikter och inspiration frĂ„n bland annat âtrauma-informerad designâ som utvecklats i USA under senare Ă„r, tar jag min utgĂ„ngspunkt i denna artikel.
FRITT ĂVERSATT INNEHĂ LLER trauma-informerad design ett antal principer; sĂ€kerhet och tillit, val och egenmakt, gemenskap och samarbete samt skönhet och glĂ€dje. GenomgĂ„ende Ă€r kopplingar till naturen. Forskning visar att spendera tid i och runt naturen ger psykologiska och fysiska hĂ€lsofördelar.
Den förstnÀmnda principen om sÀker-
Trauma-informerad design utgÄr mycket frÄn naturen, vilket ger trygghet och vÀlmÄende.
Foto: Getty Images
Vi hjÀlper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller vÄld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd pÄ uppdrag av socialtjÀnsten. Alla klienter bor i en egen lÀgenhet (ej kollektivt).
het och tillit Àr central i ett skyddat boende och fysisk sÀkerhet tÀnker jag kan utformas bÄde genom skyddsanordningar sÄ som lÄs och larm men Àven exempelvis bra ljussÀttning. MÄnga barn Àr nÀmligen mörkrÀdda och sÀrskilt de som varit utsatta för trauman. Vidare föredrar en del mindre utrymmen för att de Àr lÀttare att överblicka och dÀrmed upplevs tryggare.
VAL OCH EGENMAKT tÀnker jag kan handla om att barnen exempelvis behöver fÄ vara med och vÀlja sin fysiska miljö. Gör ditt bÀsta för att ge barnen möjlighet att Äterta nÄgon form av egenmakt i en situation dÀr deras livskarta blivit omritad av vuxna barnet kanske aldrig ens trÀffat.
I Fredahusets pÄgÄende projekt kom-
mer vi att möjliggöra att fyra av lÀgenheterna görs om till tvÄ större genom att lÄta installera en brandsÀker dörr mellan dem, som vi kan lÄta vara olÄst. Detta för att kunna ta emot en större familj med exempelvis tonÄrsbarn som vill ha mer eget utrymme.
DE ALLRA FLESTA av vĂ„ra placerade barn har upplevt vĂ„ld i nĂ€ra relation vilket pĂ„verkar dem pĂ„ olika sĂ€tt. Jag tĂ€nker dĂ€rför att vi behöver anpassa den fysiska miljön och exempelvis vĂ€lja bort den populĂ€ra âöppna planlösningenâ. Barn som upplevt trauma behöver kunna stĂ€nga om sig. De behöver fĂ„ vĂ€lja sjĂ€lva nĂ€r de vill avskĂ€rma viss miljö utan att kĂ€nna sig ensamma och utestĂ€ngda. Jag föresprĂ„kar dĂ€rför dörrar
VÄr största mÄlgrupp Àr kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation men vi tar Àven emot mÀn och andra typer av Àrenden dÀr det finns en hotbild.
Vi Àr arbetar ocksÄ utifrÄn barnrÀttsperspektivet dÀr vi ser barnen som egna placeringar med egna rÀttigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
0769-49 43 69
att stÀnga mellan exempelvis vardagsrum och kök för att minimera överstimulans frÄn ljud och ljus. Vi behöver skapa plats för frivillig avskildhet och det görs bÄde genom planritning och möblemang, det sistnÀmnda kommer att diskuteras i en annan artikel lÀngre fram.
DEN TREDJE PRINCIPEN handlar om gemenskap och samarbete dÀr bland annat vikten av flexibla och varierande utrymmen nÀmns. Fredahusets lÀgenheter Àr belÀgna i kluster med tillhörande personallÀgenhet. Att som barn ha tillgÄng till andra barn kan öka gemenskap och det behöver givetvis ske under sÀkra former. Erbjud med fördel gemensamma ytor eller en personallÀgenhet med personal som bjuder in till gemensamma aktiviteter. Den sista principen lyfter skönhet och glÀdje. Den fysiska miljön ska vara trivsam och som förslag ges naturliga material för att bjuda in naturen. Naturen erbjuder ett lugn för sÄvÀl barn som vuxna. DÀrför har vi utgÄtt frÄn jordnÀra fÀrger nÀr vi planerat fÀrgsÀttningen i lÀgenheten. Det finns ocksÄ mycket forskning (om Àn omtvistad) om vad olika fÀrger symboliserar, dÀr grönt genomgÄende brukar anvÀndas för att skapa lugna miljöer. Vissa fÀrger sÄ
»Barn som upplevt
trauma behöver kunna stÀnga om sig«
som exempelvis rosa anses göra oss mer energiska. Kanske bör vi dÀrför anvÀnda oss av bÄda?
Vidare finns det att vÀlja mellan varma och kalla kulörer, dÀr vi har valt en mer neutral fÀrgsÀttning utifrÄn att för varma fÀrger lÀtt tolkas som Älderdomliga och motsatsen riskerar att uppfattas avstÄndstagande. Vilken fÀrgmÀttnad du Àn vÀljer, hÄll genomgÄende samma för att förbÀttra helhetsintrycket.
NĂR DET KOMMER till ljuset finns det mycket att göra med fĂ€rgsĂ€ttningen, utan att för den skull mĂ„la hela fastigheten/lĂ€genheten i vitt. Vi vĂ€ljer bort tapeter utifrĂ„n att de Ă€r enkla för barn att riva itu och svĂ„rare att rengöra. Förslagsvis anvĂ€nds en glansigare yta pĂ„ fĂ€rgen snarare Ă€n matt av samma anledning. Skulle vĂ€ggarna av nĂ„gon anledning behöva renoveras görs det enkelt genom att ta fram en pensel med rĂ€tt fĂ€rg och mĂ„la över. LĂ€genheten
behöver vara lĂ€tt att hĂ„lla ren och ha god standard över tid för att inte upplevas som âgammalâ.
Avslutningsvis Ă€r det lĂ€tt att tĂ€nka att boenderummet/lĂ€genheten ska pĂ„minna om hemmet men dĂ„ gör vi en tankevurpa. Om ett boenderum/lĂ€genhet Ă€r alltför hemlikt finns risken att vi Ă„terskapar det trauma familjen precis upplevt och som Ă€r anledningen till att de blivit skyddsplacerade. Fastigheten/lĂ€genheten ska dĂ€rför varken likna hemmet eller kĂ€nnas som en institution. Den ska vara vĂ€lkomnande, trygg och ge möjlighet att fĂ„ vara barn igen. â
1. SĂ€kerhet och tillit â bra ljussĂ€ttning och mindre utrymmen kan upplevas tryggare.
2. Val och egenmakt â involvera barnen, skapa egna utrymmen.
3. Gemenskap och samarbete â flexibla och varierade utrymmen som bjuder in till gemensamma aktiviteter.
4. Skönhet och glĂ€dje â jordnĂ€ra fĂ€rger och naturliga material skapar lugn.
Hitta lediga familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!
0585-738112 | kontakt@familjehemsbanken.se www.familjehemsbanken.se
SĂ€kra
Digital stöd för personal för att sÀkra god vÄrd och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se nÀr det uppstÄr avvikelser.
FrÄn 900kr/mÄnad/8 brukare
Steg för steg
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmÄtt samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för mÄnadsrapporter och tre mÄnadersutlÄtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mÀtbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar SÀkra och Steg för Steg.
LundÀng HVB
Pojkar 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
Vi erbjuder:
NĂ€sslan HVB
Flickor 12-17 Ă„r med psykosocial problematik
⹠Professionellt team med: SpecialistlÀkare i barnpsykiatri, leg psykolog, leg psykoterapeut, socionom, leg psykoterapeut samt behandlingspedagoger.
âą NP-utredningar, psykologutredningar
âą Evidensbaserat behandlingsarbete
âą Familjearbete
LÀtt att gallra brukare och hÀndelser, höjer kvalitén pÄ er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvÄrd, lÀtt att selektera individer och familjer.
FrÄn 900kr/mÄnad/8 brukare
Varför vÀlja Signifikans
âą Inga bindningstider
⹠Prova en mÄnad utan kostnad
⹠Utbildning ingÄr för implementering av systemen
⹠Löpande uppdateringar
⹠Modernt och enkelt grÀnssnitt
âą SĂ€ker support med Swace Digital
âą Utvecklat i Sverige
âą VĂ€lj modell efter er verksamhet
⹠FörbÀttrar vÄrden för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller stÀlla frÄgor
Vi ses vÀl pÄ socionomdagarn!
www.signifikans.se | info@signifikant.se
AllmÀnheten har lÀgre förtroende för socialtjÀnsten Àn till exempel barnhÀlsovÄrden och tandvÄrden, visar en ny undersökning. Resultatet Àr inte förvÄnande, men ger kraft att fortsÀtta att bidra med kunskap och driva pÄ utveckling.
En ny rapport frÄn Myndigheten för vÄrdoch omsorgsanalys visar att förtroendet för socialtjÀnstens arbete med barn, unga och familjer Àr förhÄllandevis lÄgt hos allmÀnheten.
- MÄnga kÀnner inte till det stöd som socialtjÀnsten kan erbjuda eller hur man tar kontakt.
- Den bild som finns om socialtjÀnsten baseras pÄ andrahandsuppgifter och prÀglas av försörjningsstöd (socialbidrag) och omhÀndertaganden av barn.
- Desinformationskampanjen som riktats mot svensk socialtjÀnst de senaste Ären har ocksÄ utnyttjat okunskapen för att fÄ fÀste.
Rapportens slutsats Àr att det finns ett stort behov av information om socialtjÀnstens uppdrag, arbetssÀtt och resultat. SocialtjÀnsten i kommunerna gör
mÄnga viktiga insatser för mÀnniskor, insatser som bygger pÄ att det finns förtroende och samarbete. Det kan handla om att fÄ en kontaktperson, att barn fÄr hjÀlp till samtal eller att förÀldrar gÄr en kurs i förÀldraskap.
RAPPORTEN VISAR ATT de som har egen erfarenhet av socialtjÀnsten Àr positiva jÀmfört med de som inte haft det.
â Resultaten Ă€r inte överraskande, men Ă€ndĂ„ orovĂ€ckande. Vi vet genom vĂ„rt arbete att okunskap ökar risken att man tror pĂ„ felaktigheter som sprids. Det leder i sin tur till att alla som behöver stöd inte fĂ„r det, sĂ€ger sĂ€ger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör pĂ„ Socialstyrelsen och fortsĂ€tter:
â Vi behöver fortsĂ€tta arbetet med att öka kunskapen om socialtjĂ€nstens uppdrag, samtidigt som vi fortsĂ€tter stödja lĂ„ngsiktigt förtroendeskapande arbete i kommunerna.
I DEN NYA socialtjÀnstlagen som trÀder i kraft 2025 stÀlls större krav pÄ att socialtjÀnstens stöd ska vara lÀtt att nÄ och fin-
nas dÀr mÀnniskor befinner sig. Att arbeta nÀra lokalsamhÀllet, involvera brukare och erbjuda anpassade insatser kan skapa en kÀnsla av delaktighet och förtroende.
Socialstyrelsens roll Àr att se till att kunskap för arbetet finns. Nu har myndigheten ocksÄ fÄtt ett nytt regeringsuppdrag att öka allmÀnhetens kunskap om socialtjÀnsten.
â Vi har gjort mycket de senaste Ă„ren, men precis som kommunerna behöver vi stĂ€lla om och vĂ€xla upp. Vi ska dra nytta av vĂ„ra omfattande erfarenheter, fortsĂ€tta med det som fungerar bra, men ocksĂ„ hitta nya sĂ€tt att utveckla verksamhetsnĂ€ra stöd för kommunerna, sĂ€ger Sabina Orstam, avdelningschef för kunskapsstyrning socialtjĂ€nst.
KĂLLA: SOCIALSTYRELSEN
HÀr finns info om socialtjÀnsten
PÄ webbplatsen kollpasoc.se finns information om socialtjÀnsten för barn och unga.
PĂ„ socialstyrelsen.se finns information för vuxna under vinjetten âOm socialtjĂ€nstenâ.
Julbockar och ljusstake frÄn serien Vinterfint i klarlackad björk sprider julstÀmning i fönstren eller pÄ borden.
Ljusstaken har mĂ„tten: Ă14,5 cm, L: 28,5 och H: 29 cm. Kan Ă€ven anvĂ€ndas med batteriljus. Design: Lisa Hilland. www.ikea.se
View Àr en vikbar bordsdekoration i trÀ med illusion av husbyggnader. Lyser upp i ett varmvitt sken och bidrar med en mysig stÀmning i rummet. www.markslojd.com
Sköna ting har mÄnga olika sorters presentaskar med kola i olika smaker. Varje ask innehÄller cirka 200 gram. www.skonating.com
Lakrids by Bûlow lanserar smaken Double chocolate som bestÄr av söt lakrits omgiven av dulcechoklad. I julsortimentet finns i Är tvÄ adventskalendrar, dÀr Large advent calender innehÄller fyra goda bitar per dag. PÄ burk Äterfinns Crispy Rasberry, Classic Caramel och Frozen mint, samt selection boxes med flera varianter. www.lakridsbybulow.se
Milano frÄn Star Tranding Àr en modern ljusstake i metall med sju ljuskÀllor. Sprider hÀrligt sken. LjuskÀllan Àr 2 000 k och har ett ljusflöde pÄ 30 lm. Finns i svart, krom och mÀssing. B: 60 och H: 53 cm. www.startrading.se
Handrullade Belgiska Chokladtryfflar i vackra strutar med William Morris kÀnda mönster Strawberry Thief. Finns med flera olika budskap. En god julgÄva till personalen. www.finsmakeriet.se
En anledning till att vÄld inte upptÀcks eller inte tas pÄ allvar kan vara att mÄnga associerar vÄld med fysiskt vÄld. Socialstyrelsens vision Àr att inga varningstecken fÄr missas för att kunskapen om vÄld i nÀra relationer brister inom vÄrd och omsorg.
TEXT JENNY FORS
Det Àr viktigt att upptÀcka vÄldsutsatthet för att kunna erbjuda hjÀlp och stöd. Den 7 november höll Socialstyrelsen ett kostnadsfritt webbinarium för att informera om vÄld i nÀra relationer och det kunskapsstöd som finns pÄ kunskapsguiden.se.
â Det fysiska vĂ„ldet kan synas genom blĂ„mĂ€rken, men det psykiska vĂ„ldet, som Ă€r betydligt vanligare, Ă€r svĂ„rare att upptĂ€cka. MĂ„nga Ă€r tveksamma över vad som rĂ€knas som vĂ„ld, sĂ€ger Maria Lejdeby, fysioterapeut pĂ„ Tavastkliniken.
Hon mÀrker hur stress, lÄngvarig smÀrta och sömnproblem Àr vanligt förekommande hos de som Àr vÄldsutsatta. För att kunna upptÀcka vÄld i nÀra relationer gÀller det att man har kunskap.
PSYKISKT VĂ LD KAN vara klagomĂ„l, anklagelser och nedvĂ€rderande kommentarer. Ăven hot om vĂ„ld, stark ilska och kontrollerande beteende. Till exempel att bestĂ€mma vem personen fĂ„r trĂ€ffa eller inte och kolla den utsattas mobil.
â Om du stĂ€ller frĂ„gan om personen Ă€r utsatt för vĂ„ld fĂ„r du med största sanno-
likhet ett nej, eftersom personen tĂ€nker att den frĂ„gan bara handlar om fysiskt vĂ„ld. DĂ€rför mĂ„ste du ocksĂ„ ge tydliga exempel pĂ„ andra typer av vĂ„ld. Du kan till exempel sĂ€ga att du har trĂ€ffat mĂ„nga som har de hĂ€r problemen och de hade ocksĂ„ erfarenhet av trakasserier och kontroll. KĂ€nner du dig begrĂ€nsad i din vardag? Ăr det nĂ„gon som hindrar dig frĂ„n att göra vissa saker? DĂ„ kanske personen kĂ€nner igen sig, sĂ€ger Anna Rantala Bonnier pĂ„ JĂ€rva stadsdelsförvaltning.
HON HAR FLERà RIG vana av att möta vÄldsutsatta och tycker att man inte ska vara rÀdd att frÄga om man misstÀnker nÄgot.
â För att inte peka ut nĂ„gon sĂ„ kan du sĂ€ga att du just nu frĂ„gar alla om vĂ„ld.
Unga personer Àr en grupp som man ofta missar. DÀr kanske man frÄgar om
»Om du stÀller frÄgan om personen Àr utsatt för vÄld fÄr du med största sannolikhet ett nej«
förÀldrarna utövar vÄld, men man behöver ocksÄ frÄga om den unge Àr tillsammans med nÄgon och hur det Àr i den relationen.
SÄ hur kan man upptÀcka vÄld i nÀra relationer? Det kan till exempel vara om personen söker ekonomiskt bistÄnd och det Àr viktigt vems konto pengarna gÄr till, sedan gÄr pengarna inte dit de ska och personen missar att komma till möten.
â DĂ„ kan du frĂ„ga om det Ă€r nĂ„gon som hindrar personen att gĂ„ hemifrĂ„n och vem det Ă€r som bestĂ€mmer om pengarna. Personen kanske har varit lĂ„ngtidssjukskriven, vilket Ă€r vanligt bland vĂ„ldsutsatta, sĂ€ger Anna.
DET ĂR VĂLDIGT stressigt att leva i vĂ„ld. Man kan drabbas av depression, oro, Ă„ngest och PTSD-reaktioner. LĂ„ngvarig stress kan ocksĂ„ ge somatiska problem som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, diabetes och mag-/tarmproblem.
â Det finns hjĂ€lp att fĂ„. Det Ă€r viktigt att vi förmedlar det. MĂ„nga vet inte riktigt vad socialtjĂ€nsten gör och vad vi kan erbjuda, sĂ„ det Ă€r bra att vara tydlig att vi kan ge olika typer av stöd beroende pĂ„ hur akut det Ă€r. Allt frĂ„n skyddat boende samma dag till samtalsterapi eller hjĂ€lp med praktiska saker, avslutar Anna Rantala Bonnier. â
frÄga
NÀr yrkesverksamma i hÀlso- och sjukvÄrden och socialtjÀnsten ska stÀlla frÄgor om vÄld Àr det betydelsefullt hur och under vilka omstÀndigheter frÄgorna stÀlls. Enligt vÀrldshÀlsoorganisationen WHO Àr nÄgra viktiga förutsÀttningar för att en verksamhet ska kunna stÀlla frÄgor om vÄld att:
Q verksamheten har en rutin för hur frÄgeproceduren gÄr till Q personalen har utbildning i hur man frÄgar om vÄld
Q personalen stÀller frÄgan i en för patienten/klienten trygg miljö
Q personalen inger förtroende
Q verksamheten har rutiner för vart patienten/klienten kan hÀnvisas inom verksamheten eller till annan verksamhet.
KUNSKAPSGUIDEN.SE
För kvinnor, mĂ€n, familjer â egen lĂ€genhet eller kollektivt â FREDA, SARA & Patriark âbarnansvarig psykologkontakt âsĂ€kerhetsplanering â utsluss till eget boende â jour â ramavtal med ett flertal kommuner
âAlla har rĂ€tt till frihet att forma sitt livâ
Kontakta oss för förfrÄgan
010 70 60 350
www.vejbyhem.se
Fastigheten Àr anpassad för att anvÀndas för stöd- eller vÄrdverksamhet. Exempelvis sÀrskilt boende, Àldreboende, stödboende eller HVB. Fastigheten bestÄr av 26st fullutrustade lÀgenheter som uppfyller VK5B.
Byggnadernas totala area uppgÄr till 2500 kvm. Fastigheten har ett idylliskt lÀge i LÀby utanför Björklinge norr om Uppsala, med vacker lantlig natur, en lummig uppvuxen trÀdgÄrd med utsikt över fÀlten.
Finns det intresse? Kontakt oss: Anton Ziakoulis 076â256 85 85 anton@asbroab.com
Linn StÄhlfors och Jenny Malmberg
Hemlikt skyddat boende
Att lÀmna en vÄldsutövare Àr utan tvekan ett enormt och livsavgörande steg för den vÄldsutsatta och starten pÄ en lÄng och utmanande process mot frihet och sjÀlvstÀndighet. NÀr en person fÄr möjlighet att placeras pÄ ett skyddat boende, fÄr de en trygg plats att börja om pÄ.
Det skyddade boendets primĂ€ra funktion Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla ett skydd, och ge den vĂ„ldsutsatta de verktyg de behöver för att leva ett sĂ€kert liv. Men hur ser stödet ut för att stĂ€rka individen och familjen till att skapa ett sjĂ€lvstĂ€ndigt och hĂ„llbart liv â ett liv dĂ€r man inte bara överlever, utan verkligen blomstrar?
SOCIALTJĂNSTENS INSATS OCH samarbete med skyddade boenden spelar en avgörande roll hĂ€r. Ett framgĂ„ngsrikt skydd handlar inte enbart om att skydda frĂ„n det akuta hotet, utan om att hjĂ€lpa individen att bygga upp sitt liv pĂ„ nytt. Detta krĂ€ver ett holistiskt och lĂ„ngsiktigt perspektiv, dĂ€r mĂ„let Ă€r att den som lĂ€mnat vĂ„ldet kan stĂ„ stark och sjĂ€lvstĂ€ndig nĂ€r skyddsinsatsen avslutas.
För att uppnÄ detta krÀvs att vi frÄn början stöttar klienterna i att Äterta kontrollen över sina liv. För mÄnga vÄldsutsatta har tiden under vÄldsutövarens kontroll medfört att de blivit nedtryckta, osÀkra och passiva. SjÀlvförtroendet har slitits ner, och den egna förmÄgan att fatta beslut har underminerats. Det Àr dÀrför avgörande att klienterna fÄr hjÀlp och tid till att Äterfinna sina egna resurser och styrkor. Detta Àr sÀrskilt viktigt för de mammor som flyr med sina barn.
I Mà NGA FALL har de levt under sÄdana förhÄllanden att barnen ser mamman som undergiven och inte som den som bestÀmmer i familjen. NÀr en mamma inte lÀngre har auktoritet över sina barn, blir det svÄrt att sÀtta grÀnser och skapa en stabil tillvaro för dem. Samtidigt kanske hon aldrig har hanterat familjens ekonomi, vilket gör det utmanande att fÄ pengarna att rÀcka till i en ny, ofta pressad situation.
»Ett hÄllbart stöd handlar om att bygga ett sjÀlvförtroende som gör att klienten kan stÄ pÄ egna ben«
Kanske har hon heller aldrig behövt ta sig fram pĂ„ egen hand â alltid beroende av att vĂ„ldsutövaren skjutsat henne â vilket skapar ytterligare en barriĂ€r till frihet och sjĂ€lvstĂ€ndighet.
Avslutas insatsen utan att klienten har byggt upp den sjĂ€lvstĂ€ndighet och tillit till sina egna förmĂ„gor som krĂ€vs, riskerar familjen att hamna i nya svĂ„righeter. Den allvarligaste risken Ă€r att klienten Ă„tervĂ€nder till vĂ„ldsutövaren â ett tragiskt och vanligt utfall som inte kan betraktas som en hĂ„llbar skyddsplacering.
Sà HUR KAN vi stödja dessa individer bÀttre? En viktig aspekt Àr att balansera omsorgen och stödet med en medveten strÀvan att hjÀlpa klienten att bli sjÀlvstÀndig. Att stötta nÄgon i kris Àr en utmaning som krÀver att man bÄde Àr trygg och lyhörd men samtidigt vÄgar pusha klienten framÄt. Risken finns att vi, i vÄr vÀlmening, överbeskyddar klienten och dÀrmed underminerar deras sjÀlvstÀndighet. För att undvika detta mÄste vi i ett tidigt skede identifiera klientens styrkor, Àven nÀr de sjÀlva tvivlar pÄ sina förmÄgor, och uppmuntra dem att ta egna initiativ.
Ett hĂ„llbart stöd handlar om att bygga ett sjĂ€lvförtroende som gör att klienten kan stĂ„ pĂ„ egna ben, Ă€ven efter att insatsen Ă€r avslutad. Det Ă€r viktigt att det skyddade boendet och socialtjĂ€nsten vĂ„gar ta matchen â att de vĂ„gar ta de tuffa besluten och driva pĂ„ utvecklingen mot ett sjĂ€lvstĂ€ndigt liv. Ăven om det Ă€r ett svĂ„rt arbete Ă€r det nĂ€r vi tar dessa beslut och ger klienten den tid som behövs som klienten verkligen rustas för framtiden, och det Ă€r dĂ„ vi kan skapa en hĂ„llbar skyddsplacering.
För pojkar och flickor 9-13 Är
âą Individanpassade insatser
⹠Traumamedvetet förhÄllningssÀtt
âą Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se Stöd allergiforskningen! Ge
1 av 3 lever med allergi
1 av 3 lever med allergi
Stöd allergiforskningen!
LEDIG PLATS
0922-410 15 www.norrbehandling.se
Stöd allergiforskningen!
eller PG 900374-0 âą BG 900-3740 1 av 3 lever med allergi
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svÄrigheter.
Stöd allergiforskningen!
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i Ă„lderna 12â21 Ă„r.
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
eller
Ge din gÄva pÄ astmaoallergiforbundet.se
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Om jag inte trÀnar gÄr jag under
Det finns tydliga kopplingar mellan rörelsetvĂ„ng och Ă€tstörningar. UngefĂ€r hĂ€lften av alla med en Ă€tstörningsdiagnos uppger att de rör sig pĂ„ ett tvĂ„ngsmĂ€ssigt vis. MĂ„nga Ă€r drabbade; unga och vuxna, mĂ€n och kvinnor, elitidrottare och vardagsmotionĂ€rer. ĂndĂ„ halkar kunskapen om problematiken efter och det Ă€r svĂ„rt att hitta vĂ„rd som fungerar.
Journalisten och författaren Anna Ehn för samman och förmedlar kunskaper inom fÀltet. Intervjuer med forskare och experter varvas med konkreta rÄd och inspirerande exempel pÄ arbete i framkant. Personer med egen erfarenhet berÀttar om hur de tog sig ur rörelsetvÄnget. Bokens andra del Àr sÀrskilt riktad till idrottsledare, gympersonal, idrottslÀrare, förÀldrar och andra som möter personer i riskzonen.
Författare: Anna Ehn
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
DenVinn! hÀr boken kan du Sidanvinna! 66
Den hÀr boken tar ett helhetsgrepp pÄ IF. Syftet Àr att öka kunskapen om intellektuell funktionsnedsÀttning, beskriva svÄrigheter som kan uppkomma i vardagliga situationer och presentera en tankeram som ger ökad förstÄelse för hur individen kan uppfatta sin tillvaro. Fokus ligger pÄ att beskriva perioder i den typiska kognitiva, sprÄkliga och socioemotionella utvecklingen och hur dessa kan kopplas till nivÄer vid IF.
Genom att öka förstÄelsen för IF och hur nedsÀttningar i kognitiva funktioner pÄverkar vardagen, ger boken verktyg för att skapa inkluderande och stödjande miljöer dÀr alla kan vara aktiva, sjÀlvstÀndiga och delaktiga. Med praktiska exempel och konkreta anpassningar visar författaren hur rÀtt stöd pÄ rÀtt nivÄ kan göra en verklig skillnad i mÀnniskors liv.
Den hÀr boken kan du vinna! Sidan 66
Författare: Helen Carlander Förlag: Gothia Kompetens, www.gothiakompetens.se
hÀr boken kan du Sidanvinna! 66
Att placera barn i familjehem Àr inget lÀtt beslut, men ibland helt nödvÀndigt. Det Àr socialnÀmnden som har ansvar för att utreda förhÄllandena i och förutsÀttningarna för vÄrd i hemmet innan placering kan göras. Det gÀller alla familjehem, oavsett om det Àr ett jourhem, en nÀrstÄende eller en slÀkting till barnet. SocialnÀmnden ansvarar Àven för att stödja och handleda familjehemmet under den tid placeringen pÄgÄr. I bokens första del skildras en fiktiv placeringsprocess i praktiken, en process som kan vara konfliktfylld och som krÀver kommunikation och tÄlamod för att familjehemsplaceringen ska fungera bra. Bokens andra del handlar om olika pÄverkansfaktorer pÄ familjehemmet och om stöd till familjehem. HÀr sÀtts processen in i en större kontext och teoretiseras.
Författare: Eva Rydell Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
VÄr artificiella framtid AI för medborgare
Den tekniska utvecklingen kring AI gÄr i en rasande fart. Den förÀndrar inte bara hur vi arbetar, utan Àven hur vi lever vÄra liv och hur vi interagerar med varandra. Den pÄverkar vÄrden, skolan och vÄra medier. Den förÀndrar vÄr syn pÄ vad kunskap Àr och vilka fÀrdigheter vi behöver för att möta framtiden. Mitt i alla debatter och analyser av de stora penseldragen Àr det vÀrt att stanna upp och frÄga sig vad allt detta kan innebÀra för var och en av oss. Hur kan vÄra liv tÀnkas se ut, och vad ska vi göra idag för att styra mot den morgondag vi vill ha?
Författare: Daniel StÄhl och Johan Falk Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
BerÀttelser, bemötande och verktyg
Psykisk hÀlsa hos flyktingar beskriver migrationsprocessen i Sverige och hur situationen ser ut i dag. Sambandet mellan in- och utvandring och psykisk ohÀlsa, trauma och suicid diskuteras, men ocksÄ vad som Àr utmÀrkande för den resiliens som man kan se hos mÄnga individer med migrationsbakgrund. Vidare tar författaren upp de kulturella faktorer som pÄverkar mötet mellan yrkespersoner och flyktingar och vikten av att utforska varje individs subjektiva berÀttelse för att nÄ förstÄelse. Professionella inom olika omrÄden kan med hjÀlp av konkreta verktyg som presenteras i boken vÀva samman sociala, psykologiska och kulturella perspektiv till en psykosocial helhetsbedömning som kan ligga till grund för en mer jÀmlik och icke-diskriminerande vÄrd.
Den hÀr boken kan du vinna! Sidan 66
Arbetsbok
Författare: Maria Sundvall Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
HjÀrtklappning, tryck över bröstet, yrsel, en kÀnsla av andnöd och av att tappa kontrollen Àr vanliga symtom vid paniksyndrom. MÄnga börjar Àven undvika platser, situationer eller aktiviteter av rÀdsla för att fÄ panikattacker. Forskning visar att behandlingsprogrammet i den hÀr boken ger effektiv hjÀlp för att ta sig ur tillstÄndet.
Steg för steg vĂ€gleds du i att hantera skrĂ€mmande kroppsliga symtom och att kunna göra det du vill utan att hindras av rĂ€dslor. Du fĂ„r ökad förstĂ„else för hur kroppsliga symtom, tankar och beteenden hĂ€nger ihop med Ă„ngest â och hur du bryter panikens onda cirkel. Exempel och övningar hjĂ€lper dig lĂ€ngs vĂ€gen.
Boken ska anvÀndas i samarbete med en terapeut. Behandlingen Àr utvecklad av tvÄ vÀrldsledande Ängestforskare och bygger pÄ kbt.
Samtalshandboken
Författare: David H. Barlow och Michelle G. Craske Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Skapa möjligheter i samtalets vÀrld
Den hÀr boken ger lÀsaren verktyg att leda samtal i en förÀnderlig vÀrld och inbjuder till en reflektion över möjligheterna med samtal och med att pröva nya idéer. Teorier om samtal och mÄlande exempel blandas pÄ ett inspirerande och utmanande sÀtt för alla som anvÀnder samtalet som metod i sitt arbete. UtifrÄn ett systemiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, med inspiration frÄn appreciative inquiry och lösningsfokuserat arbete, presenterar författarna metoder som fÄr den enskilde att sjÀlv hitta verktygen att förÀndra sin situation. Nytt för denna femte upplaga Àr avsnitt som behandlar hur man i samtalet skapar tillit i en förÀnderlig vÀrld med ökad mÄngfald och i olika kulturella terrÀnger.
Författare: Susanne Bergman och Camilla Blomqvist Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Det finns i dag mycket kunskap om hur vi kan anvÀnda samtal för att hjÀlpa mÀnniskor att förstÄ och förÀndra sitt mÄende, sig sjÀlv eller sitt liv. Det kan handla om allt ifrÄn hur ofta vi stÀller nya frÄgor till hur vi gör för att vÄr samtalspartner ska kÀnna sig lyssnad pÄ.
I Samtalshandboken hittar du:
⹠de grundlÀggande förÀndringsprocesserna, exempelvis hur man skapar fokus och förstÄelse i samtal och hur man relaterar och reparerar
⹠konkreta verktyg i hjÀlpande samtal
⹠ett stort antal fÀrdigheter och praktiska övningar för mÄlmedveten trÀning av samtalsmetoder. Boken riktar sig till studenter som hÄller pÄ att lÀra sig att anvÀnda samtal som behandlingsform, exempelvis inom hÀlso- och sjukvÄrden eller socialt arbete. Boken kan Àven anvÀndas vid vidareutbildning, handledning eller i yrkeslivet för att vÀssa centrala fÀrdigheter i samtal.
Författare: Livia Petri och Henrik à strand Freidlitz Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Vi mÄste förbÀttra uppvÀxtvillkoren inom tvÄngsvÄrden. Det menar Ronja Helénsdotter i en ny SNS-rapport. Hon har studerat hur tvÄngsplacering har pÄverkat barns hÀlsa. Resultatet visar att det krÀvs kvalitetsförbÀttringar, som bÀttre tillsyn och ökat samarbete med hÀlso- och sjukvÄrden.
Tidigare forskning visar att placerade barn löper högre risk att anvÀnda tunga droger, diagnostiseras med en rad fysiska och psykiska sjukdomar och göra suicidförsök. Kunskapen om hur dessa risker pÄverkas av att barnet placeras utanför hemmet Àr dock begrÀnsad.
I rapporten âĂverleva barndomen: effekter av att tvĂ„ngsomhĂ€nderta barnâ har forskaren Ronja HelĂ©nsdotter kopplat ihop data frĂ„n dödsorsaks-, patient- och brottsregister. Studien, som Ă€r den första i sitt slag, baseras pĂ„ över 21 000 domar om vĂ„rd med stöd av lagen om vĂ„rd av unga (LVU) Ă„ren 2001â2019.
â För första gĂ„ngen kan vi uttala oss om vad som hade hĂ€nt ifall vi hade tvĂ„ngsomhĂ€ndertagit fĂ€rre barn dessa Ă„r, sĂ€ger Ronja HelĂ©nsdotter, nationalekonom vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Psykiska och fysiska sjukdomar Àr mycket vanliga bland barn placerade utanför hemmet. MÄnga barn som Àr placerade utanför hemmet fÄr inte den hjÀlp de behöver. En viktig orsak Àr bristande samarbete mellan socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden.
KVALITETSBRISTER BIDROG TILL minst 57 procent av dödsfallen. Den vanligaste kvalitetsbristen som identifierats som bidragande orsak Àr otillrÀcklig psykiatrisk vÄrd (25 av 54 dödsfall), inklusive underlÄtenhet att tillgodose barnets behov av psykiatrisk vÄrd, bristande samarbete med hÀlso- och sjukvÄrden, felaktig medicinering samt lÄnga och frekventa avbrott i behandlingen som uppstÄr nÀr barnet flyttar eller fyller 18 Är. Andra vanliga kvalitetsbrister som bidrog till dödsfallen Àr bristande tillsyn och underlÄtenhet att tillgodose barnets kÀnslomÀssiga behov.
â Det gĂ„r inte att jĂ€mföra tvĂ„ngsomhĂ€ndertagna barn med andra barn eftersom barn som Ă€r aktuella för LVU redan har en risk för ökad dödlighet. DĂ€rför har
Enligt forskaren Ronja Helénsdotter bör resultaten i rapporten uppmuntra till kvalitetsförbÀttringar och insatser för att mildra skadliga effekter frÄn jÀmnÄriga. Foto: Jonas Bolin
jag jÀmfört de barn som har blivit dömda till LVU av en strÀng domare med de som inte blivit dömda till LVU för att de fick en mild domare, alltsÄ de som skulle ha blivit dömda till tvÄngsvÄrd om de hade fÄtt en strÀng domare. De barnen hade en ökad risk för dödlighet före 20 Ärs Älder pÄ 6,8 procentenheter, vilket Àr en vÀldigt stor ökning. Majoriteten av dödsfallen handlar om suicid. Det sker en kraftig ökning i risken för suicid redan inom nio mÄnader frÄn domstolens beslut, sÀger Ronja Helénsdotter.
Det Àr alltsÄ en extra hög suicidrisk hos de barn dÀr det Àr tveksamt om de ska bli tvÄngsomhÀndertagna eller inte. För just dessa barn hade det varit bÀttre att inte placeras enligt LVU.
DE EMPIRISKA BELĂGGEN tyder pĂ„ att ogynnsamma omsorgsförhĂ„llanden och skadlig exponering för jĂ€mnĂ„riga Ă€r viktiga förklaringar. Ronja tycker att man bör tĂ€nka extra noga pĂ„ den smittorisk som finns nĂ€r barn med vissa problem sĂ€tts ihop med andra barn med liknande problem, som till exempel kriminalitet eller sjĂ€lvskadebeteende. Höga hinder för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd verkar vara sĂ€rskilt
viktiga, inklusive bristfÀllig psykiatrisk vÄrd.
Helénsdotter betonar att resultaten inte betyder att samhÀllet bör undvika ingripanden nÀr barn lever i riskfyllda hemförhÄllanden eller visar destruktivt beteende. DÀremot krÀvs kvalitetsförbÀttringar, som bÀttre tillsyn och ökat samarbete med hÀlso- och sjukvÄrden.
ĂVEN OM DET finns problem i hemmiljön eller om barnet har beteendeproblem, innebĂ€r det inte alltid att situationen blir bĂ€ttre genom tvĂ„ngsomhĂ€ndertagande, menar HelĂ©nsdotter. Beslutsfattare mĂ„ste noggrant övervĂ€ga om placering utanför hemmet verkligen Ă€r till barnets bĂ€sta eller om insatser i hemmiljön skulle kunna ge bĂ€ttre resultat. Detta Ă€r sĂ€rskilt viktigt i fall dĂ€r det inte Ă€r sjĂ€lvklart att barnet bör omhĂ€ndertas.
Rapporten ger inte stöd för att fler tvÄngsomhÀndertagningar skulle minska ungdomskriminaliteten. TvÀrtom tyder resultaten pÄ att utökad anvÀndning av tvÄngsomhÀndertagning kommer leda till en ökning av vÄldsbrott och andra brott mot personer utförda av ungdomar.
TEXT JENNY FORS
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice Àr kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lÀmnar förfrÄgan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi Àr en neutral part som förmedlar er förfrÄgan till matchande verksamheter oavsett Àgare eller koncernförhÄllande.
Ramavtal
Vi skickar Àven er förfrÄgan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom nÄgon timme.
Kontakta oss pĂ„ telefon eller mejl om ni Ă€r nöjda med antalet svar eller om ni vill ha ïŹer â vi hjĂ€lper er!
LÀmna din p lace r ings förf rÄgan pÄ ssil.se
Familjehemsdagen blev en lyckad dag med intressanta förelĂ€sningar och givande möten. SSIL â för vĂ„rd och omsorg arrangerade dagen i samarbete med Familjehemsbanken.
Det var premiÀr för Familjehemsdagen den 31 oktober i Stockholm. Dagen bjöd pÄ en mÀngd aktiviteter, workshops och förelÀsningar. Bland annat socionomen
Rebecca Svensson som berĂ€ttade om sin erfarenhet av att vĂ€xa upp i flera familjehem och Lisbeth Pipping förelĂ€ste med fokus pĂ„ att vĂ„ga se barnets perspektiv. â
HÀr presenterar vi aktuella förelÀsningar, seminarium och evenemang.
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag â HVB 20 november, VĂ€xjö ssilutbildningsdagar.se
HVB- och Familjehemsdagen 21 november, Uppsala hvbguiden.se
LSS-dagen 21 november, Uppsala hvbguiden.se
Contingency Management âKBT-insats för ungdomar som tar droger 25-26 november, Stockholm magelungen.com
BipolÀr sjukdom 26-27 november, Stockholm eller webbsÀnd sifu.se
Trauma hos barn och unga â hur förstĂ„r och bemöter vi dem bĂ€st? 27 november, Stockholm magelungen.com
PATRIARK-V2 â Bedömning av risk för hedersrelaterat vĂ„ld 28 november, Malmö sverigehalsan.se
HandlÀggning och dokumentation inom socialtjÀnsten 28 november, webbsÀnd jpinfonet.se
Skolsociala team 28-29 november, Stockholm magelungen.com
DECEMBER
Sexuell hÀlsa 3-4 december, Stockholm/webbsÀnd sifu.se
Beteendeproblem i skolan 3-4 december, webbsÀnd magelungen.com
SSIL utbildningsdag â HVB 5 december, Karlstad ssilutbildningsdagar.se
Kris och krisstöd 9 december, Malmö sverigehalsan.se
Metodkurs Kriminalitet som livsstil 9-12 december, Stockholm magelungen.com
Motiverande samtal (MI) â metodstödjare 11 december, webbsĂ€nd sverigehalsan.se
LVU i praktiken â lagstiftning, handlĂ€ggning och process 11 december, webbsĂ€nd jpinfonet.se
JANUARI
FIT-nybörjarinfo för nyfikna 14 januari, webbsÀnd waitong.se
Personlig assistans i praktiken 15-16 januari, webbsÀnd jpinfonet.se
Lösningar för offentlig sektor och Upphandlingsdagarna 22-23 januari, StockholmsmÀssan stockholmsmassan.se
GrundlĂ€ggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning â Steg-1 KBT
23 januari, Malmö sverigehalsan.se
HandlÀggning och dokumentation inom socialtjÀnsten 23 januari, webbsÀnd jpinfonet.se
FIT Diplomutbildning 23 januari â 11 mars, webbsĂ€nd waitong.se
LSS-dagen
23 januari, Göteborg hvbguiden.se
Specialpedagog
27 januari, Malmö sverigehalsan.se
FunktionsnedsĂ€ttningar â kommunikationsstödjande verktyg 27 januari, webbsĂ€nd sverigehalsan.se
FörestĂ„ndarutbildning â HVB och LSS
27 januari, Malmö sverigehalsan.se
GrundlĂ€ggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning â Steg-1
KBT
31 januari, Göteborg sverigehalsan.se
FEBRUARI
Barnkonventionsdagen SSIL utbildningsdag â HVB 4 februari, Ărebro ssilutbildningsdagar.se
5 februari, webbsÀnd jpinfonet.se
FIT Diplomutbildning 5 februari â 2 april, webbsĂ€nd waitong.se
ADAD-utbildning
11 februari â 6 maj, webbsĂ€nd waitong.se
SSIL utbildningsdag â HVB 13 februari, Sundsvall ssilutbildningsdagar.se
KBT för skolkuratorer 18 februari â18 november 2025, Stockholm magelungen.com
MARS
Dagen för Skyddat Boende 13 mars, Malmö ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
APRIL
Utbildning för administratörer inom socialtjĂ€nsten â en juridisk grundkurs 8 april, webbsĂ€nd jpinfonet.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete 9 april, webbsÀnd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag â HVB 10 april, GĂ€vle ssilutbildningsdagar.se
AvgiftshandlÀggning inom socialtjÀnsten 25 april, webbsÀnd jpinfonet.se
MAJ
SocialrÀttsdagen 7 maj, webbsÀnd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag â HVB 8 maj, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â LSS 21 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag â HVB 22 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel pÄ evenemanget, ort, datum och arrangör.
14/1 FIT-nybörjarinfo för nyïŹkna Gratis & streamad
23/1-11/3 FIT Diplomutbildning streamad
5/2-2/4 FIT Diplomutbildning streamad & Stockholm
11/2-6/5 ADAD-utbildning streamad
7-8/4 + 22/5 FIT 4p MCHS Stockholm
8-9/5 + 23/5 HVB-utbildning MCHS 4p Stockholm
Digitala brevkurser; Grundutbildningar och fördjupningar inom FIT, ADAD och Lösningsfokus. Börja nÀr du vill, jobba var du vill och helt i din egen takt, Àven för grupper.
Uppdragsutbildningar och handledning; pÄ plats eller streaming. Kontakta mig för förslag!
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras.
torsdagen den 5 december 2024
08:00 - 16:00 Karlagatan 42
Tema: Kontrollerande personligheter, vÄld och missbruk.
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras.
alla flickor föds med en röst. vi ser till att den fÄr höras.
att göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen av bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det sÄ viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vÄrt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen av bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det sÄ viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vÄrt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org
Flickor tillhör den grupp i vÀrlden som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begrÀnsas dagligen av bristen pÄ jÀmstÀlldhet. Just dÀrför Àr det sÄ viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vÄrt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster fÄr höras.
Bli Flickafadder pÄ plansverige.org
pÄ uppdrag av flickor
pÄ uppdrag av flickor
pÄ uppdrag av flickor
LÀs mer och anmÀl dig pÄ ssilutbildningsdagar.se
Evidensbaserade metoder och utredningsmodeller som SARA, PATRIARK, Check-15
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan pÄ sidorna 54-55.
Annonspussel â vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
Bokvinnare i förra numrets tÀvling Àr: Karin Ahlström, Eskilstuna och Ida Gustafsson, Osby Stort grattis till er, boken kommer pÄ posten.
Vi hjÀlper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Fyll i rÀtt sidnummer till rÀtt annons:
Namn:
erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller vÄld. arbetar i Göteborg med omnejd uppdrag av socialtjÀnsten. Alla klienter bor i en egen lÀgenhet (ej kollektivt).
VÄr största mÄlgrupp Àr kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relation men tar Àven emot mÀn och andra typer av Àrenden dÀr det finns en hotbild.
NĂSTA NUMMER
Àr arbetar ocksÄ utifrÄn barnrÀttsperspektivet dÀr vi ser barnen som egna placeringar med egna rÀttigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
Placeringar utifrÄn skyddsbehov Àr ofta av brÄdskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsÀrenden nÀr som helst pÄ dygnet och kan Àven vara behjÀlpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
SĂ€kra
www.tutusab.se
info@tutusab.se
0769-49 43 69
FOTO: PRIVAT
1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker
Fyll i talongen hĂ€r intill och skicka den senast 23/1 till: âTĂ€vling 8/24â, Tidningen Omtanke, ĂsternĂ€svĂ€gen 1, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Kontakta oss för placeringsförfrÄgan info@bocare.se www.bocare.se
Digital stöd för personal för att sÀkra god vÄrd och förebygga incidenter, kontakta oss för en demo. Ser till att alla rutiner blir utföra, nu med logg för att se nÀr det uppstÄr avvikelser.
FrÄn 900kr/mÄnad/8 brukare
Steg för steg
Ute den
Evidensbaserad praktik med inbyggda effektmÄtt samlar personal till gemensamma strategier.
Ett digitalt stöd för TBA analyser mm, underlag för mÄnadsrapporter och tre mÄnadersutlÄtande och slutrapporter. Med utvecklingsgrafer, allt blir mÀtbart för enkel redovisning av behandlingsarbetet.
februari
Han Àr producent, regissör och kÀnd Instagramprofil som numera Àr vÀldigt öppen med sin diagnos bipolÀr sjukdom. Henrik förelÀsningar om sin resa och generellt om psykisk ohÀlsa.
Pris offereras efter er verksamhet.
Journal
Ett modernt journalsystem med AI stöd, journal kan kommunicerar SÀkra och Steg för Steg.
LÀtt att gallra brukare och hÀndelser, höjer kvalitén pÄ er journalföring, följer lagstiftningen för familjehemsvÄrd, lÀtt att selektera individer och familjer.
FrÄn 900kr/mÄnad/8 brukare
Varför vÀlja Signifikans
âą Inga bindningstider
Dessutom I vÄrt tema: Skyddat boende kommer bland annat del 3 i artikelserien om barnanpassning i skyddat boende med Sol Lindhöjd, Fredahuset.
⹠Prova en mÄnad utan kostnad
⹠Utbildning ingÄr för implementering av systemen
⹠Löpande uppdateringar
⹠Modernt och enkelt grÀnssnitt
En rapport frÄn Socionomdagarna den 12-13 november.
âą SĂ€ker support med Swace Digital
âą Utvecklat i Sverige
âą VĂ€lj modell efter er verksamhet
⹠FörbÀttrar vÄrden för brukare och personal
Kontakta Signifikans för att boka en demo eller stÀlla frÄgor
Vi ses vÀl pÄ socionomdagarn!
Kalendarium
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman dÀr socialtjÀnsten och kriminalvÄrden bjuds in till samtliga tillfÀllen
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman dÀr socialtjÀnsten och kriminalvÄrden bjuds in till samtliga tillfÀllen
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman dÀr socialtjÀnsten och kriminalvÄrden bjuds in till samtliga tillfÀllen
Stad Datum
Karlstad 5 december 2024
Karlstad 5 december 2024
Karlstad 5 december 2024
Ărebro 4 februari
Ărebro 4 februari
Ărebro 4 februari
Sundsvall
Sundsvall
Sundsvall
AnmÀl er pÄ ssilutbildningdagar.se
AnmÀl er pÄ ssilutbildningdagar.se
Tema
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Kontrollerande personligheter, vÄld & missbruk
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
MĂ„lgrupp
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
Individ och familjeomsorgen och kriminalvÄrden
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens SocialtjÀnst
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem 13 februari
Malmö 13 mars 27 mars
Malmö 13 mars
Dagen för Skyddat Boende
Skyddat
Skyddat
Göteborg Unga i riskzon MÄlgrupp HVB/Familjehem Skyddat
Malmö 13 mars 27 mars
Dagen för Skyddat Boende
Dagen för Skyddat Boende
Göteborg
27 mars
GĂ€vle 10 april
GĂ€vle 10 april
GĂ€vle 10 april
Kalmar 8 maj
Kalmar 8 maj
Kalmar 8 maj
Unga i riskzon
Göteborg Unga i riskzon MÄlgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Framtidens SocialtjÀnst MÄlgrupp HVB/Familjehem
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 21 maj LSS
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Stockholm 22 maj Unga i riskzon
Malmö 11 september
Malmö 11 september
Malmö 11 september
VÀsterÄs 24 september
VÀsterÄs 24 september
VÀsterÄs 24 september
Göteborg 8 oktober
Göteborg 8 oktober
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Göteborg 9 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Uppsala 21 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Linköping 20 november
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Stockholm 3 december
Stockholm 3 december
MÄlgrupp handlÀggare LSS
MÄlgrupp handlÀggare LSS
MÄlgrupp handlÀggare LSS
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
MÄlgrupp handlÀggare LSS LSS
MÄlgrupp handlÀggare LSS LSS
MÄlgrupp handlÀggare LSS LSS
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
Dagen för Skyddat Boende Skyddat
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem Unga i riskzon
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
Framtidens SocialtjÀnst
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
MĂ„lgrupp HVB/Familjehem
Vill du stÀlla ut? Kontakta Marko Grönholm
AnmÀl er pÄ ssilutbildningdagar.se Vill du stÀlla ut? Kontakta
marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10