Byggvärlden nr 5, 2025

DEN HELDIGITALA ARBETSPLATSEN

Smartare arbetssätt när digitatiliseringen tar plats på bygget

Fusk med illegal arbetskraft avslöjat på kraftverksbygge Slutrapport pekar på säkerhetsbrister i samband med Oceanabranden

Intervjun: Han vill se större ansvarstagande i byggbranschen

Tillgänglighet är en rättighet och inte en valbar standard

DEBATT

Att reducera personer med funktionsnedsättning till en grupp som bara behöver bo på bottenplan eftersom hiss är för dyrt eller fult är inte bara orimligt, det är diskriminering, menar Åsa Strahlemo, förbundsordförande och Negar Mottaghi, ombudsman på DHR, (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).

Tillgänglighet är en rättighet

Det förs återkommande diskussioner om hur byggkostnader kan sänkas och bostadsmarknaden göras mer tillgänglig för fler. Ett förslag som ibland lyfts fram är att ta bort tillgänglighetskravet från vissa bostäder med argumentet att det skulle minska kostnader och öka valfriheten. Detta synsätt missar dock en grundläggande aspekt, nämligen att tillgänglighet är en rättighet och inte en valbar standard.

ATT SKAPA BOSTÄDER som inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning innebär i praktiken att vissa människor utestängs från en del av bostadsmarknaden. Det riskerar att leda till ett samhälle där vissa grupper hänvisas till ett begränsat utbud av boenden, i stället för att ges samma valmöjligheter som andra. Funktionsnedsättning kan uppstå när som helst i livet, och det kan drabba vem som helst, direkt eller indirekt. Många har vänner, anhöriga eller barn med funktionsnedsättning, vilket betyder att behovet av tillgängliga bostäder inte är begränsat till enskilda personer. Att se funktionsnedsättning som ett isolerat individuellt öde, snarare än en naturlig del av samhället är inget annat än funkofobi.

KRÖNIKA

Argumenten om att minska tillgänglighetskrav vilar ofta på föreställningen att personer med funktionsnedsättning har färre krav eller behov, som om exempelvis en vacker utsikt skulle vara en lyx förbehållet personer utan funktionsnedsättning. En sådan syn förstärker idéen att vissa människor ska nöja sig med mindre, snarare än att samhället ska sträva efter att ge alla samma möjlighet till valfrihet.

ARKITEKTER HAR EN viktig uppgift i att värna om den mänskliga mångfalden. Deras kompetens ligger i att utforma byggnader så att alla kan ta del av deras skapelser. Arkitektur är till för människor att använda och det borde ligga i alla arkitekters intresse att alla kan nyttja deras verk. I annat fall borde det ses som ett misslyckande. Utgångspunkten för en arkitekt borde vara att intebegränsa människors tillgång till byggnader och boenden, inte tvärtom.

Ska vi kräva att en viss grupp, exempelvis män, alltid ska bo på bottenvåningen exempelvis av säkerhetsskäl? I vilket annat sammanhang är det accepterat att så öppet utesluta människor? Vilken annan utsatt grupp

skulle kunna hänvisas till en specifik plats i en allmän byggnad utan att det mötte kraftig kritik? Att reducera personer med funktionsnedsättning till en grupp som bara behöver bo på bottenplan eftersom hiss är för dyrt eller fult är inte bara orimligt, det är diskriminering. Tillgänglighetskraven har tagits fram efter år av arbete från funktionsrättsrörelsen för att säkerställa att alla har samma möjligheter att leva självständigt. Att urholka dessa regler för att spara pengar eller förenkla arkitektoriska (?) lösningar är därför inte en väg framåt, utan tvärtom många steg bakåt.

SVERIGE HAR SKRIVIT under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), där artikel 19 fastslår att alla har rätt att välja sin bostad på lika villkor som andra. Staten har därmed ett ansvar att se till att bostadsmarknaden inte diskriminerar någon på grund av funktionsnedsättning. Sverige behöver i enlighet med konventionen ta tydligare och kraftfullare steg för att säkerställa att tillgänglighet och användbarhet är en självklar del av samhällets utveckling. Tillgänglighet är en självklarhet, inte en lyx.

Modigt ledarskap, dörröppnare och energi behövs i vår bransch!

Jag har just lämnat Construction Summit 2025 i Stockholm med teamat Hållbar affärsutveckling. En dag fylld av samtal, insikter och skarpa diskussioner om vart vår bransch är på väg. Det är alltid inspirerande att höra kloka röster från olika håll. På scen stod experter, företagsledare och innovatörer som delade sina tankar om framtiden. Vi pratade om hur vi kan stärka konkurrenskraften samtidigt som vi driver hållbarhetsfrågorna framåt. Vi diskuterade marknadsläget – har vi bottnat ur, eller väntar fler svängningar? Men framför allt handlade samtalen om människor – de som bygger, leder och utvecklar vår bransch.

EN AV DAGENS mest tankeväckande spaningar kom från Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige. Han betonade att hållbarhet inte längre är en kostnad, utan en konkurrensfördel. Frågan är inte om vi ska ställa om, utan hur vi gör det på ett sätt som gynnar både miljön och affärerna. Men för att lyckas krävs ledare

som vågar ta tydlig ställning och visa vägen, även när förändring innebär osäkerhet.

JAG GILLADE VERKLIGEN initiativet att bjuda in Sara Wimmerkranz, VD på BackingMinds, som talare och lunchgäst. Med en lång och framgångsrik karriär inom start-ups, techindustrin och riskkapitalmarknaden, gav hon ett nytt perspektiv på vår bransch. Hon satte ord på en viktig sanning:

”Byggbranschen måste tänka på att vara dörröppnare inifrån. De bolag och människor som oftast lyckas bäst är inte de som kommer in nya i en bransch och tänker nytt. De som lyckas är de som redan kan branschen och som aktivt öppnar dörrar för nya innovatörer.” Det är en insikt vi behöver ta till oss. För att lyckas med kompetensförsörjningen räcker det inte att bara locka fler till branschen – vi måste också skapa strukturer som gör att de stannar kvar, utvecklas och tar plats. Vi behöver en kultur där vi lyfter fram nya talanger,

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

bygger mentorprogram och formar ett ledarskap som präglas av inkludering.

DET HÄR VAR också en av de mest intressanta frågorna under dagens paneldiskussioner. Hur ska vi attrahera fler till byggsektorn? Vi vet att vi står inför en stor rekryteringsutmaning. Endast 13 % av ansökningarna till byggprogrammen kommer från kvinnor, och fler söker sig till byggherre- och fastighetssidan snarare än entreprenadsidan. Samtidigt kommer vi att behöva fler händer, fler hjärnor och fler perspektiv för att klara framtidens utmaningar. En annan tanke som fastnade hos mig under dagen var vikten av energi i ledarskapet. Unga söker sig till arbetsplatser där framtidstro, innovation och engagemang står i centrum ihop med trygghet. Föga förvånande rankas Ikea och Spotify som de två mest attraktiva arbetsplatserna i Sverige senaste åren när Randstad rankar Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Om vi som ledare visar

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

NEGAR MOTTAGHI OMBUDSMAN DHR

ÅSA STRAHLEMO FÖRBUNDSORDFÖRANDE DHR

stolthet och passion för det vi gör, då smittar det av sig. Vi kan inte vänta på att någon annan ska förändra bilden av byggbranschen –det är vi som sätter tonen.

När jag summerar Construction Summit 2025 känns det tydligt att vi har en spännande, men också utmanande väg framför oss. Vi behöver fler som vågar ta initiativ, fler som fattar de svåra besluten och fler som lyfter blicken bortom de närmaste kvartalsrapporterna.

Framtiden formas av de beslut vi tar idag – så låt oss leda med klokt mod.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

JEANET CORVINIUS ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

SmartControl ger smart kontroll!

Digitala lösningar har funnits ett tag inom bygg- och fastighetsbranschen. Men kraven på beställare och entreprenörer förändras snabbt och man måste nu hantera nya förväntningar inte minst vad gäller säkerhet, kostnadskontroll, klimatpåverkan och rapportering

Cramo har en ambition som går bortom att vara den bästa på uthyrningsområdet:

– Vi vill vara en positiv kraft för förändring och göra våra kunders vardag så enkel som möjligt i alla avseenden Därför jobbar vi fokuserat med innovation och utveckling, framför allt inom digitalisering Vi ser en tydlig trend i hur uppföljning och rapportering blir allt viktigare samtidigt som det finns en inbyggd komplexitet på det området, säger Michael Bruto som jobbar som Business Developer/Customer Solutions

Genom nära kundsamarbeten och agil utveckling har man tagit fram digitala lösningar som kraftigt minskar komplexiteten och ökar transparensen i alla led av ett byggprojekt Verktyget SmartControl som ingår i Cramos digitala plattform, är utvecklat för att öka säkerheten, minska onödiga kostnader och förenkla rapportering

– Vi har möjlighet att samla data från flera parallella projekt för att ge en helhetsbild och identifiera områden som kräver extra stöd Verktyget möjliggör också delning av utrustning mellan underleverantörer på plats, vilket kan minska behovet av transporter och spara tid, säger Michael Bruto

Vad ser ni som effekten av att digitalisera en fastighet under byggnationstiden?

Digitalisering ger våra kunder möjlighet att optimera byggprocessen och vidta åtgärder i rätt tid Med digitala verktyg kan de enkelt övervaka sin maskinpark och säkerställa en trygg arbetsplats Sensorer spelar en central roll genom att ge realtidsinsikter om arbetsmiljö och hållbarhet, vilket möjliggör snabba och effektiva åtgärder Resultatet blir kostnadsbesparingar och en mer hållbar byggnation

Kan ni ge ett exempel på vad som har gjorts i en fastighet?

Via vår plattform Smart Control samlas data från olika system, vilket ger en tydlig helhetsbild av projektet och identifierar behovsområden Ett exempel är uttorkningsprocesser som effektiviserats med hjälp av uppkopplade sensorer Dessa ger exakta insikter som möjliggör korrekta åtgärder för att hålla tidplanen Plattformen underlättar också rapportering, eftersom all projektdata kan samlas och exporteras smidigt

Läs mer och ta kontakt med våra experter här:

Visionsbild Andersbergsskolan.

MVB tar skolkontrakt i Halmstad

Q MVB har tecknat avtal med Halmstads kommun om att utföra en omoch tillbyggnad av Andersbergsskolan i Halmstad. Projektet omfattar bland annat renovering av befintlig skolbyggnad och tillbyggnad av skola, förskola och tillagningskök.

Projektet genomförs i etapper och omfattar renovering av Hus A som består av den befintliga huvudbyggnaden. Där ska även storkök rivas och byggas nytt. Hus B omfattar tillbyggnad av skolan och påbörjas efter hus A. Totalt blir skolan ungefär 5 150 kvadratmeter och kommer ha plats för årskurs F-3 med 400 elever.

Arbetet påbörjas omgående och beräknas vara klart i oktober 2027.

22%

... av företagarna inom bygg uppger risk för varsel de kommande sex månaderna. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel.

Samtidigt upplever sex av tio byggföretagare betydande tillväxthinder gällande rekrytera personal med relevant kompetens.

– Företagen gör sitt yttersta för att kunna behålla personal genom krisen. Men det sagt behöver kompetensförsörjningen på ett bättre sätt än i dag spegla branschens utveckling och innovationer, säger Tanja Rasmusson.

NCC bygger åt Fortifikationsverket

Q På uppdrag av Fortifikationsverket ska NCC utföra utvecklingsarbeten vid Villingsbergs övnings- och skjutfält i Karlskoga. Uppdraget är en del av återetableringen av Bergslagens artilleriregemente. Uppdraget omfattar att bygga nytt motorområde med byggnader för utbildning och service, samt ny infrastruktur för vatten och avlopp, el och fibernät. och omfattar servicebyggnader och ny infrastruktur.

Arbetet har redan inletts och kommer att slutföras i etapper med beräknad färdigställande sommaren 2026. Affären orderregistreras i affärsområde NCC Infrastructure i första kvartalet 2025 och har ett ordervärde på cirka 300 miljoner kronor.

Region Stockholm har avsatt 50 miljoner kronor för utredningen.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Utredning om

tunnelbana till Bromma

Q Nu utreds möjligheten att bygga tunnelbana till Bromma flygplatsområde. För att få in allmänhetens idéer och synpunkter planeras ett första samrådstillfälle redan under hösten 2025. Utredningsarbetet, som pågår i två år, ska resultera i en lokaliseringsutredning med konkreta förslag på hur tunnelbanan kan byggas ut.

Än så länge omfattar uppdraget endast utredning av en möjlig tunnelbaneutbyggnad och det finns inget politiskt beslut om genomförande.

Kraftig ökning av misstänkta brott

Förra året inkom 398 tips till Fair Play Bygg, vilket är en ökning med över 100 tips i jämförelse med 2023. De tips om misstänkt brottslighet i Stockholmsområdet som lämnats till Fair Play Bygg rör bland annat skattebrott, penningtvätt och människoexploatering.

Sedan 2016 har Fair Play Byggs arbete med att ta in tips om misstänkt brottslighet, utreda fallen och skicka vidare till myndigheter lett till upptaxeringar på totalt 150 miljoner kronor fördelat på 202 företag. När rapporten presenterades lyfte Kristin Andersson, vd på Byggmästareföreningen i Stockholm som är en av initiativtagarna till Fair Play Bygg, fram hur brottsligheten förändras över tid.

– Det vi kan se är att brottsuppläggen förändras över tid och att de blir alltmer sofistikerade. Vi har fått en bild av hur uppläggen ser ut och nu vill vi sprida kunskapen till beställarna så att de lättare kan upptäcka företagen som ägnar sig åt brottslighet. En viktig faktor är de så kallade möjliggörarna som bidrar till att den här illegala verksamheten kan fortsätta att frodas, säger hon.

TIPS GÄLLANDE SÅ kallade misstänkta möjliggörare, det vill säga personer som genom sin anställning eller uppdrag i det legala samhället hjälper kriminella nätverk, har ökat markant de senare åren. Under 2024 inkom 13 tips om misstänkta möjliggörare, i jämförelse med tre tips under 2023. Fair Play Bygg har sedan starten 2016

De

kartlagt flertalet misstänkta möjliggörare i roller som bland annat advokater, konkursförvaltare, kommunalt och statligt anställda och fastighetsmäklare.

Ett typiskt brottsupplägg är att svart arbetskraft flyttas runt mellan olika bolag

– De byggföretag som ägnar sig åt brottslighet har ofta en vit fasad. Där har man ett tiotal antal anställda som har ID06-kort, kollektivavtal och man betalar arbetsgivaravgifter. Men bakom fasaden har man en illegal verksamhet som kan fortgå tack vare möjliggörare. Det kan vara platschefen som blippar in oregistrerade, papperslösa arbetare som får jobba 14 timmar om dagen med 25 kronor i timmen. Ofta är det samma nätverk av människor som dyker upp i flera ärenden och samma sak upprepas år från år, säger Susanne Paredes Illum, projektledare på Fair Play Bygg.

I RAPPORTEN VISAR man på några exempel på möjliggörare som bland annat berör platschefer och arbetsledare som avlönas av kriminella aktörer på byggarbetsplatser. I ett av tipsen pekades en platschef ut att vara den faktiska företrädaren – det vill säga den person som styr ett företag men som inte syns i offentliga register. Företagen var konkursade med stora skatteskulder. Trots det verkade företaget på byggarbetsplatsen utan att vara anmäld som underentreprenör, där

de anställda uppgavs vara papperslösa som arbetade 14-timmarsdagar på helger samt togs in på natten för att skynda på byggnationen.

– Ett typiskt brottsupplägg är att svart arbetskraft flyttas runt mellan olika bolag. Ofta köper man ett befintligt bolag som registrerar om det till byggbranschen. Man driver företaget ett år och skaffar krediter och maskiner med leasingavtal och sedan försätter man det i konkurs och flyttar på arbetskraften, fortsätter Susanne Parades Illum.

EN ANNAT TIPS handlade om en fastighetsägare i Stockholm som i samråd med en företrädare för ett byggföretag hyrde ut sovplatser till papperslösa byggnadsarbetare i en verkstadslokal. För detta uppgavs personen få tiotusentals kronor i månaden. Arbetstagarna i sin tur sov på madrasser, delade på en toalett utan dusch och saknade tillgång till rinnande varmvatten.

– Ofta bygger de här företagen

upp ett nätverk av möjliggörare. Det kan handla om släktingar som jobbar med att exempelvis hantera bygglov eller med krediter på en bank. Eller i andra fall kan det vara personer med ekonomiska problem som man lyckats knyta till sig. Det är en systemhotande kriminalitet som vi måste bli bättre på att upptäcka och förhindra, säger Jan Persson, säkerhetsexpert på Fair Play Bygg.

FÖR ATT VÄXLA upp arbetet med att motverka brottslighet och främja rättvis konkurrens och sunda arbetsplatser anser Fair Play Bygg bland annat att ökad samverkan mellan myndigheter och parterna behövs. – Fair Play Byggs arbete har lett till upptaxeringar på över 150 miljoner kronor, ett arbete vi är stolta över. Men nu behövs snabba åtgärder för att motverka oseriösa aktörer och främja sund konkurrens i byggbranschen, säger Kristin Andersson.

SAMUEL KARLSSON

Siffror i korthet från årsrapporten

Q Under 2024 har 398 tips kommit in till Fair Play Bygg.

Q 249 ärenden har överlämnats till myndigheter för vidare utredning. Ett ärende kan vidarebefordras till flera myndigheter.

239 ärenden till Skatteverket (163)

• 232 ärenden till Ekobrottsmyndigheten (152)

31 ärenden till Arbetsmiljöverket (23)

31 ärenden till Center mot Arbetslivskriminalitet (0 – ny kontakt 2024)

• 5 ärenden till Polisen (11)

Q Sedan Fair Play Bygg startade 2016 har 2 554 tips inkommit om misstänkt brottslighet i byggbranschen i Stockholmsregionen, varav 1 469 ärenden har utretts vidare av myndigheter.

Q 202 företag har upptaxerats med totalt 150 miljoner kronor tack vare tips till Fair Play Bygg.

Tar över efter Serneke Sveriges konkurs

Peab har fått uppdraget att färdigställa byggnationen av Handelshögskolan i Göteborg efter Serneke Sveriges konkurs. Beställare är Akademiska hus och kontraktssumman uppgår till 350 miljoner svenska kronor.

Akademiska Hus hävde entreprenadavtalet med Serneke för projekt Handelshögskolan tidigare i år. Det gjorde man efter att konkursförvaltaren lämnat besked om att konkursboet inte kommer att inträda i entreprenadavtalet och fortsätta driva projektet. Nu har Akademiska Hus gått vidare och anlitat Peab som entreprenör för projektet.

Handelshögskolan uppförs i centrala Göteborg i en ny byggnad för vid Göteborgs universitet, vilket möjliggör för fakulteten att kunna samlas på samma adress

DEN NYA BYGGNADEN skapar också mer ändamålsenliga och moderna lärandemiljöer för både medarbetare och studenter. Peab har fått i uppdrag att färdigställa projektet, som omfattar en byggnad på 10 800 kvadratmeter fördelad på åtta våningsplan och ett källarplan. Byggnaden kommer att innehålla en ny huvudentré, två hörsalar, studentservice, café, kontor och studentarbetsplatser.

Den nya byggnaden kommer

att ha en entré till den kommande Station Haga inom Västlänken, vilket integrerar Handelshögskolan ännu mer i stadens struktur och förbättrar pendlingsmöjligheterna för både studenter och anställda. – Vi ser fram emot att starta detta projekt tillsammans med Akademiska Hus. Eftersom verksamheten kommer att pågå parallellt med våra arbeten, måste vi hantera logistiska utmaningar som ställer höga krav på oss som entreprenör. Vår erfarenhet av liknande innerstadsprojekt blir värdefulla erfarenheter i det här projektet, säger Stellan Haraldsson, regionchef på Peab. ANNA SJÖSTRÖM

Peab färdigställer bygget av Handelshögskolan i Göteborg efter Serneke Sveriges konkurs.

Polisen är en av de myndigheter som får ta emot tips om brott i byggbranschen från Fair Play Bygg.

Allvarliga

brister i säkerhetsrutinerna

Slutrapport från Haverikommissionen om Oceana-branden

Personal som inte loggat in med ID06, avsaknad säkerhetsutbildning och brister i arbetsmiljön – det är några slutsatser som kommer fram i Haverikommissionens slutrapport efter Oceana branden.

På morgonen den 12 februari 2024, startade en brand i en av vattenrutschkanorna på den blivande vattenvärlden Oceana. Branden spred sig snabbt vidare i vattenattraktionerna och en brandgasexplosion inträffade som medförde stora skador på byggnaden. En person omkom i samband med branden.

Arbetena var i slutskedet inför färdigställandet av vattenvärlden. På olycksdagen pågick ett antal arbetsmoment. Ett av dessa arbetsmoment var elmuffsvetsning, eller elektrosvetsning, av omledningsrör i anslutning till en av vattenrutschkanorna.

Statens haverikommission har tidigare gått ut med att branden sannolikt startade när plaströr skulle svetsas samman under vattenrutschkanorna. Slutrapporten bekräftar det.

Branden startade sannolikt till följd av brister i montaget av omledningsrören som medförde att rören överhettades och därefter fattade eld vid elmuffsvetsningen. Arbetet utfördes Whitewater West som var direkt upphand-

lad av Liseberg och därmed en sidoentreprenör till huvudentreprenören NCC.

– Det har varit ett omtumlande år och det känns väldigt bra att kommissionen nu fastslagit att branden startade när Whitewater, som inte arbetade på uppdrag av NCC, sammanfogade ett omledningsrör på ett felaktigt sätt. Nu fokuserar vi på att bygga upp Oceana igen tillsammans med Liseberg och andra aktörer på ett säkert sätt. En viktig förändring är att Lisberg nu ger oss uppdraget att utföra det arbetsmomentet som startade branden, säger Niklas Sparw, affärsområdeschef, NCC building Sweden i en kommentar till Byggvärlden.

Q Enligt rapporten var inte alla inloggade med ID06 på korrekt sätt vid olyckstillfället? Vad är er kommentar till det?

– Det stämmer att det fanns brister med inloggningen i projektet, och det är givetvis inte bra. Vi känner till problemet, det är en utmaning för oss och för hela branschen. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska följa våra ordnings- och skyddsregler, och alla aktörer har ansvar för att följa de regler som finns. Det är viktigt i sammanhanget att framhålla att det inte finns något orsakssamband mellan inloggning på arbetsplatsen och det arbetsmoment som startade branden.

Q Det framförs även kritik mot bristande säkerhetsutbildning. Vad är er kommentar på det?

– Det är ett problem när aktörer inte följer våra regler, och till exempel ska alla som vistas på våra arbetsplatser genomgå våra introduktionsutbildningar, vi är väldigt tydliga med vad som gäller. Alla aktörer har ett viktigt ansvar att följa reglerna och göra som man ska, det gäller även Whitewater som utförde det arbetsmoment som startade branden.

Q Ser ni att ni kunde jobbat mer med säkerhetsarbetet för att förebygga branden?

– Vi är trygga med vår arbetsmiljösamordning och vår bild är att vi har gjort rätt vid Oceana. Men det är oavsett viktigt att vi lär oss av händelsen och vi tar ödmjukt till oss haverikomissionens säkerhetsrekommendationer.

Q Är det något ni är självkritiska över?

– Vi har givetvis funderat mycket över vad vi kunde gjort annorlunda. I rapporten framgår att Whitewater har brustit i efterlevnaden av NCC:s ordnings- och skyddsregler, vilket NCC har anmärkt på under projektets gång. En lärdom är att vi behöver vara tuffare mot externa aktörer som inte följer våra ordnings- och skyddsregler. Därför har vi också skärpt vår konsekvensrutin för överträdelser

Q Har ni vidtagit några åtgärder?

– Vi har skärpt konsekvensrutinen för externa aktörer som inte följer våra regler. Vi har också infört ett flertal åtgärder för ytterligare kontroll av registrering och inpassering på projektet, säger Niklas Sparw.

Haverikommissionens utredning har till syfte att klarlägga vad som hände, varför det hände och hur en liknande händelse kan undvikas i framtiden. Ansvarsfrågan hanteras av åklagare vars utredningen ännu inte är klar. Från byggherren Lisebergs sida välkomnar man Haverikommissionens slutrapport.

– Liseberg har stort förtroende för Haverikommissionens arbete och deras kompetens och vi har gjort vårt yttersta för att bistå dem under utredningens gång. Liseberg tar säkerhetsrekommendationerna på stort allvar och vi är tacksamma för alla iakttagelser som inte bara gör oss utan hela branschen bättre, säger Andreas Andersen, vd Lisebergskoncernen.

Han säger också att alla inblandade måste ta lärdom av rapporten, annars blir den meningslös.

– Det är syftet med rapporten, att göra oss alla – byggherrar, entreprenörer och leverantörer – bättre och säkerställa att något liknande inte händer igen.

ANNA SJÖSTRÖM SAMUEL KARLSSON

Peab bygger nya provhallar och kontor

Q Peab har fått uppdraget att bygga nya provhallar och kontor i Örnsköldsvik. Beställare är BAE Systems Hägglunds och kontraktssumman uppgår till 280 miljoner kronor. Detta entreprenadkontrakt har föregåtts av ett så kallat fas 1-avtal. Nu går projektet in i fas 2 som innebär tecknande av entreprenadkontrakt. I kontraktet finns optioner för avrop på ytterligare upp till 330 miljoner kronor, utöver kontraktssumman på 280 miljoner kronor.

Uppdraget är en totalentreprenad i samverkan. Arbetet startar under våren 2025 och beräknas vara färdigställt under hösten 2026. Projektet orderanmäls i det första kvartalet 2025.

Investerar en miljard

i ny kontorsbyggnad

Q Skanska investerar cirka en miljard kronor i första etappen av kontorsfastigheten Solna Link vid Solna station i Arenastaden, Stockholm. Den första etappen av den nio våningar höga kontorsbyggnaden kommer att få en uthyrningsbar yta om cirka 16 000 kvadratmeter. Totalt kommer Solna Link att omfatta cirka 36 000 kvadratmeter.

Byggkontraktet är värt cirka 480 miljoner kronor, vilket inkluderas i orderingången för Skanska Sverige för det första kvartalet 2025. Byggnadsarbetet inleds under mars 2025 och kontorshuset planeras att stå klart under det första kvartalet 2027.

Negativ

årstakt

för byggkostnader

Q Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 0,3 procent i februari 2025 jämfört med januari 2025. Jämfört med februari 2024 sjönk Byggkostnadsindex med 0,2 procent. Sett till helåret steg entreprenörernas kostnader med 3,1 procent, men byggherrekostnaderna sjönk med 11,0 procent. Bland annat sjönk räntekostnaderna med 24,5 procent.

BAE Systems Hägglunds är en global aktör inom försvarsindustrin.

Solna Link blir granne med Skanskas projekt Solna United. BILD: SKANSKA

En person omkom i olyckan när vattenparken Oceana eldhärjades. Nu har Haverikommissionen kommit med sin slutrapport. FOTO: HENRIK EKBERG

Tar hem vägkontrakt för

843 miljoner

Q Veidekke ska på uppdrag åt Trafikverket bygga om etappen Muggebo-Tjos på E20. I uppdraget ingår en 12 kilometer lång ombyggnad av E20 i befintlig och ny sträckning förbi Mariestad. Vägen utformas för en hastighet av 100 km/h, 2+2 körfält och mittseparering med vägräcke. Projektet omfattar också ombyggnation av trafikplats Brodderud, ny trafikplats Hasslerör i korsningen E20/väg 26, ombyggnation av befintlig E20 till lokalväg, ny lokalväg samt om- och nybyggnation av allmänna och enskilda vägar.

Projektet är en utförandeentreprenad på cirka 843 miljoner kronor och beräknas vara klart hösten 2028.

Avtal för första sträckan av Norrbotniabanan

Q Nyab har tecknat kontrakt med Trafikverket för byggnation av den första delsträckan av den nya järnvägen Norrbotniabanan, som kommer att gå mellan Umeå och Luleå.

Kontraktet avser den 12 kilometer långa första delsträckan av projektet som sträcker sig mellan Umeå godsbangård och Sundbäck i Umeå kommun. Förutom banarbeten ska Nyab även utföra arbeten för el, telekommunikation och kabelläggning.

Kontraktet har ett ordervärde på 144 miljoner kronor och påbörjas i april 2025, med färdigställande i slutet av 2026.

Skanska får uppdrag i USA värt 780 miljoner

Q Skanska har tecknat ett kontrakt med Northern Kentucky University. Kontraktet är värt USD 72M, cirka 780 miljoner kronor, vilket kommer att inkluderas i den amerikanska orderingången för första kvartalet 2025. Kontraktet gäller både tillbyggnad och renoveringar av skolans campus i Highland Heights, Kentucky.

Förberedelserna började i oktober 2024 för att möjliggöra en byggstart i första kvartalet 2025. Projektet beräknas vara klart i augusti 2027.

... minskade antalet utstationerade arbetstagare inom bygg med mellan 2023 och 2024, det visar ny statistik från Arbetsmiljöverket.

– Det har blivit mindre attraktivt att komma ifrån ett annat land och jobba i Sverige, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

Byggverksamhet är dock fortsatt den bransch som tar emot flest utstationerade arbetstagare i Sverige. Under 2024 fanns 30 552 arbetstagare inom bygg utstationerade i Sverige, vilket är cirka 44 procent av alla utstationerade.

Illegal arbetskraft vid kraftverksbygget

Vid en kontroll avslöjade polisen i region Väst illegal arbetskraft på bygget av nya Rya kraftvärmeverk i Göteborgs hamn.

Varken byggherren Göteborg

Energi eller huvudentreprenören Valmet har i nuläget någon klar bild av hur personer utan arbetstillstånd kunde vistas inne på arbetsområdet – som dessutom är ett skyddsobjekt.

I början av januari stoppade gränspolisen i polisregion väst ett fordon i centrala Göteborg. Fyra personer kontrollerades och de uppger att de är i Sverige för att jobba och att de är anställda av ett utländskt företag. Men alla saknade arbetstillstånd. – Omständigheterna får oss att fatta misstankar om att fler individer anställda av samma företag kan befinna sig här och utnyttjas som illegal arbetskraft, säger Mikael Holmgren, sektionschef på gränspolisenheten i polisregion Väst. Efter en tids kartläggning genomförs i februari en insats i anslutning till byggarbetsplatsen i hamnområdet i Göteborg. Ganska snart påträffas ytterligare elva utländska medborgare på väg till arbetsplatsen som alla saknar arbetstillstånd.

– Vi arbetar genom gränspolisens operativa grupper aktivt för att hitta personer som vistas illegalt i landet och för att lagföra oseriösa arbetsgivare som drar nytta av de här personernas utsatthet. I det här läget beslutar vi därför om att genomföra en kontroll inne på arbetsplatsen, säger Mikael Holmgren.

MÅNDAGEN DEN 3 mars genomförs en myndighetsgemensam insats tillsammans med Arbetsmiljöverket på arbetsplatsen, som resulterar i att ytterligare 16 personer utan arbetstillstånd omhändertas av gränspolisen.

Sammantaget har insatserna resulterat i att 29 personer har omhändertagits. De omhändertagna personerna kommer från flera olika länder, men alla ska vara utomeuropeiska. Polisens bedömning är att de alla arbetat på byggarbetsplatsen Rya. Samtliga har avvisats med tre års återreseförbud vardera. De flesta har lämnat Sverige och några befinner sig på Migrationsverkets förvar i väntan på avresa. Fem anmälningar gällande brott mot utlänningslagen har upprättats mot arbetsgivare som misstänks ha anlitat illegal arbetskraft. Dessa utreds nu vidare. – Med den här sortens gemen-

samma insatser vill vi komma åt arbetslivskriminaliteten och de som systematiskt utnyttjar illegal arbetskraft på bekostnad av både samhället och individen, säger Mikael Holmgren.

Daniel Stridsman, operativ chef på Göteborg Energi, bekräftar att en kontroll gjordes av polisen och Arbetsmiljöverket på Rya, där Göteborg Energi bygger en biobränsleeldad ångpanna som ska integreras med det befintliga Rya kraftvärmeverk. Valmet är anlitad som huvudentreprenör.

– Polisens kontroll gällde flera olika företag som har sin bas i Litauen. Det är en underentreprenör till en underentreprenör till vår huvudentreprenör i projektet, Daniel Stridsman.

Hela hamnområdet i Göteborg är klassat som skyddsobjekt och det samma gäller kraftverket. Alla entreprenörer som är verksamma där ska ha genomgått en särskild prövning.

Q Hur kan det komma sig att det är möjligt att arbetare utan arbetstillstånd jobbar på bygget? – Vi har i dagsläget inte en klar bild av hela den här komplexa situationen och vi har inte tagit emot någon anmälan från polisen. Vi blev förvånade över polisens tillslag då vi och vår huvudentreprenörs uppfattning är att yrkesarbetarna har haft de tillstånd som krävs för att arbeta på siten, exempelvis ID06-legitamiationer och tillstånd att vistas på bygget. Vi gör löpande egna kontroller av till exempel ID06 och nykterhet på arbetsplatsen och Arbetsmiljöverket har gjort flera kontroller på site. För oss är det viktigt att allt sköts på rätt sätt och vi kommer att försöka gå till botten med alla delar så det inte upprepas.

Q Har Göteborgs Energi brustit i sin kontroll som beställare?

– När vi upphandlar entreprenörer till ett projekt ställer vi tydliga krav runt anlitande av utländsk personal. Bland annat ska leverantörer och underleverantörer i alla led kunna tillhandahålla intyg som visar vilken socialförsäkringslagstiftning som personalen omfattas av när de arbetar i Sverige. Vi har ett stort förtroende för vår huvudentreprenör och ser i dagsläget inget som har avvikit från våra regler och rutiner. Vi har också ett nära och bra samarbete med Hamnen i frågor som rör arbetsplatsen, säger Daniel Stridsman.

Han avslutar:

– Det är en mycket tråkig händelse som vi önskar inte hade inträf-

november 2023 startade bygget av ny biokraftvärme i

Om allt

enligt plan kommer anläggningen att driftsättas under värmesäsongen 2025/2026. Den beslutade investeringen är 2,53 miljarder kronor.

fat, inte minst för de personer som drabbas. Vi ska göra vårt bästa för att den inte ska upprepas.

Efter att Göteborg Energi fick vetskap om att det fanns illegal arbetskraft på arbetsplatsen har de, tillsammans med Valmet och Göteborgs Hamn, vidtagit flera olika åtgärder.

– Jag kan inte gå in på dessa i detalj med det handlar bland annat om utökade kontroller av olika slag, säger Cecilia Erdalen, presschef Göteborg Energi.

Hon säger också att de har ett stort förtroende för Valmet och att de arbetar nära tillsammans kring allt som rör arbetsplatsen och projektet.

I ett mejlsvar till Byggvärlden skriver Valmets presstjänst att Valmet tar sitt engagemang för etik och efterlevnad av arbetslagar på största allvar. Så snart de fick vetskap om att en underentreprenör hade haft arbetstagare som utvisats tog Valmet upp problemet med företaget och startade en egen utredning. De skriver också att de startat en tredjepartsbedömning av arbetsplatsen.

GÖTEBORG

Q Vet ni hur det var möjligt för personer utan arbetstillstånd att vistas på arbetsområdet?

– Detta är fortfarande under utredning. Vi har fått en förklaring från vår underleverantör om händelserna. Vår nuvarande uppfattning är att dessa personer har haft de tillstånd som behövs, vilket också är ett krav för att människorna ska få tillgång till området. Vi förväntar oss att alla våra leverantörer följer lagen och har ansvarsfulla affärsmetoder. Valmets process för hantering av hållbarhet för leverantörer är en integrerad del av leverantörsgodkännandeprocessen. Dessa underleverantörer har undertecknat Supplier Code of Conduct som vägleder Valmets underleverantörers ansvarsfulla verksamhet, skriver presstjänsten.

Valmet bekräftar också att en av deras underleverantörer har sagt upp samarbetet med två företag som de i sin tur hade anlitat, och att det gjorde det efter att det kom fram att de hade personer utan arbetstillstånd på arbetsplatsen.

ANNA SJÖSTRÖM

Hittade brister i utstationeringen

Även Arbetsmiljöverket deltog vid kontrollen av Rya kraftvärmeverk i Göteborgs hamn. De fokuserade på att kontrollera personer i personalliggaren mot utstationeringsregistret.

– Vi såg att det fanns många utstationerade arbetstagare på arbetsplatsen och vet att det ibland brister i registreringen av utstationerade. Så därför, och med bakgrund av det som gränspolisen tidigare hittat, tyckte vi att det var intressant att följa med och göra en kontroll, säger Michael Wallin, arbetsmiljöinspektör, avdelningen för Myndighetsgemensam kontroll, Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverkets fokuserade på att kontrollera att de som var inskrivna i personalliggaren vid tiden för kontrollen fanns med i utstationeringsregistret. Totalt sju företag

kontrollerades och ett sextiotal arbetstagare från personalliggaren kontrollerades gentemot utstationeringsregistret den dagen. Drygt 100 arbetstagare fanns registrerade i utstationeringsregistret på arbetsplatsen som kontrollerades – Vi upptäckte två personer som inte fanns med i utstationeringsregistret. Vi utförde ju endast ett stickprov på arbetsplatsen men jag var förvånad att vi inte hittade fler brister i utstationeringen då det var ganska många utstationerade. De två som inte var registrerade jobbade på samma företag där de hade andra kollegor som var registrerade i utstationeringsregistret. Oklart varför dessa två inte hade registrerats, säger Michael Wallin.

FÖRETAGET SOM DE två personerna jobbade för får nu en möjlighet att komplettera i efterhand. Felak-

tigheterna kan också leda till sanktionsavgift för både företaget de är anställda av och för entreprenören som anlitat bolaget som underentreprenör, det vill säga tjänstemottagaren. Men frågan om sanktionsavgift är fortfarande under handläggning.

När det kommer till arbetsplatsen i övrigt fanns inget som Arbetsmiljöverket reagerade på.

– Nu hade vi ju ett annat fokus med vår kontroll, men när vi rörde oss på arbetsplatsen fanns inget som vi reagerade på. Maskinerna såg nya ut, det såg ut att finnas fallskydd överallt och personligt fallskydd användes. Hade vi lagt märke till något avvikande hade vi gjort en avstickare för att titta närmare, men i det här fallet fanns inget som fångade vår uppmärksamhet, säger Michael Wallin.

ANNA SJÖSTRÖM

I

Rya.

går

BILD:

Veidekke får uppdrag av Trafikverket. BILD: TRAFIKVERKET

Universitet Highland Heights. BILD: SKANSKA

Michael Wallin, Arbetsmiljöverket. (Fotot taget i samband med en annan myndighetsgemensam kontroll). FOTO: ARBETSMILJÖVERKET

Andel kvinnor ökar i byggbolagens styrelser

Tre av landets största byggföretag saknar helt kvinnor i bolagsstyrelsen. Men det finns också goda exempel från listan, ett bolag har en kvinnorepresentation på 57 procent i styrelsen. Åsa Mitsell arbetar med rekrytering till statliga bolag på Finansdepartementet.

– Det är en ägarfråga, säger hon. Byggvärlden har granskat representationen i styrelserna i installationsoch byggbranschens 20 största bolag. Andelen kvinnor i bolagen på listan är i genomsnitt 30 procent, jämfört med 36 procent kvinnliga styrelseledamöter i vanliga svenska börsbolag.

Men jämfört med för tio år sedan är kvinnorepresentationen klart bättre för byggföretagen idag. 2015 var den nere på närmare 24 procent jämfört med dagens 30 procent.

– Det är en ägarfråga, hur noga ägaren är vid tillsättning av styrelsen. När det gäller de statliga bolagen, som jag rekryterar styrelser till, har vi som mål att det ska vara 40 procent kvinnor eller 40 procent män. Men utgångspunkten är alltid att det ska vara rätt kompetens, säger Åsa Mitsell, som bland annat arbetat med rekrytering för statliga Svevia.

SVEVIA TOPPAR LISTAN med fler kvinnor än män som sitter i styrelsen eller en kvinnorepresentativitet på 57 procent. Svevia följs av Bravida, JM, Veidekke, NCC och Infranord på 43 procent. I logistik- och anläggningsföretaget BDX Företagen i Luleå är det kvinnor som styr. Catrin Ingvarsson tillträdde som vd hösten 2021 och på stämman 2024 valdes Malin Öhrlund in som styrelseordförande.

Q Vad behöver göras för att få in fler kvinnor till ledande poster inom byggsektorn?

– Jag tror i grunden att det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare och ge alla lika möjligheter till karriär på riktigt i ord och handling, oavsett kön, utbildning eller tidigare erfarenheter, säger Catrin Ingvarsson.

Q Hur har du gjort för att nå dit du är?

– Jag har haft roligt, jobbat hårt för utveckling och haft modet att tänka och göra annorlunda. Jag sätter ett högt värde på samarbete och att bygga starka team med förtroende för varandra.

Angelika Bohlin är sedan förra året vd för Swerock och Peab Asfalt.

Q Vad behöver göras för att få in fler kvinnor på ledande poster inom byggsektorn?

– Det behövs många olika åtgärder, men en enkel sak som vi alla kan göra är att bli bättre på att berätta om alla spännande uppgifter och uppdrag som vår bransch faktiskt erbjuder. Idag tror jag att många unga kvinnor inte känner till eller upplever byggoch anläggningsbranschen som ett karriärval som passar oss kvinnor. Det gör i sin tur att återväxten av kvinnor även i ledande befattningar blir för dålig. Vi behöver arbeta långsiktigt och brett för att spegla samhället. För sanningen är ju att det är en oerhört spännande bransch som välkomnar och passar alla och som ytterst handlar om att bygga vårt samhälle.

Q Hur har du gjort för att nå dit du är? – Jag har vågat ta möjligheten när jag fått den, även om jag inte alltid har vetat vad jag har gett mig in på. Det i kombination med att jag har haft förmånen att jobba på bolag där chefer har prioriterat utveckling av med-

arbetare och coachat dem till nästa nivå. Det är en viktig förklaring till att jag befinner mig där jag gör idag. Hos oss värderas bra ledarskap, det är grunden för vår framgång. Trygga och uppskattade ledare är viktiga för att utveckla medarbetare och för bolagets möjligheter att nå uppsatta mål. Våra medarbetare är vår största tillgång.

PÅ LISTAN ÖVER de 20 största bolagen fanns följande tre företag i byggbranschen som helt saknar kvinnor i sina styrelser: Beijer Byggmaterial Aktiebolag, Skanska Industrial Solutions AB och Assemblin El AB.

– Vi strävar efter att ha det så jämlikt som möjligt. Vi har fram till helt nyligen haft en kvinna i styrelsen och i vår ledningsgrupp finns sex män och fem kvinnor, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationsdirektör på Beijer Byggmaterial. EVA-MARIA FASTH

Fotnot: Kartläggningen gäller kvinnorepresentationen i de 20 största byggföretagens styrelser (endast ordinarie ledamöterna, inte suppleanter eller fackliga representanterna). Källa: allabolag.se

Angelika Bohlin, vd för Swerock och Peab Asfalt.

Åsa Mitsell

Kritiskt moment vid Västlänken-etapp

Vid deletapp Otterhällan sprängs och sågas nu i berget för att komma igenom en trång passage med Götatunneln strax under och ett så kallat yxhugg i berget några meter ovanför. – Detta är bland de mest kritiska momenten, säger David Hersvik, produktionsledare på Trafikverket.

Deletapp Otterhällan består av en bergtunneldel mellan deletapperna Rosenlund och Stora Hamnkanalen. Det handlar om en total sträcka på 500 meter och omfattar en dubbelspårtunnel och två servicetunnlar i berg. Veidekke påbörjade deletappen redan i oktober efter att även haft skyddsentreprenaden sedan AGN Haga tvingats lämna över ansvaret för hela ursprungliga Haga-etappen.

av Götatunneln. Det finns nämligen kvar ett litet glapp mellan betongförstärkningen av Götatunneln och själva berget, där ska vi kontaktinjektera. Varför vi gör det i den här ordningen har med laster i berget att göra, berättar David Hersviksom har funnits med i olika roller inom Västlänken-projektet sedan 2017.

SAMTIDIGT SOM MAN spränger sig fram i takdelen, med en höjd på cirka sex meter, förstärks tunneln allt eftersom med bland annat sprutbetong och bergbultarmering och bergrester forslas bort. Själva palldelen sprängs inte utan sågas med vajer. De stora fyrkantiga delarna av berg borras sedan upp och spräcks så att materialet kan forslas bort.

Att såga tar längre tid än att spränga men vi har Götatunneln under och då är det mer skonsamt att såga

ETT KRITISKT MOMENT i Otterhällan-etappen är den cirka 40 meter långa passagen förbi Götatunnelns södra rör, ett arbete som beräknas ta 18 månader. Det här arbetet inkluderar bland annat så kallad försiktig sprängning av bergets takdel och förstärkning med jetinjektering som stabiliserar marken. I mitten av februari sprängdes de första salvorna.   – Nyligen har vi sprängt fram cirka tio meter takdel, men palldelen, alltså själva golvet lämnade vi. Detta gör vi för att Götatunnelns

David Hersvik

östgående tunnelrör går precis under och det är inte mycket berg emellan. Innan vi kan gå vidare och spränga palldelen så måste vi också ha utfört kontaktinjektering

– Att såga tar längre tid än att spränga men vi har Götatunneln under och då är det mer skonsamt att såga eftersom det inte ger några vibrationer. Vid takdelen och ovanför har vi däremot bättre kontroll på hur berget reagerar med en rad olika mätinstrument.

Allt eftersom man tar sig fram i berget så kontrolleras kontinuerligt bergtäckning och bärighet, inget lämnas åt slumpen.

LITE LÄNGRE FRAM kommer det så kallade yxhugget i berget, där mängden berg bara är ett par, tre meter. – Vi har redan information om berget här, bland annat från pålningar som gjorts för ett hus för någ-

Vid Rosenlund byggs nu etapp Otterhällans södra servicetunnel, utifrån och ner till spårtunneln. Där har nyligen vajersågningen avslutats för de tio första metrarna, snart påbörjas tunnelsprängningen, ett arbete som beräknas ta omkring ett år. FOTO: HENRIK EKBERG

ra år sedan. Men vi behöver verifiera detta med ytterligare sonderingsborrningar för att få reda på exakt hur den här jordfickan ser ut och hur långt den går ner. Vi vill förstås ha så mycket berg som möjligt. Här

kommer vi att förstärka jorden med jetinjektering, hur mycket beror på hur fickan ser ut. Arbetet med jetinjekteringen, som består av cement och vatten, beräknas ta cirka två, tre månader om förutsättningarna är

ungefär enligt vad vi vet i dagsläget, berättar David Hersvik.

EFTER DE MÅNADERNA behöver man också ta kärnborrhål för att se att jetinventeringen klarar projektö-

Så här går det för övriga Haga-etapper

När AGN Haga fick lämna sitt uppdrag gjordes en stor entreprenad om till fem mindre. Tre av dem pågår och två ska snart handlas upp. Så här är läget för samtliga fem Haga-etapper.

Byggvärlden har pratat med Helena Thysell Persson som är övergripande projektledare för Haga-etapperna.

Q Etapp Rosenlund:

Peab har tilldelats denna utförandeentreprenad som omfattar en betongtunnel på 250 meter mellan Otterhällan och Vasastan. Det är en huvudspårtunnel, ingår gör även en del av stationen i Haga. Tunneln ligger 25 till 35 meter under mark.

– Det handlar alltså om väldigt djupa schakter som vi kommer att göra framöver. Just nu pågår tätnings- och förstärkningsarbeten. Vi har börjat ta oss neråt och efter sommaren påbörjas arbetet med att schakta ned för att sedan bygga betongtunneln. Enligt kontraktet ska etappen vara klar i december 2029. Vi sitter just nu och tittar närmare på tidplanen för samtliga Haga-etapper för att få ihop gränssnitten mellan deletapperna på ett bra sätt och så att installationsentreprenören kan komma åt samtliga fyra deletapper när det arbetet påbörjas, säger Helena Thysell Persson.

Q Etapp Vasastan: Implenia är entreprenör för

etapp Vasastan som är en utförandeentreprenad och som omfattar en bergtunnel och stationen i Haga, en total sträcka på 900 meter. Den sträcker sig från Hagakyrkan ändå bort till Korsvägen. Det handlar om dubbelspårstunnel och två servicetunnlar samt det stora stationsrummet, allt beläget i berg.

Det är just den stora spännvidden som är utmaningen i den här etappen

– Stationen ligger cirka 25 meter under mark och har en spännvidd på 50 meter och är 250 meter lång. Det är just den stora spännvidden som är utmaningen i den här etappen, allt ska bäras upp av betongpelare. Tunneldrivningen och injekteringsarbetena har ganska nyligen startat. Implenia ska enligt kontraktet vara klar med denna etapp i mars 2029. Nämnas här kan också att det var Serneke Sverige som byggde stationsuppgången vid Handelshögskolan åt Akademiska Hus innan entreprenören gick i konkurs. Just nu ligger arbetet nere, men upphandlingsprocessen pågår.

Q Etapp Stora Hamnkanalen:

En totalentreprenad och den geografiskt minsta Haga-entreprenaden som omfattar 80 meter bestående av en betong-tunneldel och ett bergspåslag.

– Den är liten men utmanande

eftersom den passerar under Stora Hamnkanalen och Södra och Norra Hamngatan. Under Stora Hamnkanalen passeras även en övergång mellan berg och lera, vilket är speciellt, samt att kanalen måste vara farbar under hela byggtiden. Det innebär att det blir en ganska utdragen entreprenadtid eftersom arbetet måste utföras i serier och inte parallellt. Enligt kontraktstiden ska entre-

prenaden vara klar i juni 2029. Anbuden ska vara inlämnade senast 28 mars. – Vi hoppas kunna skriva kontrakt i april och att arbetet kan påbörjas i december.

Q Installationsentreprenaden: Är en totalentreprenad och sträcker sig över samtliga Haga-etapper. Här ingår samtliga installationer förutom hissar och rulltrappor,

alltså till exempel belysning, ventilation, skyltar, brand, allt som behövs för att färdigställa utrymmena för passagerarna. – Här ska anbuden vara inne i augusti i år och enligt vår tidplan ska kontraktsarbetena vara klara i maj 2030. Så fort kontraktskrivningen är gjord så påbörjar entreprenören projekteringsarbetet, säger Helena Thysell Persson.

HENRIK EKBERG

Vy över Rosenlund där Trafikverkets projektledning sitter för Haga-etappen och där bygget märks tydligt ovan mark. FOTO: TRAFIKVERKET

Helena Thysell Persson

Västlänken-etapp

rernas hållfasthetskrav. En annan förstärkningsåtgärd som kommer att användas i området med liten bergtäckning är rörspiling där stålrör på cirka 15 meter borras in runt tunnelns kontur och förstärks med fiberarmerad sprutbetong och stålbalkar på tvären.

– Det blir som en förförstärkning i berget så vi inte ska få utfall i berget när vi spränger. Det är en slags temporär förstärkning som hjälper berget att hålla formen, säger David Hersvik och fortsätter:

– En viktigt sak i det här arbetet

är att vi har en omfattande monitorering med olika typer av rörelse- och vibrationsmätare som ger utslag i god tid om något händer.

OTTERHÄLLAN-ETAPPEN är en utförandeentreprenad med hög samverkan, vilket betyder att Trafikverket arbetar nära och tillsammans med entreprenören.

– Vi jobbar som ett lag, det är öppna dialoger och mycket samverkan i det här projektet. Det fungerar väldigt bra med Veidekke.

HENRIK EKBERG

Kartan visar var det för närvarande sprängs tunnlar. Återstår gör framför allt delar av Korsvägen-etappen och den gamla Haga-etappen där Otterhällan är en av fyra entreprenader. Där ingår även en ren installationsentreprenad. Det som är blått och rött är uttaget berg, den blå färgen är spårtunnel och röd är servicetunnel. Sträckan med rosa färg återstår att spränga. BILD: TRAFIKVERKET

BX E-GENERATOR

Spara upp till 80 % på driftskostnader för dieselgenerator

VAD ÄR EN BX E-GENERATOR?

REX NORDIC BX e-generator är framtidens energikälla för bygg- och anläggningsplatser, evenemang, jordbruk och andra krävande miljöer.

❱❱ UTSLÄPPSFRI

OCH TYST

Miljövänlig lösning

- 99 % återvinningsbart batteri

❱❱ MARKNADENS

SÄKRASTE

BATTERITEKNOLOGI

- kräver inget ADR-tillstånd

- ingen risk på byggarbetsplatsen

❱❱ SMART LADDNING

Automatik väljer alltid den mest kostnadseffektiva laddmetoden – solenergi, el-nät eller generator

Se mer på våra webbplatser eller ring: rexnordic.com I 072-200 2222

❱❱ FUNGERAR

SOM ENERGILAGER

- alltid den nödvändiga kraften tillgänglig!

❱❱ PÅLITLIG I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

❱❱ 7 MODELLER, 6 -72 kW

Kan kopplas samman för att uppnå större batterikapacitet.

Bild

Bara fantasin sätter gränser för BIM vid Kaj 16

I Vasakronans projekt Kaj 16, som Vestia nu bygger intill älvstranden i Göteborg, har man som mål att jobba fullt ut med BIM.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur man kan använda detta, säger Martin Stridh, platschef på Vestia.

Mellan Platinan och älvstranden, strax nedanför Hisingsbron på fastlandssidan, har två av de totalt fyra kärnorna eller trapphusen nått en bra bit upp i luften. Arbetet med de båda andra betongkonstruktionerna pågår också och i april ska alla fyra stå klara. Kärnorna glidgjuts sakta men säkert, i övrigt kommer den spektakulära byggnaden att bestå av mycket trämaterial – och en del återbrukat. Men det kanske mest spektakulära, byggtekniskt sett, är att det mesta sköts digitalt. Pappersritningarna är i stora drag bortprioriterade.

– Vi jobbar med BIM fullt ut i den mån det går. Det finns vissa doku-

ment som vi måste skriva ut eller sätta upp på arbetsmiljötavlor. Men vår plan är att ha ett papperslöst bygge så långt vi kan, säger Martin Stridh där vi sitter i en av byggbodarna vid Lilla Bommen.

BIM-MODELLEN HAR TAGITS fram av Sweco, som står för projektledningen, och i portalen där den digitala 3D-modellen ligger finns även mycket annat tillgängligt som samtliga involverade med access har tillgång till via mobil eller padda. Martin Stridh visar på en skärm i boden hur programmet Streambim, som används just i det här bygget, ser ut.   – I portalen kan vi till exempel ta fram vanliga digitala ritningar som inte är modellbaserade, till exempel PDF-filer. Dessa kan man se i mobilen eller i paddan ute på arbetsplatsen. Till och med när källaren gjordes användes 3D-modellen för armeringen, berättar Martin Stridh.

Anledningen till att man valde BIM fullt ut var att fastighetsägaren Vasakronan tidigt hade som ambition att använda olika digitaliseringsnyttor i projektet.

I MODELLEN KAN man göra allt från mängdning till inköp av material. Det går att dela upp modellen i olika zoner så att man enkelt kan ta ut vilken mängd av ett material som behövs för en speciell zon och att det beställda materialet märks upp för just den zonen där det ska användas. Men det kräver förstås att bland annat projektörerna har gjort sitt jobb.

– De måste rita in och koda allt så det blir möjligt för oss att klicka på ett objekt i modellen och få fram all tänkbar information, vem som har ritat, vad för produkt det är, vem som är leverantör och så vidare. Så lite mer tid får läggas i projekteringsfasen, säger Martin Stridh.

Men det är tid som hämtas in i byggprocessen. Även om det krävs en viss inkörningsperiod.

– Det är en viss inlärningsprocess, som med alla nya program, men man kan se det som en skola där man lär sig något nytt och till och med är med och utvecklar programmet ytterligare, allt eftersom.

OM EN BYGGARE upptäcker att till exempel en dörr behöver bytas ut måste detta också ändras och dokumenteras i modellen.

– Fördelen är att man alltid har en modell som är uppdaterad. Om arbetsledaren till exempel står nere vid bygget och ser att något behöver justeras med ett avloppsrör så tar han en bild och länkar mig, det plingar till i min dator och jag ser ärendet direkt och kan snabbt länka tillbaka. Detta kan också skickas vidare till arkitekten eller projektören. Det blir ett snabbt flöde som ger många fördelar.

I modellen finns även information om arbetsmiljön, skyddsronder och annat som har med säkerheten

på byggarbetsplatsen att göra. Om något avvikande upptäcks görs en observation eller notering i programmet så att alla blir informerade och sen kan problemet åtgärdas och stängas i modellen.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur man kan använda modellen. Det blir också ett transparent och öppet arbetssätt, jag skulle säga att man minimerar risken för misstag, säger Martin Stridh.

Q I det här projektet är det mycket återbruk, hur funkar det med BIM? – Det funkar bättre på flera sätt. Man kan till exempel använda kodningar i Streambim för att se vilket material som vi kan återbruka. På det sättet kan vi filtrera vad vi kan återbruka och vilka mängder. Som till exempel kabelstegar, det är något som vi kan återbruka och få fram den totala mängden av. Annars hade man fått leta bland pappersritningar hur många kabelstegar som vi kommer att använda.

HENRIK EKBERG

Kaj 16 byggs mellan Vasakronans Platinan och älvstranden, strax bredvid Hisingsbron.

FOTO: HENRIK EKBERG

Programmet

används vid bygget av Kaj 16 heter Streambim. FOTO: HENRIK EKBERG

Kaj 16 kommer likt intilliggande Platinan att byggas ihop med Hisingsbron. På bilden syns hur betongen har jackats ut i kanten där byggnaden kommer att fästas.

FOTO: HENRIK EKBERG

Martin Stridh

Vår plan är att ha ett papperslöst bygge

KOMPLETT SORTIMENT

- klart för montering

Ifö vägghängda toaletter: Komplett sortiment och enkel installation 2025 kommer vi med ett komplett sortiment av vägghängda toaletter, utformade för att göra ditt jobb som installatör enklare och ge dina kunder fler alternativ. Oavsett om det handlar om en basmodell eller en premiumuppgradering kan du nu erbjuda en lösning för varje budget. I vårt nya sortiment ingår fyra modeller: Ifö Spira Classic, Style, Modern och Art, alla tillgängliga i olika prislägen för att passa dina kunders behov. Med funktioner som vår Rimfree®-teknik utan spolkant, ren design, enkel installation, mjukstängande sits och 10 års tillgänglighet av reservdelar har det aldrig varit enklare att installera och rekommendera rätt alternativ. Läs mer på ifo.se

Ingenjörer live-projekterar tillsammans i molnet

Ett nytt arbetssätt växer fram när projekteringen tar klivet upp i molnet. Där live-projekterar ingenjörer och konstruktörer gemensamt i realtid och då effektiviseras samordning och kommunikation. Byggentreprenören får en nyckelroll och återkopplar från bygget.

– Ett paradigmskifte som redan är ett kundkrav, säger Emil Darhult Janfalk, BIM-specialist på Afry.

Under pandemin förändrades projekteringen i byggprocessen. Ett nytt arbetssätt växte fram för ingenjörer och konstruktörer när de började projektera tillsammans i en gemensam BIM-modell i molnet.

– De tekniska förutsättningarna blev bättre, till exempel med serverhallar i Europa, berättar Emil Darhult Janfalk som är BIM-specialist på Afry.

EN INGENJÖR ÄR precis klar med sin 3D-modell av ventilationssystemet och har laddat upp informationen till den molnbaserade, gemensamma BIM-modellen. I samma stund granskar en elingenjör i projekteringsgruppen hur rören dragits och anpassar elledningarna efter det i realtid. Har de synpunkter kan rör eller ledningarna flyttas och det får genomslag direkt i modellen. De live-projekterar tillsammans för den bästa lösningen.

– När alla jobbar i samma modell på det här sättet blir det ingen förvirring vilken som är den senaste versionen, det finns ju bara en aktuell version som alla arbetar i. Det blir lättare att diskutera i en rak kommunikation. Fel som kollisioner och misstag minskar markant.

Ingenjörerna behöver inte längre vänta på avstämningen i projektgruppen för att diskutera fram hur ledningarna bäst ska kunna dras. Den saken är redan avklarad. Projekteringen blir ett kreativt samspel där representanter från olika kompetensområden löser problem och utmaningar tillsammans.

Samordningen blir därför bättre när informationen i modellen är tillgänglig i samma stund den uppdateras.

KRÖNIKA

Modellen fyller en större uppgift än att underlätta ingenjörernas jobb. På byggarbetsplatsen går entreprenören runt med modellen på sin bärbara dator och jämför den med verkligheten.

– Upptäcks felaktigheter tar entreprenören bild av till exempel en installation och skickar den till projektören med förslag på ändringar. Modellen uppdateras så att den överensstämmer hur det är verkligen blev på siten.

DET ÄR EN stor fördel, menar Emil. – Projektet får en mycket värdefull återkoppling som bidrar till att kvalitetssäkra både modellen och själva bygget. Det betyder också färre arbets-

platsbesök. Emil uppskattar att tusentals besök sparas eftersom man inte behöver köra bil och inspektera på plats. Granskningen och samordningen sker ju i molnet. Med tiden blir modellen en digital tvilling när samma information finns både digitalt och i verkligheten. Det betyder att underhållet i förvaltningen blir enklare att planera, budgetera och genomföra.

IDAG HAR DET nya arbetssättet blivit en del av vardagen för projektörerna på Afry. Under förra året projekterade man omkring ett hundratal projekt med det nya arbetssättet, uppskattar Emil. Främst har det handlat om industrier och bostäder i varierande storlek och omfattning.

Men att vrida klockan tillbaka till hur de jobbade tidigare blir svårt. Molnprojekteringen har kommit för att stanna. – I stort sett halveras projekteringstiden och det ger projektet en bättre ekonomi. Därför kommer kunderna kräva en effektivare projektering med molnet som bas. Och alla de fördelar och synergieffekter som uppstår. Emil ser ett vidare perspektiv som omfattar hela byggprocessen där modellen i molnet ständigt är aktuell och tillgänglig inte bara under projekteringen och bygget, utan även genom hela livscykeln.

– Ett paradigmskifte som skapar nya möjligheter i hela byggbranschen.

LOVE JANSSON

Digitalisering i byggbranschen

– dags för staten att kliva in?

Det börjar som det alltid gör. En byggarbetsplats, en halvfuktig bunt ritningar som cirkulerar mellan trailers och containrar, och en byggmötesagenda som någon febrilt skrollar igenom i mobilen. Digitaliseringen av byggsektorn går framåt – men i vilken takt? För varje ny innovation tycks det finnas ett skuggspel av gammal vana, motvilja och strukturell tröghet.

I ESTLAND SIGNERAS bygglov digitalt på några timmar, i Danmark är digitala fakturor lagkrav och i Singapore håller staten byggindustrin i handen genom att styra mot AI och automatisering. Och Sverige? Vi har en byggsektor som fortfarande till stor del drivs på papper och staten har gjort en del, men vi som land har som i många andra frågor valt en mjukare väg med riktlinjer och otydliga incitament. Byggsektorn står för nästan 11 procent av

Sveriges BNP och sysselsätter hundratusentals personer. Men produktivitetsutvecklingen har under decennier varit låg, och ineffektiva processer kostar branschen miljarder varje år. På vilket sätt kan staten bidra till att modernisera och effektivisera en av de mest konservativa men också absolut mest vitala sektorerna i Sverige?

VAD SKULLE HÄNDA om staten införde digitala krav i byggsektorn? Tänk om: Alla bygglovsansökningar måste ske digitalt med AI-stöd för granskning. Delar eller hela planprocessen digitaliserades. Alla fakturor, även mellan underentreprenörer, digitaliserades för full transparens. Digital tvilling-teknologi blev krav för större infrastrukturprojekt. Offentligt finansierade byggprojekt måste ha en digital projektledning och BIM-standard.

Skulle det vara en inskränkning i marknadens frihet? Eller snarare en nödvändig push för att utvecklingen i en av våra viktigaste branscher ska accelereras? Vi vet att byggsektorn ofta sitter fast i sina egna strukturer – men vi vet också att innovation föds ur tydliga riktlinjer och incitament.

JAG ANSER ATT samhällsbyggnad är världens roligaste bransch, och samtidigt fundamental för samhället i stort, utan bygg och fastighet stannar Sverige. Är det därför en för stor chansning att överlåta branschens digitala utveckling enkom till parterna i branschen?

Vi vet att det finns en stark kausalitet mellan digitalisering och produktivitet, en produktivitet vi i dessa tider såväl behöver.

Vi vet att staten kan påverka genom styrmedel, krav och incitament. Vi har sett det i andra länder. Frågan är inte om digitaliseringen

kommer till byggsektorn – frågan är hur lång tid vi tänker vänta på att den sker av sig själv.

SÅ VAD SÄGER du, Sverige? Ska vi låta det gamla skuggspelet av papper och manuella processer diktera framtiden, eller är det dags att kliva in i den digitala eran på riktigt?

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF FÖR DEN TEMPORÄRA FABRIKEN RAMIRENT

Olika team och kompetenser arbetar i realtid i BIM-modellen. FOTO:

Emil Darhult Janfalk, BIM-specialist på Afry. FOTO: PRIVAT

Effektivare planprocess med svenskutvecklat AI-verktyg

Planering av nya stadsdelar, bostadsområden och industriparker är ofta en segdragen historia. Ständigt kommer nya förutsättningar och projekteringen måste tas om. Det slösar tid och ekonomi. Arkitekten Sofia Malmsten utvecklade med Erik Forsberg en AI-lösning, Hektar, som genererar flera förslag på ett par sek- under. Ändras en förutsättning genereras ett nytt designförslag på samma korta tid. – De tidiga planeringsprocesserna blir enklare och effektivare, säger Sofia.

Att utforma nya stadsdelar tar tid. En mängd olika beslut och uppgifter gör att processen blir utdragen. Sofia Malmsten arbetade som arkitekt

med olika stadsutvecklingsprojekt.

Hon såg problemen som den långa processen orsakade och började fundera på hur planeringsfasen kan effektiviseras.

– Framför allt var det svårt att få överblick eftersom det fanns många hänsyn som måste tas, berättar Sofia. Det tillkom nya lagar, regler och krav under resans gång som gjorde att projekten blev allt mer komplexa.

UNDER PROJEKTERINGEN KAN även demografi, infrastruktur och politiska idéer kring förtätning påverka processen. Därför blev det svårt att planera utifrån hur det en gång var.

– All information är viktig i planarbetet och därför behövs projekteringen tas om när nya uppgifter kommer till. Dessa ständiga omtag blev ett tidsödande bekymmer, menar Sofia.

– Därför började jag tillsammans med Erik Forsberg ta fram en lösning med AI för att hitta ett smidigare arbetssätt.

Det blev Hektar. En molnbaserad AI-lösning som med generativ design automatiserar tidiga skeden av planerings- och konceptfasen. Samtidigt grundade Sofia och Erik 2020 företaget Parametric Solutions som idag har sex anställda.

ERIK KOMMER MED en kopp kaffe och vi sitter i deras nya kontor, granne med Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Sofia loggar in på Hektar på en stor skärm och visar hur den generativa tekniken fungerar.

– Kunden väljer sin plats på en global karta som framträder i 3D

med byggnader, vägar, infrastruktur och areor. Vi zoomar in på kvarteret som vi ska designa, säger Sofia och pekar på en tom yta mellan omkringliggande hus. Här ska nya bostadshus planeras och jag markerar området på kartan.

SOFIA LÄGGER TILL uppgifter, antal bostadshus och antal våningar, storlek på grönytor, parkeringsmöjligheter, anslutande vägar och annat i planprojektet. Med ett par knapptryckningar genereras på ett par sekunder flera tänkbara alternativ i 3D hur kvarteret kan komma att se ut och visas på skärmen. Bland den stora mängd som genereras väljer Hektar ut några stycken som bäst passar förutsättningarna. Det som tidigare kunde ta veckor att genomföra går nu på några sekunder.

Planprocessen är en kreativ fas där synpunkter kommer fram, till exempel att husvolymerna behöver ändras för att få en bättre fördelning av lägenheter. Sofia ökar volymen i AI-verktyget och nya alternativ genereras på samma korta tid.

– Då behövs inget manuellt arbete för att rita om volymerna, vänta på att det ska bli genomfört och betala fakturan för det. Om man vill få betydligt fler alternativ, säg ett tjugotal, för att värdera alla aspekter tar det längre tid och notan blir dyrare. Här finns en viktig ekonomisk aspekt, menar Sofia. Hektar genererar alternativen på kort tid och det blir inte längre nödvändigt att anlita externa konsulter i denna utvecklingsfas. Det sparar både resurser, tid och pengar. Steget till den färdiga projekteringen blir kortare.

Med hjälp av AI och 3D får användaren förslag på hur ett kvarter kan utformas som effektiviserar den tidiga planprocessen. BILD:

Tekniken kan appliceras på flera områden, till exempel för att underlätta markförvärv.

– Om en kommun eller utvecklare har tre olika tomter att välja på kan verktyget generera en tomtmodell som är optimerad efter de förutsättningar som ges i projektet, om det är av typen flerfamiljshus eller villaområde. Då kan användaren se vilket alternativ som passar bäst, vilket är en fördel om anbudstiden är knapp.

IDAG ARBETAR FRÄMST arkitekter, kommuner och fastighetsutvecklare med Hektar. I framtiden kan verktyget också bli användbart för entreprenörer.

– Med informationsmängden som genereras i husvolymerna kommer en byggentreprenör få en precis kalkyl till anbud och kan snabbare ta fram offerter.

I dagsläget finns liknande lösningar på marknaden, men de är anpassade för arkitekter. Hektar kräver däremot inga specialkunskaper och kan användas av ingenjörer eller tjänstemän utan kunskap och erfarenhet av projektering av byggnader. Därför är också marknaden stor, menar Sofia. – Vi vänder oss till den globala marknaden och har användare i andra länder.

UTVECKLINGSTAKTEN ÄR HÖG och teamet anpassar AI-verktygets algoritmer för att passa nya behov på marknaden. Målet är att tekniken ska kunna tillämpas på fler områden i hela byggprocessen för att underlätta och förenkla. Och det är ju välkommet i en pressad byggbransch.

En del av teamet i ett samtal kring AI-lösningen, från vänster Erik Forsberg, Alexander Radne och Erik Sandin.

BILD: PARAMETRIC SOLUTIONS

PARAMETRIC SOLUTIONS

Sofia Malmsten, Parametric Solutions. BILD: MARTIN SKARBY

”ETT HANDSLAG MÅSTE GÄLLA”

Tobias Andersson, vd Sveab, vill se större ansvarstagande i byggbranschen.

Han leder en av Sveriges största privatägda aktörer inom anläggningsbranschen. Tobias Andersson är vd för Sveab och han har upplevt hur affärskulturen både förbättrats och försämrats genom åren. – Ingen tar ansvar för fattade beslut längre, säger han.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Han är i princip född in i anläggningsbranschen. Tobias Anderssons pappa var chefsgeotekniker på Vägverket men det var mer av en slump att han valde samma bana.

– Jag ville verkligen inte jobba med anläggningssidan. Och så hamnade jag där ändå. Dagen efter min student var jag på väg hem och då stannade en granne som jobbade på Svenska Vägbeläggningar och frågade om jag ville börja jobba hos dem. Jag hamnade i en väldigt bra arbetsgrupp och jag har jobbat inom anläggning sedan dess, säger han.

Efter några olika jobb och befattningar i branschen startade han 2002 tillsammans med ledningen bolaget Sveab. Det såldes efter några år men 2009 var han med och köpte tillbaka bolaget från dåvarande ägare. Sveab är nu en av Sveriges större, privatägda aktörer inom anläggning med en omsättning på 1,4 miljarder. Man har fokuserat på anläggning och infrastruktur uteslutande mot offentlig sektor med närmare 90 procent LOU-upphandlade avtal. De stora beställarna är kommunerna i Stockholmsområdet, Trafikverket, Swedavia och Fortifikationsverket. De har även ramavtal med flera vattenverk runt om i Stockholm.

– Det kan vara ett ganska brett spektrum men vi håller oss till anläggning. Idag är vi 250 personer. Ungefär hälften är tjänstemän och resten yrkesarbetare. Vi har haft som filosofi att vi ska kunna sysselsätta hela styrkan i januari, februari och mars och sedan ska vi ha samarbetspartners som täcker upp när det är mer tryck. Det ska finnas en trygghet att vara anställd hos Sveab.

Det är relativt många yrkesarbetare och det är en förutsättning eftersom Sveab jobbar med många säkerhetsklassade entreprenader och beställare.

– Ska du klara av att jobba med säkerhetsklassade projekt behöver du ha koll på din personal. Prövningen är ganska hård. Vid varje nytt projekt provas personalen. Det är mixen som gör att Sveab är starkt. Det har kostat oss historiskt sett eftersom man kan köpa sig

billigare arbetskraft på annat håll men jag tror att erfarenhetsöverföringen blir bättre med egen personal. Vi lär oss av både de goda och dåliga exemplen. Ett av projekten som orsakat en hel del dåliga erfarenheter är entreprenaden på Årstafältet i södra Stockholm. I november 2022 stämde Sveab Anläggning och Keller Grundläggning genom sitt gemensamma projektbolag Skåp Stockholms stad. Bakgrunden var att man ansåg att exploateringskontoret utan rättslig grund hade hävt entreprenaden på grund av sättningar i projektets tunnlar. Nyligen kom tingsrättens dom som innebär att Skåp får rätt och att staden tvingas betala 245 miljoner kronor i uteblivna ersättningar, skadestånd samt räntor och rättegångskostnader. När domen blev offentlig var det både en lättnad och upprättelse för Sveab, menar Tobias Andersson.

– Jag tror fortfarande inte att jag har smält hur tydlig den här domen är. Den är prövad på varje yrkande. Jag har aldrig varit orolig för att staden skulle få igenom sin hävning. Det hade varit ett hot mot hela entreprenadbranschen. Jag skämtar inte. Det är jätteallvarligt om man skulle få bete sig som de har gjort. Men jag visste ju inte hur rätt vi skulle få, säger han.

Q Vad innebär utfallet i tingsrätten för Sveab?

– Hela processen har varit väldigt påfrestande. Vi stämde dem på 174 miljoner och vi får varenda krona. Och det är pengar som vi legat ute med i tre år. Hade vi som ägare inte klarat av att skjuta till de här pengarna för att finansiera hade det gått åt skogen. Det är hemskt. Vem tar ansvar för det? Nu har domen överklagats. Ska vi vänta ytterligare några år innan vi får ett slut på det här och skattebetalarna ska betala ränta?

Q Vad innebära det nu att domen överklagats till hovrätten för er?

– Att Stockholms stad nu överklagat domen för stora konsekvenser för Sveab, eftersom vi nu kommer behöva ligga ute med våra pengar ytterligare cirka två år. Pengar som vi naturligtvis skulle behöva för att fortsätta utveckla Sveab, säger han och fortsätter:

– Trösten i detta är att staden betalar elva procent i ränta från tingsrättsdomens datum. Vilket innebär att de kommer betala cirka 1,7 miljoner kronor i månaden fram tills att hovrätten kommer med ny dom. Men det är inte vår affärsidé att ligga ute med pengarna. Dessutom kommer både Skåp och staden lägga åtskilliga miljoner på rättegångskostnader. Att hovrätten skulle ändra den mycket genomarbetade tingsrättsdomen, finner vi osannolikt.

Q Har ansvarsfrågan förändrats i bygg- och anläggningsbranschen?

– Ja, den hanteras inte alls lika bra idag som när jag började. Vi har idag ett problem med att offentliga be-

Hela processen har varit väldigt påfrestande

ställare delegerar myndighetsbeslut till konsulter. När jag började 1989 då var ett handslag värt någonting. När jag tar dig i hand så vill jag kunna ta dig i hand igen om en vecka eller ett år, fem år. Men idag är det som gelé. Du får inget fäste. Jag tycker det är viktigt att branschen kommer tillbaka till att var och en måste ta ansvar för sina fattade beslut.

Q Hur vill du uppfattas som ledare?

– Jag tycker att saker och ting ska vara transparanta. Jag tror att jag uppfattas som ganska rak.  Ett handslag från mig då vet du att det gäller. Det viktigt att jag står för mitt ord. Jag tar ansvar. Kanske för mycket. Jag har haft alla tjänstemannabefattningar i företaget och det är både på gott och ont.  Jag har fått jobba med att backa ifrån problem i stället för att gå in i dem.

Q Är det viktigt för dig att kunna koppla bort jobbet?

– Ja, jag har levt med Sveab dygnet runt. Folk som man möter kanske tycker det är coolt att vara vd. Men det är inget coolt egentligen. Det är ansvar hela tiden. Jag har inte semester. Jag klagar inte men det är klart att du lever med ditt jobb. Och när en sådan här sak händer som Årstafältet och Stockholms stad så berör det mer än ett antal hundra miljoner. Man är taskig mot min personal och misskrediterar företaget. Det blir mycket större. Men det där måste man balansera.

Q Vad gör du när du inte jobbar?

– Jag har ett lantställe som jag ägnar all min tid åt. Jag och min fru och vår hund. Barnen är numer utflugna. Vilket ibland är lite tråkigt. Jag har lite skog och använder motorsåg. Jättehärlig huvudvila. Har ett litet sågverk och sågar egna plank. Det är jätteskön vila, säger Tobias Andersson.

TOBIAS ANDERSSON

Ї Familj: Gift, två utflugna barn och en hund.

Ї Utbildning: Fyra årig teknisk. Byggprogrammet.

Ї Låt: Ingen låt men var nyligen på musikalen Änglagård.

Ї Bok: En ond tid av Deepti Kapoor.

Ї Resa: Antibes med familjen. Ett trevligt resmål som de återkommer till.

Ї Kuriosa: Han har tävlingsrott över Ålandshav sju gånger med allmogebåtar. En häftig grej. Han anser sig vara en av de sämsta förlorarna som finns. Kan inte spela Fia med knuff med sina barn. Han måste vinna.

JURISTKRÖNIKAN

Stryk entreprenörens anbud ur entreprenadavtalet

Rubriken kanske får dig att höja på ögonbrynen, men det finns en poäng med förslaget att stryka entreprenörens anbud ur entreprenadavtalet. Jag ska förklara hur jag tänker.

AB-AVTALEN UTGÅR – med rätta – från att entreprenörens anbud ska utgöra en kontraktshandling. Kontraktshandlingarna i ett entreprenadavtal kompletterar varandra och ska förstås i sin helhet och sammanhang. Om det förekommer motstridiga uppgifter i handlingarna kan den så kallade rangordningsregeln komma i spel. Den säger helt enkelt att den högst rangordnade kontraktshandlingen får prioritet vid motstridiga uppgifter. Enligt AB 04 och ABT 06 hamnar entreprenörens anbud på plats fem i rangordningen. Det är ganska högt upp på listan, vilket innebär att exempelvis reservationer i anbudet kommer att prioriteras högre än uppgifter i lägre rankade handlingar.

Detta är som sagt utgångspunkten i AB-avtalen som beställaren kan ändra genom att skriva in en ny rangordningsregel i själva kontraktet. Beställaren kan då välja att helt stryka anbudet från listan över kontraktshandlingar.

Men varför skriver jag då som jag gör i rubriken undrar du kanske? Jo, därför att under mina snart 18 år som jurist på advokatbyrå har jag hanterat många tvister som har rört just reservationer i anbud. Jag har också granskat betydligt fler anbud som har innehållit svårtydda reservationer än vad jag har hanterat tvister.

DET FINNS SJÄLVKLART entreprenörer som är duktiga på att formulera tydliga reservationer. Men trots det är min uppfattning att texter i anbud inte upprättas med samma fokus på klarhet som själva kontraktet. När man skriver ett avtal – det spelar ingen roll vilken typ – tycker jag att utgångspunkten ska vara

Får kontrakt värt 1,5 miljarder i Ostlänken

lmplenia tilldelas kontraktet för den 8 kilometer långa sträckan ”Bibana Nyköping” längst Ostlänken. Kontraktet är värt 1,5 miljarder kronor.

lmplenia har tecknat avtal med Trafikverket för kontraktet för Ostlänkens deletapp Bibana Nyköping i Nyköpings kommun, Sörmlands

län. Sträckan är cirka 8 kilometer lång och omfattar en förgrening som går via tätorten och förbinder Nyköpings resecentrum och Skavsta resecentrum med den dubbelspåriga järnvägen. Ostlänken är en 16 mil lång ny järnväg mellan Järna och Linköping som knyter ostkustens städer och Stockholm närmre varandra. Den nya järnvägen, som är ett av Sveriges största samhällsutvecklingsprojekt, kommer att öka kapaciteten i järnvägsnätet och minska restiden, stärka arbetsmarknaden samt främja regional utveckling.

Delsträckan Bibana Nyköping ligger centralt i Nyköpings kommun och fungerar som en anslutning mellan den nya stambanan och Nyköpings tätort, Nyköpings resecentrum och Skavsta station. Den 8 kilometer långa delsträckan är uppdelad i två delar, den östra respektive västra delen om Nyköpings resecenter, och är planerad att trafikeras av regionaltåg som kan köra upp till 160 km/h utanför de tätbebyggda delarna av Nyköping. Projektet omfattar ny järnvägssträckning, flertalet broar, renovering, kurvrätning och rivning längs den befintliga järnvägen samt anläggningsarbeten.

Entreprenaden är en totalentreprenad med strategisk partnering i tre faser. Totalt uppgår den totala kontraktssumman för de tre faserna till cirka 1,5 miljarder. Projektets färdigställande beräknas till år 2031.

SAMUEL KARLSSON

att varje bestämmelse ska kunna förstås av en utomstående person som läser avtalet två år senare. Om bestämmelsen klarar det testet har författaren lyckats bra.

När det kommer till reservationer i anbud framstår de ofta som formulerade i hast och inte sällan hänvisar de till något som har diskuterats vid ett möte under upphandlingsfasen. Vissa mer ”generella” reservationer, som inte har något med den aktuella entreprenaden att göra, tycks vara hämtade från en anbudsmall. Att låta sådana texter bli avtalsinnehåll är inte en bra idé – vare sig för beställare eller entreprenör.

DETTA ÄR SKÄLET till att jag ibland säger till beställare att stryka anbudet från listan över kontraktshandlingar. Vad det leder till är vanligtvis ett samtal eller mejl från entreprenören som undrar vad som egentligen står på. Svaret på den frågan är inte mer kontroversiellt än att beställaren har noterat

reservationerna, vill diskutera dem för att säkerställa samsyn kring innebörden för att sedan formulera avtalstexter som kan föras in i kontraktet.

ATT GÖRA DEN övningen – i stället för att släppa igenom otydliga formuleringar – kan enligt min erfarenhet vara nyckeln till att undvika dispyter i ett senare skede. Att i första läget stryka anbudet kan alltså vara ett effektivt sätt att få upp frågan om reservationer på bordet, vilket jag menar är bra för både beställare och entreprenör.

PARTNER/ADVOKAT

OSKAR FRANKKI

DELPHI

Implenia tilldelas kontraktet för den 8 kilometer långa sträckan ”Bibana Nyköping” längs Ostlänken. BILD: TRAFIKVERKET

NKT:s fabriksbygge i Karlskrona – hö gt,

Den stora utmaningen är tidsplanen. Och att få nybygget, sprängningarna och renoveringen av en befintlig byggnad att samsas på en liten yta utan att störa produktionen i fabriken strax intill. Utöver stora entreprenörer som Skanska, ABB och Hitachi är även flera lokala leverantörer engagerade.

– Hela projektet är en uppvisning i logistik och samarbete, säger Maria Månsson, klusterledare på NKT.

Dimman ligger tät över Karlskrona skärgård just denna torsdagsförmiddag. Vi har tagit hissen upp till konferensrummet högst upp i torn nummer två, 144 meter över marken. Men av den i vanliga fall så spektakulära utsikten syns inte ett jota.

– Vi ber om ursäkt för vädret. Jag tror aldrig jag har varit med om att sikten varit så här dålig. Vanligtvis ser man Öland härifrån, säger Kristi-

an Olsér, senior fastighetsspecialist på NKT och samordnare för byggprojekten.

VID EN GYNNSAMMARE väderlek hade sikten också varit god över själva byggområdet och det tredje tornet som med sina 200 meter är näst högst i Norden efter Karlatornet. – Det ligger ett par hundra meter åt det hållet, säger Kristian Olsér och pekar ut i mjölken. Byggkranarna står fortfarande kvar, men tornet nådde sin fulla höjd i oktober.

Tornet har blivit ett signum för projektet och ett landmärke som (vanligtvis) syns långväga ifrån. Vid bygget användes glidformsgjutning, en metod där en form i stål fylls med betong och långsamt skjuts uppåt, centimeter för centimeter, allteftersom betongen härdar.

– Själva lyftet skedde med hjälp av hydraulik och processen pågick dygnet runt, berättar Maria Månsson. Förutom att se till att betongen

levererades i ett jämt flöde, var det ganska knepigt att få all armering på plats i väggarna medan tornet växte, liksom alla ursparningar för fönster, dörrar och infästningar för bjälklag.

Högspänningskabel i genomskärning. Höljet närmast metallen appliceras när kabeln hänger.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Gjutningen påbörjades i juli och nittio dagar senare, i oktober, var den klar. Under den perioden gick betongbilarna i skytteltrafik med leveranser varje timme. Samtidigt som väggarna kom på plats monterade man också den invändiga trappan.

NU ÅTERSTÅR BJÄLKLAGET och de maskiner som krävs för tillverkningen av högspänningskablar. På hyllan i konferensrummet finns en kabel i genomskärning. Där ser vi att aluminiumledaren i mitten är omsluten av ett plasthölje på några centimeter och det är just detta hölje som behöver appliceras i vertikalt läge. – Det finns ett sug efter högspänningskablar just nu, förklarar Kristian Olsér. Utan dem blir det inte mycket till grön omställning. Vi är stolta över att våra kablar just nu används vid flera stora gröna energiprojekt runt om i världen. Omkring tornet byggs ett helt

nytt fabriksområde som, precis som den befintliga fabriken, ska innehålla ett komplett produktionsflöde, testanläggning och materiallabb. När alltsammans står färdigt 2027 kommer detta att vara världens största fabrik för tillverkning av högspänningskablar till sjöss.

– Allt som allt bygger vi över 100 000 kvm, säger Kristian Olsér. Men om vi bortser från tornet är detta ett ganska konventionellt bygge, med gjutna betongplattor och stommar i stål och betong. Vi bygger också om en del befintliga lokaler.

DET SOM UTMÄRKER projektet är framför allt den snäva tidsramen och det faktum att så många aktiviteter behöver samsas på en liten yta. Från det att NKT:s styrelse klubbade investeringen i maj 2023 har bygget i princip varit i gång dygnet runt. För att över huvud taget få plats var man tvungen att spränga bort ett helt berg, vilket tog ett år. De sprängde,

Det tredje tornet vid NKT:s anläggning är med sina 200 meter den näst högsta byggnaden i Norden efter Karlatornet.

FOTO: NKT

hö gt, komplext och pågår dygnet runt

grävde, pålade och drog fram infrastruktur samtidigt. I februari 2024 var den 15 meter djupa källaren till tornet klar. Då var det dags att börja gjuta alla plattor och starta gliden för tornet, men först måste sprängningarna vara klara.

– Många moment har behövt samordnas, förklarar Maria Månsson. Det kräver ett enormt lagarbete och samarbete på alla plan om det ska fungera. Inget enskilt moment kan tillåtas spräcka tidsplanen, så alla prioriteringar gör vi tillsammans.

SAMTIDIGT PÅGÅR produktionen i den befintliga fabriken som vanligt. När vi tagit hissen ner till fabriken vid tornets fot ser vi hur den stora svarta kabeln rinner ner från tornet genom ett hål i taket, förbi inspektören och vidare bort till nästa led i processen.

NKT genomför bygget i samarbete med några större underentreprenörer och ett stort antal mindre.

– Vi är många involverade i projektet med att bygga världens största

fabrik för högspänd sjökabel, säger Kristian Olsér. Skanska, Hitachi och ABB är bara några av våra leverantörer. Vi har många lokala leverantörer, vilket bidrar till tillväxt i regionen.

ALLT SOM ALLT är en bra bit över tusen personer engagerade i själva bygget.

En av de saker som sticker ut är prislappen. Den totala investeringen är på 1,3 miljarder euro, men då ingår alla maskiner i fabriken samt ett kabelläggningsfartyg.

Priset påverkas också av den tajta tidsplanen och vilka resurser som finns tillgängliga. Det kostar förstås att ha arbetet i gång dygnet runt.

Q Varför är det då så bråttom?

– Det är kundernas behov som styr, säger Maria Månsson. Vi bygger inte på spekulation, NKT har sin produktion intecknad under många år framöver. Så snart fabriken är färdigbyggd och testkörd börjar vi tillverka kabel åt kunder som väntar. BENEDIKTA CAVALLIN

Nordiske Kabel- og Traadfabriker A/S (NKT)

Q NKT är ett danskt företag specialiserat på högspänningskablar och optiska lasrar.

Q NKT grundades 1891 och tillverkade till en början glödlampor.

Q Fabriken på Verkö i Karlskrona flyttades hit från Västberga utanför Stockholm 1992.

Q 2017 övertog NKT verksamheten från ABB.

Q 2021 lät de bygga ut fabriken med ett andra torn som fått namnet, NKT Lighthouse.

Q Det tredje kabeltornet är näst högst i Norden med 200 m över mark och 15 m under mark.

Q Tornet 23 x 23 m brett och har 20 våningar.

Q Bygget av tornet och fabriken ska vara klart 2027.

Merparten av tornet försvinner upp i dimman. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Maria Månsson och Kristian Ohlsér har aldrig varit med om att dimman legat så tjock över Karlskrona. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

I den befintliga fabriken på området pågår produktionen som vanligt under hela byggtiden. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Kristian Olsér är Fastighetsexpert och Maria Månsson är Klusterledare på NKT. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Ingves om svårigheterna på bostadsmarknaden

Den tidigare riksbankschefen

Stefan Ingves talade vid Byggmässan om det ekonomiska världsläget, men han hann även kommentera den svenska bostadsmarknaden för Byggvärlden.

Stefan Ingves gick med stora penseldrag igenom den globala världsekonomin. Han berättade bland annat att Sverige är en extremt liten öppen ekonomi i det stora hela, men också att Ryssland är en ”ekonomisk dvärg vad gäller BNP om man till exempel jämför med EU.

De flesta reglerna är till för att gynna de som redan är inne i marknaden men missgynnar samtidigt de som är utanför

– Sveriges BNP är en fjärdedel av Rysslands och Ukrainas är betydligt mindre än Sveriges, berättade han.

Men den stora draken i väst berördes också och där är BNP-tillväxten stark, samtidigt har USA en enormt hög statsskuld, långt över 100 procent av BNP, att jämfört med Sveriges dryga 30 procent.

– Men de har ett enormt privilegium eftersom dollarn är en världsvaluta, men på lång sikt kan det komma att ändras, så var det med pundet.

Han redogjorde för Boverkets siffror om att det sannolikt kommer att byggas runt 30-40 000 bostäder om året framöver.

Q Vilken betydelse har byggsektorn för svensk ekonomi?

– Så länge jag minns har man alltid diskuterat byggsektorn i Sverige. Även om man går långt bak i tiden såg man redan då inte enbart sektors som någon som byggde hus utan en sektor som fungerade som en slags konjunkturregulator eller vad man ska kalla det. Så har det varit så länge jag kan minnas. Samtidigt har det funnits en parallell diskussion där det inte riktigt går att reglera fram byggandet.

HAN ÄR INTE direkt förvånad över att det har gått långsamt för byggsektorn att återhämta sig från den höga inflationen och den höga räntan.

– Inflationen har sjunkit från någonstans kring tio procent och lånens förhållande till räntan är väldigt stor och då slår det förstås rakt in i hushållen och byggsektorn eftersom det är så vårt system ser ut.

Q Görs det tillräckligt för att få i gång byggandet?

– Jag har ingen anledning att ta ställning till den frågeställningen, det ska skötas av sektorn själv, av köpare och säljare, långivare och låntagare. På regeringsnivå hamnar man ofta i frågeställningen att man borde säga nej när det gäller att låna mera och sen tillåter man ändå det förr eller senare och så blir det problem längre fram. De delarna har inte imponerat på mig och det har ytterst att göra med att vi har så stora strukturella frågeställningar inom bostadssektorn som vi i Sverige inte orkar hantera. Det är egentligen kärnan i det hela

och det skapar en massa svårigheter för alla möjliga. Framför allt får man då en svårighet vad gäller fördelningen av bostäder mellan de som är inne på bostadsmarknaden och de som är utanför. De flesta reglerna är till för att gynna de som redan är inne i

Det vill Ola Serneke se för att få fart på byggandet

Byggbranschen börjar återhämta sig från några tuffa år. Men det krävs mer från regeringen sida för att få fart på byggandet. Det menar Ola Serneke som var en av talarna på Byggmässan i Stockholm.

En av de mer uppskattade talarna på Byggmässan var Ola Serneke som bland annat höll ett seminarie om att bygga högt med utgångspunkt från förverkligandet av Karlatornet i Göteborg. I samband med det lyfte han fram några punkter på åtgärder som han vill se från regeringens sida för att få fart på byggsektorn.

Tittar vi historiskt så ser vi att det vänder upp igen efter varje nergång

– Tittar vi historiskt så ser vi att det vänder upp igen efter varje nergång som byggbranschen drabbats av. Det spelar ingen roll om det är ränteökningar, konjunktursvackor eller konstandsökningar som ligger bakom nergången. Efter några tuffa år vänder det upp igen. Det finns ett underliggande behov av att bygga mer, säger han.

ÄVEN OM DET finns ljusningar i konjunkturen vill han se fler konkreta åtgärder från regeringen.

– Vi måste få en friare hyressättning. Den ska inte vara helt fri men

det behövs en flexiblare marknad för att få fart på byggandet av hyresrätter i bättre lägen där det idag byggs bostadsrätter. För den som har en hög lön idag men som kanske inte har två miljoner på banken skulle det vara ett attraktivt alternativ med ett boende med en lite högre hyra.

EN ANNAN ÅTGÄRD som Ola Serneke efterlyser är rätt till avdrag på momsen för bostäder, precis som det finns för lokaler och kontor idag.

– Vi har haft en kostnadsökning per kvadratmeter på bostäder som inte motsvarar löneökningarna. Kraven och kvalitén på bostäderna är mycket högre idag än de var för 30-40 år sedan. För att minska på kostnaderna borde det bli möjligt att dra av momsen för bostäder. Det är en ganska självklar åtgärd som regeringen skulle kunna genomföra, säger Ola Serneke som avslutning på sitt seminarium på Byggmässan.

SAMUEL KARLSSON

marknaden men missgynnar samtidigt de som är utanför. Så länge man inte orkar ta tag i det där så har vi det som vi har det i Sverige. Man borde tagit tag i detta för länge, länge sen, säger han och fortsätter: – Ett annat sätt att utrycka detta

i andra ordalag är att om man tittar på den svenska bostadsmarknad så är det så att medianväljaren har beviljat sig själv förmåner. Men man har oändligt svårt att ta sig ur det, även om man förstår problemen.

EKBERG

De är intressantaste utställaren på

Moasure utsågs till Byggmässans mest intressanta utställare. Priset delas ut av Byggvärlden och Byggfakta och juryn motiverar sitt val med att ”det är en produkt som förenklar mätprocessen inom bygg- och anläggningssektorn.”

Angelica Claesson, marknadsföringsansvarig Norden, tog emot priset. – Det är jättekul att vi uppmärksammas så här. Det är en stor ära att få vara här och priset ligger mig varmt och hjärtat. Det är det första priset vi får i Sverige. Vi känner stor ödmjukhet och tacksamhet inför utmärkelsen, säger Angelica Claesson.

ENLIGT MOASURE SJÄLVA har de skapat världens första rörelsebaserade mätverktyg. Det kan användas till att mäta och rita oregelbundna ytor, beräkna area, volym och höjdskillnader. Produkten ansluts till mobil eller surfplatta via Bluetooth och sedan görs beräkningarna medan använda-

ren förflyttar sig. Varken GPS eller fri sikt krävs. Resultaten kan exporteras till bland annat CAD och PDF. Moasure är utvecklad i England, men på Byggmässan passade de på att visa upp sin produkt och patenterade teknologi för den svenska byggoch anläggningsbranschen.

Juryn, som bestod av representanter från Byggfakta och Byggvärlden, har bedömt innehållet i utställarmonterarna och spanat efter produkter och innovationer som knyter an till mässans fokusområden och bidrar till något extra intressant och nytänkande i byggbranschen.

Q Juryns motivering: ”En produkt som förenklar mätprocessen inom bygg- och anläggningssektorn. Det handlar om en rörelsebaserad mätteknik kopplad till mobilen. Den fångar digitalt upp komplexa och oregelbundna ytor, beräknar area, omkrets, volym och mäter höjdskillnader. Priset tilldelas Moasure.” ANNA SJÖSTRÖM

HENRIK

Tidigare rIksbankschefen Stefan Ingves på Byggmässan.

FOTO: HENRIK EKBERG

Angelica Claesson, marknadsföringsansvarig Norden, fick ta emot blommor, diplom och en årsprenumeration på Byggvärlden i pris. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Ola Serneke medverkade i flera programpunkter under Byggmässan i Kista. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH

BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i

byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.

VI JOBBAR AKTIVIT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riksoch branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP HÄR

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin och byggcheferna.se

SsangYong är tillbaka under nytt namn

Den koreanska biltillverkaren SsangYong byter namn till KG Mobility (KGM), och gör ett nytt försök att slå sig in på den svenska marknaden. Nu slår man på stora trumman för modellen Musso som man hoppas ska kunna bli en storsäljare.

Musso har fått beteckningen Grand och går att beställa med gaskonvertering. Detta innebär att motorn är anpassad för antingen en kombination av diesel och gas eller enbart diesel. Däremot går det inte att köra den enbart på gas.

I verklig körning med gas i tanken kan man räkna med att dieselförbrukningen halveras från en liter per mil till cirka 0,5 liter per mil, samtidigt som det går cirka 0,2–0,3 kilo gas. Räckvidden för gasen är cirka tio mil, vilket förlänger bilens totala räckvidd med ungefär lika mycket.

TROTS BEGRÄNSNINGARNA GER gasinblandningen rätt till rejäla skattelättnader, och med en årsskatt på måttliga 1493 kronor blir den högintressant för den som vill undvika den höga malusskatten de första tre åren.

Musso Grand har som namnet antyder vuxit jämfört med sin föregångare, framför allt tack vare ett större flak. Måtten är nu cirka 1,6 x 1,6 meter, vilket är en fördel som behöver lasta mycket. Flakets bakläm är låsbar och integrerad med bilens centrallås, och som tillval finns ett täckjalusi från danska MountainTop.

INTERIÖREN HAR FÅTT ett lyft jämfört med tidigare modeller och det inkluderar ett nytt infotainmentsystem samt ett digitalt mätarkluster.

Musso Grand har också vissa unika designelement, som en ratt med varierande tjocklek beroende på grepphöjd. Detta kan kännas ovant i början, men blir snabbt en vanesak.

Bilen är utrustad med moderna förarassistanssystem, inklusive adaptiv farthållare, filhållningsassistans och automatiskt avbländande helljus. Musso är byggd på en ramkonstruktion, vilket ger fördelar vid terrängkörning och när man lastar eller drar tungt. Instegsversionen har bladfjädring, medan högre utrustningsnivåer har skruvfjädring.

Musso Grand erbjuds med fyrhjulsdrift och lågväxel, vilket är en fördel om man behöver använda den i terräng. Släpvikten är maxime-

rad till 3 000 kilo, och lastkapaciteten för gasvarianten är 715 kilo.

PRISMÄSSIGT BÖRJAR instegsversionen på 462 375 kronor inklusive moms, men importören förväntar sig att den högre utrustningsnivån, Black Line, blir vanligast i Sverige. Den kostar 524 875 kronor inklusive moms. Med tillval som gaskonvertering (62 488 kronor) och dragkrok (cirka 9 000 kronor) landar priset nära 600 000 kronor.

KGM ser kommuner och företag som de primära köparna för Musso Grand, särskilt de som värdesätter möjligheten att tanka miljöbränslen. Dock kan avsaknaden av en renodlad gasdrift vara en nackdel i denna kategori.

KG MOBILITY MUSSO Grand är en robust pickup som även riktar sig till kunder med behov av en arbetsbil med terrängegenskaper. Den stora fördelen med Musso

Grand är gaskonverteringen och flakets storlek och viss utrustning, men prisskillnaden mot konkurrenterna är troligen för liten för att den ska kunna ta några större marknadsandelar.

DEN STORA FRÅGAN är snarare om KGM kommer att kunna locka tillbaka SsangYongs tidigare kunder, märket har trots allt inte sålts på många år i Sverige.

PETER FREDRIKSSON

än tidigare modeller.

KGM Musso Grand 2,2 e-XDi 4x4 CNG

Q Pris: Från 462 375 kronor (exkl gaskonvertering)

Q Gaskonvertering: Cirka 60000 kronor

Q Motor: Diesel-gas, 4-cylindrig radmotor med turbo.

4 ventiler per cylinder, 2 överliggande kamaxlar.

202 hk (149 kW) vid 3 800 varv/minut.

441 Nm vid 1 600–2 600 varv/minut

Q Drivlina: Fyrhjulsdrift, 6-växlad automatlåda

Q Hjulupphängning och fjädring: Fram: Dubbla triangellänkar.

Bak: Stel axel med skruvfjädring

Q Hjul och däck: Lättmetallfälgar, bredd 7,5 tum, däckdimension: 255/60 R18

Q Längd/bredd/höjd: 542/195/189 cm

Q Tjänstevikt: 2 275 kg

Q Maxlast: 715 kg

Q Max släpvagnsvikt: 3 000 kg

Q Bränsleförbrukning diesel (WLTP): 0,92 l/mil

Q Garantier: Nybilsgaranti 5 år

Q Årlig skatt för gaskonverterad bil: 1 493 kronor.

Musso Grand är ett robust arbetsfordon med en gaskonverterad motor under huven.

FOTO: KGM

Musso Grand har ett nytt och mer modernt infotainment-system

Flaket erbjuder gott om utrymme för last.

Längre drifttid på en laddning

Q Den uppdaterade EC230 Electric klarar nu en hel dags drift på en enda laddning. Grävaren ska vara idealisk för bullerkänsliga områden och skyddade miljöer.

Q Förlängd drifttid på 7–8 timmar per laddning tack vare ett 600 V litiumjonbatteri med en kapacitet på 450 kWh.

Q Har en toppeffekt på 160 kW, en prestanda som motsvarar dieselbaserade grävmaskiner, medan snabbladdning gör att batteriet kan nå 80 procent på bara en timme med en 250 kW laddare.

Q Verkningsgraden i hydrauliken har också förbättrats med 10 procent.

www.swecon.com

Brandskyddslösning för ventilationskanaler

Q Rockwool Conlit Fire Mat är en flexibel, formstabil nätmatta som är designad för att skydda ventilationskanaler mot brand. Den nya tjockleken på 70 mm är typgodkänd för E160 vilket i kombination med den låga vikten gör att produkten passar bra för brandskydd av cirkulära ventilationskanaler.

Q Stenullsprodukten har Conlit Fire Mats unika obrännbara egenskaper samtidigt som den är vattenavvisande och har lång hållbarhet.

Q Den befintliga produkten Conlit Fire Mat 80 mm kommer att finnas kvar i sortimentet och används när brandkravet är EI90. www.rockwool.se

40 nya kulörer

Q Svenska Klinta har 115 kulörer i sitt färgsortiment och utökar nu med ytterligare 40.

Q Klintas väggfärg och takfärg är märkt med Svanenmärket samt EU-Blomman och innehåller mindre än 1g/l VOC.

Q Alla kulörer går att beställa på provark. Handmålade provark kräver kräver 1 cl färg per prov, vilket jämfört med en traditionell provburk innebär en besparing på 98 procent.

Q Väggfärgen är matt (glans 7), vår takfärgen är helmatt (glans 3), och snickerifärgen är halvmatt (glans 20). All färg är lättmålad, reptålig och tvättbar. www.klint.com/sv

Av: Annika Rådlund

Batteridriven excenterslip

Q I februari lade Festool till de nya batteridrivna excentersliparna ETSC 2 125/150 till sortimentet. De drivs med 4,0 Ah-batteri som även passar till Festools övriga 18V-maskiner. Den borstlösa ECTEC-motorn ska vara kraftfull och nästan underhållsfri.

Q Vibrationsskyddet går det att arbeta bekvämt och det underlättar när man behöver slipa ovanför huvudet.

Toppstöd till stege

Q Integrerad LED-ljusring gör det lättare att se ojämnheterna i ytan. Belysningen kan ställas in på maskinen eller via Festool-appen. På maskinen finns tre olika ljuslägen: 100 procent, 50 procent eller släckt. I Festool-appen går även att dimra ljuset steglöst och ställa in efterbelysningen exakt, vilket gör det enklare att kontrollera ytkvaliteten efter slipningen.

www.festool.com

Plankor tillverkade av återvunnen plast

Q Telesteps toppstöd till Prime Telskopstegar ger ett avstånd mot ytan stegen står mot, vilket ska ge bättre och säkrare arbetsställning. Det kan användas på plana ytor, inner- och ytterhörn, samt på runda objekt som stolpar och träd. Toppstödet är utrustad med gummipluggar för att förhindra märken när stegen placeras mot exempelvis väggar inomhus.

Q Levereras med två uppsättningar adaptrar för att passa alla Prime-stegar och är lätt att montera på sidoprofilerna under översta steget. www.hultaforsgroup.com

Klassiker

Q Den välbekanta doftgranen, Wunder-Baum föddes redan 1952 och de tillverkas i Strömstad. Idag finns granarna tillgänglig i cirka 30 olika dofter. I februari lanserades den nya doften Coconut.

Q Den nya doften Coconut är en blandning av rostad kokos, nötaktig tonkaböna och kryddad vanilj.

Q Bör hängas fritt, öppnas i toppen av förpackningen och sedan drar man ut cirka en centimeter av granen varje vecka – mer om man vill ha mer doft, mindre om man önskar mindre doft.

Q Passar bra i till exempel bilen, i grävmaskinen, personaltoaletten, i båten eller i garaget.

www.seab.se

Q Gop lanserar Neular som är ett hållbart alternativ till trä, plankorna är tillverkade av 100 procent återvunnet plastavfall. De har lång livslängd, kräver minimalt med underhåll och de går enkelt att hantera med traditionella verktyg - något som ska göra det kostnadseffektivt för professionella byggprojekt.

Q Produceras av återvunnen plast från hushållsavfall.

Q Brett utbud av av dimensioner och färger.

Q Idealiskt i miljöer där fukt, mögel och kemikalier vanligtvis påverkar traditionella byggmaterial.

Q Passar till allt från staket, bullerplank och bryggor till fasader och offentliga inredningar.

Q Materialet kan sågas, borras, fräsas och skruvas med vanliga verktyg.

www.gop.se

Mix & match

Q Med nyheten Mix & Match från Geberit går det att själv bestämma vilket tvättställ som ska kombineras med vilken möbel. Möblerna är utrustade med extra stort utrymme eftersom det traditionella utskärningshålet avsett för avloppet inte behövs – något som annars är ett vanligt problem i en klassisk badrumskommod. För att optimera förvaringsmöjligheterna i badrummet ytterligare går det att kombinera flera sidoskåp eller högskåp till underskåpet. www.geberit.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn

Johanne Fallhagen Skanska Sverige AB Gylleskolan

Lars Edvin Larsson Kevves Bygg AB Tröingeskolan F-9

Magnus Rudén TM2 Bygg AB Selma 2, Kvarter 2

Lars Edvin Larsson Kevves Bygg AB Nya Östergårdsskolan

Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Tornérparken

Mattias Modén Peab Anläggning AB Division Väst Falköping Tågdepå

Anders Schöön, Emelie Daun Green Peab Sverige AB Kalkbrottet, Brf Krita, et 2

Simon Campbell GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB Palmbohult,

Stefan Nordkvist NCC Sverige AB Nibbleskolan

Magnus Insulan T-Byggen Sverige AB Platån, Säteriet., etapp 1

Johan Svensson Lindesberg’s Bygg AB Punkthus Fotbollsplanen

Per Wall Boetten Bygg AB Bäckahagens skola hus A-C etapp 2

Jörgen Larsson, Martin Ström, Ulf Larsson

Projektrubrik

Nybyggnad av skola i Borlänge

Nybyggnad av skola och idrottshall på Tröingeberg, Falkenberg

Nybyggnad av flerbostadshus i Backa, Kvarter 2, Göteborg

Nybyggnad av skola i Halmstad

Nybyggnad av flerbostadshus i Järfälla

Tillbyggnad av tågdepå i Falköping

Nybyggnad av flerbostadshus i Limhamn

Kommun Byggkostnad

Borlänge kommun 541 mkr

Falkenbergs kommun

335 mkr

Göteborgs stad 320 mkr

Halmstads kommun

Järfälla kommun

Falköpings kommun

Malmö stad

300 mkr

250-350 mkr

285 mkr

250 mkr

Nybyggnad av lager i Örebro Örebro kommun Ej officiell

Rivning och nybyggnation av skola i Hallstahammar

Nybyggnad av flerbostadshus på Råda Höjder i Mölnlycke, Härryda, etapp 1

Hallstahammars kommun 250 mkr

Härryda kommun 200-300 mkr

Nybyggnad av punkthus i Lindesberg Lindesbergs kommun 200-250 mkr

Om- och tillbyggnad av skola i Bandhagen, Stockholm etapp 2

T3 Hus 1 AB Ulricehamns Kulturhus Nybyggnad av kulturhus i centrala Ulricehamn

Sam Carlson Peab Sverige AB Fanfaren 9, område B Nybyggnad av kontor och handel i centrala Karlstad

Klas Taberman MVB Öst AB Hornsbruksgatan Nybyggnad av tunnelbanebyggnad på Södermalm

Stellan Haraldsson Peab Sverige AB Trönninge SÄBO och förskola

Nybyggnad av SÄBO (Särskilt boende) och förskola i Varberg

Johan Svensson Lindesberg’s Bygg AB Sjövallen, Centralparken Nybyggnad av punkthus i Frövi, Lindesberg

Johan Svensson Lindesberg’s Bygg AB Kv Bågen Nybyggnad av flerbostadshus i Lindesberg

Anders Ericsson, Kasper Nilsson Peterson & Hansson Byggnads AB Termometern

Ombyggnad till särskilt boende på Bäckagård i Halmstad

Stockholms stad Ej officiell

Ulricehamns kommun Ej officiell

Karlstads kommun Ej officiell

Stockholms stad 200 mkr

Varbergs kommun 200 mkr

Lindesbergs kommun 150-200 mkr

Lindesbergs kommun 150-200 mkr

Halmstads kommun

150-200 mkr

Gustav Nordgaard SEHED Bygg Hälsingland AB Särskilt boende Bollnäs Nybyggnad av särskilt boende i Bollnäs Bollnäs kommun 150 mkr

Tomas Samuelsson Rune Adielsson Byggnads AB Nytorpskolan, Förlängningsrenovering/kundanpassningar

Förlängningsrenovering och kundanpassningar av skola i Angered

Claes Fogelberg MTA Bygg & Anläggning Halland AB Brf Urmakaren, etapp 1 Nybyggnad av seniorbostäder i Ystad, etapp 1

Kenneth Larsson Sterner Stenhus Fasad AB Tungelstavägen

Renovering av flerbostadshus mm i Västerhaninge

Fredrik Guldstrand Ro-Gruppen Koncept AB Lidl och parkeringshus Nybyggnad av parkeringshus och livsmedelsbutik i Borås

Krystof Socha NordByggen Sverige AB Fjärilshusen, etapp 3 Nybyggnad av småhus i Järfälla

Ragnar Didriksen Didriksen Fina Hus AB Gävle teater

Johan Gerstner, Annica Hägg

Skanska Sverige AB Grönkulla, etapp 4

Peter Johansson Byggmästarn i Skåne AB Anneroskolan Idrottshall, matsal och kök

Göteborgs stad 140 mkr

Ystads kommun

Haninge kommun

Borås stad

Järfälla kommun

Upprustning av teater i Gävle

Ombyggnad och nybyggnad av bostäder i Helsingborg

Nybyggnad av idrottshall, matsal och kök mm vid skola i Helsingborg

Kristian Jansson Servicekuben AB Västra Värlinge Nybyggnad av radhus i Trelleborg

Anton Johansson RO-Gruppen Stockholm AB Etapp 2 - Livli Kungens Kurva

Frida Täcklind Veidekke Entreprenad AB Månstenen

Magnus Alvkäll Kvarnverket AB Brf Sommarskogen

Mikael Parkle Selbergs Entreprenad i Umeå AB Plikt- och prövningsverket

Pierre Svedberg RO-Gruppen AB Brf Hässlepark

Krystof Socha NordByggen Sverige AB Fjärilshusen, etapp 2

Johan Svensson Lindesberg’s Bygg AB Tempelbacken

Johan Abrahamsson Byggarvid AB Brämhults Höjd

Mikael Heinonen Peab Sverige AB Brf Gyllins Park, et 2

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

ByggOne Sweden AB Södertälje

Estpol Måleri AB Hägersten

Grasso Mur & Puts AB Tyresö

Kranteam Sverige AB Upplands Väsby

wisr electric AB Stockholm

Albashir VVS AB Enskede

Forsman Montage AB Vallentuna

DM Konstruktion AB Skärholmen

M Huldt Byggservice AB Muskö

MBAL Måleri AB Stockholm

Klaff Byggnads AB Sollentuna

Svenska Esset AB Nynäshamn Vent Vikings AB Norsborg

Alharby bygg AB Farsta

Uppsala län

Engbergs Måleri i Uppsala AB Uppsala

Skoklosterformarmeringgrundbet AB Enköping

Yxholmen Teknik AB Uppsala

Södermanlands län

Källbackens måleri AB Eskilstuna

West Bygg & Kakel AB Katrineholm

Östergötlands län

WA montage SWEDEN AB Norrköping

Kronobergs län

Flexiservice AB Växjö

Kalmar län

TN Glas och Montage AB Mörlunda

Blekinge län

Bygg & Montera Mera Sydost AB Nättraby

Ronneby Mark & Gräv AB Karlskrona

Skåne län

B.R. Bygg Produktion & Service AB Borrby Lödde Plåt Helsingborg AB Helsingborg Leijonhufvud Bygg och Renovering AB Trelleborg

Ågårdens Entreprenad AB Tollarp

100-150 mkr

120 mkr

100 mkr

100 mkr

Gävle kommun 90 mkr

Helsingborgs stad 90 mkr

Helsingborgs stad

Om- och tillbyggnad av affärshus i Huddinge

Nybyggnad av bostäder i Täby

Nybyggnad av flerbostadshus, Karlstad Etapp 1

80-100 mkr

Trelleborgs kommun 85-90 mkr

Huddinge kommun 85 mkr

Täby kommun 60-80 mkr

Karlstads kommun Ej officiell

Hyresgästanpassning av kontor i Umeå Umeå kommun 60-80 mkr

Nybyggnad av radhus i Hässleholmen, Borås

Nybyggnad av småhus i Järfälla

Nybyggnad av lamellhus i Lindesberg

Borås stad 60-70 mkr

Järfälla kommun 50-80 mkr

Lindesbergs kommun 50-80 mkr

Nybyggnad av radhus i Brämhult, Borås Borås stad 60-70 mkr

Nybyggnad av radhus i Husie, Östra Malmö

Magnus Insulan T-Byggen Sverige AB ROT-renovering Brudås ROT-renovering av flerbostadshus i Munkedal

Malmö stad 50-75 mkr

Munkedals kommun 60 mkr

VaneBygg & Måleri AB Eslöv

Bygg & Hemservice Skåne AB Malmö

Partner Bygg Hbg AB Helsingborg

Hus Å Golv i Skåne AB Malmö

Bygg och betong Åstorp AB Åstorp

El-Hjälp Skåne AB Malmö

Hallands län

Teabvillan AB Halmstad

Västra Götalands län

Trolk El & Tele AB Uddevalla

Favorit Måleri i Göteborg AB Västra Frölunda

MCF Måleri AB Trollhättan

AA Bygg & Keramikspecial AB Jonsered A. Eckerman Byggservice AB Göteborg

H.I sten och anläggning AB Trollhättan 2828 BYGG AB Göteborg

Värmlands län

Hagfors Plåt & Vent AB Hagfors Örebro län

Nerikes Allbygg AB Askersund

Solcellsinstallation 2000 AB Örebro

Robles Tak & Entreprenad AB Karlskoga

Dalarnas län

Noteygga AB Avesta

Jämtlands län

Gullik Bygg AB Åre

Västerbottens län

I-N Måleri AB Skellefteå

K S Maskin AB Kåge

De vinner Håll Nollans arbetsmiljöpris 2025

Det är Byggstyrning i Mälardalen tillsammans med Vasakronan som vinner Håll Nollans arbetsmiljöpris 2025. Det är sjunde året i rad som priset delas ut till ett team som gjort och gör skillnad för arbetsmiljön.

Håll Nollans arbetsmiljöpris uppmärksammar team som gjort skillnad gällande de absolut viktigaste frågorna för bygg- och anläggningsbranschen – att alla på arbetsplatsen kommer hem oskadda efter varje arbetsdag.

ARBETSMILJÖPRISET 2025, som delades ut under Construction Summit, går till team Grev Tureplan. Teamet som består av Byggstyrning i Mälardalen och Vasakronan, får priset för deras gemensamma engagemang för en god arbetsmiljö i projektet.

Såhär säger Håll Nollans vd, Ulrika Dolietis om vinnarteamet: – Det här teamet har prioriterat arbetsmiljö både tidigt och genomgående i sitt projekt. Vasakronan och Byggstyrning har samarbetat på ett föredömligt sätt och avsatt tid för planering och projektering. De såg till att säkerställa att ritningarna stämde mot verkligheten och var ”byggbara” och att det fanns en tidplan som gav entreprenörerna egna ”zoner” att arbeta i. Dessutom har de tagit lärdom från andra branscher och nyttjat digitaliseringen i så stor utsträckning som möjligt.

GENOM ATT KOPPLA sitt avvikelseverktyg till sin BIM-modell kunde teamet visa eventuella brister på aktuell plats i ritningen. Resultatet av bristerna visualiserades i ”trafikljus” som även visade vad som behövde göras och vad som var åtgärdat. Mätningarna och transparensen i hur de redovisades skapade en lösningsorienterad arbets-

Bjerking har utsett ny vd Q Bjerkings styrelse har utsett Jonas Larsson till ny vd för Bjerking. Han tillträdde den 1 mars 2025 och efterträder Anders Wärefors som tidigare meddelat att han slutar på egen begäran efter 15 år som vd. Jonas Larsson har lång erfarenhet från teknikkonsultbranschen och kommer närmast från rollen som vd för Sitowise Sverige. Han har också haft flera ledande befattningar inom AFRY, bland annat som vice vd för Industridivisionen; affärsområdeschef för Business Area Connected Products samt executive vice president för M&A och Business Development.

Svefa fortsätter sin satsning i norra Sverige Q Svefa rekryterat Daniel Rova som senior konsult inom sam -

Byggstyrning,

plats där samtliga på ett föredömligt sätt hanterade bristerna och hjälpte varandra.

DE TVÅ ANDRA finalisterna till priset var Team Bellmansgaraget (Veidekke och Atrium Ljungberg) och Team Bravida PMO – Special Projects (Bravida).

REDAKTIONEN

hällsbyggnad och fastighetsutveckling. Han har lång erfarenhet inom fastighets- och samhällsbyggnadssektorn och har tidigare varit mark- och exploateringschef i Luleå kommun. Han har varit involverad i flera större stads- och fastighetsutvecklingsprojekt i norra Sverige och kommer närmast från en roll som sektionschef på Afry.

Han ska leda Skanska Fastigheter Stockholm

Q Markus Dangré har utsetts till ny vd för Skanska Fastigheter Stockholm och blir därmed ansvarig för Skanskas kommersiella fastighetsutveckling i Stockholmsområdet. Han har mer än 20 års erfarenhet av fastighetsutveckling tillsammans med Skanska, bland annat som Projektchef i Washing-

Juryns motivering Q Med hög närvaro från projektledningen, stort fokus på relationsbyggande, planering och transparens la det här teamet grunden till ett lyckat projekt med en god säkerhetskultur. Dessutom var användningen av digitala verktyg hög och central i såväl projektering som under produktion, vilket skapade en säker arbetsplats där alla tog ansvar och bidrog till arbetsmiljön.

ton DC och de senaste åren som Projektchef för Skanska Fastigheter Stockholm.

Markus Dangré tillträder tjänsten den 1 maj 2025. Han efterträder Fredrik Bergenstråhle som utsetts till ny chef för Afa Fastigheter.

Från Skanska Fastigheter till Afa Q Fredrik Bergenstråhle tillträder tjänsten som ny chef för Afa Fastigheter under sommaren 2025 och lämnar då Skanska Fastigheter Stockholm AB, där han under de senaste sju åren varit vd med ansvar för Skanskas kommersiella fastigheter i Stockholmsområdet. I samband med att Fredrik Bergenstråhle börjar sin tjänst går Tomas Ingemarsson i pension efter 23 år som chef för Afa Fastigheter.

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Q Grev Tureplan var ett utmanande ombyggnadsprojekt i innerstaden som tack vare ledningen blev både framgångsrikt, säkert och en arbetsplats det var roligt att arbeta på. Det som särskilt utmärker vinnarteamet är projektledningens närvaro, framåtanda, vilja att testa och använda digitala lösningar fullt ut samt deras stora fokus på relationsbyggande.

Avdelningschef blir affärsområdeschef på Tyréns Q Den 1 mars 2025 tillträdde Johny Akfidan som ny affärschef för affärsområde Konstruktion Mitt på Tyréns. Tyréns affärsområde Konstruktion i region Mitt, har fokus på huskonstruktion inom trä, stål och betong. Region Mitt sträcker sig över Gävle, Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Örebro, Karlskoga, Linköping och Norrköping med omnejd. Johny har arbetat som konstruktör på Tyréns sedan 2012, där han sedan 2017 varit avdelningschef för konstruktion. Han har lett två olika avdelningar som avdelningschef, först en konstruktionsavdelning i Stockholm, där han arbetade i cirka fyra år. Därefter tog han över ansvaret för konstruktionsavdelningen i Örebro, som 2022 utökades till att även omfatta Västerås.

Oljibe har ny arbetschef i region Uppsala

Q Niklas Bergentz har blivit befordrad till arbetschef (region Uppsala) på Oljibe AB sedan december 2024.  Niklas är utbildad byggnadsingenjör och har jobbat på Oljibe sedan 2016 i olika roller inom produktion och de senaste två åren som projektchef. Nya rollen och det utökade ansvaret har skett utifrån en välplanerad intern succesionsplan där Niklas ersätter Peter Jansson som fått ny roll som senior advisor och som har jobbat på Oljibe sedan 1995.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Vi bygger den modul du behöver

Kundanpassade arbetsbodar och moduler

Support/stöd hela vägen

Leveranssäkert

Johny Akfidan

Jonas Larsson

Niklas Bergentz

Markus Dangré

Fredrik Bergenstråhle

Vasakronan och Kockum Luttinger Söderström arkitektkontor tog emot priset under Construction summit.

FOTO: HÅLL NOLLAN

Nummer 5 • mars 2025

Restaurangbygge i nya Slussen

Efter flera års byggande av nya Slussen i Stockholm så börjar det utkristallisera sig hur resultatet kommer att bli när allt är klart. Just nu färdigställs Mälarterrassen som ligger centralt i den stora öppna ytan mellan Södermalmstorg, Slussens T-baneutgång och Katarinahissen. I Mälarterrassen kommer sex olika restauranger att husera.

För de som passerar Slussen så syns nu en stor inglasad byggnad på torgnivå och även våningarna under börjar ta form. Planen är att sex olika restaurangers ska husera i Mälarterrassen när den öppnar till sommaren 2026. Lokalerna är lite olika utformade och olika stora, enligt beräkningarna kommer restaurangerna tillsammans att kunna ta emot 1100 gäster inomhus och 500 gäster på uteserveringarna. Namnet Mälarterrassen kommer sig av att fastigheten är byggd i terrasser, i tre olika nivåer. Och förstås för att Mälaren flyter förbi precis utanför.

– Mälarterrassen består av två huskroppar i anslutning till Södermalmstorg och de är ihopkopplade med underliggande lokaler, som har entré nere vid kajen, förklarar Mattias Roussakoff, Leasing Manager Food & Beverage hos Atrium Ljungberg.

DE STORA INGLASADE partierna på det övre och mellersta planet ger utsikt över både gamla stan och bort mot Skeppholmen och Djurgården. De som ska till eller från Slussen via ”guldbron” passerar precis utanför fönstren.

– Här i de översta restaurangerna är det limträ och glaspartier och det blir naturträ och ribbor som klär in ljudabsorbenterna i taket. Ytskikten är i princip klara här, i de andra restaurangerna neråt kan restaurangerna själva sätta sin prägel på ytskikten.

Han berättar att det totalt är 4200 kvadratmeter som har byggts, inklusive omklädningsrum och andra utrymmen.

– Vi är ju vana att bygga från A till Ö, men i det här fallet så är det Stockholms stad som har skött byggandet fram till det här, de har skött all gjutning och själva skelettet.

Projektet med Mälarterrassen tog Atrium Ljungberg över i november.

Det är upp till oss att göra klart all teknik invändigt

– Det är upp till oss att göra klart all teknik invändigt. Nu är alla stora hinder passerade, det var mycket jobb som skedde under vattnet först. Det arbetet pågick i två år.

– Vi ser ljuset i tunneln nu, säger Marianne Perslow, kommunikationschef på Atrium Ljungberg.

FASTIGHETSBOLAGET Atrium Ljungberg har nu har nu skrivit kontrakt med två bolag som kommer att öppna restauranger i Mälarterrassen, ett med fokus på spansk mat och en med svensk mat och dryck.

– Vi vill gärna ha en bredd på utbudet. Intresset har varit stort men det handlar om att hitta en bra blandning där de olika restaurangerna komplettera varandra och skapar en bra helhet.

Det byggs även en scen med en yta för publik inuti fastigheten. Tanken är att det ska bli en levande mötesplats med en bred mix av gastronomi och upplevelser. Redan i sommar kommer de publika ytorna utomhus, som Stockholm stad ansvarar för, att öppna upp.

– Då kommer det verkligen gå att se vad fint det blir här i området, Marianne Perslow.

HYRESAVTALEN ÄR SÅ kallade gröna hyresavtal – en överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgäst om gemensamma åtgärder för att behålla eller förbättra lokalens miljömässiga prestanda. Mälarterrassen har en total uthyrbar area om 4 200 kvadratmeter med ett årligt hyresvärde om 33 miljoner exklusive tillägg.

– Tillsammans kommer att forma en destination fylld av matupplevelser och möten i världsklass, säger Mattias Roussakof.

ANNIKA RÅDLUND

har limträbalkar och stora glasfönster

och Slussen.

Mälarterrassen

Q Invigs: Våren/sommaren 2026

Q Fastighetsägare: Atrium Ljungberg Q Uthyrbar yta: 4200 kvadratmeter

Q Restauranger: 6 Q Gäster inomhus: 1100

Gäster på uteserveringarna: 500

Snart tas byggställningarna bort, men interiören kommer inte att vara helt klar förrän om ett år.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Utsikten från vad som kommer att bli en av restaurangernas uteserveringar.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Marianne Perslow, kommunikationschef och Mattias Roussakoff, Leasing Manager Food & Beverage hos Atrium Ljungberg. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Restaurangväggarna

ut mot Gamla stan

ILLUSTRATION: ATRIUM LJUNGBERG