Solna församlingsblad nr 1, 2021

Solna församlingsblad Nr 1 2021

Hagahertiginnan solnas goda fe s. 12

Fasta från sociala medier tips på olika sätt att fasta på s. 4

Det började med en kaffefläck barnens bästa bibel s. 8

1

.

Det nya året...

Vi har redan hunnit en bit in på det nya året, året 2021. Året vi hoppas kommer framstå som ett förändringens år i historieböckerna, i kontrast till mörkret som året 2020 gav oss.

Inför varje nytt år är vi många som hoppas och tror att i år kommer det bli annorlunda, nu kommer vi äntligen få den där nystarten som vi behöver så mycket. Men det här året, 2021, måste nog ändå varit nystarternas nystart. Året som bringar hopp om en ny värld, en värld fri från pandemier, en värld där vi får gå tillbaka till saknade och trygga vanor.

Vi är snart två veckor in i fastetiden. Fastan varar under 40 dagar fram till påskafton.

Fastan är precis som det nya året en nystart för många. En period då vi får tid att stanna upp, reflektera och känna vad som är viktigt för oss.

Jag tycker det är intressant att se hur många olika sätt det finns att fasta på.

Du kan avstå från mat men du kan också avstå från sociala medier eller börja med något nytt, som att meditera varje dag.

Det som passar dig och får dig att känna en positiv förändring i ditt liv. Kanske hittar du en ny vana som du vill ta med dig även efter fastan. Året 2021, då vi längtar tillbaka till trygga vanor, kanske är som tiden efter fastan. En tid då vi fått perspektiv på vilka vanor vi vill ha tillbaka och vilka vi lämnar bakom oss, i tiden före pandemin.

Var året 2020 en enda lång fasteperiod? Är 2021 året då vinden vänder? Jag tror och hoppas det.

CHARLOTTA HÄÄGG Redaktör charlotta.haagg@svenskakyrkan.se

2

INNEHÅLL

1/2021

3 4-5 6-7 8-11

noterat sara fastar från sociala medier kvinnlig textilkonst för själen det började med en kaffefläck Barnens bästa bibel

12-13

hagahertiginnan – Solnas goda fe

14 15

kontakt kalendarium

Svenska kyrkan Solna Nummer 1/2021 Vid utebliven tidning ring 08-546 646 00 så skickar vi en tidning.

Distribution: PostNord Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 SOLNA tel. 08-546 646 34 Ansvarig utgivare: Niklas Lång Redaktionsgrupp för detta nummer: Charlotta Häägg, Helene Wallin & Anders Isacsson

Tryck: åtta45 Distribution: PostNord Upplaga: 42 600 ex Taltidning: Iris Media Redaktör: Charlotta Häägg Layout: Charlotta Häägg E-post: charlotta.haagg@ svenskakyrkan.se Bild framsidan & baksida: Marcus-Gunnar Pettersson Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.

noterat.

Prenumerera på nyhetsbrevet Få de senaste uppdateringarna om församlingens verksamheter via e-post varje torsdag. Gå in på www.svenskakyrkan.se/solna eller skanna QR-koden för att anmäla dig till nyhetsbrevet.

•

Nyhetsbrevet är gratis och du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Huvudsta kyrkliga syförening Huvudsta kyrkliga syförening har startat för våren.

För frågor om föreningen och dens verksamhet vänligen hör av er till ordförande Ulla-Britt Frändberg på 08-82 29 44.

Nytt folk Petra Hellström är från den 28 december 2020 ny diakon med inriktning Ungdom.

Marie Kvammen är från den 1 januari 2021 ny diakon med inriktning samhällsintegration. Välkomna!

•

psst!

Syföreningen fyller 100 år i år! I nästa nummer får du veta mer om födelsedagsjubilaren.

•

Ställ upp i kyrkovalet!

Vill du vara med och göra skillnad i Solna församling? Kandidera i kyrkovalet! Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra möjlighet att påverka.

Söndagen den 19 september är det kyrkoval. Du har möjlighet att gå med i en nomineringsgrupp som redan finns eller bilda en ny senast den 15 april. För att ställa upp måste du bland annat vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 18 år senast på valdagen.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp

•

Rösta i kyrkovalet i september Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Alla som fyllt 16 år och är med i Svenska kyrkan har rösträtt i kyrkovalet.

Mer information om valet i nästa nummer.

3

fastetid

Sara fastar från Skippa tv-tittande, godis, alkohol, kött eller börja meditera för att komma närmare dig själv. Fastan pågår i 40 dagar från askonsdagen 17 februari till påskafton 3 april.

Lagom till fettisdagen är det allt fler som väljer att fasta. Det rimmar bra med dagens miljötänk, naturlig hälsa, minskad konsumtion och trenden med downshifting (att leva ett enklare liv för att minska stressen och pressen som upplevs i det så kallade ”ekorrhjulet”).

dataspelande. Andra väljer att lägga till bra saker för sig själv och andra, säger Sara Sundlo, ungdomspräst i Solna församling.

Fastan kan se ut på olika sätt – Det är vanligast att avstå från mat, men du kan också välja att avstå från sociala medier, sötsaker, biobesök, klädköp och

– Eller ge pengar till behövande, cykla eller gå istället för att åka kollektivtrafik eller ta bilen.

Fettisdagen är enligt tradition den dagen då vi äter semlor menar Sara Sundlo. Förr handlade det om att äta upp sig inför den 40 dagar långa fastan som inleddes dagen efter fettisdagen, den så kallade askonsdagen.

4

Man kan till exempel bestämma sig för att meditera en gång per dag under fyrtio dagar.

sociala medier Fasta från sociala medier Själv kommer Sara att fasta från sociala medier.

– Det gjorde jag ifjol också, det var jättesvårt men väldigt viktigt. Det är så naturligt att man tar upp telefonen och kollar sitt Instagram- och Facebookflöde. Att bryta en vana väcker mycket känslor och tankar.

Alla kan fasta, men man rekommenderar inte fasta från mat för äldre, gravida och barn av hälsoskäl. På söndagar kan man ta en paus i fastan.

– Ett tips är att fasta tillsammans. Prata med dina vänner eller familj och fråga vad de ska göra under dessa 40 dagar, så kan ni sen peppa varandra. Det motiverar åtminstone mig. Fastan är en global händelse. Man hjälps åt helt enkelt, säger Sara.

Finns inom alla stora världsreligioner Att fasta är en tradition som finns inom alla stora världsreligioner och innebär att man avstår från någonting för att komma närmare Gud. Man behöver inte nödvändigtvis vara religiös för att fasta, utan kan också fasta för sin egen skull.

– Fastan för mig handlar om att ändra mitt fokus. Genom att bryta ett vardagligt mönster ser jag vad jag mår bra av och

vad jag gör bara av slentrian, och kanske kan jag ta med mig det även efter fastan.

När jag ändrar min vardag som att ta bort sociala medier får jag mer tid till mig själv och Gud. Efter fyrtio dagar är det dags att bryta fastan, vi gör det på påskafton men det stora firandet är egentligen på 00-slaget natten mellan påskafton och påskdagen då vi firar Jesus uppståndelse.

– Vi svenskar brukar ju fira dagen innan allt händer, påsk som jul. Så vi avslutar fastan på påskafton med vårt påskfirande och påskmiddag.

•

text & foto: Helene Wallin

.

fastetips Meditera varje dag under 20 minuter Skippa godis och onödigt socker Skänk pengar till behövande Rensa och lämna till second hand Handla inte kläder – tänk på miljön 5

antependier

Kvinnlig textilkonst för själen Hagalunds kyrka ställer ut antependier, det vill säga altarklädnader. De här kyrkliga textilierna har broderats för hand av kvinnliga textilkonstnärer.

– Varje antependium är unikt och visar på stor konst- och hantverksskicklighet. Flera av dem har donerats till kyrkan av Hagalunds kyrkliga syförening på 1930-talet.

De har inte hängt uppe i Hagalunds kyrka på 10 år och nu vill vi visa vilka skatter det finns i kyrkan, säger Hanna Holmlund, präst i Solna församling.

Efter en ombyggnation av altaret i Hagalunds kyrka 1965 passade inte antependierna längre, de plockades då ner och förvarades i ett arkiv i 30 år. På 90-talet restaurerades antependierna och hängdes upp på sidoväggarna i Hagalunds kyrka fram till 2012 då kyrkan renoverades igen.

Idag finns det fem antependier i kyrkan, varav fyra hänger på väggarna. Förr hängde textilierna framme vid altaret, för att symbolisera kyrkoårets växlingar med sina olika färger och teman. Agnes Branting (1862–1930) var en mycket betydelsefull textilkonstnär och hon gjorde stora insatser för återinförandet av de liturgiska färgerna i Svenska kyrkan.

Många kända namn finns bakom textilierna Det gröna antependiet har ett livsträd som motiv och är framtaget av Gerda Petersson och Jenny Stille. Den gröna färgen symbol-

6

iserar andlig växt och används bland annat under en stor del av sommaren.

Formgivaren bakom mönstret ”Musicerande änglar” på det vita antependiets tyg var Sofia Widén (1900–1961). Hon arbetade på textilateljén Licium som textilkonstnär och konstnärlig ledare. Tyget är gjort av siden och vävdes i Venedig. Det vackra broderiet av Maria och Jesus på det vita antependiet broderades av textilkonstnären Elin Pettersson (1892–1979) som en gåva till församlingen. Elin var en aktiv församlingsbo och kyrkvärd i Löftes kyrka från 1961.

Kyrkotextilierna kommer att visas fram till skärtorsdagen och ambitionen är att det ska bli en återkommande årlig upphängning från första advent till skärtorsdagen. Passa på att se utställningen i samband med söndagens gudstjänster då kyrkan är öppen kl. 10–13.30.

››

Förutom att

utställningen fyller

en rent teologisk funktion, synliggör den kvinnors bidrag till kyrkorummet, menar Hanna Holmlund.

•

text: Helene Wallin & Charlotta Häägg foto: Helene Wallin

Den gröna färgen symboliserar andlig växt och antependiet har ett livsträd som motiv.

Den vita färgen symboliserar glädje och fest och antependiet har Maria och Jesus som motiv.

Antependierna visar på stor konst- och hantverksskicklighet, menar Hanna Holmlund.

7

Det började med en kaffefläck Den nya barnbibeln tar barnen på allvar. Gud skapade människan, inte mannen först, och Jesus bär pullover. I ett lekfullt bildspråk med inspiration från fantasy och kvantfysiken finns både humor och småkryp. ›› 8

N

är illustratören Marcus-Gunnar Pettersson sätter sig vid sitt arbetsbord börjar han med att spilla ut lite kaffe på ett tomt pappersark.

Kaffefläcken blir sedan grunden för den illustration han ska göra.

– Jag utgår alltid från kaffefläckar som skapar kompositionen. Vitt papper är svårt att komma igång från, det måste alltid finnas något jag kan utgå ifrån. Det var under gymnasietiden som jag hittade metoden,

berättar Marcus-Gunnar Pettersson. Han har tecknat ett tiotal barnböcker, bland annat mastodontprojektet Barnens Bästa Bibel.

– Det var framförallt översättningen av skapelseberättelsen som fick mig att tacka ja till uppdraget.

”I början, innan någonting

fanns, var det mörkt & stökigt.

Allt var huller om buller!”

9

– Huller om buller. Jag älskar det ordet.

För mig kändes det som ett riktigt barnperspektiv. Inte som de berättelser jag växte upp med själv. Där var det skägg och sand, kolossala stenbyggnader och tempel. Man fick ingen riktig relation till människorna. Nu fick jag chansen att ge de här bilderna till barnen på ett nytt sätt.

Ta till exempel Jesus, en karaktär man inte kommer ifrån när man gör en barnbibel.

Han är inte någon kringvandrande doktrin, utan en modern pappa som står och diskar.

Så småningom blir han en andlig ledare och helig person.

– Jag ville porträttera Jesus som en karismatisk person, som fick tusentals människor med sig genom att vara avslappnad och sig själv. Karaktärerna är väldigt viktiga för mig, att man tror på dem.

Väjer inte för det svåra Barnens Bästa Bibel är den första bibel som getts ut på svenska på nästan 30 år, och den består av 43 berättelser samt psalmer, böner och dikter. Det är biskopen Sören Dalevi, som har skrivit texterna utifrån sin tolkning av originaltexterna på grekiska och hebreiska.

– Jag ville öppna upp och stärka budskapet i texterna, inte presentera en bibel där allt är tillrättalagt. Det skulle inte bli någon halvmesyr, utan tala till barn i vår tid, vara humoristiskt, nytänkande, underhållande och samtidigt spegla allvar, säger Sören Dalevi.

Barnens Bästa Bibel leker med förväntningarna på hur en barnbibel ska se ut.

Jämlikhetsperspektivet finns med, bland annat framgår det inte om Gud skapade 10

Adam eller Eva först. Boken väjer inte heller för det svåra, och bitvis skrämmande innehållet i bibeln.

– Det är ganska vanligt i barnbiblar att man tar bort de så kallade hemska texterna.

Inte för att barnen inte kunnat förstå dem – utan för att vi vuxna haft svårt med dem. Men att ge sken av att tillvaron är enkel och okomplicerad är att narras så det brakar med barnen, menar Sören, som skrivit en avhandling om barnbiblar.

Att vara utsatt och inte få vara med eller vara avundsjuk är känslor de flesta barn kan känna igen sig i.

”

För mig är det viktigt med en barnsyn som handlar om att ta barnen på allvar.

Bibeln handlar om livet.

Livet är inte bara glatt och glättigt.

”

Att knyta berättelserna till nutid har varit ett ledord.

– Vi har med ganska många flyktsituationer som när Josef och Maria flyr till Egypten från Betlehem. Det här är ju saker som barn ser på tv, förstår och känner igen.

Lekfullhet, humor och fart Marcus-Gunnar delar Sörens barnsyn och landade ganska snabbt i en organisk stil med mycket djur, insekter och fart, fläkt och lek.

– Fast en man ringde upp mig och frågade varför jag ritade så fult i Barnens Bästa Bibel, det kan också vara en beskrivning.

.

.

I bilderna finns referenser till nutid, dåtid, fantasy och kvantfysik.

– Anledningen att jag blandat olika tidsepoker, fantasi och vissa känslor, handlar om att komma ifrån irrelevanta detaljer. Det är ju det som skapar splittringar i samhället tror jag.

Humorn spelar en viktig roll, som när Jesus går på vattnet med sandalerna på ryggen för att de inte ska bli blöta. Förebilder är bland annat Disney-tecknaren Don Rosa och Sven Nordqvist som illustrerat Pettsson och Findus.

– Jag vill att människor ska känna saker.

Dras med i bilden.

Ibland var Marcus-Gunnar tvungen att bestämma sig för hur något skall ritas.

Särskilt änglarna var svåra.

– Här funderade jag i två månader innan jag valde ett uttryck som refererar till äldre kyrko- och ikonmålningar, men också är mycket ande, vatten och vind. Änglarna ska kännas som en våg eller vindpust, de kommer som budbärare och syner.

•

text: Helene Wallin illustration: Marcus-Gunnar Pettersson

barnens bästa bibel (2020) text: Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson

barnbiblar Barnbiblar har funnits i ungefär 500 år. Det var Martin Luther som gjorde den första. Sen dess har barnbiblar gjorts i en mängd olika former och format. Det finns till exempel en kommunistisk barnbibel från 1971, en feministisk barnbibel från Tyskland, legobibel och en bibel för Minecrafters med mera.

11

historia

”Hagahertiginnan” – Solnas goda fe I de flesta gamla församlingar i Svenska kyrkan finns fonder. Fonderna är en kvarleva då välgörenhet var en omistlig del av församlingens verksamhet. Ofta handlade det om att välbärgade människor skänkte och donerade pengar för att lindra fattigdom och nöd. I Solna församling finns en fond som heter Hertiginnan Thérèses minne.

Men vem var då hertiginnan Thérèse?

Hon föddes som prinsessa år 1836 i Bayern, som dotter till prins Edward av SachsenAltenburg och Amalia av HohenzollernSigmaringen. Faderns ätt kunde räkna sitt ursprung långt tillbaka till medeltiden.

Under 1800-talet då bernadotterna hade hamnat på Sveriges tron var det vanligt att man letade efter högättade lämpliga gemåler till prinsarna och de blivande kungarna, kanske för att stärka den svaga franska dynastin som ju inte hade några gamla stolta anor.

Man letade med förkärlek bland de tyska furstendömena. Så också när man skulle hämta en lämplig gemål till Oscar I:s son August. August var den yngste sonen och han var känd för att leva ett vidlyftigt ungkarlsliv och ansågs behöva stadga och ordning i sitt liv. Augusts äldste bror hade blivit kung Karl XV och fann en lämplig brud till honom i prinsessan Thérèse av Sachsen-Altenburg. Det unga paret träffades vid ett arrangerat möte i 12

Düsseldorf och förlovningen inleddes, vilken ledde fram till bröllop 1864 mellan dem. De nygifta fick sin bostad dels i Stockholms slott, men erbjöds även att bo i ”Drottningens paviljong”, som Haga slott kallades vid den tiden. Haga slott blev senare även änkesäte för Thérèse, som kom att bo där till sin död 1914. Äktenskapet blev kort Hertig August avled dock hastigt 1873.

Hertiginnan kom då att åter vistas nere på kontinenten företrädesvis i Tyskland och Schweiz, men hon hade en längtan i sitt bröst att återse Sverige och att tillbringa sina sista år på Haga slott.

Hertiginnan var begåvad och mycket musikalisk. Hon spelade både piano och orgel och skrev även egen musik.

Hon levde ett rikt socialt liv med många middagar och bjudningar tillsammans med kungligheter, adel men även tillsammans med kulturpersonligheter och konstnärer.

Engagerade sig för de fattiga i Hagalund Det sades att hon hade ett gott och varmt hjärta och att hon var mycket generös.

Detta visade sig i att hon började engagera sig i Solna församlings arbete med de fattiga familjerna i Hagalund. Där startade hon en arbetsstuga som hon lät uppföra nära Hagalunds kyrka. Hon arrangerade basarer, där hon samlade in stora summor för verksamheten som bestod i att ta sig an barn och ungdomar, som behövde lära sig slöjd och handarbete. Där serverades också måltider och kaffe till både barnen och föräldrarna. Hertiginnan engagerade sig även i tillkomsten av Haga folkskola, som hon ofta besökte. Till såväl arbetsstugan och skolan åkte hon i landå med två kuskar och lakejer.

Hertiginnan Thérèse minne upplöstes.

Stugan revs, men de pengar som fanns kvar skänktes till Solna-Råsunda samfällighet och förvaltas fortfarande av Solna församling i den fond som bär hennes minne.

När hertiginnan avled 9 november 1914 samlades hela kungafamiljen kring henne.

Flaggan på Haga slott sänktes på halv stång och Stockholms och Solnas alla kyrkklockor ringde. Begravningsgudstjänsten ägde rum i Slottskyrkan och hon är gravsatt i det Bernadotteska gravvalvet i Riddarholmskyrkan. Hon var även hertiginna av Dalarna och kallades Solnas goda fe.

•

text: Anders Isacsson foto: Länsmuseet Gävleborg

Verksamheten fanns kvar till 1970 Verksamheten med barn och unga, som hertiginnan grundat och stöttat fanns kvar ända fram till 1970 då föreningen 13

kontakt

Vi samarbetar med

Postadress: Box 1006, 171 21 Solna Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14 Mån-Tors 8.30-16, Fre 8.30-13 solna.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/solna FÖRSAMLINGSEXPEDITION Reception och upplysningar

08-546 646 00 Fax: 08-27 02 19

solna.reception@svenskakyrkan.se

KYRKOHERDE

Niklas Lång 08-546 646 35 niklas.lang@svenskakyrkan.se

FÖRTROENDEVALDA solna kyrkoråds presidium Eva Gustafsson, ordf.

073-383 51 10 Thomas Wallin, vice ordf.

073-422 21 49 Claes Bidebo, 2:e vice ordf.

076-228 54 90

BOKNING DOP & VIGSEL

08-546 646 10

Tel tid 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12

BEGRAVNING ENLIGT SVENSKA KYRKANS ORDNING

08-546 646 20

Tel.tid: 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12

GRAVSÄTTNING OCH BEGRAVNING I ANNAN ORDNING Kyrkogårdsexpedition

08-546 647 00

Tel.tid vardagar: kl 9-12 solnakyrkogard@svenskakyrkan.se

Postadress: Kaplansgården Prostvägen 10, 171 64 Solna

14

KYRKOR råsunda kyrka

KYRKANS ÖPPNA FÖRSKOLA För vuxna med barn 0-5 år

hagalunds kyrka

Kyrkans öppna förskola KYRKANS HUS Skytteholmsvägen 14 08-546 646 40 Stängt tillsvidare

Förrådsgatan 26 08-27 01 65

Hagalundsgatan 6 08-83 14 62 Vaktmästare Lars Calén 08-546 646 83

solna kyrka

Prostvägen 14 08-33 62 71 Vaktmästare Lydia Lindmark 08-546 646 76

bergshamra kyrka

Rådjursstigen 9 08-85 31 82 Vaktmästare Michael Tsegay 08-546 646 95

ÖVRIGA LOKALER huvudsta gamla slott

Kyrkans öppna förskola SOLVÄNDAN Fridensborgsv 110 08-546 646 23 Öppettider: Tiderna påverkas av rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Kontakta därför förskolan för aktuell information.

SJUKHUSKYRKAN NYA KAROLINSKA SOLNA Expeditionstelefon

08-517 740 73

Huvudsta strand 2 Vaktmästare Lars Calén

s:t martins kapell

Prostvägen 8 Lokal för begravning i annan ordning och kyrklig begravning.

s:t martins stall

Prostvägen 17 Vaktmästare Lydia Lindmark

ulriksdals slottskapell

För bokning av vigsel och dop i Ulriksdals slottskapell: Ulla-Britt de Marchi 08-402 63 63

ulla-britt.de.marchi@royalcourt.se

Kontaktuppgifter till personal finns på församlingens hemsida.

Du kan även ringa vår expedition som gärna hjälper dig.

Tänk på att öppettider kan påverkas nu i virustider.

Kolla därför hemsidan eller ring expeditionen för aktuell information.

KALENDARIUM 1 FEBRUARI - 31 MARS På grund av det rådande läget utgår Kalendariet i detta nummer och vi hänvisar dig för vidare information till hemsidan, kommande tidningsannonser och affischer. Det går också bra att ringa receptionen på: 08-546 646 00.

Vi fortsätter hålla ut!

Vi vet hur viktigt det är att få fira gudstjänst och hålla kontakten på något sätt i våra verksamheter. Därför fortsätter vi att anpassa verksamheten utifrån Folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer. Så här planerar vi att göra fram till Palmsöndagen den 28 mars.

Digital gudstjänst erbjuds varje söndag via mötestjänsten Zoom. Tekniken har setts över för att möjliggöra bättre ljud- och bildkvalitet för att förbättra upplevelsen för alla deltagare. För mer information se: www.svenskakyrkan.se/solna/direktsanda-gudstjanster Vill du delta i gudstjänsten på plats i kyrkan hittar du information i kalendern på hemsidan om hur du anmäler dig för att säkra din plats. Max 8 deltagare. www.svenskakyrkan.se/solna Solna kyrka är öppen för besök och ljuständning varje dag kl. 13-16.

Välkommen digitalt eller fysiskt, det som passar dig!

PANDEMIN PÅGÅR NU, VI BEHÖVER GÖRA NÅGOT NU. Coronapandemin skördar människoliv världen över och den tvingar också miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger. Människor förlorar arbeten, mattransporter når inte fram till flyktingläger och våld ökar i hemmen.

De människor som drabbas hårdast av katastrofer är de som har minst möjlighet att skydda sig. För att hålla distans krävs det att det finns utrymme att hålla distans. För att distansarbeta krävs det att du har ett arbete att distansarbeta ifrån. För att hålla god handhygien krävs det att du har tillgång till rent vatten, tvål och handsprit. Årets fasteaktion vill bidra till att lindra konsekvenserna av coronapandemin. När samhällen slagits sönder både socialt och ekonomiskt fortsätter Act Svenska kyrkan tillsammans med partners att arbeta långsiktigt och rättighetsbaserat.

Under 2020 samlade Solna församling in 53 111 kr till Act Svenska kyrkan. Så bra jobbat, tack för din gåva!

Låt oss hjälpa ännu fler 2021, din gåva räddar liv!

15

”

Jag ville öppna upp och stärka budskapet i texterna, inte presentera en bibel där allt är tillrättalagt. Det skulle inte bli någon halvmesyr, utan tala till barn i vår tid, vara humoristiskt, nytänkande, underhållande och samtidigt spegla allvar. ~ sören dalevi ~

16

”