Brödraföreningen
Första brödraföreningarna var Förra året kunde Bo Norrby ge ut boken ”Brödraföreningarnas historia”. Hans omfattande arbete berättade vi om i Frimuraren nr 1 i år. I det här numret är temat just ”brödraföreningen”. Med Bo Norrbys tillstånd återger vi det avsnitt ur boken där han berättar om föreningarnas historiska uppkomst och utveckling. Vi presenterar också kortfattat ur boken de äldsta brödraföreningarna – de som kom till på 1800-talet.
T
ill en början var syftet med att bilda brödraförening endast ett led för att bli loge. Intresset för att låta bröder fördjupa sig i frimureriets djupa mening, den konungsliga konsten, var nästan obefintlig. Först i mitten av 1800-talet insåg några frimurare att den verkliga drivkraften för att bilda föreningar var ett ökat behov av fördjupad förståelse för den frimureriska kunskapen. Föregångare för detta var främst EOS i Lund. Även
1847 Karlshamns Frimurare Brödra Förening Deputationsloge 1997. Arbetar i graderna I – VI. Landets äldsta brödraförening. Den 17 september 1885 ödelades i en brand dåvarande ordföranden Svante Gervasius Svenssons bostad där han också förvarade föreningens protokoll och handlingar. Ett brandskadat dokument daterat 19 november 1847 kunde dock tillvaratas efter branden; en kallelselista till namngivna frimurare. Dokumentet är således grunden för föreningens ålder. En schweizare, Johan Georg Kerner, företog år 1802 en resa i Sverige. I oktober 1802 skriver han om sitt besök i Karlshamn och berättar att han där mötte stadens borgmästare som bar frimuraruniform.
behovet att ha en geografisk närmare tillgång för att kunna utöva frimureriet var en bidragande faktor. Karlshamn först Karlshamns Frimurare Brödra Förening bildades 1847 och är Sveriges första brödraförening. Den var dock endast godkänd av provinsialmästaren i Skånska kapitlet. Ordens ledning i Stockholm hade ingen information om förhållandet – i varje fall inte officiellt.
Detta talar för att det fanns och bodde frimurare i Karlshamn redan år 1802. Framtida efterforskningar kommer kanske att kunna ge belägg för att föreningen varit verksam redan i början av 1800-talet. Första ordföranden var commercerådet Wilhelm Elias Schmidt född 1778 i Wahren i Stor-Hertigdömet Mecklenburg-Schwerin. Under årens lopp har endast 15 olika personer innehaft ämbetet som ordförande. En av dessa var verksam under två skilda ordförandeperioder och en ordförande innehade ämbetet under 25 sammanhängande år. Vid 150-års jubileet år 1997 tilldelades föreningen, av Ordens Stormästare, rättigheten att verka som Deputationsloge och recipiera i grad I och II. Numera intages således 5-6 nya medlemmar årligen. Genom donationer under 1800- och 1900- talet har föreningen numera möjlighet att årligen kunna utdela betydande ekonomiskt understöd till hjälpbehövande i samhället. Medlemsantalet uppgår till ca 100 bröder som träffas vid föreningens 10-15 sammankomster. Verksamheten bedrives sedan 1915 i förhyrda lokaler i Ordenshuset. 4
Calmar Brödraförening hade också bildats på liknande sätt 1855. Denna förening ombildades till Calmar S:t Johannesloge, som instiftades 1857, varefter brödraföreningen upphörde 1858. Den första brödraföreningen som blev godkänd av Ordens Stormästare var Gefle Frimurareförening. Föreningen bildades 1860. Ett stort antal bröder bosatta i Gävle hade i underdånighet inlämnat en ansökan till Högsta rådet om att få bilda en laglig förening.
1855 Calmar Frimurareförening (1855 – 1857) Uppgick 1857 i S:t Johanneslogen Carl. Arbetade i grad I – III. Calmar Frimurareförening bildades med mål att bilda en loge i Kalmar. Brödraföreningens 28 medlemmar köpte en fastighet 1857, den Bremerska gården i hörnet Södra Långgatan–Kaggensgatan. Samma år beviljades föreningens ansökan att få upprätta en Johannesloge.
1860 Gefle Frimurarförening (1860-1861) Uppgick 1861 i S:t Johanneslogen Polstjernan. Bildades efter underdånig framställan av landshövding L. A. Prytz till Ordens Stormästare H.M. Konung Carl XV. Föreningen inrättades samma år, men gävlebröderna nöjde sig inte med utan anhöll strax om att få bli en fullständig S:t Johannesloge och ombildades till Polstjernan.