Porträttet ”Att tillvarata kompetensen hos bröderna är viktigt för Ordens utveckling”
Under ett kvarts sekel har Calle arbetat med Ordens finanser Vid halvårsskiftet i år avgick han som Ordens räntmästare. Han heter egentligen Carl-Gustaf men är mer känd som Calle. Det är nämligen så att ända sedan frimuraren Johan Fredrik, som föddes 1829, har alltid äldsta sonen i släkten Piehl döpts till samma dubbelnamn, men varannan generation tilltalas Gustaf och varannan Calle.
D
et har blivit sex generationer nu. Allesammans frimurare. Calles pappa var Gustaf Piehl, förutvarande Ordens Stormästare och hans far i sin tur var Calle, född 1882. Och dessförinnan hade vi ytterligare en Gustaf, född 1856 och som blev frimurare 1881. Johan Fredrik som inledde traditionen recipierade år 1877. Och kedjan är inte bruten. Calle Piehl har en son som också har blivit frimurare. Han har i dag grad IV-V och tilltalas följaktligen Gustaf.
Digert CV Naturligtvis vill man veta vad en räntmästare har för uppgift i vår Orden. Och när man börjar slå i pappren ser man att Calle Piehl har ett mäktigt frimureriskt CV. Vad han gjorde som ceremonimästare förstår alla. Både i S:t Johanneslogen S:t Erik och i Stora Landslogen, (före Provinsiallogen Svea). Sedan visar det sig att Calle suttit i drätseldirektoriet i 25 år. Där avgick han alltså i år som Ordens räntmästare, men dessförinnan var han Ordens storprovisor. Vad innebär de här titlarna, Calle? – Som storprovisor är man helt enkelt drätseldirektoriets vice ordförande och som räntmästare, vilket jag varit de senaste 12 åren, är man direktoriets ordförande. Som räntmästare är man också ledamot i Högsta rådet, Magistralrådet och ledamot i Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond. Slutar inte Men Calles CV slutar inte där. För många är han också känd som ordförande i Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och i Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond.
Men om vi håller oss till vad man gör som räntmästare, det uppdrag som Calle precis har lämnat, så berättar han att man gör den centrala budgeten för Orden. – Varje broder är medlem i en loge men också i Orden centralt, dit hans Johannesdaler går. Och de pengarna gäller det att både använda klokt och att förvalta. När jag kom in i drätseldirektoriet hade vi en aktieportfölj på fem miljoner kronor, men också lån på nästan lika mycket. – Men det är många bröder som är ekonomer och jurister i drätseldi-
rektoriet, som har ställt upp med sina kunskaper och sin tid. Så i dag har vi byggt upp en rejäl buffert för tuffare tider med en aktieportfölj värd cirka 60 miljoner kronor. Fastighetsskatt – Något helt nytt är tyvärr att Skattemyndigheten för två år sedan fick för sig att Orden ska betala fastighetsskatt. Så har det aldrig varit tidigare. Vi liksom Riddarhuset har varit skattebefriade. Vad man pekade på nu var att vi inte är öppna för alla, man måste ”faddras” in.
Carl-Gustaf Piehl avgick i somras som Ordens räntmästare. Ett ämbete som även hans farfar hade på 1950-talet.
38