Form och innehĂ„ll Ă€r ordens ritualer och symboler de mest centrala faktorerna för en frimurares utveckling? Skulle en frimurare utvecklas i en annan riktning under andra ritualer och symboler Ă€n de vi anvĂ€nder? De svar som ligger nĂ€rmast till hands pĂ„ bĂ„da frĂ„gorna Ă€r: Ja! â Svaren kan förmodligen nyanseras nĂ„got vid nĂ€rmare eftertanke. Hertig Karl skapade inte vĂ„ra ritualer av intet. Förmodligen hade han ett syfte med sin skapelse och han hĂ€mtade idĂ©er frĂ„n olika hĂ„ll för att utforma den. BĂ„de Axel Wrede Sparre och Karl Fredrik Scheffer bidrog med att föra frimureriet till Sverige och att etablera det hĂ€r. Carl Friedrich Eckleff och hertigens yngre bror Fredrik Adolf förde hem idĂ©er för de högre graderna. Ritualerna utvecklades för sin tid och faststĂ€lldes som bekant Ă„r 1800 i den form de huvudsakligen fortfarande har. De delar som kan hĂ€rledas till 1600-talet eller tidigare kan av historiska skĂ€l nĂ€rmast betraktas som omistliga. Andra delar kan av olika anledningar kanske ifrĂ„gasĂ€ttas. Förmodligen skulle en del ritualer ha blivit annorlunda om de hade utformats nu eller under 1900-talet i stĂ€llet för under 1700-talet. Det Ă€r inte sĂ€kert att en nutida frimurares utveckling skulle bli annorlunda för det, eftersom, oavsett hur ritualerna ser ut, sĂ„ har vi en tendens att, sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt, göra dem relevanta för oss genom vĂ„r tolkning av dem. denna kontrafaktiska tanke förutsĂ€tter att det finns en övergripande idĂ©, i eller utanför ritualerna, som styr vĂ„r verksamhet Hur ser den ut? SFMO:s hemsida nĂ€mner: Personlig utveckling, gemenskap och barmhĂ€rtighet. Ăr det de orden som borde kunna skrivas in i centrum pĂ„ figuren, inom det omrĂ„de som Ă€r geFrimuraren
mensamt för de cirklar som hÀr representerar Ordens struktur, Ordens verksamhet och medlemmarnas förhÄllande till Orden?
uttrycka Ordens övergripande idĂ© â sĂ„ som vi uppfattar den. Fördelen och samtidigt problemet Ă€r att vĂ„r tolkning av ritualer, symbo-
Form
InnehÄll
Struktur
Verksamhet
Organisation Ekonomi
Ritualer Symbolik
Medlemmar Utveckling Kunskap Erfarenhet
Kan vi finna svaren i vĂ„ra ritualer pĂ„ hur vi kan uppnĂ„ personlig utveckling, gemenskap och barmhĂ€rtighet? Jag tillĂ„ter mig tvivla pĂ„ att de finns i texten som sĂ„dan. DĂ€remot kan de finnas i ett samspel mellan hur verksamheten organiseras, hur vi tolkar ritualen och hur tolkningen anpassas till den enskildes livssituation och till ett förĂ€nderligt samhĂ€lle. Om Orden har nĂ„gon övergripande idĂ© kan den knappast finnas enbart i ritualerna. Det gĂ„r Ă„tminstone inte att bortse frĂ„n medlemmarna. Vi tolkar ritualen efter den kunskap och den erfarenhet, som vi huvudsakligen har fĂ„tt utanför Orden. Vi anvĂ€nder vĂ„r kunskap och erfarenhet huvudsakligen utanför Orden. De kan möjligen ha blivit mer reflekterade inom Orden och vi kanske har inspirerats att söka dem inom nya omrĂ„den. Det Ă€r i sĂ„ fall till stor del tack vare vĂ„r gemenskap med andra bröder. Medlemmarnas tolkning av ritualen och deras uppfattning om Ordens övergripande idĂ© Ă€r dĂ€rför lika viktig som ritualens text â eller viktigare. Slutsatsen mĂ„ste bli att ritualer och symbolik enbart Ă€r medel för att
ler och allegorier Ă€r personlig. Tolkningarna kan inte vĂ„rdas som nĂ„got gemensamt, Ă„tminstone inte i de avseenden som gĂ„r bortom det mest uppenbara. Ritualtexten och symbolernas utformning kan dĂ€remot, och bör, vĂ„rdas som nĂ„got gemensamt. Men, det innebĂ€r inte att ritualerna kan ses som för alltid givna. Om texten eller praxis strider mot, eller försvĂ„rar ett förverkligande av, Ordens övergripande idĂ©, borde de kunna Ă€ndras. FrĂ„gan Ă€r om och nĂ€r det skulle bli aktuellt. Med sĂ„ mĂ„nga möjliga tolkningar av ritualen och sĂ„ mĂ„nga uppfattningar bland medlemmarna Ă€r det svĂ„rt att veta. Nu Ă€r vi ju medlemmar i en Orden sĂ„ det lĂ€r inte bli nĂ„gon omröstning (annat Ă€n möjligen med fötterna). Just dĂ€rför Ă€r de fria tolkningsmöjligheterna sĂ„ viktiga. Det kanske rentav Ă€r de som utgör frimureriets övergripande idĂ©! Ăven frimureriets innehĂ„ll, ritualer och symboler, kan i sin tur delas upp i form, text och utformning, och innehĂ„ll, vĂ„r tolkning av dem. Det lĂ€r inte vara nĂ„gon tvekan om att innehĂ„llet Ă€r viktigare Ă€n formen. Text: Rune Carlsson
53