Ett frimureriskt torn vid Drottningholms slott
– Götiska tornet
Då man kommer vägen förbi Drottningholms slott på väg ut mot Ekerö passerar man, strax efter slottet, på vänster hand, ett oansenligt torn i rött tegel. Tornet står på den höjdrygg som kallas Glia backe efter den by som en gång låg där och som avhystes då Drottningholm anlades.
Foto: Sthig Jonasson
Götiska tornet är byggt i tegel i tre plan med 124 trappsteg. Det har ett så kallat. fredstak belagt med svartmålad plåt.
M
ånga tar nog tornet, med sitt anspråkslösa yttre, för ett vattentorn från förra sekelskiftet, men historien är mer spännande än så. Tornet, som kallas Götiska tornet, är byggt som ett pittoreskt inslag i Drottningholmsparken, och en av de få byggnader Gustav III planerade för parken som verkligen lämnade ritbordet. Under sin italienska resa 1783–84 hade Gustav III träffat den franske teaterdekoratören och arkitekten Louis Jean Desprez. Kungen föll för Desprez och hans förmåga att skapa arkitektur av teaterkulisser och använda kulisser som arkitektur. Hösten 1787 engagerade kungen Desprez för att skapa spännande teatrala utblickar och miljöer på Haga och vid Drottningholm, och den påföljande våren låg en lång rad ritningar färdiga att godkännas av kungen. Medeltiden På Drottningholm skulle ett kinesiskt pagodliknade torn byggas och även ett stort grekiskt tempel. Dessutom fanns ritningar till ett riddarromantiskt götiskt
tegeltorn – intresset för medeltid och gotisk arkitektur var den absolut senaste strömningen i Europa vid den här tiden. Sommaren 1788 anföll Gustav III Ryssland utan föregående krigsförklaring. Han behövde något som kunde avleda intresset från de inrikespolitiska problemen och göra honom mer populär. Att sätta igång omfattande byggnadsarbeten både på Drottningholm och på Haga var en del av kungens krigslist. Genom att lura ryssarna att tro att han ägnade hela sitt intresse åt att dekorera hemma i sina parker, hoppades kungen kunna överrumpla fienden och vinna ett snabbt blixtkrig. Det hela gjorde förstås att byggprojekten i parkerna stannade av. Kriget, som inte alls gick som Gustav hade tänkt sig, varade i två år och hjälpte förmodligen inte till att stärka hans popularitet. Två år efter fredsslutet, 1792, sköts Gustav III på den famösa operamaskeraden. Därmed avstannade kungens alla byggprojekt för gott – utom det götiska tornet på Drottningholm. Götiska tornet var den enda av alla planerade byggnader som trots förmyndarregeringens spariver uppfördes efter mordet på kungen. Man kan fråga sig varför. Tempelherremystik Frimureriet kom till Sverige 1735, och i Gustav III:s svärmeri för medeltiden fanns ett klart inslag av tempelherremystik och frimureri, precis som hos den yngre brodern hertig Carl. Det är mycket troligt att Götiska tornet var avsett att användas i olika sammanhang inom frimureriet. Gustav III:s svåger Karl von HessenKassel, som ägnade sig åt alkemi, ockultism och frimureri, hade redan 1784 låtit uppföra ett götiskt tegeltorn på sin egendom Louisenlund i Schleswig - ett torn som spelade en stor roll i frimureriets riter. På flera av ritningarna till Gustav III:s götiska torn kan man ovanför porten se en ovanlig dekor: Lilla riks8
vapnet omgivet av två serafer, just det emblem som Gustav III använde som protektor för Frimurarorden. Hertig Carl som senare blev regent efter mordet på Gustav III var en hängiven frimurare och Stormästare i Svenska frimurarorden. Om Götiska tornet var tänkt som ett ”frimurartorn” kan det förklara varför det trots allt kom att uppföras. Riktigt klart blev det dock aldrig och de två översta våningarnas festsalar står fortfarande ofullbordade. Optisk telegraf Istället skulle tornet under ett par år komma att användas i samband med experiment med den optiska telegrafen. Med hjälp av luckor eller skärmar på höga master kunde man semaforera till varandra över långa avstånd. Den första optiska telegrafiska trafiken i Sverige gick mellan Drottningholm och Stockholms slott den 31 oktober 1794. En semafor hade satts upp på Katarina kyrktorn och en på Götiska tornet. Eftersom avståndet var långt behövdes en repeteringsstation i Traneberg, strax intill den plats där Alviks tunnelbanestation finns i dag. Hertig Carl sände åtta meddelanden med ett antal frågor till greve Jacob De la Gardie som befann sig på Stockholms slott och de konverserade med varandra via semaforerna i en timme och 26 minuter. Dagen därpå sändes Sveriges första hyllningstelegram till den 16-årige kungen Gustav IV Adolf på hans födelsedag: Att hälsningen av Svea folk, Vars kärlek gör sin konung ära, I dag fram till hans hjärta bära, Skall helga denna nya tolk. Försöken var till belåtenhet och en vecka senare beslöts att Kanslikollegium skulle utreda frågan om en optisk telegrafinrättning för hela riket. Försöksanläggningen på Götiska tornet användes ytterligare några gånger 1795 för att sedan monteras ner. Sedan dess har tornet bara stått där som en blickpunkt i parken. Text: Hans Landberg, Statens fastighetsverk Fotnot: Se också Hans Landberg, ”Torn som reser frågor” i Kulturvärlden 1/2011, Statens Fastighetsverk.