SJL Carl i Kalmar, Bengt Bengtsson som från frimurarna i Kalmar överlämnade två insamlingshåvar som i varje detalj och varje hantverk hade ett frimureriskt symbolspråk som fick alla närvarande att ge en varm applåd. Bengt Bengtsson lyckades avsluta med en tillönskan om att SJL Gustaf med denna gåva skulle kunna håva hem stora resurser till barmhärtighetsarbetet.
OM Tomas Thaung var bara 3:e sekreterare när hans far Ove ledde 225 års jubileet. Denna gång var det hans ansvar.
SJL Gustaf firade 250 år i 12 timmar
D
et blev en lång dag för medlemmar och gäster när Sankt Johanneslogen Gustaf i Karlskrona bjöd in till 250 års jubileum den 31 mars. Logen – som är den fjärde äldsta i landet, och den första utanför dåvarande storstäderna Stockholm och Göteborg firade sin högtidsloge i landets äldsta i bruk varande frimurarhus. Högtidsgudstjänsten hölls i Kungliga Amiralitetskyrkan Ulrica Pia byggd 1685 och banketten i Stadshotellets stora sal känd från ett antal Amaranterbaler med mera. – Det är härligt utbrast Johan Schreil OHT, Karlskronas grand old man, 95 år gammal, att få umgås med frimurare i ett halvt dygn, till Ordens Stormästare som hade valt denna fantastiska högtid som ett av sina sista officiella logebesök. OM Tomas Thaung verkade också glad över att nästan ha kommit i mål med firandet. Han hade lite att brås på. Hans far, Ove, satt som OM i 12 år men fick förlängt förordnande för
att kunna leda 225 års jubileet. Tomas har varit OM i Gustaf i 6 år och fått förlängt förordnande för att genomföra 250 års jubileet. Äpplet föll inte så långt från päronträdet, och när man tittat på målningen ser man hur lika far och son är. Fast då – för 25 år sedan var Tomas bara 3:e sekreterare. Buffé lyckat drag Det visade sig vara något av ett genidrag att bjuda in till en buffé strax efter kl 11 på förmiddagen, och bröderna kom mangrant för att njuta av plockmaten och av varandras gemenskap. Från Hilleröd i Danmark i väster till Kalmar i Öster, från Stockholm i norr och Malmö i söder hade man svarat ja på inbjudan att få fira 250 års oavbrutet frimureriskt arbete, varav dessvärre de första årens 30–åriga historia förtärdes av den brand 1792 som så när ödelade hela dåvarande innerstaden i Karlskrona. Under buffén gratulerades också och den som jag vill nämna är OM i 26
Högtidsloge fyllde Johannessal Man kan gott säga att bröderna under muntert sorl samlades till loge i den nästan fullsatta Johannessalen. De fyra ceremonimästarna drog också sitt strå till stacken genom att med muntra tillrop och leende ögon lyckas samla ihop de olika grupper som skulle visas till sina platser. Allt gick som en dans. Om högtidslogen kan bara det sägas att väl repeterat, bra genomfört, tankeväckande tal och framställningar, dessutom föredömligt korta, gjorde logearbetet till en positiv upplevelse, trots att det som vanligt blev allt varmare allteftersom tiden led. Trevligt damprogram Under tiden hade damerna delats upp i ett par grupper som fick besöka Porseleinsmuseet och Marinens planetarium, men av förklarliga skäl kan bara deras glada kommentarer efter utflykten och lunchen på Kulenovic museum tas till intäkt av att man haft en trevlig eftermiddag. Utöver damprogrammet hade man också producerat en trevlig minnesbok över de första 250 åren av frimureriskt arbete i Karlskrona.
Mats Hindriksson Rosenbom var aldrig frimurare, han frös ihjäl vid juletid 1717, det år som brukar räknas som det spekulativa frimureriets födelseår. Men sedan dess har han som fattigbössa på samma sätt som frimurarna samlat pengar för att stödja samhällets olycksbarn.