Frimurarkorset symbol med dunkelt ursprung Förmodligen är praktiskt taget alla frimurare ägare av ett frimurarkors i någon form; kanske som ett rockmärke, på frimurarringen, på manschettknappar eller i någon annan form. Men varför ser det ut som det gör? Och är vi frimurare ensamma om korset i den form det fått i det svenska frimureriet? Det är frågor som Leif Norrgård, T i ÖPL, reflekterar kring i denna artikel.
D
en symbol som de allra flesta förknippar med det svenska frimureriet är frimurarkorset, ett likarmat rött s k Sankt Georgskors i en tänkt kvadrat med armar som smalnar av kraftigt mot mitten, ibland också kallat Ulrikskors. Frimurarkorsets exakta proportioner fastställdes senast av Svenska Frimurare Ordens Stormästare, kung Gustav V den 3 februari 1928.
Legender om Sankt George Den som fått ge korset i denna form dess namn, Sankt George, är en gestalt ur den kristna helgonhistorien vilkens historicitet är höljd i dunkel; det verkar vara flera olika gestalter vilkas öden flyter samman i en närmast mytologisk gestalt; och om han över huvud taget har existerat är ifrågasatt numera t ex i den romersk katolska helgonkalendern. Den mest kända legenden om honom tilldrar sig i en stad som kallas Sylene i Libyen. Dit kommer den kristne riddaren George någon gång i slutet av 200talet e Kr. Stadens invånare har länge terroriserats av ett odjur – i legenden en drake – som dagligen avkrävt dem kreatursoffer och när nu kreaturen tagit slut begär han mänskliga offer. Genom lottdragning utses dagligen en människa som offer, och den dag George kommer till staden är det ingen mindre än kungens dotter som ska offras. George förbinder sig då att döda draken Frimuraren
– under förutsättning att stadsborna efter fullbordat verk låter döpa sig och bli kristna. När George utfört det han förbundit sig döps femton tusen av stadens invånare. När man läser eller hör legenden kommer bilden ur Johannes Uppenbarelse om ärkeängeln Mikaels strid med draken osökt i tankarna (Uppb 12:712). Framställningen om ärkeängelns strid med djävulen, i gestalt av en drake, ska, liksom praktiskt taget allt i Uppenbarelseboken, förstås som en symbolisk strid mellan det gudomliga och det djävulska. Möjligen kan den bibliska berättelsen, när den återberättats, och när olika berättare har försökt att dramatisera sin berättelse, ha gett upphov till den mindre troliga legenden om Sankt George. En helt annan berättelse handlar om en romersk soldat vid namn George, som, när den siste hedniske romerske kejsaren (Diokletianus 285-313 e Kr) utfärdade ett edikt mot de kristna ska ha slitit en kopia av ediktet i stycken och därför fått lida martyrdöden år 303. Även om också den berättelsen är ifrågasatt är den åtminstone mindre otrolig.
Många Sankt Georgskors Likarmade kors, som regel röda, som inte sett ut som det svenska frimurarkorset, har tidigt kallats Sankt Georgskors, som en erinran antingen om legenden om den kristne riddaren eller berättelsen om den romerske soldaten eller kanske om båda. I det första korståget år 1099 utgjorde t ex Sankt George ett slags skyddshelgon och de standar som man bar i striden. Den helige Ulrik var biskop i Augsburg på 900-talet och är det första helgon som (år 993) helgonförklaras av en påve. (tidigare hade helgonen helgonförklarats av lokala biskopar). Han är skyddshelgon för vinodlare, fiskare och vandrare och pryddes av likarmade röda
kors, som fick namn efter Sankt George. Alltjämt kallas det röda kors som utgör centrum i den brittiska unionsflaggan Sankt Georgskorset, även om det inte ser ut som våra frimurarkors. I dag kal�las både röda, helst likarmade, kors, som korset på den brittiska samväldesfanan, och korset med de mot mitten avsmalnande armarna, Sankt Georgskors. Den senare typen av kors finns i dag i flera stadsvapen, t ex i städerna Milano, Genua och Bologna, och, nästan identiska med det svenska frimurarkorset är korsen i de fyra fält som i den georgiska fanan omger centralkorset. Den främsta brittiska tapperhetsmedaljen, som t ex tilldelades ön Maltas befolkning kollektivt efter andra världskriget, kallas också Sankt Georgskorset och utgörs av ett kors med mot mitten avsmalnande armar. Många fler exempel på olika slags Sankt Georgskors skulle kunna återges.
Johanniterkorset En variant av korset med de mot mitten avsmalnade armarna är det så kallade Johanniterkorset, som skiljer sig från frimurarkorset genom att korsarmarnas yttre ändar är delade, var och en i två spjutliknande spetsar eller uddar. Uddarna anses symbolisera de åtta saligprisningarna i Jesu bergspredikan (Törst efter rättfärdighet. Sorg. Fridsamhet. Ödmjukhet. Barmhärtighet. Renhjärtenhet. Utsatt för förföljelse, Fattigdom i anden) eller de åtta ridderliga dygderna (Heder. Tapperhet. Fromhet. Frikostighet. Hjälpsamhet. Vördnad för kyrkan. Dödsförakt. Trofasthet). Ibland har de också tolkats som de åtta språk (Auberge) som talades i Johanniterorden. Johanniterkorset får emellertid inte förväxlas med frimurarkorset eller Sankt Georgskorset.
Kamp för tro och liv När Svenska Frimurare Orden som sin främsta officiella och offentliga symbol har valt det röda Sankt Georgskorset ∆ 31