FREDSTIDNINGEN
nr 1 | 2019
Medlemspublikation för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
— — FREDSTEATER UTMANADE FÖRSVARSDEBATT I SÄLEN
— — DIGITALISERAD KRIGFÖRING — — PAX GENOM TIDERNA
— — PAX GENOM TIDERNA
antimilitarism och vapenexport är exempel på frågor som lyfts. Det blir temanummer om rasism, vapenvägran och internationell vapenhandel. Under denna tid har Pax en tidskriftskänsla.
Det ni har framför er är Pax med nytt utseende. Pax har gått igenom många skepnadsskiften sedan starten 1972. I samband med ansiktslyftet blickar vi tillbaka på Pax historia och på hur tidningen har sett ut genom åren. På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns alla Pax-numren bevarade. Dit tar jag mig för att gå tillbaka till början. I april 1972 släpps det första numret av Fredstidningen Pax. Detta sker efter att kongressen 1971 beslutat att styrelsen ska undersöka möjligheten att ge ut fyra större specialnummer av tidningen Freden (som då getts ut sedan 1928) tillsammans med samarbetspartners. Tidningens första redaktör är Per Anders Fogelström. I sitt första nummer har Pax karaktären av en debattskrift där artiklar och åsikter flyter ihop. Ambitionerna är stora. Kärnkraft, kvinnokamp,
Mellan 1976 och 1981 görs många nummer av en redaktion i Haga, Göteborg. 1982 flyttar Pax helt och hållet tillbaka till Stockholm och får ett nytt utseende. Rent grafiskt blir Pax nu mer lik en dagstidning, med stora uppslag och tunt tidningspapper. Runt 1983-84 blir Pax professionellt journalistisk, då man redaktionellt börjar dela upp innehållet i åsiktsartiklar och journalistiska artiklar och anställer journalister. PAX RAPPORTERAR OM rättsprocessen mot Owen Wilkes, Sipri-anställd som av Säpo anklagats för att vara spion då han fotograferat radarmaster på Gotland. Wilkes utvisas till slut till Nya Zeeland. Motståndet mot Jas 39 Gripen växer. Pax publicerar artiklar om det och om vapenexport. Fredsrörelsen är i uppsving - det skrivs om kampen mot kärnvapen, om fredsmarscher och blockader av militärbaser. När Pax som första tidning publicerar
Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör: Kajsa Sörman kajsa.sorman@svenskafreds.se Foto omslagsbilden: Julius Aspman Media 2
Ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 070 763 48 57, pax@svenskafreds.se
Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2019
de så kallade dokument 5 och 6 i nr
av klustervapen, vilket blir verklig-
6 1985, blir detta startpunkten på
het 2010. Värnplikten vilar, vilket
Bofors-härvan.
innebär att kampen för rätten att va-
1988 byter Pax till tabloidformat
penvägra också gör det, konstaterar
och får en ny layout. Dessutom blir
Pax. Mutor betalas fortfarande ut i
det åtta nummer om året istället
Sydafrika med anledning av Jas-af-
för tio. Varje nummer innehåller nu
fären, och Pax intervjuar Andrew
”Medlems-Pax”, ett antal sidor med
Feinstein, f.d. ANC-politiker.
innehåll som kretsar kring Svenska 2013 FÖRVANDLAS PAX från att
efter att styrelsen beslutat att det ska
vara en journalistiskt självständig
finnas mer information om Svenska
papperstidning som går ut till alla
Freds och lokalföreningarna i Pax.
medlemmar samt prenumeranter till en medlemstidning som främst
TILL NR 6 1991 BYTER Pax återigen
publiceras digitalt. Pax trycks i en
skepnad. Det blir större bilder och kortare
mindre upplaga. Tidningens utseende
texter, nya vinjetter som Mothugg och
får en ny tappning, på blankt, tjockt
I rörelse, och ett nytt utseende. Under
tidskriftspapper. Pax berättar bland annat om flera
Balkan. Det avslöjas att svenska vapen
fredliga framgångar - ett demo-
ska exporteras till Gulfkriget - för första
kratikriterium införs för vape-
gången har den svenska regeringen
nexporten, FN röstar igenom ett
givit tillstånd för vapenexport till en stat
kärnvapenförbud och nätverket
inblandad i krig.
International Campaign to Abolish
Debatten går varm om medlemskap i EG. 1993 genomför Svenska Freds en kampanj mot minor, och minfrå-
Omslagsbild 1993 Jubileumsnummer, Svenska feds 110 år Omslagsbild 2009 Demonstration i Indien mot upprustning Omslagsbild 2018 Aktion utanför riksdagen i samband med nytt demokratikriterium i vapenexportlagen
Freds ingår, får Nobels fredspris. 2019 får Pax ett nytt ansiktslyft utifrån Svenska Freds nya grafiska
följande år. 1997 får International
profil och identitet. Trots nya färger
Campaign to Ban Landmines Nobels
och typsnitt är innehållet som alltid
fredspris.
en blandning av nyheter, reportage,
Den 20 juni 1998 avlider Per Anders
Omslagsbild 1991
Nuclear Weapons (ICAN), där Svenska
gan fortsätter att vara aktuell under
Fogelström, och Pax presenterar person-
Omslagsbild 1985 Avslöjandet om Boforsaffären
Carl Bildt poserar i ett militärfordon
Freds och dess lokalföreningar. Detta
1990-talets början bevakar Pax kriget på
Omslagsbild 1972 Första nummret av PAX
MAX ÖBERG SKRIBENT
intervjuer och analyser om fredsarbetet i Sverige och i världen.
liga minnesbilder till hans minne. 2004 får Pax en ny layout. Tidningen bevakar frågan om ett förbud 3
Foto: Shamsnn, CC
Övervakning är ett tveeggat svärd. På samma sätt som
vem som är kriminell eller terrorist. Tekniken, använd i övervaknings-
en ”perfect storm”. När den kosmo-
övervakningssystem kan användas
syfte, innebär enligt digitaliserings-
politiska och relativt progressiva
av stater för att avslöja kriminella
experten Mattias Beijmo enorma ris-
diktatorn Bashar al Assad tillsam-
nätverk och terrorgruppers
ker för profilering och förföljelse av
mans med frun Asma al Assad tog
organisering kan de användas av
oliktänkande. Människor är sårbara
över makten vid millennieskiftet var
totalitära ledare för att förfölja
idag då majoriteten lägger ut sina
det första de gjorde att digitalisera
oliktänkande och fängsla
åsikter och värderingar på nätet.
samhället. Syrien, med en ung be-
människorättsaktivister. I boken
folkning, anammade genast digitali-
”De kan inte stoppa oss” beskriver
seringen och internet.
Mattias Beijmo hur digitaliseringen och den europeiska övervakningsindustrin har påverkat kriget i Syrien. Deep package inspection (DPI) är en typ av övervakningsteknologi som gör det möjligt att spåra, avlyssna
” Därför är digital övervakning en viktig freds- och demokratifråga”
och blockera trafik och kommunikakan användas i civila och kom-
NYA INTRYCK och ny information från omvärlden blev tillgängliga och när kritiken mot regimen började växa cirka tio år senare var det kommunikation och informationsspridning via internet som gjorde det möjligt att organisera protesterna. Samtidigt innebar det ökade in-
tion som sker inom ett nätverk. DPI
ternetanvändandet nya möjligheter – Därför är digital övervakning en
för den syriska säkerhetstjänsten
mersiella syften så väl som inom
viktig freds- och demokratifråga,
att se vilka som stödde oppositio-
brottsbekämpning. Genom att följa
och det är viktigt att reglera vem som
nen. Förutsättningarna i Syrien var
misstänkta beteenden online kan
har möjligheten att använda tekni-
perfekta för att implementera ny
säkerhetstjänster kartlägga och hitta
ken och i vilken utsträckning, säger
övervakningsteknologi i stor skala
kriminella och terrorister. Men frå-
Mattias Beijmo.
då regimen var beredd att ta till
gan är vem som bestämmer vad som räknas som misstänkt beteende och 4
den så kallade arabiska våren som
Mattias Beijmo beskriver omständigheterna i Syrien vid tiden för
vilka medel som helst för att slå ned demonstranterna. Samtidigt hjälpte
Demonstrationståg i staden Douma nordost om Damaskus 2011.
— — DIGITALISERAD KRIGFÖRING
Foto: Lisa Mattisson
amerikanska, franska och även svenska företag Assad att bygga datanätverk och övervakningssystem. Det svenska företaget Ericsson har fortsatt göra affärer med det syriska telekombolaget under hela kriget. Affärerna höll på att stoppas då EU införde sanktioner mot en rad syriska ledare och företag men på grund av starka påtryckningar från svenska politiker blev det statliga bolaget Syrian Telecom och ett annat företag som Ericsson gör affärer med borttagna från sanktionslistan. ETT ANNAT FÖRETAG som gjort affärer med Bashar al Assad under kriget i Syrien är det franska företaget Qosmos. Qosmos, som redan tidigare har sålt övervakningsteknologi till Khadaffi i Libyen, lyckades sälja sin DPI-mjukvara till syrierna. När en medarbetare på Qosmos valde att läcka hemligstämplad information på den franska versionen av Wikileaks inleddes en rättsprocess i fransk domstol där företaget anklagas för medhjälp till tortyr. Teknologin som Qosmos sålt till Bashar al Assad misstänks ha bidragit till förföljelse och tortyr av fredliga aktivister. När detta skrivs pågår fortfarande rättegången. 2016 blev företaget, trots rättegången och trots samarbetet med Bashar al Assads säkerhetsstyrkor, uppköpt av det svenska bolaget Enea. Enea är ett mjukvarubolag som till exempel levererat mjukvaran till Ericssons 3G-nät och bland Eneas aktieägare återfinns statliga fjärde AP-fonden. Linda Åkerström är nedrustningsansvarig på Svenska Freds och har under hösten börjat titta närmare på företagen som exporterar övervakningsteknologi. – Övervakningteknologi kan användas som ett vapen för att tysta och slå ned freds- och demokratirörelser runt om i världen. Men till skillnad från vapenexporten är den här exporten helt oreglerad idag. DET ÄR MYCKET SVÅRT att få insyn i exporten. Olika förslag på reglering debatteras i EU men Sverige är enligt rapporter från Amnesty ett av få länder som sätter stopp för förhandlingarna och argumenterar för att regleringar skulle innebära för stora konkurrens nackdelar för europeisk industri. – Det är samma argument som använts mot att skärpa regleringen av vapenexporten, att det skulle göra det svårare för svenska och europeiska företag. Branschens konkurrenskraft är inte viktigare än att skydda människor som drabbas av förföljelse, säger Linda Åkerström.
KAJSA SÖRMAN REDAKTÖR
Digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.
5
— — FREDSTEATER I SÄLEN I januari varje år bjuder Folk och
– Bertha von Suttners analys från
Försvar in till en rikskonferens i
1889 är fortfarande aktuell då det är
Sälen för att under några dagar på
samma retorik och tankemönster
Högfjällshotellet diskutera Sveri-
som dominerar den säkerhetspoli-
ges försvars- och säkerhetspoli-
tiska debatten vi ser här i Sälen idag,
tik. Svenska Freds har under flera
säger Agnes Hellström.
år efterlyst ett mer inkluderande
Maud Holma von Heijne är gene-
samtal där andra perspektiv än den
ralsekreterare på Folk och Försvar
militära synen på säkerhet lyfts i
och hon välkomnar Svenska Freds
debatten.
initiativ till teaterföreställningen. – Jag tycker att det var ett jättebra
För att bidra till en mer nyanserad
initiativ och något som gärna får
bild av säkerhet tog Svenska Freds
komma igen på framtida konferen-
initiativ till att bjuda in skådespe-
ser.
laren Robert Fux för en specialuppsättning av Stina Oscarsons tolkning
MAUD HOLMA VON HEIJNE MENAR
av nobelpristagerskan Bertha von
att det är svårt att få alla besökare på
Suttners bok ”Ned med vapnen”.
Rikskonferensen nöjda.
Pjäsen har satts upp på Stadsteatern
– Ett av våra mål är att skapa en-
under hösten men nu fick 25 besö-
gagemang kring våra frågor och det
kare chansen att komma till Svenska
är bra att det kommer synpunkter på
Freds ordförande Agnes Hellströms
innehållet i konferensen. Vi försöker
hotellrum för en unik upplevelse.
alltid skapa en balans i programmet
– Målet med föreställningen var
och samtidigt som vi fått kritik i år
att väcka publikens tankar kring
för att mänsklig säkerhet saknades
de militaristiska grundantaganden
var det andra röster som tyckte att
som ofta tas för självklara. De största
det var för lite fokus på de militära
hoten mot oss och planeten idag kan
perspektiven.
inte mötas med militära medel, säger
KAJSA SÖRMAN
Agnes Hellström. ROBERT FUX SPELADE alla rollerna i pjäsen om den österrikiska officersdottern Martha vars liv präglas av krig och död. Martha börjar ifrågasätta de rådande normerna kring militarism och könsroller men hennes tankar tas inte på allvar av hennes samtid och hon blir avfärdad som naiv.
Foto: Julius Aspman Media
”De största hoten mot oss och planeten idag kan inte mötas med militära medel”
6
Robert Fux som Martha.
— — NEJ TILL FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN
arbetet för nedrustning. Det humanitära perspektiv som drivit processen mot ett kärnvapenförbud är helt frånvarande i utredarens presentation. Den 6 februari modererade
Regeringens utredning om kärn-
Svenska Freds ordförande Agnes
vapenförbudet presenterades den
Hellström en debatt om avtalet på
18 januari. Utredaren Lars-Erik
ABF Stockholm. Kerstin Lundgren
Lundin kom till slutsatsen att Sve-
(C), Olle Thorell (S), Beatrice Fihn
rige varken bör skriva under eller
från ICAN och regeringens utredare
ratificera avtalet.
Lars-Erik Lundin deltog i panelen.
Utredningen har fått kritik från
nämns knappt i den 230 sidor långa
– Konsekvenserna för människor
Foto: ICAN
Beatrice Fihn.
Svenska Freds och International
utredningen. Konsekvenserna för
Campaign to Abolish Nuclear Wea-
företag och industri får ett helt eget
pons (ICAN) för att den prioriterar
kapitel, sa Beatrice Fihn.
tydligt militära intressen framför
— — LANSERINGSFEST Den 5 december var det lanseringsfest för magasinet Säkert, en specialutgåva av Pax, på Bar Brooklyn i Stockholm. Under kvällen deltog forskare, politiker, experter och debattörer i samtal om mänsklig säkerhet. KvälFoto: Rickard Croy Media
lens första panel talade om klimatets säkerhetsrisker och bestod av Emma Sundh, journalist och bloggare, Malin Mobjörk, forskare på Sipri och miljövetaren Ahmed Al-Qassam. .
— — RYSSLAND OCH USA LÄMNAR INF Den första februari meddelade USA
INF-fördraget slöts mellan Ryssland och USA under kalla kriget och länderna förband sig att nedrusta medeldistanskärnvapen med räckvidder mellan 500 och 5.500 kilometer. I över 30 år har fördraget gällt och det
att de lämnar kärnvapennedrust-
har lett till att USA och Ryssland har
ningsfördraget INF och Ryssland
förstört 846 respektive 1.846 missi-
svarade dagen efter med samma
ler. Ryssland började redan år 2007
mynt.
att utveckla medeldistansroboten Iskander, som är en vidareutveck-
USA lämnar fördraget då de menar att
ling på roboten Oka, den sovjetiska
Ryssland inte hållit sin del av uppgö-
medeldistansrobot man gick med på
relsen.
att skrota år 1987.
Iskander. Foto: CC
7
Men den politiska
då min lokalförening i Stockholm
viljan saknas. Och när
kämpade för att engagera fler i
den av regeringen tillsatta
kärnvapenfrågan. 60 år hade gått
utredaren presenterade sin
sedan de fasansfulla bombningarna
rapport i januari var det med
av Hiroshima och Nagasaki. Ned-
en nedslående slutsats: Sverige
rustningsförhandlingarna gick på
bör inte ansluta sig till förbudet mot
sparlåga och icke-spridningsavtalet
kärnvapen.
fat kärnvapen. Men trots att sprängkraften i de
Vi är många som har upplevt detta mönster förut. De kamper som förts såväl mot kärnvapen som klusterva-
kärnvapen som fanns 2005 var mång-
pen har politiskt avfärdats som både
dubbelt större än i de som använts
omöjliga och verklighetsfrånvända.
1945, var engagemanget relativt svalt
I maj 2007 sa dåvarande försvarsmi-
hos den breda allmänheten. Tanken
nister Mikael Odenberg att Sverige
på att kärnvapen skulle användas
hade ”ett legitimt behov av kluster-
igen var lika fjärran som det världs-
vapen”. Men året därpå underteck-
krig som härjat 60 år tidigare.
nade Sverige förbudet och idag är alla
På vissa sätt är läget detsamma
e ion
tecknar konventionen.
min dagbok från sommaren 2005,
NPT var i kris. Fler länder hade skaf-
R i t i a n t ece a a u t d i t e n t
HÄROMDAGEN BLÄDDRADE JAG i
Foto: Miki Anagrius
— — VI GÖR DET IGEN
svenska klustervapen skrotade. Vad
idag. NPT är i kris, nedrustnings-
som hände? Ett starkt kampanjarbete
förhandlingarna går minst sagt på
av civilsamhället ändrade den poli-
sparlåga och USA och Ryssland har
tiska riktningen. Idag är det få som
dessutom beslutat att lämna INF,
argumenterar för att Sverige behöver
avtalet som slöts mellan Sovjet och
klustervapen.
USA 1987. Allt fler instabila pekfingrar darrar över den mytomspunna
1957 STARTADES AMSA - Aktions-
knappen och oron för ny kapprust-
gruppen Mot Svensk Atombomb,
ning är stor.
med målet att stoppa planerna på att utveckla svenska kärnvapen. Då
PÅ ANDRA SÄTT är läget väsensskilt
med medhåll av endast 36 procent av
jämfört med 2005. 2017 nåddes det
befolkningen. Fyra år senare, 1961,
gigantiska delmålet att ena en majo-
hade stödet ökat till 56 procent. Till-
ritet av FN:s länder kring ett interna-
sammans med Socialdemokratiska
tionellt förbud mot kärnvapen. Nio av
kvinnoförbundet växlade civilsam-
tio svenskar vill att Sverige under-
hället upp och vände opinionen.
Detta trots en massiv smutskastningskampanj från motståndarna, med anklagelser om att kampen fördes av ansvarslösa, osvenska fosterlandsförrädare. Planerna på att utveckla svenska kärnvapen skrotades slutligen och är idag del av Sveriges starka självbild som en aktör för fred och nedrustning. 2019 är retoriken återigen hård, det politiska motståndet likaså. Men vi har gjort det förr och kommer att göra det igen. Och när vi i framtiden ser tillbaka på 2010-talet kommer Sveriges anslutning till konventionen som förbjöd kärnvapen att beskrivas som ett av de modigaste och viktigaste politiska beslut som någonsin fattats. Möjligen marginaliseras civilsamhällets insats även i den historieskrivningen. Men oavsett hur bilden målas då, kommer vi att veta att det var vår kamp och vår seger, även denna gång.
AGNES HELLSTRÖM ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS
STÖD OSS PÅ DITT SÄTT svenskafreds.se/stod-oss/
— — SVENSKA FREDS
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.