ÅRSBERÄTTELSE 2024

Page 1


ÅRSBERÄTTELSE 2024

INNEHÅLL

OM SVENSKA FREDS

Svenska Freds är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas. Föreningen består av riksorganisation, lokalföreningar, fredsgrupper, enskilda medlemmar och gåvogivare.

42 riksdagsledamöter grundade Svenska Freds den 2 april 1883 som en reaktion mot ökade försvarskostnader och införandet av en allmän och årslång värnplikt. De ursprungliga idéerna att arbeta för fredliga metoder att lösa konflikter och för rätten att slippa använda vapen löper som en röd tråd genom vår historia. Svenska Freds har sedan starten arbetat mot militär upprustning, mot vapenhandel och mot krig. Kampen mot svensk vapenexport och för kärnvapennedrustning har pågått i decennier.

Svenska Freds arbetar för hållbar fred och nedrustning genom att sprida kunskap, bilda opinion och granska och påverka beslutsfattare. Som Sveriges största och världens äldsta ännu aktiva fredsförening har vi genom åren engagerat hundratusentals människor, drivit igenom förbud mot olika vapentyper, avslöjat vapenaffärer och varit en tydlig röst i debatten om fred och säkerhet.

Svenska Freds arbetar för en värld där krig som konflikthanteringsmetod är otänkbart och grundorsakerna till konflikt och osäkerhet åtgärdas.

Om Svenska Freds

Årskrönika

2024 i korthet

ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Balansräkning

Noter

Underskrifter

Revisionsberättelse

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, karin.wall.hardfeldt@svenskafreds.se

Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm

Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan

Foto framsida: Svenska Freds/Maja Landin Foto baksida: Per Lindman

Finansieringskällor 2024

Medlemsutveckling

Vill du veta mer om vår finansiering och vår växande rörelse? Läs årsredovisningen på sidorna 14-41.

ÅRSKRÖNIKA ÅRET SOM GÅTT: EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Frågor om krig och fred har fortsatt att dominera våra nyhetsflöden 2024. Konflikter i olika delar av världen har både fördjupats och fått nya dimensioner. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i strid med folkrätten har inte sett något slut, kärnvapenhotet har ökat och framtiden är oviss när Donald Trump väljs till makten som USAs president. På andra håll har konflikter blossat upp eller eskalerat. Sudans interna kris förvärrades ytterligare, med miljoner människor på flykt undan våldet. Israels krigföring mot Gaza visade nya fasansfulla sidor och fick regional spridning i Mellanöstern. Det kom av allt fler att bedömas utgöra ett folkmord och ICC utfärdade i slutet av året till slut en arresteringsorder mot bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Det var året när brott mot krigets lagar begicks om och om igen inför världens ögon. Men 2024 var också året när motståndet mot våldet växte sig allt starkare. Svenska Freds växte mer än på många decennier. Vi såg en rekordökning i antalet medlemmar och engagemanget bland medlemmarna.

"Svenska Freds växte mer än på många decennier. Vi såg en rekordökning i antalet medlemmar och i medlemmarnas engagemang."

Sveriges nya roll i världen

Den 7 mars fullföljdes Sveriges ansökningsprocess till Nato och medlemskapet var ett faktum. Sedan dess har vi sett Sveriges nya roll i världen ta form.

Vi i Svenska Freds har varit tydliga i vår kritik mot ett svenskt Natomedlemskap, både före och efter Sveriges inträde den 7 mars 2024. Våra farhågor om

att medlemskapet riskerar att försämra Sveriges möjligheter att vara en stark och självständig röst för nedrustning, mänskliga rättigheter och folkrätt har visat tydliga tecken på att besannas. Den svenska politiken bidrar i allt större utsträckning till att upprätthålla ett system som sätter militära metoder och avskräckning i centrum istället för diplomati och fredlig konflikthantering. Sveriges regering har allt mer sällan tagit avstånd från såväl kärnvapen som andra länders uppenbara brott mot internationell rätt.

"Den svenska politiken bidrar i allt större utsträckning till att upprätthålla ett system som sätter militära metoder och avskräckning i centrum istället för diplomati och fredlig konflikthantering."

Svenska Freds: En röst för fred och nedrustning I detta förändrade landskap har Svenska Freds spelat en avgörande roll som en av Sveriges mest högljudda och konsekventa röster för fred och nedrustning. Vi har visat att vi, vår folkrörelse, är en stark och stabil gemensam röst. En röst som inte ger vika för motgångar, utan som fortsätter att kämpa för en värld där krig som konflikthanteringsmetod är otänkbar. Fredens oumbärliga röst. Den rösten är Svenska Freds.

KARIN WALL HÄRDFELDT GENERALSEKRETERARE KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE

2024 I KORTHET

KONGRESS

Svenska Freds 141-årskongress hölls den 18–19 maj i Örebro, där rekordmånga medlemmar samlades för att diskutera organisationens riktning och välja en ny styrelse. Under kongressen genomförde Svenska Freds medlemmar under ledning av konstnären Gunilla Samberg en performance på Stortorget i form av ett fredsmärke.

NATOMEDLEMSKAPET ÖPPNAR FÖR ÖKAD VAPENEXPORT

En viktig politisk process kring vapenexporten under året var att en statlig utredning fått i uppdrag att se över hur det svenska regelverket skulle anpassas utifrån att Sverige blivit medlem i Nato. Utredningens enda utomstående expert var vice VD i vapenföretaget Saab. Som enda organisation med ett kritiskt perspektiv på vapenexport uppvaktade Svenska Freds utredningen, synliggjorde riskerna och bemötte argumenten för svagare regler. Utan Svenska Freds skulle ingen kritik mot att göra det lättare att exportera vapen framföras under utredningens arbete.

MOTSTÅND MOT SVENSK VAPENEXPORT

Svenska Freds har i decennier varit den organisation i Sverige som tagit fram och presenterat fakta om den svenska vapenexporten på ett tillgängligt och begripligt sätt.

Under 2024 avslöjade vi att Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP), den myndighet som ansvarar för att fatta beslut om tillstånd för export av krigsmateriel, för första gången hemligstämplat en vapenkund. Myndigheten hade gett tillstånd för vapenexport till det hemliga mottagarlandet, till ett värde av 11,7 miljarder kronor 2023. Avslöjandet ledde till en omfattande rapportering och debatt om minskad öppenhet och om svårigheterna att granska svensk vapenexportpolitik.

Svenska Freds har krävt att Sverige stoppar all vapenhandel med Israel. Genom föreläsningar på bland annat tältprotesterna vid Universiteten, erfarenhetsutbyten och genom att bidra med vår sakkunskap om vapenexport har Svenska Freds arbete fått till effekt att andra aktörer tagit ställning och drivit frågan.

Vår bok Den svenska vapenexporten blev för första gången kurslitteratur på Lunds universitet.

FÖR EN NORDISK NEDRUSTNINGSPOLITIK

I ett nytt projekt som startades i slutet av året utreder Svenska Freds möjligheterna för en framtida gemensam nordisk nedrustningspolitik. Samtliga nordiska länder är nu med i Nato och vi kartlägger ländernas nuvarande och historiska ställningstaganden genom konsultationer med nordiska nedrustningsaktörer. Projektet genomförs i samarbete med Svenska Läkare mot Kärnvapen med stöd av Global Challenges Foundation.

STÄRKT FOKUS

PÅ KÄRNVAPENNEDRUSTNING

Svenska Freds har genom opinionsbildning och politiskt påverkansarbete uppmärksammat kärnvapen som det akuta globala hot de utgör, i en tid när dessa massförstörelsevapen allt oftare framställs som användbara och nödvändiga. Vi har under året arbetat för att motverka den normalisering av kärnvapen som pågår och mota den kursändring i svensk nedrustningspolitik vi sett sedan Sverige blev medlem i Nato.

I ljuset av Natomedlemskapet och det nya militära samarbetsavtalet med USA (Defence Cooperation Agreement, DCA) kräver Svenska Freds en nationell lag mot kärnvapen i Sverige. En fråga som vi lyckats få upp till debatt under 2024 och som vi fortsätter att driva.

PÅVERKAN PÅ DEN

FREDS- OCH SÄKERHETSPOLITISKA DEBATTEN

Svenska Freds har fortsatt bevaka och kritiskt granska Sveriges upprustning och militarisering och hur Natomedlemskapet påverkar Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst i fråga om kärnvapen och svensk vapenexport.

När Sverige ansökte om medlemskap i Nato förutsåg vi att intresset skulle vara stort och kunskapen låg om vad det skulle innebära för Sverige. Vi skrev därför en rapport som vi framgångsrikt lanserade på en presskonferens under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, med ett stort antal riksmedier på plats. Några liknande kritiska granskningar av konsekvenserna av Natomedlemskapet fanns inte och rapporten fick till effekt att vi fick upp frågor som kärnvapen i Sverige och värnpliktigas roll till debatt. Rapporten sålde snabbt slut och ett nytryck fick göras.

SVERIGE I NATO

NATORAPPORTEN 2024 SÅ KAN SVERIGE KOMMA ATT PÅVERKAS VID ETT NATOMEDLEMSKAP

Rapporten ”Sverige i Nato” presenterades på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Rapporten synliggör att det finns ett tydligt behov av en bredare debatt om vad Nato är för organisation och om vad ett medlemskap kan innebära för Sverige.

Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Tv4-debatt om det svenska Natomedlemskapet.

SVERIGE INGÅR NYTT MILITÄRT SAMARBETSAVTAL MED USA

En sakfråga där vi kan se att Svenska Freds haft särskilt stor effekt var att vi fick upp det militära samarbetsavtalet DCA på den mediala dagordningen och även fick påverkan på den politiska processen. Svenska Freds var remissinstans till regeringens promemoria. Vi såg även till att organisationer som jobbar med jämställdhet och kvinnors rättigheter uppmärksammades på den immunitet de amerikanska soldaterna kommer få när de är i Sverige, något som kommer påverka hur eventuella sexualbrott utreds och straffas. Vi kontaktade bland annat ett stort

antal kvinno- och tjejjourer i de 17 kommuner där DCA-avtalet kommer att tillåta amerikansk närvaro. Vi uppmanade dem att skicka in egna remissvar eller bidra med synpunkter till sin kommuns remissvar. Det resulterade i att minst två kvinnojourer skickade in egna remissvar och att en kvinnojour fick in skrivningar i sin kommuns remissvar. Effekten av detta och annat arbete i frågan blev att utrikesutskottet skrev till en mening om sexualbrott och vikten av rättssäkerhet i sitt uttalande.

FÖRSVARSMAKTENS OCH VAPENINDUSTRINS MILJÖOCH KLIMATPÅVERKAN

Under 2024 skrev vi remissvar på regeringens förslag om att ge Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk undantag från miljölagstiftningen. Vi höjde rösten mot Försvarsmaktens miljöoch klimatpåverkan, och fick andra organisationer att

ifrågasätta Försvarsmaktens privilegier.

I samband med Saabs årliga bolagsstämma skrev Svenska Freds tillsammans med Fridays for Future i Östgöta-Correspondenten om Saabs marknadsföring som ett vapenföretag som driver ett aktivt hållbarhetsarbete. Tillsammans argumenterade vi för att vapentillverkning aldrig kan vara hållbart, vare sig socialt eller ekologiskt. Fridays for future och Svenska Freds medverkade också på bolagsstämman och ställde frågor till företagsledningen.

OPINIONSBILDNING OM INTERNATIONELL RÄTT OCH KRIGETS LAGAR

Precis som slutet av vårt namn (Skiljedomsföreningen) visar, har internationell rätt och att konflikter ska lösas juridiskt eller genom skiljedom alltid stått i centrum för vårt arbete.

Svenska Freds har under året arbetat aktivt med att belysa det urskillningslösa våldet mot människor i Gaza och Ukraina och vikten av att stärka den internationella rättens normer, principer och institutioner och använda dessa i arbetet för fred och rättvisa. Inte minst genom ett stort antal föreläsningar.

I slutet av 90-talet och början av 2000-talet drev Svenska Freds tillsammans med organisationer från hela världen kampanj för en permanent internationell brottmålsdomstol. Under 2024 var vi på plats i den internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) för att övervaka, bidra till mötet och interagera med delegater från olika länder för att kräva ett rättvist,

effektivt och oberoende ICC. Detta i en tid då behovet av att upprätthålla den internationella rätten och ställa ansvariga för krigsbrott inför rätta är akut!

MINST 7 000 PERSONER NÅDDES DIREKT GENOM RIKSFÖRENINGENS FÖRELÄSNINGAR 2024

BARNENS NAMN

LÄSTES I 10 TIMMAR

Svenska Freds har under året upprepat vårt krav om att Sveriges regering tydligt, både i ord och handling, måste agera för att stå upp för internationell rätt och göra allt för att stoppa Israels krig mot Gaza. Genom manifestationen Läs barnens namn samlade Svenska Freds 20 andra organisationer, allmänheten och en rad artister, skådespelare, politiker, landslagsidrottare och andra kända personligheter till en 10 timmar lång läsning av namnen på de drygt 11 500 barn som då bekräftats döda och identifierats med namn i Palestina och Israel sedan oktober 2023. Syftet var att belysa internationell rätt och att dess grundläggande principer måste gälla alla, överallt och i alla lägen. En grundläggande mänsklig rättighet är Rätten till liv och manifestationen bidrog till att lyfta fram människorna ur statistiken. Vi fick genom manifestationen andra organisationer att ta ställning och uttrycka en gemensam hållning i frågan. Manifestationen fick medialt genomslag i riksmedia och bidrog till att sätta press på Sveriges regering i frågan.

ETT STÖD TILL UNGA

I över 100 år har Svenska Freds stöttat personer som inte vill vara del av det militära systemet och på 1920-talet bidrog vi till att rätten till vapenfri tjänst infördes i Sverige. Under året som gått har Svenska Freds tagit emot ett ökat antal samtal och frågor från unga som motsätter sig värnplikt och har stöttat dessa individer med information och rådgivning. Fler unga tvingas sannolikt till värnplikt mot sin vilja kommande år. För samtidigt som regeringen beslutat att öka antalet värnpliktiga vill nästan en fjärdedel av Sveriges ungdomar inte göra värnplikt.

Genom Svenska Freds satsning för, av och med unga - Fredsakademin har vi utbildat nya fredscoahcer som hållit rekordmånga workshops för unga i åldern 15-18 år. Hela 53 stycken för över 1500 personer. Effekten är att fler barn och unga har kunskap och engagemang i frågor om fred och säkerhet.

EN KRAFTIGT VÄXANDE RÖRELSE FÖR FRED

Medlemsrörelsen har under år 2024 blomstrat och gått från ca 12 800 till drygt 17 200 medlemmar. Den stora tillväxten i antal medlemmar speglas också i engagemanget för våra medlemsmöten, digitala kampanjer, i våra sociala mediekanaler, antal nya fredsgrupper och aktiviteter i lokalföreningar och grupper. Som ett exempel har hela 50 ansökningar till Kampfonden beviljats och åtta nya fredsgrupper startats. I slutet av 2024 har Svenska Freds sju lokalföreningar och 16 fredsgrupper. Bland de nya grupperna 2024 finns bland annat en för fredscoacher i södra Skåne, en på Gotland och norrut i Umeå och Arvika.

VI FORTSÄTTER ATT ENGAGERA MÅNGA I

SOCIAL

MEDIA

DÄR VI 2024 NÅDDE TOTALT ÖVER 1 150 000 KONTON, SOM TAGIT DEL AV VÅR KUNSKAP OM FRED OCH SÄKERHET.

Skådespelaren Gustaf Skarsgård läser barns namn.

ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA

FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

802001-0602

Styrelsen och generalsekreteraren för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 802001-0602 upprättar härmed årsredovisning för 2024.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Vision och uppdrag

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (Svenska Freds) är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening som arbetar för att skapa förutsättningar för en hållbar fred och avskaffa alla krig och krigsförberedelser.

Visionen är hållbar fred i världen.

Organisationens huvudsakliga uppdrag är att genom påverkansarbete, utbildning och opinionsbildning arbeta för en värld där krig förebyggs och konflikter kan lösas utan våld. Vi påverkar, granskar och utkräver ansvar av makthavare lokalt, nationellt och globalt.

Svenska Freds stimulerar människors intresse och engagemang för fredsfrågor och verkar för en allsidig freds- och säkerhetspolitisk debatt i samhället.

Organisation

Svenska Freds arbetar genom riksorganisation,

lokalföreningar, fredsgrupper, nätverk samt enskilda medlemmar i samverkan. Genom att ge människor en plattform för att organisera och engagera sig för samhällsförändring bidrar Svenska Freds till ett levande civilsamhälle som stärker demokratin. Vi ökar möjligheterna att få genomslag för de förslag vi driver genom att verka lokalt, nationellt, internationellt och globalt.

Svenska Freds är en medlemsorganisation som styrs genom en demokratisk struktur för att möjliggöra såväl inflytande som effektivitet. Så här är föreningen organiserad.

Enskilda medlemmar: Svenska Freds är en medlemsorganisation. Varje enskild person som håller med om föreningens idéprogram och som betalat den av kongressen beslutade medlemsavgiften kan bli medlem. Medlemmarna har rätt att delta i föreningens beslut och delar av verksamheten, till exempel genom riksföreningens kongress. Varje medlem har en röst.

Riksförening, lokalföreningar och fredsgrupper: En medlem i Svenska Freds kan även ansöka om att bli medlem i någon av Svenska Freds lokalföreningar

eller fredsgrupper. I slutet av 2024 bestod Svenska Freds av sju lokalföreningar och 16 fredsgrupper. Lokalföreningarna bidrar till verksamheten genom bland annat inspirations- och kunskapsspridning i form av seminarier, samtal, manifestationer och lokala debattinlägg. En fredsgrupp behöver, till skillnad från en lokalförening som är en egen juridisk person, ingen egen styrelse eller egna stadgar. Såväl lokalföreningar som fredsgrupper verkar inom ramen för Svenska Freds idéprogram och stadgar.

Svenska Freds lokalföreningar och fredsgrupper kan söka stöd från Kampfonden för att täcka organisatoriska kostnader och kostnader för aktioner, bokcirklar, seminarier, manifestationer och annat utåtriktat fredsarbete som bedrivs inom ramen för Svenska Freds idé- och handlingsprogram. Lokalföreningar får också ett årligt grundstöd från riksföreningen för sin verksamhet.

Kongress: Kongressen är Svenska Freds högsta beslutande organ. Här samlas medlemmar för att fatta beslut om viktiga frågor, som verksamhet, prioriteringar och val av styrelse. Kongressen hålls vanligtvis vartannat år, med möjlighet att vid behov även utlysa extrakongress. Den senaste kongressen hölls i maj 2024 i Örebro.

Centralstyrelse: Styrelsen för riksföreningen består av medlemmar, förtroendevalda av kongressen, som ansvarar för att leda föreningen och fatta beslut mellan årsmötena. Styrelsen är ansvarig för den övergripande strategiska inriktningen och beslutsfattandet. Styrelsen ser till att beslut från kongressen genomförs och att verksamheten bedrivs i enlighet med idé- och handlingsprogram.

Generalsekreterare och kansli av tjänstepersoner: Riksföreningen har ett kansli av tjänstepersoner som leds av generalsekreteraren som tillsätts av styrelsen. Generalsekreteraren är högsta tjänsteperson och ansvarar för den operativa verksamheten och rapporterar till styrelsen. Riksföreningens kansli med anställda tjänstepersoner är placerat i Stockholm. Under 2024 hade Svenska Freds motsvarande 10 heltidstjänster. Riksföreningen har som en av sina uppgifter att stötta och samordna lokalföreningars och fredsgruppers arbete. Det huvudsakliga stödet utgörs av rikskansliets engagemangsarbete men också av stöd i sakfrågor, råd när det gäller påverkan och kommunikation, föreläsningar, skriftligt material och digitala verktyg.

Nationella och internationella nätverk och kampanjer: Samhällsförändring och politiskt påverkansarbete är komplexa, tar ofta lång tid och involverar många olika aktörer. En del av Svenska Freds arbete handlar därför om att ingå i eller skapa koalitioner i Sverige och internationellt för att nå gemensamma mål. Vi arbetar i breda koalitioner, både med andra fredsorganisationer och med organisationer vars frågor överlappar våra, såsom exempelvis klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Globalt är Svenska Freds del av nätverk för fred och nedrustning och deltar aktivt i internationella kampanjer och koalitioner av organisationer, aktivister, forskare och andra som delar vår övertygelse. Svenska Freds är exempelvis del av International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som har drivit igenom ett internationellt förbud mot kärnvapen. Vi är aktiva i kärnvapenfrågan, sprider kampanjens budskap och samverkar med de andra svenska medlemsorganisationerna.

Bland de organisationer vi samverkar med i nedrustningsfrågor finns Human Rights Watch, Oxfam, Amnesty International, Pax, Safer World, Campaign Against Arms Trade (CAAT), Interpeace och Crisis Action. I frågan om vapenhandel ingår Svenska Freds i den globala kampanjen Control Arms som fokuserar sitt arbete kring vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT). På europeisk nivå samverkar vi i nätverket European Network Against Arms Trade (ENAAT). I Sverige har Svenska Freds under många år varit ett kunskapsmässigt stöd för andra och samordnat ett nätverk av svenska civilsamhällesorganisationer i frågor om vapenhandel. I nätverket har Amnesty, Rädda Barnen, Röda Korset, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Diakonia, Svenska kyrkan med flera ingått genom åren. Svenska Freds samarbetar därutöver återkommande med Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till Kvinna och Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK).

Svenska Freds är medlem i War Resisters International, International Network Against Explosive Weapons, International Campaign to Ban Landmines (ICBL), International Peace Bureau (IPB), Cluster Munition Coalition (CMC) och Campaign to Stop Killer Robots.

Den här årsredovisningen beskriver riksföreningens förvaltning och ekonomi.

FÖRVALTNING

Vid kongressen 2024 valdes nio ordinarie ledamöter inklusive ordförande samt två suppleanter till centralstyrelsen för en period av två år. Kongressen fattade också ett andragångsbeslut om ett nytt idéprogram samt antog handlingsprogram för åren 2024-2028. Svenska Freds presidium är högsta beslutande instans mellan riksföreningens styrelsemöten och består av ordföranden, de två vice ordförandena samt generalsekreteraren. Under 2024 hölls sammanlagt sex styrelsemöten. Utöver det träffades styrelse och kanslipersonal för en upptakt en heldag i september. Styrelsens sammansättning från kongressen 2024

Ordförande

Kerstin Bergeå (1980) Freds- och biståndsarbetare (Omvald)

Vice ordförande

Hanna Hessling (1989) Pressansvarig på myndighet (Omvald)

Jesper Wiklund (1978) Gruppchef och facklig ombudsman (Nyvald)

Ledamöter

Alex Brekke (1978) Ordförande, Amazon Watch Sverige samt grundare av Fundraising Byrån (Omvald)

Ingrid Dahlé n (1994) Projektledare Enkätfabriken, Göteborgs Universitet (Omvald)

Eva Kellström Froste (1966) Redaktör, tidningen Afghanistan-nytt på Svenska Afghanistankommittén (Omvald)

Alexander Nazar (1993) Utredare, fritidsförvaltningen

Malmö stad (Omvald)

Andreas Drufva (1973) Marknadschef, Naturskyddsföreningen (Nyvald)

Monica Pourshahidi (1971) Samhällspolitisk chef/ Utvecklingschef för Folkets Hus och Parker (Nyvald)

Suppleanter

Charlotta Riberdahl (1964) Jurist på advokatbyrå (Nyvald)

Tomas Magnusson (1950) Pensionär (Nyvald)

Kongressen 2024 beslutade om ett ordförandearvode på 46 000 kr/månad och att detta arvode ska räknas upp i enlighet med medianlöneökningen för kanslipersonalen efter ett år.

Valberedning

Föreningens valberedning ställde samtliga upp för omval på kongressen 2024 och består av: Agnes Hellström, Anna Ardin, Tanvir Mansur, Jennifer Råsten och Josefin Lind.

Revisorer och suppleanter

Till auktoriserad revisor för en period av två år valdes Josefine Fors, ordinarie omval, samt Elisabeth Raun, suppleant nyval, båda från Grant Thornton revisionsbyrå.

Till föreningsrevisorer valdes Liber Rodriguez Florez, ordinarie omval, och Jennifer Bergman, suppleant nyval.

METOD

Svenska Freds verkar genom riksorganisation, lokalföreningar, grupper, nätverk samt enskilda medlemmar i samverkan. Med stöd av våra analyser och argument verkar vi för att förändra normer, attityder och politik. Vi tar fram fakta, ökar människors kunskap och engagemang och bidrar till dialog och debatt.

Vi använder opinionsbildning och påverkansarbete för att få upp våra frågor och förslag på den mediala och politiska dagordningen. Vi påverkar beslutsfattare och makthavare för att bekämpa grundorsaker till väpnade konflikter och för att åstadkomma strukturell samhällsförändring.

VERKSAMHETSOMRÅDEN

Svenska Freds handlingsprogram för 2024-2028 definierar föreningens tre övergripande verksamhetsområden: nedrustning, hållbar fred och säkerhet samt engagemang för fred

Vi verkar för svensk och global nedrustning, framför allt genom arbete mot den svenska vapenexporten och för en aktiv svensk nedrustningspolitik i frågor som kärnvapen och mördarrobotar.

Vi verkar för hållbar fred och säkerhet genom att driva på för en säkerhetspolitik som utgår från mänsklig säkerhet, där ickevåldsliga och förebyggande metoder prioriteras för en hållbar fred.

Svenska Freds verkar för att väcka och förvalta människors engagemang för fred, genom att vara en stark, inkluderande rörelse med stor kapacitet och resurser som skapar förändring.

SÅ MÄTER VI VÅR EFFEKT

Samhällsförändring kräver tid, resurser, expertis och målmedvetet, kreativt politiskt påverkansarbete med opinionsbildning som en central komponent. Länken mellan påverkan och resultat är ofta komplex och ibland är arbetet mest effektivt när det inte syns utåt, vilket kan försvåra möjligheten att visa på

verksamhetens effekt.

Under många decennier har Svenska Freds varit en av få röster som opinionsbildat, spridit kunskap och påverkat samhällsdebatten och makthavare i frågor om fred och nedrustning. Den verkliga effekten av Svenska Freds arbete ses bäst i ett längre tidsperspektiv än ett år och flera av de mest betydelsefulla framgångarna i vår historia är resultatet av decenniers envist kampanjande. Ett exempel är demokratikriteriet i regelverket för den svenska vapenexporten, som infördes 2018 och som Svenska Freds arbetat med sedan 1990-talet.

Svenska Freds har tre övergripande styrdokument med målsättningar och prioriteringar på olika nivåer och med olika tidsperspektiv. Det handlar det vill säga om föreningens idéprogram, handlingsprogram och verksamhetsplan. I idéprogrammet finns föreningens ideologiska grund och långsiktiga visionära idéer formulerade. Idéprogrammet antas av medlemmarna genom beslut på två efter varandra följande kongresser varav en ordinarie kongress. Kongressen beslutar också om Svenska Freds handlingsprogram som tolkar idéprogrammets långsiktiga mål och formulerar prioriteringar för de kommande fyra åren.

Verksamhetsplanen definierar sedan övergripande aktiviteter och förväntade resultat för konkret uppföljning och utvärdering av riksföreningens verksamhet. Verksamhetsplanen antas av styrelsen, genomförs av kansliet och följs upp genom tertialrapporter. Det ekonomiska resultatet följs upp med fokus på avvikelserapportering i förhållande till beslutad budget. Genom vår årsredovisning följs verksamheten som helhet upp, granskas av revisorer och presenteras för medlemmarna på kongressen.

Nyckeltal och indikatorer för resultaten av vårt arbete med opinionsbildning och politisk påverkan inkluderar bland annat pressklipp, mediegenomslag, omfattningen av engagemang hos allmänheten och andra organisationer i våra kampanjaktiviteter samt vilket politiskt gehör de förslag vi driver får. För arbetet med att engagera fler är antalet medlemmar och givare samt följare i digitala kanaler en viktig indikator för hur väl vi lyckas uppnå våra mål.

INSAMLINGSVÄGAR OCH FINANSIERINGSKÄLLOR

Svenska Freds finansieras av medlemsavgifter, gåvor från privatpersoner och genom institutionella bidrag. Majoriteten av alla gåvor är mindre belopp som medlemmar väljer att betala som engångsgåvor eller återkommande via autogiro utöver medlemsavgiften. Bidrag är sådant vi har avtalat med organisationer, stiftelser eller myndigheter om och är återbetalningspliktiga, till exempel om medlen inte används inom avtalad tid.

De totala intäkterna uppgick 2024 till 13 352 tkr varav medlemsavgifter uppgick till 3 569 tkr (27 procent) och gåvor till 7 812 tkr (58 procent). Föregående år var motsvarande siffror: medlemsavgifter 2 579 tkr (18%) och gåvor 5 720 tkr (41%).

Bidragen uppgick till 1 353tkr (10 procent) 2024 och inkluderade medel från Allmänna Arvsfonden, Global Challenges Foundation och Campaign to Stop Killer Robots. Allmänna Arvsfonden har finansierat Fredsakademin, ett treårigt projekt som startades i juni 2020 och som beviljades ett tilläggsår under 2023. Projektfinansieringen sträckte sig fram till sista juni 2024.

ÄNDAMÅLSBESTÄMDA MEDEL

Svenska Freds har ändamålsbestämda medel i form av fonder och fritt eget kapital.

Kampfonden för frigörelse från militarismen - dessa medel är ändamålsbestämda för att gå till personer som straffats för vapenvägran eller annan vägran att – direkt eller indirekt – delta i det militära systemet, personer som på grund av sin vägran att arbeta inom krigsindustrin drabbats ekonomiskt, eller för engagemangsorienterad verksamhet inom Svenska Freds fredsgrupper, lokalföreningar, enskilda medlemmar och kansli.

Carl Lindhagens Jubileumsfond -ändamålsbestämda medel för unga fredsintresserade personers deltagande i internationella kurser, konferenser, läger och studieresor utomlands.

Svenska Freds fria egna kapital ska användas i föreningens verksamhet.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

Verksamhet och måluppfyllelse 2024

Svenska Freds verksamhet under 2024 har bedrivits i enlighet med föreningens stadgar, idé- och handlingsprogram och måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetsplanen har varit mycket god. Vår övergripande resultatredovisning fokuserar här på Svenska Freds prestationer och effekter, utifrån mål inom varje verksamhetsområde. Vi ger exempel på genomförd verksamhet med fokus på uppnådda resultat, utvalda nyckeltal och indikatorer på måluppfyllelse. I vårt arbete med opinionsbildning och politisk påverkan utgår vi i samtliga sakfrågor från delmål som handlar om att:

1. bidra till att öka människors kunskap och engagemang för att bygga en kritisk opinion mot de problem vi ser,

2. bidra till att det förs en levande kritisk och saklig mediadebatt och mediebevakning,

3. föra fram de förslag Svenska Freds driver till makthavare som har möjlighet att förändra, och att våra förslag får genomslag i politiken, samt

4. bidra till att det finns nätverk av CSO:er som har kunskap och möjligheter att enskilt och i samverkan driva frågorna.

NEDRUSTNING

Starka intressen och normer driver militär upprustning och motsätter sig exportkontroll och nedrustning. Det gäller inte minst när Sverige och Europa genomgår en historisk upprustning och Sverige blivit medlem i Nato. Det är därför avgörande att det finns starka aktörer för nedrustning som kan öka kunskapen om hur militär upprustning göder väpnade konflikter och som kan skapa den opinion som krävs för förändring. Fokus för verksamhetsområdet är arbetet mot svensk och global vapenhandel, för kärnvapennedrustning och för ett internationellt förbud mot helt autonoma vapen, så kallade mördarrobotar.

Vapenexport

Svenska Freds långsiktiga mål är global nedrustning och att avveckla den svenska och internationella vapenhandeln. I första hand verkar vi för ett stopp av svensk vapenexport till ickedemokratier, länder i väpnad konflikt, länder med omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och till utvecklingsländer. För att uppnå detta krävs att vi uppnår de delmål som redogörs för ovan.

Mot målet om en kritisk opinion, och att öka människors kunskap och engagemang skickade vi ut vårt särskilda nyhetsbrev om vapenexport 9 gånger under året med en öppningsgrad på 40 procent. Vi svarade också på ett stort antal frågor från studenter och allmänhet. Åren efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina var intresset för alla former av kritisk granskning av vapenexportfrågorna för första gången på många år lågt. 2024 vände trenden och intresset och efterfrågan ökade igen. Det avspeglas i att mer än dubbelt så många förfrågningar om att föreläsa kom in under året jämfört med 2023 och flera gånger fler än åren dessförinnan. Vi höll 21 föreläsningar om vapenexport under 2024 och nådde ca 660 personer direkt. Flera föreläsningar handlade om vapenhandeln med Israel och hölls på student- och tältprotester runt om i landet, på bibliotek och hos lokalföreningar och fredsgrupper. Svenska Freds talade också på en bokrelease och vernissage i Hamburg för en fotobok om 16 vapenmässor som vi bidragit med en text till. Boken "Nothing Personal - the back office of war" av den ryske fotografen Nikita Teryoshin fick stor spridning.

Vi fick fortsatt positiv respons på vår bok Den svenska vapenexporten, som under året lästes av studenter, demonstranter, i bokcirklar och användes som källa i forskning. 2024 uppnådde vi ett mål vi länge eftersträvat, att boken för första gången blev kurslitteratur i samband med att vi gästföreläste på en kurs i statsvetenskap på Lunds universitet.

Effekten av att Svenska Freds bidrog med kunskap om vapenhandeln med Israel till de många aktivister och rörelser som samlats till stöd för Gaza var att frågan om vapenhandeln togs upp på deras agenda, debatten och samtalet utgick från korrekt fakta och riktades åt rätt håll. Information om Företagen bakom vapenindustrin och Fakta om vapenindustrin var fortsatt bland de mest besökta sidorna på vår webbplats, något som också visade på att vi nådde ut i en fråga där det efterfrågades kunskap. Vi uppdaterade under året också den digitala vapenkartan på vår webbplats, som är ett välanvänt verktyg för information om svensk vapenhandel.

Mot målet om en levande, kritisk och saklig mediadebatt och -bevakning om svensk vapenexport blev vi under året kontaktade 54 gånger av journalister, vilket är mer än något tidigare år som vi mätt och ett tecken på att intresset för frågor om vapenhandeln återvände. I särskilt fokus under året var vapenhandeln med Israel och Natos påverkan på vapenexporten. En effekt av Svenska Freds arbete var att vi genom vår granskning av ISP:s statistik kunde uppmärksamma

en hemlig affär vilket genererade ett stort intresse hos journalister och allmänheten och gjorde att vi fick upp kritiska perspektiv på vapenexporten till debatt. Vi överklagade beslutet att hemlighålla vapenaffären till Kammarrätten - dessvärre, men som förväntat, avslogs det.

Under året hade vi sammanlagt 44 medieträffar kopplat till vapenexportfrågan. Däribland en debattartikel tillsammans med Fridays For Future om Saab och vapenindustrins påverkan på klimatet och en tillsammans med Palestinagrupperna om att vapenföretaget Aimpoints deltog på en jaktmässa. Vi bevakade och rapporterade årets vapenexportstatistik och den årliga vapenexportdebatten i riksdagen, vilket inspirerade en person till att skicka in en insändare och väckte stort engagemang i sociala medier.

Mot målet om att kritiska perspektiv på vapenexport får genomslag i politiken var den största politiska processen under året en vapenexportutredning om det svenska regelverket i förhållande till Natomedlemskapet. Vi tog som enda kritiska röst kontakt med utredningen, fick ett möte och skickade Svenska Freds synpunkter. Vi gav också inspel till Vänsterpartiets kongress och bidrog till kritiska motioner om deras ställningstagande gällande svensk vapenexport. Den fråga där vi lyckades flytta fram de politiska positionerna handlade om vapenhandeln med Israel. Två partier lyfte i den årliga riksdagsdebatten information från Svenska Freds och frågan lyftes även i en riksdagsdebatt om Israel och Palestina.

Mot målet om att bidra med kunskap till andra CSO:er och skapa möjlighet till samverkan hade vi bland annat ett återkommande och nära samarbete med Palestinagrupperna och andra delar av Palestinarörelsen vilket starkt bidrog till att vapenexportfrågan lyftes av fler röster.

Kärnvapen

Det långsiktiga målet att Sverige ansluter sig till FN:s förbud mot kärnvapen uppnåddes som väntat inte under 2024 utan blev mer avlägset i och med Sveriges medlemskap i Nato. Vårt arbete handlade till stor del om att driva frågan om behovet av att förhindra kärnvapen på svenskt territorium samt bidra till att bromsa eller motverka legitimeringen och normaliseringen av kärnvapen. Vi ser en politisk utveckling som snabbt tar Sverige mot en hållning som är allt mer positiv till kärnvapen. Frågan om kärnvapen och Nato är starkt sammankopplade sedan Sverige blev medlem av Nato. Flera av de resultat som redovisas under verksamhetsområdet Hållbar fred och säkerhet är därmed också kopplade till kärnvapenfrågan.

Mot målet om en kritisk opinion, ökad kunskap och ett ökat engagemang har vi nått ut genom föreläsningar, sociala medier och vår podcast Fredspodden. Vi arrangerade ett Fredspodden live-samtal med fokus på myter om kärnvapen och vad som gäller enligt internationell rätt. Avsnittet hade vid slutet av året 1500 uppspelningar genom Facebook och 141 visningar på Youtube. Ett ordinarie avsnitt av Fredspodden handlade också om kärnvapen, humanitära konsekvenser och årets Nobelpristagare i fred, kärnvapenöverlevarna Nihon Hidankyo. 2024 nådde vi ca 100 personer genom föreläsningar om endast kärnvapen. För att kunna utvärdera resultaten på kärnvapenfrågan 2024 måste vi dock även se till föreläsningar och paneler gjorda under rubriken Verksamhetsfokus Nato, där vi rapporterar om vårt Nato- och DCA-arbete.

Mot målet om en levande kritisk och saklig mediadebatt och -bevakning om kärnvapen var vårt fokus under året att visa hur Sveriges nedrustningspolitik förändrats sedan medlemskapet i Nato, för att svara mot regeringens och stora delar av oppositionens mantra att Sverige kan fortsätta vara en stark röst för nedrustning som Natomedlem. Vi intervjuades av TV4 Nyheterna om att Sverige, som enda nordiskt land, inte har något förbehåll mot kärnvapen inskrivet i sitt DCA-avtal. Vi skrev en gemensam debattartikel med bland annat SLMK och Greenpeace i Svenska Dagbladet om att förbjuda kärnvapen på svenskt territorium och en i Göteborgs-Posten om svensk nedrustningspolitik i samband med generalförsamlingens möte i FN, där Sverige valde att rösta annorlunda än före Natomedlemskapet på flera kärnvapenresolutioner. Vi skrev själva en debattartikel i Aftonbladet om DCA där vi tog upp kärnvapenfrågan och fick en replik från J. Berglund, riksdagsledamot för Moderaterna i försvarsutskottet. Inför Natotoppmötet i Washington skrev vi i Aftonbladet Debatt för att ge en historisk tillbakablick på Sveriges hållning i fråga om kärnvapen före och efter Natomedlemskapet. Denna debattartikel resulterade i att vi även var med i Sveriges Radio och debatterade “Vilka alternativ finns till upprustning”. Vi var också först med att sprida nyheten om amerikanska kärnvapenubåtar utanför Norges kust, och sålde in nyheten till TV4 Nyheterna. Inlägget om nyheten nådde över 8000 personer på Instagram.

Svenska Freds hade ett större genomslag i media i kärnvapenfrågan 2024 än 2023, särskilt i samband med släppet av rapporten Sverige i Nato i början av året och när Nobels fredspristagare tillkännagavs

i oktober. När den japanska organisationen Nihon Hidankyo blev tilldelad fredspriset så fick vi möjlighet att i ett flertal riksmedier prata om deras arbete, de humanitära konsekvenserna av kärnvapen och vikten av nedrustning. Vårt pressmeddelande och kommentar direkt till TT om pristagarna av Nobels fredspris plockades upp av bland andra SVT Nyheter, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.

Mot målet om att kritiska perspektiv på kärnvapen förs fram till makthavare som har möjlighet att förändra och som får genomslag i politiken hade vi kontakter med politiska företrädare och tjänstemän samt deltog i möten på Utrikesdepartementet och förde fram våra frågor. Totalt nådde vi ca 66 beslutsfattare och makthavare i kärnvapenfrågan under 2024. Dock måste denna data ses ihop med data under verksamhetsområdet som berör Nato då vår huvudkritik är att DCA-avtalet, till skillnad från motsvarande avtal i Norge, Danmark och Finland, inte innehåller ett specifikt förbehåll mot kärnvapen på svenskt territorium.

Socialdemokraterna har en särskild roll i kärnvapendebatten och vi deltog därför på en rad socialdemokratiska evenemang under året. Under 2024 påbörjade vi arbetet inför Socialdemokraternas kongress 2025, där vi hoppas på att bidra till motioner om förbud mot kärnvapen på svenskt territorium. Vi var bland annat i kontakt med flera socialdemokratiska sidoförbund, ett stort antal distrikt och arbetarekommuner samt pratade på Palmedagarna.

Mot målet att bidra till samverkan, utbyte med eller kompetensstöd till andra CSO:er stöttade vi flera organisationer inför deras remissvar om DCA. I november startade vi i samarbete med Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK startade ett sex månader långt projekt finansierat av Global Challenge Foundation. Genom kartläggning och konsultationer av de nordiska ländernas nuvarande och historiska kärnvapenpolicies och ställningstaganden undersöker projektet möjligheten för synergier i de nordiska ländernas nedrustningspolitik. Projektet höjer Svenska Freds kunskap kring de nordiska ländernas politik och har skapat nya kontakter med olika nordiska nedrustningsaktörer. Framförallt hoppas vi att det ska bidra till dialog om hur den nordiska nedrustningspolitiken skulle kunna se ut i framtiden.

Mördarrobotar

Mot målet om att öka människors kännedom och kunskap höll vi under året två föreläsningar och var med i podcasten Gott snack. Föreläsningarna nådde närmare 70 personer, bland annat på Linköpings universitet där AI-utveckling för militära syften pågår. Under årets andra halva har vi tagit flera möjligheter att lyfta frågan om militariserad AI i sammanhang som handlat om Palestina, till exempel på föreläsningar om vapenhandeln med Israel, inklusive vår egen Fredspodden Live. Här har vi kunnat bistå med viktig kunskap som inte finns hos andra aktörer. Mot målet om ökad tillgänglighet och synlighet för frågan i nyhetsmedia och sociala medier har vi under året fått en debattartikel och en artikel i nätmagasinet Mänsklig säkerhet publicerade.

Med hjälp av finansiering från den internationella kampanjen deltog vi i maj på en konferens i Wien om mördarrobotaroch kunde inför den driva frågan gentemot Utrikesdepartementet och därmed föra fram våra förslag till makthavare som har möjlighet att påverka Sveriges hållning. Våren gav också möjligheter att påverka då Sverige skulle skicka in ett bidrag till FNs generalsekreterare i frågan. Våra påtryckningar och möten bidrog till att Sverige skickade in ett eget bidrag, och inte bara EUs gemensamma, samt att även Utrikesdepartementets enhet för mänskliga rättigheter efter våra kontakter engagerade sig i detta arbete.

HÅLLBAR FRED OCH SÄKERHET

Vi är inne i en tid av skenande militära utgifter och omfattande militarisering. Enorma satsningar på militär upprustning och militära allianser beskrivs som ofrånkomliga, logiska och handlingskraftiga reaktioner på en osäker omvärld. Det finns ett stort behov av att ifrågasätta den militära sektorns särställning i samhället och flytta fokus till konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering. Våra fokusområden för verksamhetsområdet har under året varit Nato, militarisering och resurser, fredlig konflikthantering och unga fred och säkerhet - värnplikten.

Nato

Svenska Freds är fortsatt emot ett svenskt Natomedlemskap. Fram till att frågan om utträde blir möjlig att driva arbetar vi för att synliggöra och motverka de negativa konsekvenserna av medlemskapet.

Svenska Freds arbetar mot det långsiktiga målet att Sverige verkar för ett förbud mot mördarrobotar. Vi är sedan starten med i den globala kampanjen Campaign to Stop Killer Robots som samlar över 250 organisationer i fler än 70 länder, i kampen för att mördarrobotar ska förbjudas. På grund av neddragningar och att andra frågor har haft större politiskt momentum har frågan prioriterats ned under 2024.

Mot målet om en kritisk opinion mot Nato och det svenska medlemskapet har fokus under året varit att arbeta mot det militära samarbetsavtalet (DCA), som röstades igenom i riksdagen i juni 2024. Riksföreningen har bland annat föreläst om DCA på sex orter, medverkat i 17 föreläsningar och paneler och nått ca 1090 personer. Därtill har det funnits ett stort engagemang i medlemsrörelsen där ideellt aktiva medlemmar på olika sätt bidragit till att sprida kunskap och bilda opinion. Många frågor från allmänheten kom in om DCA, under året svarade vi på drygt 70 stycken. På svenskafreds.se och i våra sociala medier var engagemanget mot DCA mycket stort.

Mot målet om en levande kritisk och saklig mediadebatt och -bevakning om Nato och det svenska medlemskapet lanserade vi vår rapport Sverige i Nato vid en pressträff under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Det var en framgång i sig att vi kunde arrangera en pressträff i Folk och Försvars pressrum och att de bjöd in alla journalister på plats. På pressträffen närvarade bland andra SVT, TT, Sveriges Radio Ekot, ETC, GP, Katalys och Aftonbladet. Det resulterade i nyhetsartiklar i SvD och Göteborgs-Posten och inslag i SVT och Sveriges Radio.

Under året har vi publicerat fyra debattartiklar om DCA tillsammans med delvis nya samarbetspartners. Vi lyfte risken för straffrihet för sexualbrott i och med DCA tillsammans med organisationen Män, Fatta och Sveriges kvinnoorganisationer. Avtalet har skapat stort engagemang lokalt och vi har stöttat flera ideellt aktiva medlemmar i att skriva artiklar och insändare i lokalmedia, bland annat på Gotland, i Blekinge och Skåne.

2024 medverkade vi sammanlagt i 52 medier om Nato. Kopplat till Nato och DCA har våra pressmeddelanden vid större händelser plockats upp hela sju gånger av TT och/eller Omni, något som innebär en stor spridning av Svenska Freds budskap och perspektiv.

Mot målet om att kritiska perspektiv på Nato och det svenska medlemskapet förs fram till makthavare och får genomslag i politiken hade vi under 2024 drygt 60 kontakter med beslutsfattare om Nato och DCA. Många av dessa fick effekt i form av konkreta åtgärder som riksdagsmotioner och underlag till riksdagsdebatter och beslut. Våra kontakter med beslutsfattare inkluderade också att Morgan Johansson (S) och Anna Starbrink (M) deltog vid den fullsatta lanseringen i Stockholm av rapporten Sverige i Nato.

Svenska Freds var remissinstans till regeringens promemoria om DCA. Vi kontaktade 38 kvinno- och

tjejjourer i de 17 kommuner där DCA kommer tillåta amerikansk närvaro, samt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon, för att uppmana dem att skicka in egna remissvar eller att försöka påverka sina kommuners remissvar. Vi vet att detta fick effekt och resulterade i att minst två kvinnojourer skickade in egna remissvar och att en kvinnojour fick in skrivningar i sin kommuns remisssvar. I dialog med kvinnojourerna fick Svenska Freds värdefulla perspektiv och kunskap som vi inkluderade i vårt eget remissvar. I arbetet med DCA var vi i nära kontakt med flera av de politiska beslutsfattare som också var kritiska till avtalet. Vårt arbete fick effekt genom att bidra till att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande, till följd av den debatt vi skapade om sexualbrott, skrev in en mening om vikten av rättssäkerhet för brottsoffer i Sverige. Vi hade också kontakt med fyra andra nordiska länder i denna fråga. För att påverka politiker skapade vi en kampanj där vi uppmanade medlemmar och följare att mejla riksdagsledamöter en fråga specifikt om kärnvapen och DCA. Många gjorde det och inkluderade även andra aspekter.

Militarisering och resurser

Frågan om resursfördelning är grundläggande för Svenska Freds och det finns ett allt större behov av att sätta försvarsutgifter i perspektiv och visa på hur de militära verktygens särställning påverkar samhället och andra frågor. Svenska Freds verkar för en omställning från storsatsningar på militär avskräckning för skydd av territorier till insatser för mänsklig säkerhet. Under 2024 har det funnits goda möjligheter att lyfta dessa frågor och vi ser ett stort och ökande intresse.

Mot målet om att öka människors kunskap och engagemang för att skapa en kritisk opinion mot Försvarsmaktens och militära medels särställning och dess konsekvenser lanserade vi bland annat en parafras av MSBs folder "Om kriget eller krisen kommer". Vi såg det som en unik möjlighet att vända på perspektiven och lyfta betydelsen av konfliktförebyggande, som allt mer prioriteras bort i debatten och politiken. Vår parafras av broschyren var ett sätt att peka på behovet av perspektivskifte, hur det skulle kunna låta om den utgick från ett bredare perspektiv på säkerhet än det militära. Kampanjen fick bra genomslag med stort engagemang i sociala medier, Svenska Freds inlägg om vår folder fick snabbt fler likes än MSBs inlägg om sin folder. Många ideellt aktiva beställde foldrar för att dela ut (läs mer om detta under rubriken Engagemang för fred).

Vi har kontinuerligt lyft frågor om militarisering

och resurser i våra kanaler och svarat på frågor bland annat angående det avskaffade statliga stödet till Sveriges fredsorganisationer. Efterfrågan på föreläsningar har ökat jämfört med tidigare år, sammanlagt nåddes över 600 personer genom nio föreläsningar och paneler under året. Vi deltog på Fryshusets seminarium om FN:s nya agenda för fred, i Stockholms Freds panel om länken mellan miljö, klimat och fred samt på Tärna folkhögskola och för representanter för ett 40-tal folkhögskolor under en vidareutbildningsdag.

Mot målet om en levande kritisk och saklig mediadebatt medverkade Svenska Freds i en rad intervjuer under året. När försvarsberedningen släppte sin rapport Stärkt försvarsförmåga kommenterade Svenska Freds denna i SVT:s direktsändning, och i Rapport där utdrag ur intervjun var på förstasidan av SVT Nyheter under dagen. Vi kommenterade regeringens försvarsproposition, bland annat i Sverige Radios Studio Ett och Ekot. Svenska Freds medverkade i ett panelsamtal på Idébaren Kulturhuset på temat om det går att rusta för fred. Samtalet sändes av SVT Forum. I samband med släppet av broschyren "Om krisen eller kriget förebyggs" skrev vi insändare i DN, intervjuades av franska Liberation och omnämndes i ett antal medier. Totalt under 2024 hade vi närmare 40 kontakter med journalister om dessa frågor.

Mot målet om att kritiska perspektiv på Försvarsmaktens och militära medels särställning förs fram till makthavare och får genomslag i politiken var vi under 2024 med och skrev ett kapitel i nätverket CONCORD Sveriges publikation Barometern. Vi var ansvariga för att skriva om resursfördelning i kapitlet om fred och bidrog med fakta och analys om Försvarsmaktens bristande miljö- och klimatarbete i kapitlet om miljö och klimat. Vi var även med och analyserade regeringens skrivelse om genomförandet av Agenda 2030. Innehållet i dessa publikationer framfördes till beslutsfattare och makthavare i lobbymöten som CONCORD samordnade.

Svenska Freds skickade in remissvar på regeringens förslag om att ge Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk ytterligare undantag från miljölagstiftningen. Vid talmannens höstmiddag framförde vi Svenska Freds budskap om betydelsen av att prioritera förebyggande och fredsarbete med flera högt uppsatta beslutsfattare och makthavare, däribland ÖB och flera partiledare. Vi skickade vår parafras på MSBbroschyren till en rad politiker. Totalt var vi i kontakt med ca 20 beslutsfattare inom verksamhetsområdet militarisering och resurser.

Mot målet om att bidra till samverkan och utbyte med eller kompetensstöd till andra CSO:er har vi haft en stor mängd kontakter då framför allt klimat- och miljöfrågan berör många olika aktörer. Behovet av kunskap och information om detta perspektiv på frågan är stort. Under 2024 har vi föreläst för CONCORDs arbetsgrupp för miljö och klimat, där 16 av CONCORDs medlemsorganisationer deltog. Vårt arbete med att få med Försvarsmaktens utsläpp i CONCORDs klimatoch miljöarbete ledde till att CONCORD lyfte frågan i sitt arbete med att granska EU och regeringens arbete inför och under Cop29, där vi själva inte kunde prioritera att vara med. Dock har allt det arbete vi lagt ner tidigare år på att faktiskt få in frågan om militära utsläpp i miljö och klimatarbetet lett till att CONCORD har med denna fråga utan att vi aktivt driver på för det, vilket är en stor seger. Vi har även samarbetat med, och bidragit med information till Greenpeace och Naturskyddsföreningen.

Fredlig konflikthantering

En stark och trovärdig internationell rättsordning är avgörande för att förebygga och hantera konflikter utan våld. Svenska Freds bidrar till debatt om internationell rätt, konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering och verkar för en växande antimilitaristisk opinion. Under året har Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina och Israels urskillningslösa våld mot Gaza varit huvudsakliga fokusområden för fredlig konflikthantering. Svenska Freds utgångspunkt är att stå upp för internationell rätt när den utmanas och kränks, och kräva att den följs, så väl som att lyfta de fredliga alternativen för att få stopp på krig och bygga fred.

Mot målet om att öka kunskapen och skapa en stark opinion för konfliktförebyggande arbete, ickevåld, mänsklig säkerhet och internationell rätt har vi föreläst i en mångdubbelt större utsträckning än tidigare år. Efterfrågan på föreläsningar har varit stor, totalt har Svenska Freds medverkat i 27 föreläsningar och panelsamtal för över 2800 människor. Vi har spridit kunskap genom att besvara 50 frågor från allmänheten, genom Svenska Freds podcast Fredspodden och vår kommunikation i sociala medier. Inlägg med kunskap om Israel/Palestina har varit det som genererat högst engagemang i våra kanaler. Ett inlägg om att Sverige lade ned sin röst när FN:s generalförsamling röstade för en resolution om att Israels ockupation måste upphöra delades över 2500 gånger och har visats av 253 500 personer. Det är ett exempel på hur kunskap vi tar fram om den internationella rättens institutioner, principer och normer och Sveriges roll i världen både når ut till och engagerar allmänheten. Opinionsbildare

och kända profiler har varit aktiva i att sprida Svenska Freds innehåll och budskap på olika sätt. På Svenska Freds manifestation den 8 oktober, som gick ut på att läsa namnen på de barn som dödats i Israel och Palestina sedan 7 oktober 2023, medverkade närmare

50 kända profiler, bland dem Gustaf Skarsgård, Valter Skarsgård, Louise Hoffsten, Mark Levengood, Marit Bergman och Maja Francis. Manifestation engagerade också många ur allmänheten som kom förbi för att läsa namn. Idén med att fortsätta läsa barnens namn har tagits vidare av studenter, lokala grupper inom Svenska Freds och Unga Dramaten. På det sättet har manifestationen bidragit till en växande opinion och till att flytta fram positioner genom att fler aktörer driver och lyfter frågan.

Mot målet om en levande och saklig mediadebatt och bevakning om behovet av konfliktförebyggande arbete, ickevåld, mänsklig säkerhet och internationell rätt samt ett bredare perspektiv på säkerhet hade vi under året drygt 60 mediakontakter under året. Svenska Freds intervjuades i flera medier i samband med manifestationen “Läs barnens namn” den 8 oktober, bland annat av P4 Stockholm. Även P3 Nyheter berättade om aktionen liksom Tv4 som rapporterade om manifestationen på kvällsnyheterna. Att en manifestation nämns i riksmedia är mycket ovanligt och visar på ett stort genomslag. I samband med att den palestinska människorättsförsvaren Issa Amro besökte Sverige för att motta årets Right Livelihood Award tog vi också en rad journalistkontakter för att bidra till att röster från gräsrötter hörs också i den svenska debatten.

Inför tillkännagivandet av Nobels fredspris kontaktades vi av och hade kontakt med alla större Riksmedier: SVT:s Morgonstudio och Nobelstudio, TV4:s Nobelstudio, Sveriges Radio P1, P3 och P4 Extra. Att medverka i media kring tillkännagivandet är en möjlighet för Svenska Freds att lyfta det bredare perspektivet på hur vi skapar hållbar fred och mänsklig säkerhet, och civilsamhällets roll.

Svenska Freds medverkade också i SVTs Agenda Special, där Sveriges försvarsminister och ministrar från Finland, Norge och Danmark deltog. I avsnittet debatterades Nato, militär upprustning och Rysslands krig mot Ukraina med ministrarna och en rad relevanta opinionsbildare och forskare. Svenska Freds ordförande fick möjlighet att ställa en fråga direkt till försvarsministern. Programmet visar två tydliga resultat: det ena att Svenska Freds blev inbjudna, vilket visar på att vi är en relevant röst i debatten att vända sig till, och det andra att programmet faktiskt

diskuterade olika perspektiv på dessa ämnen. Det har varit mycket svårt att få in dessa perspektiv i debatten, och att de diskuterades bör ses som ett långt arbete med att envist vara en av få kritiska röster i debatten.

Mot målet om att behovet av konfliktförebyggande arbete, ickevåld, mänsklig säkerhet och internationell rätt förs fram till makthavare som har möjlighet att förändra, samt får genomslag i politiken har det generellt varit svårt med påverkansarbete som får genomslag i politiken i denna fråga. Det finns dock ändå tecken som visar att Svenska Freds, tillsammans med en stark opinion, lyckats få viss påverkan som syns genom framflyttade positioner kopplat till främst Israel/Palestina. Regeringens agerande i relation till kriget mot Gaza var långt ifrån tillräckligt. Trycket från oppositionspartierna ökade dock genom att Socialdemokraterna och Centerpartiet blev en tydligare röst i frågan. Vi hade närmare 50 kontakter med politiker och makthavare i dessa frågor under 2024.

Vi hade flera lobbymöten i samband med att den palestinska människorättsförsvararen Issa Amro var på besök i Sverige. Vi träffade tjänstepersoner på Utrikesdepartementets enheten för Mellanöstern och Nordafrika samt flera riksdagspartier. Vi var också på plats i Haag för att bevaka den Internationella Brottmålsdomstolen (ICC)s statspartsmöte. Vår vykortskampanj "Stop the war" pågick under hela 2024 och var ett viktigt sätt att visa makthavare att det är många som kräver att Sverige agerar för att få stopp på Israels våld mot Gaza. Totalt skrev 3946 personer under vykort under 2024 och vid tre tillfällen lämnade vi över vykort till Utrikesdepartementet. Även manifestationen "Läs barnens namn" engagerade flera politiska aktörer.

Mot målet om att bidra till samverkan och utbyte med eller kompetensstöd till andra CSO:er stärkte vi under 2024 kontaktnätet med andra organisationer. det är en möjliggörare för andra resultat såsom att bilda opinion, säkerställa en levande debatt i media och att vi får genomslag i politiken. Vi lyckades samla hela 20 organisationer bakom vår manifestation Läs barnens namn, bland dom Läkare utan Gränser, RSFU, Diakonia, Oxfam Sverige, Act Svenska Kyrkan och UNICEF Sverige. När Issa Amro besökte Sverige anordnade vi ett CSO-möte hos Svenska Freds där flera samarbetsorganisationer från manifestationen deltog samt Röda Korset och Human Rights Watch.

Ungas fred och säkerhet - värnplikten

Under året hamnade värnpliktsfrågan högre på agendan i och med Sveriges Natomedlemskap och att

fler unga tvingas göra värnplikt mot sin vilja. Svenska Freds har en viktig roll att spela i att vara en tydlig röst för ungas meningsfulla delaktighet i arbete för fred och nedrustning, samt att vara en röst mot värnplikten och för rätten att vägra bära vapen. 2024 genomgick Svenska Freds en omställning av vår verksamhet kopplat till Unga, fred och säkerhet. Från att under fyra år ha mottagit ett projektstöd från Allmänna Arvsfonden för vår verksamhet Fredsakademin till att under andra halvan av 2024 integrera arbetet i ordinarie verksamhet och budget. Under året startade vi tillsammans med engagerade fredscoacher upp en ideell koordineringsgrupp för arbetet med samordning av workshopverksamheten.

Mot målet om att öka människors kunskap och engagemang och stärka opinion mot värnplikten och för ungas roll för fred och säkerhet har vi besvarat närmare 70 frågor från värnpliktiga under året, jämfört med 15 stycken 2023. Det visar att Svenska Freds roll som en aktör att vända sig till kan bli betydligt viktigare framöver när fler unga ska kallas till värnplikt, vilket också medför att fler kommer att kallas mot sin vilja. Vi höll också en föreläsning i Husby om värnplikten, en fråga som kom då de upplevt att många i området är osäkra på vad som gäller i värnpliktsfrågan. Under den första delen av året höll vi rekordmånga workshops för unga inom målgruppen 15-18 år. Totalt höll vi under 2024 53 workshops som nådde över 1500 unga. Genom detta har vi i hög grad bidragit till att öka människors kunskap och engagemang i frågan.

Mot målet om en levande kritisk och saklig mediadebatt och -bevakning hade vi sammantaget ett stort genomslag jämfört med föregående år. Vi blev kontaktade av journalister 17 gånger och intervjuade av media vid flera tillfällen, något vi inte blivit på samma sätt tidigare år. Vi har också haft möjlighet att lyfta kritiska perspektiv i flera mediaintervjuer där vi blivit kontaktade för att prata om Nato. Exempel på media där vi intervjuats och lyft värnplikten är i P4 Örebro, P4 Västerbotten, P4 Södertälje, P4 Kristianstad och SVT Nyheter Halland. Frågan om värnplikt var en av de mest bevakade i samband med Sveriges Natointräde, en tydlig effekt av att Svenska Freds fört upp frågan på agendan. Samtidigt som Sverige blev medlem i Nato låg en intervju med Svenska Freds om hur värnpliktiga kan påverkas högst upp på SVT:s startsida, ett tydligt exempel på att vi lyckats föra upp frågan på agendan och positionera Svenska Freds som aktör i frågan.

Tillsammans med Fryshuset och KFUM skrev vi också en debattartikel i Altinget för att uppmärksamma att

det gått nio år sedan FN:s resolution 2250, grunden för agendan för Unga, fred och säkerhet, antogs i FN:s säkerhetsråd och kräva att Sverige agerar.

Vad gäller målet om att kritiska perspektiv förs fram till makthavare som har möjlighet att förändra, och får genomslag i politiken tog under året 24 kontakter med politiker, främst angående värnpliktsfrågan och har tagit möjligheter att framföra kritiska perspektiv i flera viktiga sammanhang; under Folk och Försvars rikskonferens ställdes en fråga om värnplikten till statsministern och 5 kontakter med makthavare togs under konferensen om denna fråga. Riksdagsledamoten Jörgen Berglund (M) fick också svara på frågor om Svenska Freds kritik i en intervju med SVT Halland.

Vad gäller frågan om att föra fram ungas rätt till meningsfullt deltagande har vi prioriterat kontakt med politiska ungdomsförbund samt relevanta myndigheter som SIDA, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MCUF).

Vi bidrog också med Svenska Freds synpunkter på Socialdepartementets utredning om offentligt erkännande av ungas engagemang. Innan den presenterades deltog Svenska Freds på ett rundabordssamtal med socialministern där vi skickade med att finansiering är avgörande för arbetet med ungas ideella engagemang och att regeringen bör verka för att stärka ungas delaktighet i frågor som rör fred, säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Mot målet om att bidra till samverkan, utbyte med eller kompetensstöd till andra CSO:er och ungdomsorganisationer var en viktig insats under året att tillsammans med Fryshuset och KFUM kartlägga Sveriges arbete med FN:s agenda för Unga, fred och säkerhet. Vi har också haft kontakt med Pliktrådet, som företräder värnpliktigas rättigheter, angående frågan om hur värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap.

ENGAGEMANG FÖR FRED

Verksamhetsområdet innefattar vårt arbete med medlemsrörelsen och fredsaktivism, vårt kommunikationsarbete samt insamlingsarbetet. Svenska Freds medlemmar är grunden till vår förening och en avgörande komponent i arbetet för hållbar fred i världen. Det övergripande målet på området är att Svenska Freds är en stark, inkluderande rörelse med stor kapacitet och resurser som skapar förändring Det innebär att vi måste växa som medlemsrörelse,

göra mesta möjliga av de resurser vi har och vara en inkluderande plattform för ett starkt engagemang med mångfald bland medlemmar och arbetssätt .

Vi behöver också skapa synlighet för Svenska Freds och arbeta för en stark och hållbar ekonomi för ett verkningsfullt fredsarbete nu och i framtiden.

Engagemang & aktivism

En stor följarskara, stor synlighet i media gentemot relevanta målgrupper och en stark och inkluderande medlemsrörelse skapar legitimitet för Svenska Freds frågor och bidrar till det engagemang och den opinion som ofta krävs för att skapa förändring i normer, attityder och politik. Därför arbetar Svenska Freds för att stärka och utveckla det ideella engagemanget och dess förutsättningar att bidra till samhällsförändring.

2024 fortsatte vår medlemsrörelse att växa sig stark, och vi överträffade framgångarna från 2023. Vi gick från 12 862 medlemmar till 17 202 medlemmar. Det är ett resultat av fortsatt stort medialt utrymme för Svenska Freds frågor, men också vår förmåga att ta emot och förvalta människors engagemang. Vi har både växt med för oss helt nya medlemmar, och lyckats konvertera givare och engagerade till medlemmar.

Engagemanget i rörelsen är fantastiskt stort. Under 2024 startades åtta nya fredsgrupper (jämfört med 3 stycken under 2023) runt om i landet, och vid årets slut hade Svenska freds sju lokalföreningar och 16 fredsgrupper. Och ett annat resultat av människors stora engagemang är att hela 50 ansökningar till Kampfonden beviljats. Stöd som gjort att man kunnat genomföra fredslägret Hopp och motstånd som flera av våra medlemmar besökte, närvaro på Almedalen av Gotlands fredsgrupp tillsammans med ordförande Kerstin Bergeå, en stor konsert i Nässjö på FN-dagen samt Tecknaruppropets bok om Palestina.

Svenska Freds riksförening, våra lokalföreningar och fredsgrupper har under året arrangerat över 100 olika möten som seminarier, föreläsningar, utställningar och manifestationer vilket är en fortsatt stor ökning från föregående år. Under våren 2024 planerade riksföreningen tillsammans med lokalföreningen i Örebro Svenska Freds 141-årskongress. Över 90 personer deltog i kongressen vilket är det högsta antalet deltagare på många år. Ett annat exempel var att Nässjö, Örebro, Ulricehamn, Göteborg och Skånes lokalförening samt Fredsgruppen i Kronoberg uppmärksammade årsdagen för bombningen av Hiroshima och Nagasaki och lyfte frågan om kärnvapen genom manifestationer, debattartiklar och aktioner.

Vi märker fortsatt ökad efterfrågan på Svenska Freds deltagande i olika evenemang och föreläsningar. Vi har under året nått ut till minst 7000 personer genom föreläsningar och panelsamtal. Det har framför allt handlat om våra sakfrågor som vapenexport, fredlig konflikthantering och nedrustning men även mycket förfrågningar om Israel och Palestina.

Svenska Freds kansli arbetar för att möta det snabbt växande fantastiska engagemang som finns runt om i landet och utveckla effektiva rutiner för att stötta, uppmuntra och inspirera det att växa. Under året har besök gjorts av personal från kansliet bland annat hos Hälsinge Freds, Gotlands fredsgrupp i samband med Almedalen och Skånes lokalföreningen i samband med en manifestation mot kriget i Gaza.

Svenska Freds fortsätter vara en bred och växande plattform och rörelse som skapar förändring. Vår målsättning är att det ska vara enkelt att lära sig mer om och engagera sig i våra frågor och tydligt för medlemmar hur engagemanget bidrar till föreningens mål om hållbar fred i världen anses väl mött under året. Genom våra digitala kampanjer för påverkan (Stop the war Gaza, Stoppa Aimpoint, Ris- och Ros och Stoppa vapenhandeln med Israel) har runt 7000 kort skickats av privatpersoner till makthavare och beslutsfattare. Förutom att engagera har kampanjerna även genererat intäkter till Svenska Freds arbete. Vi arbetade också för att kombinera digitala engagemangsformer med lägre trösklar med analoga. Som ett exempel på det bjöd vi in medlemmar att delta i överlämningen av vykort från den digitala kampanjen "Stop the War" på en av de tre överlämningar som gjordes under året. Och den 14 november deltog ett 20-tal engagerade medlemmar när Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå lämnade över korten utanför utrikesdepartementet.

Under hösten skapade vi parafrasen på MSB:s folder När krisen och kriget kommer som vi tryckte upp och skickade både 2000 stycken till lokalföreningar och fredsgrupper för att dela ut. Vi erbjöd även privatpersoner att beställa foldrar för att själva dela ut via webben och över 380 personer beställde och flera tusen foldrar skickades dem att dela ut i sin närmiljö.

I oktober arrangerade Svenska Freds manifestationen "Läs barnens namn" då namn på barn som dödats i Israel och Palestina lästes upp på Sergels torg i Stockholm. Manifestationen pågick i 10 timmar, 250 personer läste namn och uppskattningsvis passerar drygt 70 000 personer Sergels torg varje dag så den totala räckvidden av budskapet var stor och efter det har konceptet fått leva vidare och genomförts i

Delsbo, Sundsvall, på Dramaten i Stockholm och även i Örebro.

Kommunikation

En stark medial närvaro i våra kärnfrågor är ofta en förutsättning för att få genomslag i debatten och få gehör för våra förslag i politiken. Därför är det prioriterat för Svenska Freds att bedriva ett aktivt kommunikationsarbete för att få ut våra perspektiv i debatten, genom införsäljning till media och kommunikation i våra egna kanaler. Det bidrar också till att skapa opinion, nå ut till fler potentiella medlemmar och upprätthålla och öka engagemanget hos våra nuvarande medlemmar och följare.

Vi har mer än uppnått målet om stor synlighet lokalt och nationellt i nyhetsmedia. 2024 var ytterligare ett år med stort mediegenomslag för Svenska Freds. 2024 har vi fler medieträffar än året innan, totalt 295 medieträffar (203 st 2023) varav 90 i större nyhetsmedier och 13 st Omni/TT-publiceringar. Vi skrev själva och tillsammans med andra totalt 17 debattartiklar. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå har under året också publicerat 27 krönikor som fristående skribent för Dala-Demokraten.

Mot målet om att bibehålla Svenska Freds stora synlighet i nyhetsmedia har Svenska Freds fortsatt vara en given röst för fred och nedrustning - och i många fall den enda rösten för detta. Under året har vi på ett framgångsrikt sätt positionerat oss om DCA och fortsatt vara en given kritisk röst om Nato, frågor som en stor del av våra medieträffar kopplas till. I början av året genererade lanseringen av vår rapport Sverige i Nato en hel del press och Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå höll tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapens generalsekreterare en pressträff på Folk och Försvar. Kerstin Bergeå debatterade också bland annat Nato i SVT:s Agenda Special med alla nordiska försvarsministrar och medverkade i ett panelsamtal på Kulturhuset Stadsteatern som sedan sändes i SVT Forum.

Under året har vi skickat ut 25 pressmeddelanden med en genomsnittlig öppningsfrekvens på 48,5 procent (över 40 procent brukar ses som ett bra resultat).

Våra konton i sociala medier har vuxit mycket starkt under 2024 och indikatorerna visar ett kraftigt ökat antal följare, ökat engagemang och ökad räckvidd till följd av att våra frågor varit fortsatt högaktuella i nyhetsmedia under året. Under 2024 har vi fått ett stort antal nya följare: I början av året hade vi 10 800 följare via Instagram och i slutet av året har vi hela 17

000 följare. På Instagram var vår räckvidd under året 753 400 konton, varav ett stort antal nåddes av vårt inlägg om att Sverige lade ned sin röst vid FNomröstningen om att stoppa Israels ockupation. Vår Facebookprofil har under året haft 98 000 besök, en räckvidd på 405 000 och fick 1900 nya följare som därmed landar på totalt 19 200 följare.

Mot målet om en målgruppsanpassad och engagerande kommunikation i våra egna kanaler, där vi vidareutvecklar mer lättillgänglig kommunikation för prioriterade målgrupper är vi närmare målet vilket syns i ett ökat antal följare och engagemanget som tycks öka med den. PAX når nu ut till 14 500 brevlådor, våra sociala plattformar och nyhetsbrev ökar i storlek och följarantal. Svenska Freds digitala nyhetsbrev skickades i slutet av 2024 till 30 285 prenumeranter, och har därmed ökat med 10 000 prenumeranter på ett år. Nyhetsbrevets genomsnittliga open rate har ökat från drygt 43 procent till över 52 procent.

Hemsidan hade under 2024 sammanlagt 149 000 besök, vilket är fler än året innan. Vi publicerar kontinuerligt nya artiklar och fortsätter arbetet med att vara lättillgängliga och skapa möjligheter för människor att ta till sig information på olika sätt. Fredspodden hade 7102 lyssningar under 2024 i jämförelse med 5327 lyssningar totalt under hela 2023. Det mest lyssnade avsnittet under året var #39 Gaza - Hur stoppar vi kriget och den massiva humanitära katastrofen? Vi har publicerat elva poddavsnitt, två livestreamade avsnitt och ytterligare sju livestreamade avsnitt i seminarieserien Fredspodden live om Ukraina. Fredspodden live, kunde dels ses live och digitalt genom Facebook men också i efterhand på vår hemsida och Youtube.

RESULTAT OCH STÄLLNING

Svenska Freds hade ett positivt verksamhetsresultat på 1 135 tkr för 2024, mycket tack vare att insamlingsarbetet överträffat målen och att föreningen lyckats ställa om och ta tillvara på det stora engagemang som funnits för fredsfrågor. Under året har vi fortsatt stärka föreningens ekonomi genom att ytterligare fokusera på och investera i den privata insamlingen. (För detaljerad ekonomisk redovisning, se resultatoch balansräkning, samt noter).

2024 uppgick vår totala intäkt via engångsgåvor till 3,6 miljoner jämfört med 2,5 miljoner 2023. Ökningen beror till stor del på det stora engagemang från många enskilda individer som gett ett stort antal små gåvor i kampanjer som till exempel "Stop the war Gaza"

Svenska Freds fick under året även två större gåvor.

Under 2024 fick Svenska Freds över 6 000 nya medlemmar, och vid årsslutet uppgick medlemsantalet till 17 202 medlemmar. Det innebär en nettoökning på 4 340 medlemmar, och en ökning med 33 procent jämfört med 2023.

Totalt vid årets slut hade vi 6 664 avtalsgivare, jämfört med 5087, 2023. Målsättningen för året var 5 861. Totalt sett rekryterade vi 2005 nya avtalsgivare under året, främst via telemarketing och digital rekrytering.

Vi har också överstigit målsättningen på 12 654 betalande medlemmar 2024, och resultatet för året blev istället 14 871 betalande medlemmar. Vilket gör att även målsättningen på andel betalande medlemmar av totala antalet medlemmar överstigs: 86 procent av medlemsstocken är betalande, och vårt mål var på 80 procent. Vi ser också att andelen ökar jämfört med 2023, då den låg på 78 procent.

Den påtagliga minskningen i offentliga bidrag är en konsekvens av den nuvarande regeringens politik gentemot civilsamhället. Statligt stöd till fredsrörelsen har funnits i Sverige sedan 1920-talet och 1982 instiftades Fredsmiljonen för att stödja ideella organisationers fredsarbete, ett stöd som sedan omvandlades till Folke Bernadotteakademins stöd till civilsamhället för fred och säkerhet. Fredsorganisationer i Sverige har sedan under decennier erhållit ett relativt litet men betydelsefullt ekonomiskt stöd från myndigheten. 22 december 2023 kom besked från regeringen genom FBAs regleringsbrev för 2024, att stödet avvecklades från årsskiftet 2023/2024.

Inom ramen för regeringens så kallade Infokomstrategi har föreningen tidigare också erhållit vissa medel för informationsinsatser om svenskt utvecklingssamarbete och Sveriges roll i världen. Efter att ny regering tillträtt hösten 2022 meddelade Sida i januari 2023 alla partners att avtalen med civilsamhället gällande informationsinsatser skulle avslutas.

Svenska Freds fick därmed avsluta ett beviljat treårigt projekt efter några få månader.

Dessa politiska förändringar har varit ett hårt slag mot föreningens ekonomi, även om Svenska Freds har haft betydligt bättre förutsättningar för omställning än många mindre svenska fredsorganisationer.

ANVÄNDNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Svenska Freds har en av centralstyrelsen beslutad placerings- och investeringspolicy (senast reviderad 2022-01-24). Syftet med policyn är att ange inriktningen och ramar för förvaltningen av riksföreningens kapital. Policyn beskriver också riskstyrning, uppföljning och redovisning. Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras kan få andra konsekvenser än ekonomiska, pengar investerade i exempelvis näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds syfte med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte göra ekonomiska investeringar som bidrar till verksamhet som motverkar föreningens syften.

Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel. Dock kan även hållbarhetsfonder och etikfonder i vissa fall innehålla vapenrelaterade företag eftersom hållbarhet är en definitionsfråga. Svenska Freds eftersträvar att inga av föreningens investeringar ska bidra till vapenindustrin. Svenska Freds investerar heller inte kapital i verksamheter som handlar i strid med vårt idéprogram. Parter som motarbetar vårt arbete för global nedrustning, fredlig konflikthantering och utveckling av mänskliga rättigheter och demokrati ska anses som olämpliga stödjare av vårt arbete. Gåvor, testamenten och liknande i form av aktier som inte lever upp till vår placerings- och investeringspolicy, omplaceras så fort som möjligt i något av de alternativ vi beslutat om.

Svenska Freds har under 2024 haft det egna kapitalet placerat i KPA-Etisk Aktiefond och KPA Etisk Blandfond 2.

HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR

Svenska Freds strävar efter att all verksamhet ska bedrivas på ett så socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt som möjligt. Riktlinjer för hållbarhet finns i personalhandboken och Svenska Freds uppförandekod.

Ekologisk och miljömässig hållbarhet: Miljö- och klimatpåverkan beaktas i alla relevanta sammanhang, exempelvis vid resor, val av livsmedel, inköp av kontorsmöbler och utrustning samt val av leverantörer. Återbruk prioriteras där det är möjligt, exempelvis genom att köpa begagnade möbler och utrustning till kontoret. När mat serveras på Svenska Freds möten och arrangemang är vegetarisk mat alltid standard.

Social hållbarhet: Svenska Freds ska vara en hållbar arbetsplats som erbjuder en god och sund arbetsmiljö. Alla anställda omfattas av kollektivavtalet för ideella och idéburna organisationer genom Arbetsgivaralliansen. Kompetensutveckling är en prioriterad del av organisationens arbete och främjas genom nya utvecklande arbetsuppgifter, erfarenhetsutbyten, seminarier, utbildningar och kurser.

De sociala aspekterna av hållbarhet inkluderar en arbetsmiljö och arbetsplatskultur som stödjer ett långsiktigt hållbart arbetsliv för både anställda och förtroendevalda. Regelbundna medarbetarundersökningar har genomförts sedan 2014, och arbetshälsa och att förebygga sjukskrivningar har varit en prioriterad fråga under senare år. Som resultat av detta har flera initiativ tagits, bland annat en tydligare målstyrning för att klargöra mål och förväntningar samt stöd för återhämtning genom regelbundna avstämningar kring arbetsbelastning. Begränsningar kring kontakt utanför arbetstid har också införts. En personalhandbok antogs 2017 för att tydliggöra arbetsvillkor och främja hälsa och välmående bland medarbetarna. Under pandemin 2020–2022 intensifierades arbetsmiljöarbetet för att möta utmaningar kopplade till distansarbete. Personalgruppen har varit aktiv i att föreslå rutiner för återgång till kontorsarbete, förbättringar för distansarbete och anpassningar av den fysiska arbetsmiljön, och samtliga förslag har genomförts.

Ekonomisk hållbarhet: Riksföreningens insamling av medel följer en insamlingspolicy och finansieringsstrategi för att på ett hållbart sätt stärka Svenska Freds möjligheter att bedriva ett verkningsfullt fredsarbete nu och i framtiden.

Svenska Freds är medlem i branschorganisationen Giva Sverige som verkar för en etisk och professionell insamling. Giva Sverige har utarbetat en kvalitetskod som alla dess medlemmar förbundit sig att följa. Kvalitetskoden är ett ramverk för etisk insamling av gåvor samt transparent och professionell styrning i ideella organisationer. Även för 2024 har Svenska Freds erhållit Givas kvalitetsmärkning för Tryggt Givande. Svenska Freds granskas också av Svensk Insamlingskontroll som är en oberoende organisation som kontrollerar att insamlade medel används till rätt ändamål. Det är Svensk Insamlingskontroll som ger organisationer rätten att inneha ett så kallat 90-konto.

Svenska Freds verksamhet finansieras genom medlemsavgifter, gåvor och bidrag från institutionella givare, företag och privatpersoner, gåvor och medlemsavgifter. Föreningens uppförandekod säger att alla som är engagerade i Svenska Freds som anställda eller ideellt aktiva ska medverka till att dessa resurser – personella, ekonomiska och materiella – används ansvarsfullt, effektivt och till de ändamål de är avsedda för enligt föreningens stadgar.

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har i över 140 år varit en tongivande kraft för fred, nedrustning och att konflikter ska förebyggas och lösas utan våld. I en värld som präglas av såväl gamla som nya och komplexa säkerhetshot är föreningens arbete viktigare än på mycket länge. Det pågår en militär global upprustning som riskerar att eskalera spänningar, bidra till att nya konflikter blir väpnade och att konflikter förlängs eller förvärras. Militariseringen märks t.ex. genom att det pågår en legitimering och normalisering av kärnvapen, att fler argumenterar för att vapenindustrin bör ses som etiskt hållbar och att försvarsmakten och vapenindustrin satsar mycket på marknadsföring inte minst gentemot barn och unga.

Med tanke på de aktuella globala säkerhetspolitiska utmaningarna, inklusive Sveriges Natomedlemskap, ökad militarisering, nationalism och imperialistiska tendenser i vår omvärld, förväntas Svenska Freds ha en fortsatt viktig roll som kritisk granskare, som antimilitaristisk röst i samhällsdebatten för att påverka politiken att främja en fredlig och hållbar säkerhetspolitik. Föreningen har potential att fortsätta växa när fler ifrågasätter den militära upprustningen och vill vara del av och stötta en kraft som motverkar militarismen och vapenindustrin.

Resultaträkning

(Belopp i tkr)

Verksamhetsintäkter Not 2024 2023

Medlemsavgifter 3 569 2 579

Gåvor

Nettoomsättning 3 618

Övriga intäkter 0

Summa verksamhetsintäkter

Verksamhetskostnader 4,5

Ändamålskostnader

083 -11 087 (varav medlemskostnader)

Insamlingskostnader

Administrationskostnader -486 -561 (varav medlemskostnader) -39 -43

Summa verksamhetskostnader

Verksamhetsresultat

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 455 144

Räntekostnader och liknande resultatposter

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

anläggningstillgångar

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Förändring av eget kapital

(Belopp i tkr)

Ingående balans 2024-01-01

B C D Balanserat resultat inkl. årets resultat Totalt eget kapital

35 613 19 4 674 2 837 8 178

Årets resultat 0,7 1 510 1 511

Ändamålsbestämt av givare

Ändamålsbestämt av styrelsen

Ändamålsbestämt av kongressen

Utnyttjade ändamålsbestämda medel från tidigare år -474 1 484 -1 484 -474

Utgående balans 2024-12-31

Ändamålsbestämda medel A:

Ändamålsbestämda medel B:

36 674 19 6 159 2 863 9 750

Carl Lindhagens Jubileumsfond, vart fjärde år utdelas stipendier till fredsintresserade ungdomar för att delta i internationella kurser med mera utomlands.

Kampfonden för frigörelse från militarismen, kan användas för stöd till bl a vapenvägrare och till utåtriktat fredsarbete som bedrivs inom Svenska Freds fredsgrupper, lokalföreningar, enskilda medlemmar och kansli.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Grunder för årsredovisningen Organisationens redovisning- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och Giva Sveriges Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3

Principerna är oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår.

Årsredovisningen är upprättad utifrån antagandet om fortlevnad. Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.

Resultaträkningen

Verksamhetsintäkter avser endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget annat anges, till det verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas.

Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och redovisas vid inbetalning från medlem och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

Gåvor avser främst insamlade medel från privatpersoner och företag.

Bidrag betecknar medel som erhållits av externa bidragsgivare/institutionella givare efter ansökan, där det finns vissa villkor som föreningen måste uppfylla och där det finns återbetalningsskyldighet till motparten om villkoren inte uppfylls. Gåvor redovisas normalt enligt kontantprincipen. Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader för t.ex. administration redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Nettoomsättning avser intäkt vid försäljning av varor eller föreläsningsarvode och redovisas normalt vid försäljningstillfället.

Övriga intäkter avser intäkter som inte är primära för organisationen, som t.ex. vinst vid avyttring anläggningstillgångar. Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas.

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner; ändamåls-, (medlems-,) insamlings- och administrationskostnader.

Ändamålsbestämda medel C:

Ändamålsbestämda medel till minne av Holger Eriksson och Fredsmonumentet, att användas till restaurering av Fredsmonumentet i Morokulien eller till annan verksamhet inom Svenska Freds som har koppling till Fredsmonumentet.

Ändamålsbestämda medel D:

Svenska Freds eget kapital som ska användas i föreningens verksamhet.

Ändamålskostnader anses vara samtliga kostnader förknippade med verksamhetsområdena Nedrustning, Hållbar fred och säkerhet samt Engagemang för fred

Medlemskostnader består av kostnader för de fördelar som medlemmar får i utbyte mot sin medlemsavgift i form av nyhetsbrev, medlemstidning, medlemspin m.m.

Insamlingskostnader ska återspegla de kostnader som organisationen haft för att samla in medel och som riktar sig till organisationens samtliga givare. Våra insamlingskostnader består av annonser, informationsmaterial, insamlingsmaterial, CRM-system och personal som arbetar med insamlingsaktiviteter m.m.

Administrativa kostnader är alla sådana kostnader som inte skäligen kan fördelas ut på huvudverksamhetensområdena eller påföras insamlingsverksamheten, utan torde vara nettokostnaden för den fasta administrationen. Leasingavtal redovisas linjärt under leasingperioden.

Ersättning till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Pensionsavgifterna redovisas som en kostnad det år pensionen tjänas in.

Inkomstskatt avser skatt på årets skattepliktiga resultat och del av tidigare års inkomstskatt som ännu inte har redovisats.

Balansräkningen

Materiella och immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar enligt plan (och nedskrivningar). För immateriella tillgångar är avskrivningstiden 5 år och för materiella tillgångar 3-4 år.

Finansiella tillgångar värderas till anskaffningsvärdet med tillägg för direkta transaktionsavgifter.

Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.

Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel.

Skuld för erhållna ej nyttjade bidrag redovisas när organisationen erhållit bidrag men ännu inte uppfyllt villkoren.

Not 2 Gåvor och bidrag

(Belopp i tkr)

Gåvor som redovisats i resultaträkningen 2024 2023

Gåvor

Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen 2024 2023

Insamlade medel (uppskattade belopp - ej bokfört)

Annonser:

AB

Bidrag som redovisats som intäkt 2024 2023

Insamlade medel (privaträttsliga bidrag) Andra organisationer

Totala insamlade medel består av följande: 2024 2023

Gåvor

Not 3 Nettoomsättning 2024 2023 (Belopp i tkr)

Not 4 Medelantal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen

Medelantalet anställda

Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män

Sverige 11 1 15 0 Totalt 11 1 15 0

Könsfördelning bland styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare

Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män

Styrelseledamöter och ordförande 9 4 7 2

Generalsekreterare 1 0 1 0

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (Belopp i tkr) 2024 2023

Löner och andra ersättningar:

Ordförande och generalsekreterare

anställda

Totala löner och ersättningar 5 091 6 100

Sociala kostnader 2 029 2 353 (varav pensionskostnader exkl. löneskatt) (329) (332)

Summa löner, ersättningar och sociala kostnader 7 120 8 453

Summan avser löner, andra ersättningar och sociala kostnader från ändamåls-, medlems-, insamlingsoch administrationskostnader.

Av pensionskostnaderna avser 85 tkr (77 tkr) organisationens ordförande och generalsekreterare.

Ideellt arbete

Svenska Freds har under året haft personer som arbetat ideellt med olika uppdrag och arbetsuppgifter. Styrelsearbetet sker ideellt liksom en del av arbetet med material till medlemstidningen och till vår podcast. Ideella insatser har även inkluderat volontärer som bidrar till administrativt arbete med brevutskick samt fotografering av merch och vid en manifestation.

Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen.

Avtal om avgångsvederlag

Varken någon i styrelsen, generalsekreteraren eller annan anställd har avtal om avgångsvederlag.

Lån till ledande befattningshavare och transaktioner med närstående Förekommer ej.

Löner och andra ersättningar fördelade per land Förekommer ej.

Not 5 Leasing

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen leasar kontorslokalen på Polhemsgatan 4 i Stockholm. Avtalet om lokalhyra sträcker sig till 2027 och är möjligt att förlänga med tre år i taget. I lokalhyran ingår uppvärmning och vatten. Det är föreningens ansvar att sköta renoveringsbehov och underhåll av lokalen. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 363 tkr (358 tkr).

Med Citedo har organisationen under 2024 ingick i leasingavtal för en skrivare. Detta avtal löper på 36 månader. Avtalet kan sägas upp minst tre månader innan avtalstidens slut. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 21 tkr (30 tkr).

Med Azolver Svenska AB har organisationen under 2024 ingick i leasingavtal för en frankeringsmaskin. Avtalet löper på 60 månader. Avtalet kan sägas upp minst tre månader innan avtalstidens slut. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 6 tkr (0 tkr).

Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande:

Not 6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är

anläggningstillgångar

* Avser Saab B 1 st.

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Not 8 Bokslutsdispositioner

Not 9 Exceptionella intäkter och kostnader

Noter till Balansräkningen

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar

(Belopp i tkr)

Balanserade utgifter för programvara

Ingående

Årets

Försäljning

Not 12 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 11 Materiella anläggningstillgångar

(Belopp i tkr)

Inventarier

Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Ingående avskrivningar

Utgående redovisat värde

Not 14 Långfristiga skulder

Av långfristiga skulder förfaller inga till betalning senare än 5 år efter balansdagen.

Not 15 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

(Belopp i tkr)

I posten ingår skulder avseende ej nyttjade bidrag (Stiftelsen Global Challenges Foundation) med 95 tkr. De villkor som inte är uppfyllda avseende erhållna bidrag avser framför allt del av projektets medel som ska utnyttjas 2025.

Stiftelsen Global Challenges Foundation

Allmänna Arvsfonden

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(Belopp i tkr)

Semesterlöner

Upplupna sociala avgifter

558

Årsredovisningen beslutades av styrelse 2025-03-31

Stockholm, den dag som framgår av elektroniska signatur 2025-05-19

STYRELSEN OCH GENERALSEKRETERARE

Kerstin Bergeå

Ordförande

Hanna Hessling

153 Övriga poster: Övriga interimsskulder

Medlemsavgifter avseende nästföljande år

Alex Brekke

Vice ordförande Ledamot

Jesper Wiklund

Eva Kellström Froste

Vice ordförande Ledamot

Personalens källskatt 6 115 Skulder till personal

Not 17 Ställda säkerheter

0,3

1 513 1 568

Bankgaranti (Handelsbanken) på 132 000 kr utställd till Brf Bigarråträdet 2 (hyresvärd), avseende Svenska Freds kontor på Polhemsgatan 4 i Stockholm.

Not 18 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Inledningen av 2025 har präglats av en snabbt föränderlig säkerhetspolitisk situation. Donald Trumps tillträde som president för en andra mandatperiod har lett till ett tydligt närmande mellan USA och Ryssland samt markanta markeringar mot tidigare allierade som Ukraina, Nato och EU. Detta har bidragit till en ökad geopolitisk osäkerhet och diskussioner om en möjlig ny världsordning. För Svenska Freds innebär detta en fortsatt hög aktualitet för vårt arbete med att bevaka och värna folkrätten och synliggöra ickemilitära verktyg och metoder så som diplomatins roll för fred och säkerhet. Rysslands krig i Ukraina fortsätter att prägla både den politiska agendan och det offentliga samtalet om fred och säkerhet. Den militära upprustningen tilltar, och stöd för kärnvapenavskräckning har vunnit mark. Dessa utvecklingar påverkar vår verksamhet i grunden och understryker behovet av Svenska Freds som en konsekvent röst för nedrustning, ickevåld och hållbar fred. Vår närvaro i debatten och vårt arbete med att stärka engagemanget för fredliga lösningar är mer angeläget än någonsin. Efterfrågan på vår medverkan i media och att föreläsa och utbilda är fortsatt hög i början av 2025.

I Mellanöstern har en bräcklig vapenvila inletts i Gaza. Även om detta är ett steg mot att stoppa allvarliga övergrepp, inklusive vad som beskrivs som krigsbrott och folkmordsliknande handlingar, har Israels ockupationspolitik på Västbanken samtidigt hårdnat med ökande våld som följd. Svenska Freds fortsätter att bevaka utvecklingen och lyfta kraven på respekt för internationell rätt. Situationen kommer att påverka vårt arbete under kommande år oavsett om och när våldet upphör då det behövs såväl opinionsbildning som politiskt påverkansarbete för den internationella rätten och multilateralt samarbete som verktyg för hållbar fred.

I takt med att omvärldsläget upplevs som allt mer osäkert och frågor om krig och fred är högt prioriterade hos många, fortsätter Svenska Freds att växa i medlemsantal. Det bidrar till ökade intäkter som möjliggör fortsatt verksamhet, trots att de offentliga bidragen till civilsamhällets organisationer har minskat de senaste åren.

Karin Wall Härdfeldt

Ingrid Dahlén

Generalsekreterare Ledamot

Alexander Nazar Andreas Drufva Ledamot Ledamot

Monica Pourshahidi  Ledamot

Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har angivits den dag som framgår av vår elektroniska signatur 2025-05-21

Josefine Fors Liber Rodriguez Florez

Auktoriserad revisor Föreningsrevisor

Grant Thornton Sweden AB

Revisionsberättelse

TillKongressen i SVENSKA FREDS- OCHSKILJEDOMSFÖRENINGEN

Org.nr. 802001 - 0602

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen förSVENSKA FREDSOCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN för år 2024.

Föreningens årsredovisning ingår på sidorna 14-41 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGENs finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför attKongressen fastställerresultaträkningen och balansräkningen för föreningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Det registrerade revisionsbolagetsansvar samt föreningsrevisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed Sverige. Vi som registrerat revisionsbolag har fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser attupplösa föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Det registrerade revisionsbolagets ansvar Vi har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårtmål är att uppnå

en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag och att lämna en revisionsberättelse som innehåller vårauttalanden.Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

•identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårauttalanden.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

•skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala ossom effektiviteten i den interna kontrollen.

•utvärderar vi lämpligheten de redovisningsprinciper som används och rimligheten styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

•drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor somavser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våraslutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en föreninginte längre kan fortsätta verksamheten.

•utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister den interna kontrollen som vi identifierat.

Föreningsrevisornsansvar

Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mittmål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild avSVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGENs resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGENför år 2024.

Vi tillstyrker att Kongressen beviljarstyrelsens ledamot ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende förhållande till föreningenenligt god revisorssed i Sverige. Vi som registrerat revisionsbolag har övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Stockholm, enligt datum som framgår av elektronisk signering. Grant t Thornton n Sweden n AB

Josefine Fors Auktoriserad revisor

Liber Rodriguez Florez Föreningsrevisor

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårauttalanden.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stadgarna.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalandeom ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot något väsentligt avseende:

•företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder det registrerade revisionsbolagetprofessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på det registrerade revisionsbolagets professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalandeom ansvarsfrihet.

SVENSKA FREDS

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.