PAX #1 2025

FREDSTIDNINGEN

nr 1 | 2025

Medlemspublikation för

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

DAGAR AV STORSKALIGT KRIG MOT UKRAINA

KERSTIN HAR ORDET:

VI MÅSTE TÄNKA OM

2025 HAR INTE BJUDIT på någon mjukstart. 3 år har gått sedan Ryssland i strid med folkrätten eskalerade kriget mot Ukraina genom en storskalig invasion. Över 1000 dagar av krig, 10 miljoner människor på flykt och 14,6 miljoner i behov av humanitär hjälp. På s. 4-7 i det här numret av PAX lyfter vi röster från några av alla de som påverkats av kriget. Förutom fortsatta våldshandlingar kopplat till gängkriminalitet har dödligt våld på en ny fasansfull nivå brutit fram i vårt samhälle med masskjutningen i Örebro. Den dödligaste i Sveriges historia.

TRUMPDMINISTRATIONEN har gått hårt ut med en flodvåg av absurda politiska utspel och destruktiva beslut. Alltifrån att tömma Gaza på palestinier och göra det till Trumps egen riviera, till att ta över Grönland och utmåla Ukraina som ansvariga för Putins krig. En politik som ignorerar internationell rätt och istället hävdar den starkes rätt. I början av året skrev vi i Göteborgs-Posten om att Sverige genom att ha nedmonterat arbetet med fred, diplomati och nedrustning lämnat walk over till Trump att diktera villkoren för Ukrainas framtid. Hållbar fred och säkerhet kan bara byggas underifrån, parallellt med politik som adresserar grogrunder för våld, väpnade konflikter och krig.

Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Redaktörer: Linnéa Petersson

Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå, Miriam Refai, Per Lindman, Malin Ekwurtzel, Julia Ask Larnemo, Isabel Zúñiga Hinn och Victoria Gillberg

JAG LYSSNADE nyligen till Eran Nissan, israelisk fredsaktivist, som i Sveriges Radio pratade om att Israel har provat krig mycket mer än fred. "Vi har försökt sluta fred, vi miss lyckades, vi är inte särskilt bra på fred. Men vi är inte bra på krig heller och det har inte hindrat oss från att kriga om och om och om igen." Det för tankarna till Svenska Freds tidigare ordförande Per-Anders Fogelströms ord "Vi i fredsrörelsen vill satsa på den ännu oprövade möjligheten, i stället för den länge prövade omöjligheten."

"Hållbar fred och säkerhet

kan bara byggas underifrån, parallellt med politik som adresserar grogrunder för våld, väpnade konflikter och krig."

VI MÅSTE TÄNKA OM. Tänka om kring hur vi skapar hållbar fred och mänsklig säkerhet. Den enorma globala militära upprustning som pågår och urholkningen av den internationella rättens normer, principer och institutio-

Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se

Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2025

ner är helt fel väg att gå. Militär avskräckning bygger på antagandet att det går att bygga fred och säkerhet på rädsla. Men hållbar fred kan bara skapas genom konkret och aktivt arbete för rättvisa samhällen där människor har möjlighet att leva sina liv fullt ut utan rädsla för vare sig våld eller social, politisk eller ekonomisk utsatthet.

HÅLLBAR FRED måste också alltid byggas underifrån. Tillsammans utgör vi i Svenska Freds, tillsammans med fredsorganisationer världen över, den kraften underifrån. Du och jag är med och bygger den hållbara freden.

KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS

PS. Du vet väl om att jag regelbundet skriver som fristående krönikör i Dala-Demokraten?

Läs krönikorna i tidningen eller digitalt här:

Form: Kim Brundin

Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM

Texterna i PAX #1 2025 skrevs innan 24/2.

Bilden på omslaget är från Svenska Freds demonstration mot de ryska krigsförberedelserna, Ned med vapnen, som hölls på Odenplan i Stockholm den 20 februari 2022. Foto: Svenska Freds

PÅ GÅNG I SVENSKA FREDS

VARMT VÄLKOMNA

ALLA NYA FREDSGRUPPER!

Det är med stor glädje vi välkomnar fem nya fredsgrupper i Svenska Freds!

► Linköpings fredsgrupp

► Enköpings fredsgrupp

► Härnösands fredsgrupp

► Hallands fredsgrupp

► Folkfest för fred (Göteborg)

Det är betydelsefullt att Svenska Freds nu finns på platser som Linköping, där Saab är det helt dominerande företaget och i den historiska militärstaden Härnösand. På Svenska Freds hemsida under rubriken Lokalföreningar och fredsgrupper finns alla listade.

Kursdeltagare på Fredsakademins vidareutbildningshelg i Stockholm 2023. Foto: Karin Hansson

FREDSAKADEMIN ÄR IGÅNG

Tack vare ökade medlemsavgifter och gåvor till Svenska Freds kan Fredsakademin dra igång i vår igen! Vi är så glada att kunna fortsätta ge unga möjligheten att engagera sig för fred. Fredsakademin är vår utbildning i fred och ledarskap för unga mellan 19 och 29 år. De utbildas till fredscoacher och kan hålla workshops i gymnasieskolor. De senaste fyra åren har Fredsakademin engagerat tusentals unga. Nu tar vi arbetet vidare!

HUNDRATALS ROSOR TILL HAMNARBETARFÖRBUNDET

Genom Svenska Freds vykortsaktioner kan du skicka Ris eller Ros till aktörer som bidragit till eller motverkat frågor om fred. Vår senaste kampanj gav ROS till Svenska Hamnarbetarförbundet för beslutet om en blockad mot krigsmateriel till och från Israel via Sveriges hamnar. Den 22 februari lämnade Svenska Freds lokalförening i Göteborg över de hundratals ros-kort som skickats till Hamnarbetarförbundet vid ett arrangemang i Brunnsparken. Aktörer som trots starkt motstånd tar ställning för fred i både ord och handling behöver allt stöd. Tack alla ni som skickat kort!

NY MEDLEM? TA DITT ENGAGEMANG VIDARE!

Svenska Freds har idag över 17 000 medlemmar och fortsätter att växa! Ditt medlemskap är viktigt i sig och vill du engagera dig ännu mer finns flera sätt. En del väljer att engagera sig tillsammans med andra, genom t.ex. en bok- eller studiecirkel. Andra sprider Svenska Freds budskap genom bokbord, manifestationer eller delar ut broschyrer.Kanske brinner du för konst eller hantverk och kan koppla ihop fredsarbetet med det, som Tecknaruppropet har gjort? Saknas det en fredsgrupp för det du vill göra eller en lokal förening på din ort så kontakta Svenska Freds organisationssekreterare Miriam på miriam.refai@svenskafreds.se för hjälp att komma igång.

Läs mer om hur du kan engagera dig!

Foto: Martin Smedjeback

VITTNESMÅLEN SOM KAN STÄLLA RYSSLAND TILL SVARS

Mitt under brinnande krig arbetar ukrainska Nobelpristagande Center for Civil Liberties för att kräva rättvisa för offren i Ukraina. PAX intervjuar människorättsorganisationens verkställande chef Sasha Romantsova om varför hållbar fred är omöjlig utan rättvisa.

83 203 sannolika krigsförbrytelser. Så många har Center for Civil Liberties (CCL) dokumenterat sedan Ryssland i strid med folkrätten invaderade Ukraina. Och troligen är det betydligt fler krigsförbrytelser än så som begåtts. Det är fredag eftermiddag och Sasha Romantsova visar oss siffrorna och förklarar hur det statistiska verktyget på deras hemsida fungerar. Organisationen arbetar i högt tempo för att hinna med och det är inte en enkel uppgift att försöka skydda de mänskliga rättigheterna i Ukraina just nu. Att dokumentera krigsförbrytelser är ett viktigt underlag för framtida rättegångar.

- Vi dokumenterar krigsförbrytelser och skapar modeller för hur rättvisa kan skipas för offren, för de överlevande och för vittnena. Hela Ukrainas samhälle behöver det, berättar Sasha Romantsova.

Center for Civil Liberties arbetar sedan 2007 för att skydda de mänskliga rättigheterna i Ukraina och för ukrainare, framför allt genom att dokumentera

människorättsbrott men också genom påverkansarbete, aktivism och genom att bistå med juridisk hjälp. De har bland annat erbjudit juridiskt stöd till de demonstranter som förföljdes av myndigheter under de folkliga protesterna Euromaidan 2013 och 2014 mot den dåvarande regeringen. De har också samlat vittnesmål från människor som överlevt fångenskap i samband med Rysslands ockupation av Krim, delar av Donetsk och Luhansk 2014 och sedan den fullskaliga invasionen lägger de stort fokus på projektet Tribunal for Putin, som samlar vittnesmål från Ukraina sedan den 24 februari 2022.

Sasha Romantsova berättar att organisationen sedan 2014 arbetat hårt med att belysa Rysslands brott mot mänskligheten, och att det finns stora likheter mellan situationen under krigen i Tjetjenien och Georgien på 90- och 00-talen. 2022 tilldelades organisationen Nobels fredspris för sitt arbete med internationell rätt, att dokumentera krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter, och stärka demokratin i Ukraina.

Sasha Romantsova på demonstration för People First i Kiev.

- Att tilldelas Nobels fredspris stärkte vår röst. Det har givit oss möjligheten att prata med högt uppsatta personer som statsmän, statsministrar och presidenter. Vårt budskap har inte förändrats sedan 2014, men Nobelpriset öppnar dörrar för att prata med länder som vanligtvis inte är intresserade av att prata med Ukraina, säger Sasha.

Att uppnå och bibehålla en hållbar fred är omöjligt utan rättvisa. Förra året ratificerade Ukraina Romstadgan, den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) grunddokument. ICC utreder och dömer personer som begått de allra värsta brotten, som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Center for Civil Liberties har länge förespråkat att Ukraina ska ansluta sig.

Vid ratificeringen åberopade Ukraina artikel 124, en artikel som innebär att en stat inte accepterar ICC:s jurisdiktion för krigsförbrytelser begångna av dess medborgare eller på dess territorium under sju år efter stadgan träder i kraft. Brott som begås av ukrainska medborgare eller som begås i Ukraina kan med andra ord inte dömas av ICC de första sju åren. Sasha och CCL är mycket kritiska till detta.

- Vi tycker att det här är en dum idé. Åberopandet av artikel 124 riskerar att hindra den internationella brottmålsdomstolen från att fullt ut kunna undersöka alla brott och misstankar. Det riskerar således att hindra offrens tillgång till rättvisa. Vi uppmuntrar ukrainska lagstiftare att se till att alla brott inom ICC:s jurisdiktion kan åtalas även i Ukraina.

Sedan i mitten av februari diskuteras alltmer ett slut på kriget genom fredsavtal. Vid tidpunkt för intervjun har USA och Ryssland mötts för förhandlingar medan ukrainska representanter inte tilläts närvara. Sasha lyfter att det viktigaste för CCL är att ett fredsavtal sätter människorna först, inte bara ett fåtal högt uppsatta politiska ledare. Hon berättar om en kampanj de är initiativtagare till, People First, som kräver att alla fångar och de ukrainska barn som tvångsförflyttats till Ryssland under krigets gång ska friges.

- Ett fredsavtal måste inkludera att alla civila krigsfångar släpps, att våra barn som kidnappats eller tvingats till ockuperat område av Ryssland kommer tillbaka till Ukraina. En del av barnen har släktingar eller äldre som tar hand om dem, men de flesta är föräldralösa. Det betyder att vi måste få barnen tillbaka och rehabilitera dem - och det arbetet behöver organiseras.

Sasha berättar avslutningsvis om hur omvärlden kan stödja Ukraina genom att sprida vidare kunskap om erfarenheter och lösningar om till exempel rehabilitering av krigstraumatiserade barn, hur rättvisa kan upprätthållas och utkrävas och om stöd i kravet att civila krigsfångar måste friges från ryska fängelser. Sasha har även en uppmaning till oss i Sverige om hur vi kan hjälpa till.

- Först och främst: se till att upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter i ert land, nu i en tid när många inte ser det som viktigt. För oss är det väldigt viktigt att visa att det finns länder som Sverige som är ekonomiskt och socialt framgångsrika. Se till att bevara det så, avslutar Sasha Romantsova.

SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON

Läs om Svenska Freds arbete under och efter Tjetjenienkriget.

Granskning av krigsbrott.

UNGA FREDSBYGGARE

I UKRAINA

När Ryssland i strid med folkrätten invaderade Ukrai na 2022 gick Anna Popsui med i det ukrainska nätverket Young Peacebuilding Leaders (YPL) som driver frågan om att inkludera ungdomsperspektiv i Ukraina. YPL grundades som ett informellt nätverk av unga aktivister från Donetsk och Luhansk Oblasts och de har bland annat deltagit vid översynen av FN:s handlingsplan för unga, fred och säkerhet och organiserat konferenser och utbildningar. PAX intervjuar Anna om deras arbete, krigets påverkan och varför det är viktigt att inkludera unga i fredsarbetet.

- Rysslands fullskaliga invasion 2022 har fått avsevärda konsekvenser för YPLs verksamhet och aktiviteter. Många av våra medlemmar har blivit direkt påverkade av kriget - de har förlorat sina hem, fått fly och stött på olika typer av säkerhetsutmaningar. I kombination med förstörd infrastruktur har det gjort det svårare att fortsätta arbetet på samma sätt som tidigare, säger Anna.

- Unga är ytterst väsentliga för arbetet mot en hållbar fred. De tillför nya perspektiv, ny energi och har en långsiktig vision. Deras engagemang säkerställer att fredsinsatser är rotade i framtida generationers ambitioner och behov. Genom att inkludera unga i fredsförebyggande processer kan deras vilja till förändring förvaltas. Det bidrar till att förhindra att våld återupprepas samtidigt som det främjar ett inkluderande samhälle och hållbar utveckling, säger Anna.

Anna lyfter att unga ukrainare är särskilt sårbara och beskriver de utmaningar som kriget innebär. Skolor och universitet har blivit förstörda och många har tvingats avsluta sina studier. Den säkerhet och trygghet som ofta tas för given är inte längre garanterad eller en självklarhet. Unga lämnas med att försöka hantera det ständiga hotet om våld, instabilitet och trauman av egna förluster.

- Många ukrainares psykiska utmaningar handlar om en stor oro och trauman från olika sorters förlusterförluster av närstående personer, sitt hem eller känslan av normalitet. För många har kriget inneburit ett oväntat ökat ansvar för att stötta sin familj och ta roller som vuxna vanligtvis har. I vissa fall måste man även själv vara med att bidra till att militärt försvara sitt land.

Anna berättar att de flesta deltagare i nätverket redan blivit tvingade på flykt minst en gång sedan invasionen av Krim 2014 och det pågående kriget.

Detta förvärrades ännu mer 2022, när Rysslands fullskaliga invasion påbörjades.

Young Peacebuilding Leaders har ändå fortsatt att engagera sig i policyrådgivning och även bidragit till katastrofinsatser. Anna berättar till exempel att YPL drev en insamlingskampanj för att stödja samhällen som drabbades i juni 2023 när Nova Kakhovka-dammen i södra Ukraina kollapsade, en av de värsta miljökatstroferna i Ukrainas historia. Dammkollapsen skapade stora översvämningar längs floden Dnipro i Kherson Oblast.

Anna lyfter bidrag till små gräsrotsinitiativ för ungdomar i Ukraina med fokus på utbildning, mental hälsa och ledarskap, som ett sätt för Sverige och omvärlden att stötta deras fredsarbete. Hon menar att det säkerställer att fredsarbetet förblir lokalt, effektivt och hållbart. Även unga i Sverige kan göra stor skillnad genom att lära sig mer om fredsbyggande och dela pålitlig information om kriget i sina sociala medier.

Trots att unga ukrainare går igenom och står inför många stora utmaningar, lyfter Anna ungdomars förmåga att anpassa sig i svåra situationer.

- Unga fortsätter att framträda som ledare inom humanitära insatser, påverkansarbete och återuppbyggnad och bevisar gång på gång att de, trots motgångar, är viktiga för Ukrainas framtid. Deras förmåga att anpassa sig och medverka i landets återuppbyggnad kommer att vara avgörande för att forma ett hållbart och fredligt Ukraina efter krigets slut, avslutar Anna.

SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON

Anna Popsui.

BURJATER MOT KRIGET

Aleksandra Garmazjapova på demonstration.

Putin motiverade invasionen av Ukraina 2022 med syftet att "avnazifiera Ukraina". Samtidigt tvångsmobiliserades tusentals fattiga burjater som kanonmat till fronten. Detta får Aleksandra Garmazjapova att skriva ett viralt inlägg i sociala medier om sina egna erfarenheter som burjat i Ryssland, och att Ryssland snarare borde ta itu med sin egen rasism. PAX intervjuar Aleksandra Garmazjapova, ordförande på Free Buryatia Foundation, om rasism, imperialism och motstånd mot kriget.

Situationen för den ryska etniska minoritetsgruppen burjater har länge kantats av fattigdom och rasism. Efter invasionen förvärrades situationen alltmer när socialt och ekonomiskt utsatta burjater lurades in i kriget, som då benämndes som en "militärövning". Soldater med rötter i fattiga regioner som Burjatien är oproportionerligt representerade vad gäller de ryska dödstalen i Ukraina. Burjater skildrades som vilda, hemska, särskilt grymma krigare i både utländsk och rysk media, och senare till och med av påven Franciscus. Aleksandra är inte förvånad över beskrivningarna; de hänger ihop med en rasism hon många gånger upplevt i Ryssland.

- Jag tror att främlingsfientlighet och rasism är grunden för Vladimir Putin. Eftersom folk i Ryssland hatar varandra kan de inte enas mot diktatorn, säger Aleksandra och berättar om förtrycket mot minoritetsgrupper i Ryssland. En stor del av de ryska regionernas

skattepengar går till Moskva medan många i regionerna som bor på landsbygden lever i fattigdom och eländiga förhållanden.

Kort efter invasionen grundades Free Buryatia Foundation, burjater som tillsammans tar ställning mot kriget. Föreningen blev inom kort både extremist- och terrorstämplad i Ryssland. Aleksandra och föreningen hjälpte soldater med juridisk rådgivning om hur de kunde bryta sina tjänstgöringskontrakt och många kunde tack vare det återvända hem från kriget till Burjatien. Men i september 2022 började tvångsmobiliseringen, något som ledde till att många flydde landet.

- Vi sov inte på en vecka efter att Putin annonserade mobiliseringen. Vi hjälpte 400 personer från Burjatien till Mongoliet och Kazakstan. Min Instagram var fylld av meddelanden från personer som undrade hur de kunde få en plats på bussen ut ur landet, berättar Aleksandra. Putin och statsapparaten lägger mycket energi på att framställa krigsdeltagandet som något positivt. Aleksandra berättar om många inkallade män som dött efter bara några veckor i kriget och om farorna med att sprida krigets bistra sanning i sociala medier.

- Jag dömdes till sju års fängelse för "falska nyheter" om den ryska armén, i en intervju till en ukrainsk kanal. Mina ukrainska vänner brukar skämta om att jag lidit för en enda intervju till dem, skrattar Aleksandra. I intervjun berättade hon om burjatiska soldater som inte kunde bryta sina kontrakt och därför fick fly från fronten i Ukraina. En bekant till Aleksandra blev tvingad till krigstjänstgöring till följd av gillamarkeringar på Volodymyr Zelenskyjs och Free Buryatia Foundations Instagram.

- När vi startade Free Buryatia Foundation tror jag att vi förstod att det är omöjligt för oss att komma tillbaka till Ryssland, säger Aleksandra.

Utöver att stoppa kriget så handlar fred i längden också om att Ryssland utvecklas samhälleligt i fråga om demokrati, utbildningsinsatser och att motverka främlingsfientligheten i Ryssland. Aleksandra menar att det är viktigt att förstå att det idag inte finns någon politisk kultur i Ryssland. De flesta förstår inte varför det till exempel är viktigt med fria, allmänna val. Hon uppmanar oss i Sverige att hjälpa till på det sätt vi kan.

- Svenskar kan hjälpa oss genom att stötta antikrigsaktivister som bor och verkar i ryska regioner. Vi måste tillsammans bekämpa imperialismen och rasismen.

SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON

”VARE SIG DU VILL DET ELLER EJ MIN SKÖNA”

2022 genomför Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina i strid med folkrätten. Samtidigt sker en ordväxling mellan ländernas presidenter, Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj om hur de ser på Ukraina. Putin liknar landet vid Törnrosa som sovandes väntar på sin prins och säger ”vare sig du vill det eller ej, min sköna, så måste du stå ut med allt jag gör med dig”. Zelenskyj svarar ”Ukraina är visserligen en skönhet men hon är inte din”. Militärt våld framställs här som en kamp mellan män och det är kvinnan som ska skyddas eller erövras.

Efter den fullskaliga invasionen fylls sociala medier med memes, humoristiska inlägg, om de två presidenterna och deras maskulinitet. Putin framställs som en aggressiv och hotfull man, samtidigt som han beskrivs som en svag och impotent ledare i behov av Viagra. När det gäller Zelenskyj är han den superpotenta ideala mannen med en perfekt fru. Hans pungkulor är så stora att de syns från yttre rymden.

I mars 2022 skriver en svensk krönikör att ”Zelenskyj är en man som kvinnor längtar efter”. Det tidigare neutrala och jämställda Sverige ses nu som svagt och fredsskadat och skulle må bra av lite traditionell maskulinitet och en ledare som Zelenskyj.

– Det har skett en väldigt snabb militarisering och maskulinisering av samhällsdiskursen, konstaterar Cecilia Åse när vi ses för en intervju på Stockholms universitet.

Cecilia och hennes kollega Maria Wendt forskar kring hur kulturarv och historieskrivningen (bland annat på museer) används i beredskapspolitik som ett

sätt att förbereda människor för krig och kris. Sedan Rysslands krig i Ukraina har den ökade upprustningen och militariseringen i Sverige förändrat hur vi ser på vår historia. Enligt Cecilia och Maria är förändringen kopplad till vår förståelse av nationell identitet och könsideal.

Ett exempel som är med i deras forskning är utställningen Tänk om, ett samarbete mellan Statens försvarshistoriska museer, Försvarsmakten och vapenindustrins lobbyorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). I en del av utställningen får besökarna uppleva ett folkhemshus där fyra personer pratar med varandra om krisberedskap. Det är en äldre kvinna, en yngre kvinna, en äldre man och en yngre man. Alla är vita och har typiska svenska namn. Den äldre mannen får berätta om hur han gjorde lumpen och hur han kände sig trygg när han visste att Sverige var starkt militärt.

"Man använder kalla kriget som en modell för hur vi ska förstå vår samtid. Indirekt säger man att situationen nu är som då och lösningen densamma, att vi måste rusta upp väldigt mycket."

– Man använder kalla kriget som en modell för hur vi ska förstå vår samtid. Indirekt säger man att situationen nu är som då och lösningen densamma, att vi måste rusta upp väldigt mycket. Vi kan se i dessa utställningar hur män formas till de självklara beskyddarna. Kvinnorna vet inte hur de ska skydda sig själva utan får i utställningen berätta att de frågar sina manliga släk-

tingar, förklarar Maria innan Cecilia flikar in.

– Tydliga och hierarkiska genusideal kopplas till säkerhetspolitisk trygghet och stabilitet.

Den svenska neutralitetspolitiken var under kalla kriget en väpnad neutralitet. Sverige hade ett upprustat försvar, en egen vapenindustri och så gott som alla män gjorde värnplikt. Utrikespolitiskt hade Sverige däremot en tradition av lojalitet med FN-systemet och nedrustningsengagemang. I modern tid har vi haft en feministisk utrikespolitik och ett nedrustat försvar med vilande värnplikt 2010-2017, men idag är inte jämställdhet och solidaritet prioriterade ideal, berättar Maria.

"Mellan

Rysslands invasion och Sveriges Natoansökan påbörjas en omtolkning av Sveriges säkerhetspolitiska historia. Neutralitetspolitiken feminiseras, ges stereotypa kvinnliga karaktärsdrag som uppfattas som negativa."

– De värden som tidigare varit framträdande i svensk säkerhetspolitik är väldigt frånvarande nu. Nu handlar det istället om hur vi ska bidra till Nato, och det är inte med den feministiska utrikespolitiken.

Mellan Rysslands invasion och Sveriges Natoansökan

påbörjas en omtolkning av Sveriges säkerhetspolitiska historia. Neutralitetspolitiken feminiseras, ges stereotypa kvinnliga karaktärsdrag som uppfattas som negativa. Den ses som svag, nyckfull och ryggradslös. Det blir lättare att sälja in ett Natomedlemskap om vår historia av neutralitetspolitik förstås som något svagt.

– Samtidigt som det blir en maskulinisering att gå med i Nato, är det också ett beroende. Sverige blir beskyddat av Nato vilket är en feminiserad position. Det som har hänt då är att det ständigt framhävs att Sverige är bidragande i Nato. Det gäller att inte ses som beroende och svag, förklarar Maria.

Sverige lägger mer och mer på det militära försvaret, mycket mer än det tvåprocentsmål som Nato i dagsläget har för medlemsländerna. Det talas om Sveriges unika förmågor när det gäller strid i vinterförhållanden. Svensk vapenindustri sägs göra Nato starkare. Samtidigt står Sverige utanför FN:s kärnvapenförbud och drar in stödet till FN:s hjälporganisation UNRWA under ofattbar humanitär kris till följd av folkmordsanklagade Israels brutala krigföring i Gaza. Militarismen är i ropet men humanismen lyser med sin frånvaro. Trots det ser Cecilia möjligheter till förändring.

– Mer våld och upprustning tenderar att följas av starkare hierarkier. Om vi ska arbeta mot militarisering måste vi också utmana könsnormer. Det är något som alla kan försöka göra.

SKRIBENT: PER LINDMAN

Illustration:

Jenny Jansson

INGEN FRED UTAN RÄTTVISA

I en tid när många väpnade konflikter pågår i världen inför USA:s president Donald Trump sanktioner mot ett av de viktigaste verktygen för att utkräva rättvisa: folkrättens juridiska väktare

- den Internationella brottmålsdomstolen (ICC). I december var Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå på plats i Haag vid ICCs årliga möte och reflekterar i PAX om betydelsen av domstolen.

Ukrainska, spanska, franska, farsi, arabiska, engelska. Språken, liksom delegaterna, från hela världen myllrade runt mig. I december befann jag mig på World Forum i Haag, där världens flaggor ramade in scenen i en gigantisk sal. I bänkraderna framför mig stod 125 skyltar med namnen på alla Internationella brottmålsdomstolens medlemsländer. Sverige, Armenien, Palestina med flera var placerade på främsta raden. De som inte skrivit under domstolens grunddokument Romstadgan, bland annat USA, Kina och Ryssland, hade observatörsplatser längre bak. Det kändes mäktigt att på Svenska Freds uppdrag få vara på plats på domstolens 23:e statspartsmöte.

ICC är världens första internationella permanenta brottmålsdomstol. Den är en sista instans, en så kallad "Court of last resort" för de allra allvarligaste brotten: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Syftet med ICC och en permanent domstol är att sätta stopp för straffriheten, garantera oberoende och likhet inför lagen och att bidra till att liknande brott aldrig upprepas.

- Kanske är detta domstolens sista möte? suckade en diplomat jag mötte på en kafferast. Jag frös till när jag hörde kommentaren, ICC bara måste kunna fortsätta med sitt viktiga arbete.

För krigets offer är rättvisa centralt för upprättelse och försoning. Det kräver oberoende utredningar, fungerande rättsprocesser, uthållighet och långsiktighet. Bara med ett grundligt "reparationsarbete" som inkluderar rehabilitering, psykologiskt stöd, kompensation och upprättelse, kan samhället byggas stabilt igen och en hållbar fred uppnås där risken för att våld bryter ut på nytt minimeras.

Ett exempel är fallet norra Uganda där ICC dömde krigsförbrytaren Dominic Ongwen från milisen Lord's Resistance Army (LRA) skyldig till 61 brott begångna mellan år 2002 och 2005. Att Ongwen nu avtjänar sitt 25 år långa straff är en del av en större process som tjänar Ugandas stabilitet och fred på lång sikt.

Den norra del av landet där Ongwens rebellgrupp härjade har länge upplevt sig missgynnade av maktens elit i söder. För att bygga bort sådana spänningar och förebygga att de sker igen krävs en rad insatser från myndigheter och civilsamhället. Här har även ICC en viktig roll att spela. Nu söker ICCs fond för skadestånd med ljus och lykta efter pengar till de 50 000 offer som lidit av Dominic Ongwens krigsbrott. Så nog behövs det resurser.

Behovet av skadestånd, som del i försoningsprocessen, är dessvärre bara ett av väldigt många öppna sår efter krig och väpnad konflikt. Den ukrainska generalåklagaren Iryna Venediktova berättade för BBC redan 2022 att hon fick rapporter om mellan 200 och 300 krigsförbrytelser om dagen. Att ställa alla krigsförbrytare inför rätta och ge alla offer upprättelse i Ukraina kommer vara ett enormt och tidskrävande arbete på många nivåer.

Att krigsförbrytare inte ska gå ostraffade handlar också om att bygga bort straffrihet för världens grövsta brott. Att förhindra andra ledare att i framtiden begå nya krigsbrott. Men det kräver ett fungerande och trovärdigt rättssystem. Världens länder måste samarbeta och utlämna krigsförbrytare till ICC, oavsett vem det

Kerstin Bergeå med ICCs ordförande Tomoko Akane.

är som domstolen efterlyst. Utlämnas inte Netanyahu, vad sänder det då för signal till Putin?

"Världens länder måste samarbeta och utlämna krigsförbrytare till ICC, oavsett vem det är som domstolen efterlyst. Utlämnas inte Netanyahu, vad sänder det då för signal till Putin?"

Just nu diskuteras inom ICC brottet aggression, det vill säga förbudet för stater att inleda anfallskrig mot en annan stat. Kan ledare avskräckas att begå aggressionsbrott har vi kommit långt. I sommar planerar ICC en konferens för att se över lagstiftningen om aggressionsbrottet. Det blir en viktig process att följa för alla som arbetar för att världsledare inte ostraffat ska kunna invadera andra länder och starta krig. Det finns också en växande rörelse för att erkänna ekocid, det vill säga medveten storskalig miljöförstörelse som ett femte brott i Romstadgan. Begreppet är inte nytt, i slutet av 1960-talet började det användas för att beskriva miljöförstörelse som skedde i samband med krig. Idag används begreppet i både krig och fredstid men har aktualiserats med Rysslands krig i Ukraina. I slutet av mars ska frågan om Sverige ska ställa sig bakom att inkludera ekocid i Romstadgan debatteras i riksdagen.

Det är av högsta vikt att länder som värderar folkrätten högt faktiskt försvarar den när den utmanas. Att företrädare för dessa länder fördömer de amerikanska sanktionerna som riskerar att bli domstolens fall, och att på riktigt investera i domstolen. Investeringar i domstolens arbete kan förebygga att nya krig bryter ut. Så vad ligger då Sveriges bidrag till ICC på? Medlemsavgiften är en tiondel av Natos. Sveriges avgift till Nato är på en halv miljard, medan avgiften till ICC är under 40 miljoner kronor.

SVENSKA FREDS OCH ICC

Svenska Freds drev kampanj för att ICC skulle inrättas i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Tillsammans med organisationer från hela världen bildade vi Coalition for the International Criminal Court (CICC) en global kampanj som drev kravet om en permanent internationell brottmålsdomstol. Det var en enorm framgång och en av de viktigaste utvecklingarna inom folkrätten sedan FNstadgans tillkomst att ICC kunde etableras.

SKRIBENT: KERSTIN BERGEÅ

Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå på plats utanför Internationella brottmålsdomstolen.

På plats inne på konferensen.

FREDSPODDEN #48: HUR PÅVERKAR TRUMP SÄKERHETEN I VÄRLDEN?

Världen har följt USA intensivt under de senaste veckorna sedan Donald Trump svors in som landets 47:e president. Denna period har av många betraktats som osäker och oförutsägbar, främst på grund av Trumps häpnadsväckande uttalanden. Hans retorik berör inte bara amerikanska medborgare utan påverkar även det globala säkerhetsläget, där till exempel de väpnade konflikterna i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina i hög grad influeras av USA:s agerande och stöd. I avsnitt 48 av Svenska Freds podcast Fredspodden söker vi svar på hur Trumps presidentskap påverkar omvärlden.

Avsnittet gästas bland flera av diplomaten och fd kabinettssekreteraren Annika Söder som bland annat diskuterar hur relationen mellan USA och EU kan komma att se ut framöver. Just nu ser vi allt större kopplingar mellan imperialism, nationalism och militarism och Annika resonerar att de militära förbindelserna förefaller allt viktigare för internationella relationer. Hon betonar vikten i att inte glömma bort vad vi i slutändan vill uppnå och att det är viktigt att inte ge upp hoppet om det.

- Vi måste vara tuffa, men också naiva nog att tro att det går att åstadkomma fred, frihet och välstånd för flertalet människor, säger Annika.

Vidare diskuteras hur Trumps retorik påverkar det globala säkerhetsläget och de rådande konflikterna vi ser idag i Mellanöstern och i Rysslands krigföring mot Ukraina, där USAs agerande och stöd har en stor påverkan. Det är svårt att veta i vilken utsträckning det går att lita på hans uttalanden och hur de ska tolkas. Utifrån Annika Söders expertis inom ämnet resonerar hon kring detta och hur det ska hanteras.

- Det är ingen som vet och det är det som är avsikten. Det enda vi är säkra på är att det är osäkert. Därför är det viktigt att världen ställer motkrav, säger Annika. Podden gästas också av Frida Stranne, docent inom fredoch utvecklingsstudier och lektor i statsvetenskap, som utvecklar resonemanget ytterligare.

- Jag tror inte att man ska skratta bort hans uttalande. Även om man ska ta Trumps uttalanden på allvar ska man inte ta honom helt på orden. När han säger “Jag ska lösa denna konflikten på 24 timmar” menar han att han ska lösa problemet men inte nödvändigtvis på 24 timmar. Han gör många utspel där han testar att skicka ut testballonger för att se vart det leder men har alltid en öppenhet att backa och ändra om.

Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz och Annika Söder i poddstudion. Frida Stranne deltog digitalt.

I denna komplexa värld av osäkerhet och förändring är det tydligt att de politiska utspelen, både från Trump och andra ledare, kräver både vaksamhet och eftertanke. Genom att hålla sig uppdaterad på vad som händer och reflektera över hur vi bäst kan navigera i dessa osäkra tider, kan vi ta ett steg mot att skapa mer hållbara och fredliga lösningar. Lyssna på hela poddavsnittet för en djupdykning i experternas tankar om framtidens internationella relationer.

SKRIBENT: MALIN EKWURTZEL

Lyssna på detta och tidigare avsnitt av Fredspodden

SYNEN PÅ FREDLIG KONFLIKTHANTERING

SKRIBENT:

JULIA ASK LARNEMO

När Folk och Försvars rikskonferens i Sälen pågick i början av januari, var det som om hela Sverige riktar blicken mot det militära. Diskussionerna domineras av frågor om upprustning, Natosamarbete och hur Sverige bäst kan skydda sig i en allt mer osäker värld. Det är lätt att förstå varför – krig och konflikter har en förmåga att pressa oss in i ett hörn där det militära framstår som den enda lösningen. Men mitt i dessa samtal slår det mig att vi sällan pratar om fred på samma sätt.

Det känns som om vi stirrar oss blinda på hotbilden och glömmer att det också finns andra vägar att stärka vår säkerhet. Vad hände med visionen om diplomati, om förhandlingar och om fredsbyggande? De samtalen har nästan försvunnit från det offentliga rummet, och istället hör vi om brigader, stridsvagnar och framtida militära insatser inom Nato.

Försvarsmaktens planer på att etablera en Natostab i Sverige är ett tydligt exempel på denna militärt fokuserade strategi. Staben, som ska hantera logistik och truppförflyttningar, markerar en tydlig riktning för Sveriges roll inom alliansen. Det är en roll som bygger på beredskap och styrka, men jag undrar vad som händer med vårt engagemang för fred och diplomati. Riskerar vi att förlora vår identitet som ett land som historiskt sett varit en röst för fred i internationella sammanhang?

När jag följer rapporteringen från Sälen, är det tydligt att säkerhetsbegreppet nästan uteslutande definieras i militära termer. Samtalen kretsar kring hotet från Ryssland, Natos roll och hur vi bäst rustar upp för att möta framtida kriser. Men är det verkligen allt som säkerhet handlar om? För mig är svaret nej. Säkerhet är också att förebygga konflikter genom dialog, att satsa på utveckling och att stärka de institutioner som arbetar för fred. Varför hör vi så sällan om de perspektiven?

Jag tror att det handlar om synlighet. Det är lättare att visa upp en ny brigad eller en förstärkt försvarsbudget än att mäta resultatet av diplomatiska samtal eller utbildningsinsatser. Men det gör inte det ena mer värdefullt än det andra. Tvärtom, långvarig fred och stabilitet kan ofta bara uppnås genom det tålamods-

krävande arbetet med att bygga förtroende och lösa konflikter innan de eskalerar.

Det är därför jag oroar mig när nästan all politisk energi verkar gå till militär upprustning. I en värld där konflikterna ökar, behöver vi mer än någonsin en stark röst för fred. Sverige har historiskt haft en sådan roll, men hur länge kan vi hålla fast vid den om våra prioriteringar förändras?

"Säkerhet handlar inte bara om att skydda oss från det som skrämmer oss här och nu, utan också om att skapa en värld där dessa hot inte uppstår."

När jag ser tillbaka på hur vi har hanterat tidigare kriser, är det tydligt att diplomati och dialog har varit avgörande. Det är ingen slump att organisationer som FN och OSSE skapades efter världskrigens fasor – för att säkerställa att framtida konflikter skulle lösas med ord istället för vapen. Har vi verkligen råd att glömma de lärdomarna?

Säkerhet handlar inte bara om att skydda oss från det som skrämmer oss här och nu, utan också om att skapa en värld där dessa hot inte uppstår. Det arbetet kräver mod – modet att våga se förbi de snabba lösningarna och istället satsa på det som tar tid men som också ger varaktiga resultat.

Jag hoppas att diskussionerna i Sälen kommande år inte bara handlar om stridsvagnar och försvarsbudgetar, utan också om hur vi kan vara en del av lösningen. För i slutändan är det inte vapnen som ger oss säkerhet, utan viljan och förmågan att samarbeta för en fredlig värld.

Julia gick Fredsakademins freds- och ledarskapsutbildning våren 2023 och pluggar kandidatprogrammet Globala studier Göteborgs universitet.

8000 TILL SOM FREDSBYGGARE?

Isabel Zúñiga Hinn är 14 år och bor i Landskrona. Vid årsskiftet hörde Isabel av sig till Svenska Freds med en argumenterande text om att lika många unga som gör värnplikt också borde gå en grundutbildning i fred.

Varje år gör ca 8000 ungdomar värnplikt för att efter lumpen ingå i Sveriges försvar ifall Sverige skulle gå i krig. Vad skulle hända om ytterligare 8000 ungdomar skulle tas in för att förbereda Sverige för fred? Om dessa ungdomar skulle få utbildning om hur samhället funkar, om mänskliga rättigheter, konflikthantering och hur man motverkar polarisering.

Dessa ungdomar hade sedan kunnat ingå i Sveriges fredsbyggande team, där de kan hjälpa till att komma på lösningar på en del av Sveriges problem och hur man ska kunna hålla det fredligt både innanför landsgränserna och utanför. Man kanske till och med kan vara med och lösa konflikter mellan andra länder.

I dagens Sverige ska alla unga året de fyller 18 fylla i Pliktoch prövningsverkets mönstringsunderlag. Uppgifterna samlar de in för att kunna bedöma om ungdomarna ska mönstra och eventuellt skrivas in till grundutbildning med värnplikt och tjänstgöring. Efter utbildningen är man automatiskt med i militären och förväntas rycka in vid behov, samma princip hade kunnat gälla alla som går fredsutbildningen och precis som det finns personer som engagerar sig dagligen i militären, så hade en del av de som går utbildningen kunnat engagera sig dagligen i det fredsbyggande arbetet.

Enligt en undersökning av Sveriges Radio så vill nästan en fjärdedel av Sveriges ungdomar inte göra värnplikten, dessa ungdomar hade istället kunnat bidra genom att vara i de fredsbyggande styrkorna.

På senare tid har det pratats en massa om att Sverige behöver förbereda sig för krig. Varför ska vi förbereda oss för något som inte borde hända? Vi borde förbereda oss för fred, och om det finns en risk att det blir krig i Sverige så borde vi förebygga och hindra att det händer, inte bara förbereda alla på vad man ska göra när det värsta väl har hänt. Utöver att skicka ut broschyrer där det står vad man ska göra när krisen kommer, så borde man också skicka ut broschyrer om hur varje individ kan hjälpa till, oavsett

om den hjälpen är stor eller liten. Vi borde inte bara ha krigsberedskap utan även fredsberedskap. En sak jag vet är att ALLA håller med om är att INGEN VILL HA KRIG.

Johan Galtung var en norsk professor i sociologi, fredsoch konfliktforskning. Galtung menade att fred var när ett land inte hade någon form av våld, varken direkt eller strukturellt. Strukturellt våld i Sverige kan till exempel vara när en person med ett utländskt namn känner sig tvingad att byta namn till ett mer traditionellt svenskt eller när en ensamstående person med heltidsjobb ändå inte kan få ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala sin hyra. Direkt våld är något som jag är ganska säker på att alla kan relatera till på något sätt, det kan handla om fysiskt våld, som till exempel ett slagsmål i skolan eller på stan. Direkt våld kan också vara psykiskt, till exempel mobbning, förtryck både hemifrån och från någon annan i sin omgivning, eller på internet.

Många skulle nog säga att Johan Galtungs sätt att se på fred och hans påstående, om att inget land i världen har fred, kan vara väldigt omfattande. Men hur kan man säga att ens land har riktig fred när det finns människor som blir mobbade dagligen, trakasserade, illa och orättvist behandlade, utfrysta och när det finns personer som inte ens har råd att betala för sitt eget boende. Jag har hört att ett land aldrig är starkare än hur man tar hand om sina svagaste och jag håller med.

Att ha ett fredsförebyggande team kan vara ett viktigt steg, speciellt för ungdomar. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor så vill de flesta ungdomar engagera sig i samhället men få vet hur, det här kanske kan vara en lösning. Ett tydligt sätt på hur man kan bli engagerad i samhället och känna att man har makt att kunna påverka och förändra till det bättre.

Ingen människa vill ha krig i sin närhet. Alla vill ha fred.

SKRIBENT: ISABEL ZÚÑIGA HINN

GÖR EN VIKTIG

FREDSHANDLING

Hösten 2024 skickades MSB:s uppdaterade broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” ut till samtliga hushåll i Sverige. Broschyren adresserar olika kriser men tonvikten ligger på hur Sveriges invånare ska agera i en krigssituation, till exempel ges rådet att ta skydd i ett dike vid ett luftangrepp. Broschyrens framsida pryds av beväpnade soldater och ett stridsflygplan. Svenska Freds har gjort en parafras av broschyren för att visa på ett bredare perspektiv av säkerhet och vikten av konfliktförebyggande arbete.

Vår folder är inte en alternativ broschyr utan ett sätt att omformulera vad säkerhet är och väcka tankar om hur vi bäst bygger fred. Genom att dela ut den bidrar du till att väcka nya tankar, ifrågasätta militarisering och till att vi blir fler i den viktiga fredsrörelsen.

Beställ foldern idag och lägg i brevlådor, dela ut på torg eller till vänner.

Mer än någonsin behöver vi vara många som arbetar för, och är övertygade om att vi kan leva i en värld där krig som lösning på konflikter är otänkbart. Hållbar fred kan bara byggas underifrån, och du som medlem är med gör det. Därför hoppas vi att du vill fortsätta vara medlem även i år.

Scanna koden och betala enkelt din medlemsavgift eller swisha medlemsavgiften direkt till 901 51 08. Om du har frågor är det bara att höra av dig till oss på info@svenskafreds.se.

I vår gåvoshop hittar du t-shirtar och kepsar med det brutna vapnet. Genom att köpa något i vår gåvoshop är du med och tar ställning och vi kan fortsätta arbeta för fred i världen. Vår T-shirt kostar 349 kr. Du kan välja att betala ett högre belopp och det räknas då som gåva. Pengarna går till vårt fredsbyggande arbete.

Här beställer du vår t-shirt och hittar även hela vår gåvoshop.

1 + 1 = 34000

Vi växer så det knakar, och det ska vi fortsätta göra!

Om du och alla våra medlemmar värvar en ny medlem var då blir vi fler än 34 000 medlemmar. Ju fler vi är, desto mer kan vi göra för hållbar fred i världen. För att vi ska leva i en värld där krig som lösning på konflikt är otänkbart.

HJÄLP OSS VÄXA!

Värva en vän, familjemedlem eller en kollega och var med i utlottningen av kepsar och tröjor från Svenska Freds.

Be den du värvar registrera sig här och fylla i ditt namn i fältet "Jag blev värvad av" så är du med i utlottningen. Vi kommer lotta ut två kepsar och två t-shirtar.