nr 2 | 2025
Medlemspublikation för
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
KERSTIN HAR ORDET:
ALDRIG MER ETT VĂRLDSKRIG
AUKTORITARISMEN och militarismen ökar i vÀrlden. Det gör ocksÄ motstÄndet.
DET ĂR EN SORG och mitt hopp fĂ„ngat i tvĂ„ rader. DĂ€r Ă€r du som medlem en del av hoppet och en del av lösningen, konstaterar jag sĂ„ hĂ€r 80 Ă„r efter andra vĂ€rldskrigets slut.
à TTIO à R SENARE Àr det tydligt att vÄra ledare inte har levt upp till sitt ansvar och löftet att göra allt för att förhindra att folkmord och vÀrldskrig nÄgonsin hÀnder igen. Vi, vanliga mÀnniskor, mÄste aktivt anvÀnda den makt vi har. MotstÄnd behövs sannerligen i denna auktoritÀra tid. Och det finns massor vi kan göra.
FORSKAREN Gene Sharp studerade strategisk utomparlamentarisk kamp med fredliga medel och systematiserade ickevÄldets olika metoder. Han identifierade hela 198 olika metoder och delade in dem i tre olika kategorier: protest och övertalan, ickesamarbete och ingripande. VapenvÀgran Àr ett exempel pÄ ickesamarbete. Att stÀlla kritiska frÄgor pÄ Saabs bolagsstÀmma, en intervention. VÄr tysta minut för Gaza utanför UD, en protest för att öka trycket för förÀndring.
VI ĂR MĂ NGA som inte stĂ„r ut med militĂ€r hyperupprustning samtidigt som vi varje dag ser vittnesmĂ„l om nya brutala krigsbrott pĂ„ nyheterna. I Sudan, Gaza, VĂ€stbanken, Ukraina och Kongo, för att nĂ€mna nĂ„gra krigshĂ€rjade regioner. Sveriges vapenhandel med Israel fortgĂ„r samtidigt som vi nĂ„s av bilder pĂ„ ett Gaza i spillror med en befolkning som svĂ€lts ut.
"Mer vapen Àr inte vad vÄr vÀrld behöver. Vapen som riskerar stÀrka de auktoritÀra ledarnas makt."
MER VAPEN Àr inte vad vÄr vÀrld behöver. Vapen som riskerar stÀrka de auktoritÀra ledarnas makt. Vi behöver motstÄnd och samtidigt konstruktion av det vi tror pÄ. Aktiva investeringar i fredsarbete, i förebyggande arbete och i diplomati.
JAG Là NAR dramatikern Stina Oscarsons reflektion pÄ temat. Hon sÄg demokrati som ett verb, nÄgonting aktivt.
âSHARP TALAR om ickevĂ„ld. Men jag mĂ„ste erkĂ€nna att jag pĂ„ ett sĂ€tt anser att alla dessa metoder Ă€r ett misslyckande. Med det som jag ser som det primĂ€ra. Samtalet. Försöken till möte. Diplomatin. Att finna en âhögsta gemensamma nĂ€mnareâ. För jag Ă€r benĂ€gen att sĂ€ga att mĂ„nga av dessa metoder innehĂ„ller en form av vĂ„ld. Att t. ex. vĂ€nda ryggen till nĂ„gon som talar. Problemet Ă€r att dessa metoder Ă€ndĂ„ behövs. För att vi sĂ„ ofta misslyckats med samtalet. För att vi inte ens försöker. För att vi inte vet hur man gör.â
ICKEVà LDSFORSKARNA konstaterar ocksÄ att ickevÄldsmetoder behövs, men att de Àr mest effektiva om de kombineras med dialog. I denna auktoritÀra tid gör Svenska Freds just det. Varje dag tar vi dialogen med politikerna. VÄr medlemsrörelse, som du Àr del av, pressar pÄ för förÀndring.
Tack för att du Àr med!
KERSTIN BERGEĂ ORDFĂRANDE SVENSKA FREDS
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Redaktör: Linnéa Petersson
Ăvriga redaktionen: Kerstin BergeĂ„, Daniella Dagher, Filippa Klintefall RĂ„ssjö, Malin Ekwurtzel, Olivia Kullander, Vendela Solberg och Victoria Gillberg.
Ansvarig utgivare: Karin Wall HĂ€rdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2025
Form: Kim Brundin
Adress: Polhemsgatan 4
112 36 STOCKHOLM
Texterna i PAX #2 2025 skrevs innan 16/6.
PÄ bild pÄ omslaget Àr Barnfredsmonumentet i Hiroshimas fredsminnespark.
Foto: Dustin Siman, maj 2025.
Foto:ElliotElliot
TYST MINUT FĂR GAZA
I över 19 mÄnader har vi, och mÄnga med oss, med ord försökt beskriva det avgrundslösa mörker som mÀnniskor i Gaza lever och dör i, och krÀvt att Sveriges regering agerar. Men trots tydliga och vÀxande bevis för israeliska krigsbrott och en pÄgÄende utredning om folkmord, har Sveriges regering inte tydligt fördömt Israels agerande. Den 23 maj samlades flera hundra personer pÄ Gustav Adolfs torg i Stockholm för en tyst minut utanför UD, och för att dÀrpÄ krÀva ord och handling frÄn regeringen om situationen i Gaza. Tack alla ni som deltog, och tack till alla ni som pÄ olika sÀtt organiserar, arrangerar, deltar och bidrar till att uppmÀrksamma och sÀtta press pÄ regeringen.
SVENSKA FREDS FORTSĂTTER ATT
KRĂVA ATT SVERIGES REGERING:
âș försvarar folkrĂ€tten och fördömer krigsbrotten
âș agerar för ett omedelbart och varaktigt eldupphör
âș krĂ€ver att Israel hĂ€ver blockaden
âș agerar för att humanitĂ€r hjĂ€lp nĂ„r civila i Gaza
âș krĂ€ver att Israels ockupation upphör
âș stoppar all vapenhandel och alla militĂ€ra samarbeten med Israel
âș Ă„terupptar det livsviktiga stödet till UNRWA
Var med och uppmana regeringen att ta stÀllning. Delta i vÄr vykortsaktion genom att scanna QR-koden!
Foto: Per Lindman
ETT Ă R AV NATO - VAD HAR HĂNT?
Den 7 mars 2024, samma dag som Sverige blev Natomedlem, protesterade Svenska Freds utanför UD med ett lÄtsaskÀrnvapen.
Foto: Svenska Freds.
Den 7 mars i Är var det ett Är sedan Sverige blev medlem i kÀrnvapenalliansen Nato. Under det gÄngna Äret har nedrustningspolitiken fÄtt stÄ tillbaka medan upprustningen blivit allt mer nÀrvarande i Sverige. Natoprocessen gick snabbt och karaktÀriserades av att NatoföresprÄkare fick ta en betydligt större plats Àn de som lyfte kritiska aspekter. Svenska Freds var en av fÄ kritiska röster som i debatten lyfte riskerna med medlemskapet. Nu införlivas de mÄnga riskerna en efter en. PAX granskar pÄ vilka sÀtt Natomedlemskapet pÄverkat frÄgor som rör fred och sÀkerhet.
ESKALERANDE UPPRUSTNING
Natomedlemskapet skulle vara det billigare alternativet. MÄnga Natoexperter pÄpekade under Natoprocessen att om Sverige inte gick med i Nato skulle vi behöva lÀgga sÄ mycket som 4-5 procent av BNP pÄ försvaret. DÄvarande försvarsminister Peter Hultqvist sa i Tv4 att det kommer att bli Ànnu dyrare att stÄ utanför Nato, att försvarsutgifterna skulle behöva öka mer Àn 2%. Nu föreslÄr en majoritet av alla riksdagspartier att Sveriges försvarsutgifter mÄste öka till sÄ mycket som 5%. I slutet av juni, pÄ Natos toppmöte kommer troligen medlemslÀnderna att besluta om en ökning. Varje satsning pÄ försvaret sker pÄ bekostnad av andra samhÀllsomrÄden som exempelvis utbildning och sjukvÄrd.
VAPENEXPORT TILL ODEMOKRATISKA LĂNDER
Redan innan Natomedlemskapet lyckades Turkiet utpressa Sverige till att Ă„teruppta exporten av krigsmateriel till den odemokratiska staten. Ăven Albanien har lagts till som svensk vapenkund som en direkt ef-
fekt av Natomedlemskapet. En ny utredning har ocksÄ föreslagit att regelverket Àndras och gör vapensamarbeten och exp ort till NatolÀnder enklare. Regelverket Àndrades ocksÄ 2024 sÄ att vapensamarbeten och export till NatolÀnder blir enklare. Nu ska Natomedlemskapet tas i beaktning vid beslut om export och vÀgas mot andra kriterier som köparlandets demokratistatus eller respekt för mÀnskliga rÀttigheter.
VĂRNPLIKTIGA PĂ NATOUPPDRAG?
VÀrnpliktiga vet fortfarande inte om Natomedlemskapet innebÀr att de kommer att pliktas till uppdrag och övningar utomlands. I inriktningen för totalförsvaret 2025-2030, som röstades igenom av riksdagen i december 2024, faststÀlls dock att det inte finns nÄgot som hindrar att vÀrnpliktiga sÀtts in utanför Sveriges grÀnser om det anses att tjÀnstgöring behövs för Sveriges försvar. Samtidigt finns ingen klarhet i exakt vad som ska gÀlla och i vilka situationer det kan bli aktuellt. Denna otydlighet skapar osÀkerhet för de unga som
Svenska Freds fortsÀtter sÀga
NEJ till Nato! Bild frÄn aktion utanför riksdagen i februari 2023. Foto: Axel Dagman.
kallas till mönstring. De senaste Ären har mÄnga unga hört av sig till Svenska Freds med frÄgor och oro om just detta. Det Àr ett demokratiskt problem och en frÄga om transparens att vÀrnpliktiga Ànnu inte fÄtt tydliga svar. Svenska Freds krÀver att det faststÀlls att ingen genom plikt ska skickas pÄ Natouppdrag.
KĂRNVAPEN I SVERIGE
Redan under ansökningsprocessen för Natomedlemskapet försvagades Sveriges nedrustningspolitik. Regeringen svĂ€ngde i FN och kunde inte lĂ€ngre stĂ„ bakom att kĂ€rnvapen inte âunder nĂ„gra omstĂ€ndigheter fĂ„r anvĂ€ndasâ, dĂ„ detta ansĂ„gs gĂ„ emot Natos kĂ€rnvapendoktrin. I och med att Sverige skrev pĂ„ det militĂ€ra samarbetsavtalet Defence Cooperation Agreement med USA uppstod en debatt under vĂ„ren 2024 om kĂ€rnvapen pĂ„ svenskt territorium, dĂ€r statsminister Ulf Kristersson (M) i en intervju i P1 Morgon vĂ„ren 2024 öppnade upp för placering av kĂ€rnvapen pĂ„ svensk mark i kris och krigstid. KĂ€rnvapen framstĂ€lls allt mer sĂ€llan som ett existentiellt hot, utan snarare som sĂ€kerhetsskapande. Detta trots att kĂ€rnvapen Ă€r ett massförstörelsevapen som inget land eller militĂ€rallians har en chans mot om de anvĂ€nds. Svenska Freds stĂ„r fast vid att kĂ€rnvapen aldrig nĂ„gonsin fĂ„r anvĂ€ndas igen. LĂ€s mer om hur du kan engagera dig mot kĂ€rnvapen pĂ„ s. 7.
MINSKAD INSYN
OCH TRANSPARENS
För att leva upp till Natos krav pÄ informationsskydd har det svenska försvarsdepartementet föreslagit Àndringar i offentlighets- och sekretesslagen, med syftet att hemlighÄlla viss information som delas mellan medlemsstaterna. Detta vÀcker frÄgor om hur Sveriges tradition av öppenhet och insyn pÄverkas av medlemskapet. I stÀllet för att acceptera minskad insyn
bör Sverige aktivt verka för ökad öppenhet inom Nato, i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen och vÄra demokratiska vÀrderingar.
MILJĂ OCH KLIMAT BORTPRIORITERAS
Trots att klimatförÀndringarna utgör ett fundamentalt sÀkerhetshot har de i praktiken fÄtt stÄ tillbaka i försvarsdebatten. I Är har regeringen till exempel sÀnkt miljö- och klimatbudgeten med nÀstan 3 miljarder frÄn förra Äret. Med hÀnvisning till Natomedlemskapet ges ocksÄ Sveriges nÀst största myndighet Försvarsmakten undantag frÄn miljölagstiftning under de nÀrmsta 5 Ären, till följd av ett nytt beslut som togs hösten 2024. I beslutets promemoria erkÀnns att de föreslagna undantagen kan komma att öka Försvarsmaktens miljöoch klimatpÄverkan ytterligare.
SKRIBENT: MALIN EKWURTZEL
HĂ LL KOLL PĂ NATO!
NÄgra gÄnger om Äret trÀffas Natos utrikesoch försvarsminister vid Natos högkvarter i Bryssel. Dessa möten sker bakom stÀngda dörrar. Svenska Freds lanserar nu ett nyhetsbrev dÀr vi kommer försöka summera vad som sÀgs pÄ utrikes och försvarministermötena, utifrÄn den lilla information som finns, samt sprida andra intressanta artiklar och information som nödvÀndigtvis inte nÄr den svenska mediebevakningen kring Nato.
PRENUMERERA PĂ
NYHETSBREVET!
TA KĂRNVAPNENS ELLER MĂNNISKORNAS SIDA AV HISTORIEN?
SKRIBENT: OLIVIA JOHANSSON KULLANDER, AKTIV FREDSCOACH I SKĂ NE
En kvÀll i maj stÄr Yuna Okajima pÄ scenen för att prata om kÀrnvapen. Hon har sagt till mig att hon helst inte vill stÄ pÄ scen - hon gillar egentligen inte att tala inför mÀnniskor. Hon grÄter, och det gör mÄnga andra i rummet ocksÄ, mig sjÀlv inkluderat. Hon har presenterat en intervju med Megumi Shinoda, en överlevare frÄn nÀr atombomberna föll i Hiroshima för 80 Är sedan. Vi fÄr höra om nedslaget, om förödelsen och om kampen att fÄ tillbaka sitt liv. Trots den tid som har gÄtt Àr konsekvenserna pÄtagliga och högst verkliga Àn idag. Denna kvÀll Àr Yunas röst dÀrför extra viktig, för att belysa att kÀrnvapen inte Àr en frÄga i dÄtid, utan en högst aktuell och livsviktig frÄga Àven idag. Jag Àr sÄ tacksam att hon stÄr pÄ scenen och ger en röst Ät de som inte lÀngre kan.
Under vÄren har jag haft möjligheten och privilegiet att lÀra kÀnna Yuna och hennes kamp för en kÀrnvapenfri vÀrld. Idag Àr hon min vÀn, och denna intervju kÀnns som ett av vÄra mÄnga samtal. Född och uppvÀxt i Hiroshima har hennes engagemang en personlig koppling; bÄda hennes farförÀldrar levde i staden nÀr bomben slog ned. Dock har det aldrig pratats mycket om det inom familjen. Traumat, bÄde psykiska och fysiska, Àr nÄgot man vill bespara den nya generationen. Jag frÄgar henne dÀrför om vart hennes engagemang startade, och hon svarar att Àven om det inte pratades om rent ut sÄ förstod hon tidigt att hennes familj hade varit med om nÄgot hemskt. Hon ville förstÄ, och nÀr hon var 13 Är fick hon för första gÄngen höra ett vittnesmÄl.
- VittnesmÄlet fick mig att inse att jag inte vill vara del av en vÀrld dÀr hotet om massdöd genom dessa vapen existerar, sÀger Yuna.
Förutom att Yuna kÀmpar för en kÀrnvapenfri vÀrld, Àr hon ocksÄ juriststudent pÄ Hiroshima University och befinner sig i Sverige pÄ ett utbyte för att studera mÀnskliga rÀttigheter. Jag frÄgar henne vad hennes intryck av Sverige Àr, och hon svarar att det Àr vÀldigt fint och att det har gett henne mÄnga perspektiv. NÀr det kommer till debatten om kÀrnvapen i Sverige Àr hon förvÄnad över att fler inte tar stÀllning, och att mÄnga verkar köpa argumentet om att kÀrnvapen ocksÄ skyddar mÀnniskor. Det tycker hon Àr synd, eftersom det innebÀr att man inte förstÄr konsekvenserna av det.
- KÀrnvapen förstör vanliga mÀnniskors liv i flera generationer, sÀger Yuna.
DĂ€rför tycker hon att det Ă€r viktigt att bĂ„de politiker och âvanligaâ mĂ€nniskor tar sig tid att lĂ€ra sig mer om berĂ€ttelser frĂ„n överlevare. Att prata om kĂ€rnvapen ur deras perspektiv tror hon Ă€r nyckeln till att förstĂ„ att ett förbud mot kĂ€rnvapen inte fĂ„r vara en naiv dröm, utan ett krav för en framtid vĂ€rd att kĂ€mpa för. Det Ă€r upp till varje mĂ€nniska att vĂ€lja vilken sida av historien man vill stĂ„; pĂ„ vapnens eller pĂ„ mĂ€nniskornas.
Fredsmonumentet i Hiroshima.
Foto: Dustin Siman
Yuna Okajima.
ALDRIG MER KĂRNVAPEN!
I Är Àr det 80 Är sedan USA slÀppte tvÄ atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Svenska Freds uppmÀrksammar Ärsdagarna för de fruktansvÀrda bombningarna pÄ flera sÀtt runt om i landet. Och genom kampanjen Aldrig mer kÀrnvapen - för ett kÀrnvapenfritt Sverige.
För 80 Är sedan slÀppte USA tvÄ atombomber över Hiroshima och Nagasaki. De humanitÀra konsekvenserna var förkrossande. Trots hundratals vittnesmÄl tycks mÄnga politiker idag glömma tragedin och föresprÄkar nu en ny kÀrnvapendoktrin och militÀr upprustning i Europa.
KÀrnvapen Àr ett massförstörelsevapen och representerar mÀnsklighetens mest förödande uppfinning. Deras omedelbara effekt kan utplÄna miljontals liv och hela stÀder pÄ ett ögonblick. De lÄngsiktiga konsekvenserna Àr lika skrÀmmande.
Hiroshima och Nagasaki stÄr som dystra pÄminnelser om kÀrnvapnens fruktansvÀrda kraft. Vi mÄste göra allt i vÄr makt för att förhindra att sÄdana hÀndelser nÄgonsin upprepas. Detta krÀver ett starkt internationellt Ätagande för att stÀrka existerande kÀrnvapenavtal och arbeta mot en framtid helt fri frÄn dessa vapen.
Sveriges roll i arbetet för global nedrustning Àr viktigare Àn nÄgonsin. Samtidigt har regeringens politiska vilja till kÀrnvapennedrustning minskat i och med Natomedlemskapet. Det Àr hög tid att tydligt markera att kÀrnvapen inte har nÄgon plats i Sverige. En lag mot kÀrnvapen pÄ svenskt territorium skulle ha en avspÀnnande effekt i relation till andra lÀnder och samtidigt tydligt befÀsta Sveriges nedrustningspolitik. Den skulle visa att Sverige inte tÀnker medverka till spridning eller upprÀtthÄllande av kÀrnvapen.
Tillsammans krÀver vi en lag som förbjuder kÀrnvapen pÄ svenskt territorium. Var med och pÄverka Sveriges riksdag.
Ju fler vi Àr desto starkare blir vÄr gemensamma röst. Skriv under namninsamlingen idag!
SĂ MINNS VI
Runt om i Sverige anordnar Svenska Freds lokalföreningar och fredsgrupper manifestationer, förelÀsningar och minnesstunder med mera för att minnas och aldrig glömma de fruktansvÀrda bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. HÀr Àr nÄgra av alla arrangemang - delta du ocksÄ!
âș NĂSSJĂ â Under tvĂ„ veckors tid kommer NĂ€ssjö lokalförening visa banderoller, bilder och texter om kĂ€rnvapen pĂ„ kulturhuset Pigalle. PĂ„ Stora torget i NĂ€ssjö kommer de Ă€ven samlas 6 och 9 augusti för att dela ut flygblad, vĂ€rva nya medlemmar och samla namnunderskrifter mot kĂ€rnvapen.
âș VĂXJĂ â PĂ„ Hiroshimadagen 6 augusti kommer Kronobergs fredsgrupp tilsammans med bland annat IKFF arrangera förelĂ€sning med Bengt JĂ€rhult frĂ„n LĂ€kare mot kĂ€rnvapen pĂ„ CafĂ© Fontain. Utöver förelĂ€sningen kommer det finnas musik, ljusbĂ„tar och mycket annat.
âș GĂTEBORG â Onsdagen den 6 aug arrangerar Göteborgs lokalförening en fredsmanifestation vid Fredsgudinnan vid Röda Sten kl. 12.00. Och pĂ„ kvĂ€llen kan man delta i Fredslunden i Vasaparken dĂ„ Hiroshimadagen uppmĂ€rksammas med tal och musik.
âș ĂREBRO â I Ărebro kan du vara med och vika papperstranor den 2:a augusti i Betlehemskyrkan. Och den 6:e augusti arrangerar Ărebro lokalförening ocksĂ„ en minnesceremoni med levande ljus pĂ„ vattnet.
âș LULEĂ â PĂ„ Hiroshimadagen 6 augusti arrangeras en minnesstund vid flygflottiljen F 21, och lĂ„ter denna plats bli ett minnesmonument över kĂ€rnvapnens offer. DĂ€refter har vi grillkvĂ€ll med öppen scen!
âJAG KĂNDE MIG HEMMA PĂ EN GĂ NGâ
Ăver 19 000 medlemmar och 34 lokala grupper runt om i Sverige som arbetar för hĂ„llbar fred. VĂ„r förening vĂ€xer, och vĂ€xer fort. Vi har bett nĂ„gra av vĂ„ra medlemmar att berĂ€tta om sitt viktiga engagemang i Svenska Freds och vad de har pĂ„ gĂ„ng just nu.
Demonstration mot Saab pĂ„ Ărebro Universitets jobbmĂ€ssa januari 2025.
ĂREBRO
HEJ JOERI VAN DER SYPE, ORDFĂRANDE I ĂREBRO LOKALFĂRENING!
VARFĂR HAR DU VALT ATT ENGAGERA DIG FĂR SVENSKA FREDS?
â NĂ€r jag flyttade till Sverige var det Svenska Freds som tydligt tog stĂ€llning mot Natomedlemskap och upprustning. Jag kĂ€nde mig hemma pĂ„ en gĂ„ng.
VILKEN FRĂ GA ENGAGERAR DIG MEST OCH VARFĂR?
â KĂ€rnvapen har alltid varit en av de viktigaste frĂ„gorna för mig. I en allt mer orolig vĂ€rld dĂ€r de flesta kĂ€rnvapenstater moderniserar sina vapen Ă€r hotet fortsatt aktuellt. Sedan jag flyttade till Sverige har jag Ă€ven börjat fokusera mer pĂ„ vapenindustrin och vapenexporten. I Belgien finns ingen stor vapenindustri, men hĂ€r Ă€r det svĂ„rt att blunda för företag som Saab. Att vara fredsaktivist i Ărebro gör det naturligt att engagera sig i just de hĂ€r frĂ„gorna.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
â VĂ„r lokalförening i Ărebro jobbar nu med att synliggöra den lokala vapenindustrin och militariseringen. Ett annat viktigt fokus har varit det pĂ„gĂ„ende folkmordet i Gaza. Den frĂ„gan har verkligen visat hur tĂ€tt det globala och det lokala hĂ€nger ihop â och hur mĂ„nga mĂ€nniskor som faktiskt vill kĂ€mpa för en fredlig och rĂ€ttvis vĂ€rld.
HEJ HANNA JOHANSSON, ENGAGERAD I LINKĂPING FREDSGRUPP!
VILKEN FRĂ GA ENGAGERAR DIG MEST OCH VARFĂR?
â Principen att vapen och vĂ„ld skapar en vĂ€rld jag inte önskar, med otrygghet och mĂ€nniskor som behöver fly, som inte Ă€r vĂ€lkomna nĂ€stan nĂ„gonstans. Trots att vi Ă€r med och skickar vapen till lĂ€nder dĂ€r mĂ€nniskor sen vill fly ifrĂ„n. Det gĂ„r inte att rĂ€ttfĂ€rdiga vapen och vĂ„ld. MĂ€nniskor ska ha möjlighet att leva i trygghet utan vĂ„ld.
VAD ĂR ROLIGAST MED DITT ENGAGEMANG I SVENSKA FREDS?
â Hittills har det varit gemenskapen med mĂ€nniskor som tror och hoppas pĂ„ att en fredligare vĂ€rld Ă€r möjlig.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
â Vi har precis haft ett heldagsevent kring Hiroshima och kĂ€rnvapen dĂ€r vi hade fint samarbete med kommunens bibliotek och ABF. Vi har ocksĂ„ varit med pĂ„ andra organisationers arrangemang som lockar till mer samverkan. Just nu planerar vi för en öppen sommartrĂ€ff med möjlighet till att göra en kedjemanifestation âVi omfamnar VĂ€tternâ.
HEJ FREDRIK HALLOR, ENGAGERAD I UPPSALA FREDSGRUPP!
VARFĂR HAR DU VALT ATT ENGAGERA DIG FĂR SVENSKA FREDS?
â Jag blev medlem i Svenska Freds i slutet av 2023 nĂ€r regeringen avskaffade det ekonomiska stöd som fredsrörelsen hade fĂ„tt i nĂ€stan hundra Ă„r. Jag sĂ„g det som ett tecken pĂ„ att rörelsen för nedrustning och fred var hĂ„rt ansatt. Det gjorde mig sorgsen och Ă€nnu mer orolig för framtiden. Men det gödde ocksĂ„ en vilja att bidra till att fredsrörelsens idĂ©er och metoder fĂ„r leva vidare och utvecklas, i en tid nĂ€r de verkligen behövs. Jag ser Svenska Freds som en organisation som Ă€r seriös och sansad samtidigt som den har ryggrad att stĂ„ upp för ett alternativ Ă€ven nĂ€r det blĂ„ser hĂ„rt.
VAD ĂR ROLIGAST MED DITT ENGAGEMANG I SVENSKA FREDS?
â Det roligaste Ă€r att trĂ€ffa andra mĂ€nniskor som har valt att engagera sig för samma sak. Det gör att det kĂ€nns mindre ensamt, nĂ€r samhĂ€llsdebatten ser ut som den gör.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
â Vi planerar just nu för en öppen förelĂ€sning om den svenska vapenexporten som vi hoppas kunna genomföra i början av sommaren.
HEJ MARIE SANDH, ENGAGERAD I LANDSKRONA FREDSGRUPP!
HUR BĂRJADE DITT ENGAGEMANG FĂR FREDSFRĂ GOR?
â Den tĂ€ndande gnistan var genomförandet av den svenska Natoprocessen. Jag insĂ„g att klokskap, principer och den hĂ„llning som Sverige stĂ„tt för nu smulas sönder. Jag kĂ€nde inte igen mitt land lĂ€ngre. DĂ€rför sökte jag ett sammanhang dĂ€r fler tyckte som jag och dĂ€r jag kunde lĂ€ra mig mer om motstĂ„nd och ifrĂ„gasĂ€ttande.
HAR DU NĂ GOT TIPS TILL DEN SOM FUNDERAR PĂ ATT ENGAGERA SIG I EN LOKALFĂRENING ELLER FREDSGRUPP?
â Att slĂ„ till och bara göra det. Det Ă€r vĂ€lgörande att engagera sig!
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
â Landskrona fredsgrupp blev till för nĂ„got Ă„r sedan bara, sĂ„ vi har inte riktigt hittat formerna Ă€nnu och vi Ă€r inte sĂ„ mĂ„nga - vi vĂ€lkomnar gĂ€rna fler till gruppen! Vi vill bidra till fler medlemmar i Svenska Freds genom att synas pĂ„ stan och prata fred med folk. Vi vill vara dĂ€r det samlas mycket folk i sommar. Vi kommer att uppmĂ€rksamma att det i augusti Ă€r 80 Ă„r sedan Hiroshima och Nagasaki med en liten manifestation pĂ„ RĂ„dhustorget i Landskrona. Vi ska ocksĂ„ försöka vara med pĂ„ Kulturnatten den 10 oktober.
Vill du starta eller gÄ med i en fredsgrupp eller lokalförening?
Kontakta oss via info@svenskafreds.se
SVENSKA FREDS PĂ SAABS BOLAGSSTĂMMA
Svenska Freds har under decennier bevakat den svenska vapenexporten. De senaste Ären framstÀlls vapenindustrin och exporten allt mer som nÄgot positivt i den mediala debatten. Nu under vÄren har det rapporterats om att 200 000 svenskar blivit aktieÀgare i vapenföretaget Saab, nÄgot som tyder pÄ en mer positiv och accepterande bild av industrin. Den 10 april var Svenska Freds pÄ plats pÄ Saabs bolagsstÀmma. Sedan 2007 Àger Svenska Freds en aktie i Saab för att kunna delta vid bolagsstÀmman och stÀlla kritiska frÄgor till företagets ledning kring den svenska vapenexporten. PAX berÀttar om hur ett vapenföretags bolagsstÀmma kan se ut och vilka det egentligen Àr som fÄr betala priset för företagens och aktieÀgarnas vinster.
En kylig aprildag stod 30 personer pĂ„ initiativ av Svenska Freds lokala fredsgrupp utanför Saabs hangar i Linköping. De höll i skyltar med slogans som âStoppa vapenexporten till icke-demokratier!â och âStoppa Saabotagetâ. Linköpings fredsgrupp bildades i början av Ă„ret och det finns ett stort engagemang mot framför allt Saab, som Ă€r en stor aktör och arbetsgivare i Linköping med sina ungefĂ€r 5 000 anstĂ€llda pĂ„ orten.
Det Àr hög sÀkerhet pÄ bolagsstÀmman och Svenska Freds representanter fick gÄ igenom en sÀkerhetskontroll för att komma in i lokalen. PÄ bolagsstÀmman rÄder ocksÄ totalt fotoförbud och en person som fotade byggnaden utifrÄn fick böter pÄ 30 000 kr. Utöver Svenska Freds deltog detta Är Àven en representant frÄn Fridays for Future samt nÄgra privatpersoner, som alla tagit inspiration frÄn Svenska Freds och köpt en aktie för att kunna stÀlla kritiska frÄgor till Saabs ledning inför de övriga aktieÀgarna.
VÀl inne i Saabs hangar kunde aktieÀgarna mingla och fika i en lokal kantad av miniatyrer av vapensystem. Efter mingel och en flyguppvisning av Jas Gripen började bolagsstÀmman och Saabs VD Micael Johansson
berÀttade om hur viktigt företaget Àr i tider av kris och krig i vÀrlden. Han lyfte sÀrskilt Saabs export till Ukraina och Polen. Johansson nÀmnde dÀremot inte Sveriges och Saabs största kund förra Äret, diktaturen Förenade arabemiraten.
Förenade arabemiraten Ă€r ett land dĂ€r förtryck av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r systematiskt och omfattande. Landet har extremt begrĂ€nsad yttrandefrihet, pressfrihet, föreningsfrihet och inga demokratiska val. MĂ€nniskorĂ€ttsorganisationer rapporterar om godtyckliga gripanden, tortyr i fĂ€ngelser, övervakning av oppositionella och ett rĂ€ttssystem dĂ€r Ă„tal för âsĂ€kerhetshotâ ofta anvĂ€nds för att tysta regimkritiker.
"2024 gick hela 37% av Sveriges vapenexport till odemokratiska lÀnder. Sveriges och Saabs största vapenkund var diktaturen Förenade arabemiraten."
Förenade arabemiraten Àr inte den enda av Saabs kunder med stora demokratiska brister. 2024 gick hela 37 procent av Sveriges vapenexport till odemokratiska
lÀnder. Saudiarabien, Pakistan, Filippinerna och Kuwait finns ocksÄ med pÄ listan av Saabs kunder. Svensk krigsmateriel sÄldes till exempel till Filippinerna nÀr landet styrdes av president Rodrigo Duterte, en ledare som i Är stÀllts inför rÀtta för brott mot mÀnskligheten. Dutertes brott i landet var vÀlkÀnda vid tillfÀllet för affÀrerna med Saab.
Efter ledningens presentation gavs möjlighet för aktieÀgarna som var pÄ plats att stÀlla frÄgor. Svenska Freds ordförande Kerstin BergeÄ tog tillfÀllet i akt att frÄga Saabs ledning: Varför fortsÀtter Saab tjÀna pengar pÄ att bevÀpna och legitimera odemokratiska regimer? Kerstin passade ocksÄ pÄ att berÀtta för övriga aktieÀgare om Saabs försÀljning till bland annat Förenade arabemiraten och om situationen för demokrati och mÀnskliga rÀttigheter i landet.
PÄ Kerstins frÄga svarade Saabs VD bland annat att de följer de lagar och regelverk som finns. Svenska Freds menar att Àven om nÄgot Àr juridiskt tillÄtet innebÀr det inte att det Àr etiskt eller sÀkerhetspolitiskt hÄllbart. Vapenindustrin Àr inte ett hÄllbart investeringsalternativ. Det Àr en industri som vÀxer nÀr konflikter eskalerar och som tjÀnar pengar pÄ mÀnskligt lidande. Den som inte vill vara med och bevÀpna diktaturer och lÀnder som krÀnker mÀnskliga rÀttigheter och bryter mot internationell rÀtt har all anledning att avstÄ frÄn att investera i Saab.
"Den som investerar i Saab bör ocksÄ kÀnna till att vinsterna genereras av en omfattande export till odemokratiska lÀnder, lÀnder som krÀnker mÀnskliga rÀttigheter och bryter mot internationell rÀtt."
Den som investerar i Saab bör ocksÄ kÀnna till att vinsterna genereras av en omfattande export till odemokratiska lÀnder, lÀnder som krÀnker mÀnskliga rÀttigheter och bryter mot internationell rÀtt. Det Àr mÀnniskor i dessa lÀnder som fÄr betala priset för företagens och aktieÀgarnas vinster. Saabs försÀljning till odemokratiska lÀnder kan inte ha undgÄtt nÄgon av aktieÀgarna som besökte stÀmman, med tanke pÄ flertalet frÄgor som stÀlldes och fredsgruppens demonstration utanför.
Saabs ledning fortsÀtter att argumentera att Sverige behöver en stark vapenindustri för att skydda vÄr demokrati. Det argumentet urholkas nÀr samma industri bevÀpnar regimer som systematiskt underminerar demokratins grundprinciper. Svenska Freds fortsÀtter arbetet med att granska den svenska vapenexporten och stÄ upp mot militariseringen av debatten.
SKRIBENT: LINNĂA PETERSSON
Svenska Freds ordförande Kerstin BergeÄ och Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig pÄ Svenska Freds.
CIVILA I SKOTTLINJEN: DĂRFĂR MĂ STE FĂRBUDET MOT PERSONMINOR FĂRSVARAS
Personminor Àr förbjudet enligt internationell lag sedan 1999, bland annat efter pÄtryckningar frÄn den internationella kampanjen mot personminor (ICBL) som Svenska Freds varit del av sedan den startade. Sedan förbudet mot personminor trÀdde i kraft har antalet minor i vÀrlden minskat avsevÀrt, nÄgot som rÀddat mÄnga liv. Efter att ett flertal lÀnder i Europa, bland annat Finland och de baltiska lÀnderna, under vÄren 2025 meddelat att de avser lÀmna Ottawafördraget har frÄgan om personminor Äterigen blivit föremÄl för diskussion, Àven i Sverige.
Personminor detonerar vid kontakt eller nÀrvaro av mÀnniskor och benÀmns ibland Àven som trampmina, antipersonell mina och landmina. De Àr designade för att döda eller allvarligt skada mÀnniskor ögonblickligen. Personminor förbjöds enligt internationell lag eftersom de inte kan skilja mellan militÀra och civila, vilket har resulterat i att det frÀmst Àr civila, och sÀrskilt barn, som drabbas. Detta strider mot krigets lagar som krÀver att civila skyddas. Att flera lÀnder nu vill lÀmna förbudet Àr oroande, eftersom det riskerar att dessa vapen Äterigen anvÀnds.
Ottawakonventionen Àr grunden för förbudet mot personminor och antogs 1997. Konventionen förbjuder
anvÀndning, produktion, placering och lagring av personminor. Bakgrunden till att dessa vapen Àr förbjudna och varför över 160 lÀnder har ratificerat konventionen Àr pÄ grund av personminors förödande konsekvenser för mÀnniskor och samhÀllen. Personminor ligger kvar lÀnge i marken efter att en vÀpnad konflikt avslutats och gör att det Àr svÄrt, eller omöjligt, att röra sig i vissa omrÄden. Detta gör de inte bara till ett direkt hot mot mÀnniskors rÀtt till liv, utan de hindrar ocksÄ tillgÄngen till mat och vatten, mÀnniskors rörelsefrihet sÄvÀl som tillhandahÄllande av humanitÀrt bistÄnd.
Sedan Ottawakonventionen antogs har stigmatiseringen av personminor ökat och förbudet har sÄledes varit oerhört viktigt för att minska anvÀndningen av dessa vapen runt om i vÀrlden. 94 av de 164 anslutna staterna har helt avvecklat sina lager och över 55 miljoner minor har förstörts. Utvecklingen mot en vÀrld fri frÄn personminor sÄg dÀrför under en lÄng tid positiv ut dÄ antalet personminor minskade globalt fram till 2015.
Under de senaste Ă„ren har vi tyvĂ€rr sett en negativ utveckling dĂ€r anvĂ€ndningen av personminor Ă„terigen har ökat. NĂ„gra av de platser i vĂ€rlden som drabbas vĂ€rst Ă€r Syrien, Jemen och Afghanistan. Ăven Ryssland och Myanmar har anvĂ€nt personminor i sin krigföring.
I mÄnga av de drabbade omrÄdena saknar en stor del av befolkningen kunskap om var minorna finns och farorna de medför vilket innebÀr att mÀnniskor riskerar sina liv varje dag för att kunna ta sig till skolan eller arbetet.
De ökade spÀnningarna i Europa och den militÀra upprustningen har ocksÄ pÄverkat frÄgan om personminor. Ryssland Àr en av de 33 stater som inte har gÄtt med i Ottawakonventionen och har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 anvÀnt sig av personminor i stor utstrÀckning som en del av deras krigföring i Ukraina. Rysslands folkrÀttsvidriga angrepp pÄ Ukraina Àr det bakomliggande argumentet till att Estland, Finland, Lettland, Litauen och Polen nyligen meddelade att de lÀmnar Ottawakonventionen.
Den 2 april i Ă„r röstades en resolution igenom i Europaparlamentet som godkĂ€nde att dessa lĂ€nder fĂ„r börja anvĂ€nda personminor igen med anledning av âdet aldrig tidigare upplevda hotet om ett ryskt angrepp mot EU:s territoriumâŠâ. Samtliga svenska EU-ledamöter, utom VĂ€nsterpartiets Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin, röstade ja till resolutionen och accepterar dĂ€rför att fem EU-lĂ€nder tĂ€nker börja anvĂ€nda personminor igen. Detta Ă€r en orovĂ€ckande förĂ€ndring av attityd och förhĂ„llningssĂ€tt till personminor vilket riskerar att underminera Ottawafördraget och det arbete som tidigare gjorts för att minska anvĂ€ndningen av personminor globalt.
I Sverige vill partierna SD och KD öppna för att ompröva Sveriges anslutning till Ottawakonventionen,
I början av 2000-talet hade Svenska Freds bland annat ett projekt dÀr man utbildade kurdiska barn i norra Irak om minor. Projektet styrdes av Mines Advisory Group (MAG) och finansierades av Svenska Freds och den NederlÀndska staten. SÄ hÀr kunde det se ut i lÀroböckerna som anvÀndes i Kurdistan.
sÀrskilt i ljuset av att flera grannlÀnder Àr pÄ vÀg att lÀmna avtalet. Svenska Freds ser mycket allvarligt pÄ denna utveckling. Sverige mÄste agera för att förbudet mot personminor upprÀtthÄlls. Minst 5 757 offer för personminor och kvarliggande, oexploderad ammunition (ERW) registrerades under 2023. Civila utgjorde 84% av alla registrerade offer varpÄ barn stod för 37% av de civila offren dÀr Äldersgruppen registrerades. Detta understryker vikten av att försvara förbudet mot personminor och vÀrna om normen mot detta fruktansvÀrda vapen.
2023 dödades minst 5 757 mÀnniskor av personminor.
84% var civila, varav 37% barn.
Ottawakonventionen har stÄtt som ett tydligt exempel pÄ att nedrustning och internationella konventioner kan göra verklig skillnad och rÀdda liv. Sverige har, likt de andra medlemslÀnderna i konventionen, ett ansvar att uppfylla de förpliktelser de har gentemot avtalet för att inte antalet offer för personminor Äterigen ska öka.
Ingen mÀnniska förtjÀnar att drabbas av det grymma öde som innebÀr att dödas av ett sÄ hÀnsynslöst vapen som personminor.
SKRIBENT: FILIPPA KLINTEFALL RĂ SSJĂ
PERSONMINOR
I debatten hör vi ofta att ordet truppmina anvÀnds för att beskriva personminor. Det Àr dock en felaktig benÀmning. Det finns olika typer av minor. Till exempel landminor och sjöminor. Landminor delas i sin tur in i antipersonella minor och fordonsminor. Att anvÀnda truppmina för att beskriva personminor Àr missvisande eftersom att antipersonella minor Àr skapta för att detoneras vid kontakt eller nÀrvaro av en mÀnniska, och dÄ minan inte kan skilja pÄ soldater/trupper och mÀnniskor. Personmina Àr dÀrför en mer korrekt term, sÀrskilt eftersom det framförallt Àr civila och barn som drabbas av minorna.
Lyssna pÄ avsnitt #50 av Fredspodden och lÀr dig mer om minor!
HĂSTTJEJER - EN NY MĂ LGRUPP
FĂR FĂRSVARSMAKTEN
Skribent: Vendela Solberg. Vendela Àr nyexaminerad masterstudent
frÄn programmet International Administration and Global Governance vid Göteborgs universitet och gick Fredsakademins fredoch ledarskapsutbildning under vÄren 2021.
PÄ Gothenburg Horse Show möts jag av Försvarsmaktens stora monter. Den pryds av motiverande budskap och roliga tÀvlingar dÀr hÀstintresserade tjejer stÄr i fokus. Men bakom den lekfulla stÀmningen frÄgar jag mig varför en organisation byggd pÄ hierarki och förberedelse för vÀpnad strid riktar sig till just hÀsttjejer?
Redan innan jag klivit in i mÀsshallen visste jag att Försvarsmakten var dÀr. PÄ damernas toalett möttes jag av en reklamaffisch och gratis tamponger i Försvarsmaktens namn. Ett ovÀntat men riktat sÀtt att visa sin nÀrvaro och sitt tilltal till en ny mÄlgrupp - hÀsttjejer.
Inne pĂ„ mĂ€ssan korsar jag mellan montrar och ridsportsutrustning. Jag möts av Försvarsmaktens stora och pĂ„kostade monter. Den Ă€r bemannad av minst tio personer i uniform varav majoriteten kvinnor i 20â30-Ă„rsĂ„ldern, nĂ„got som inte Ă„terspeglar den verkliga könsfördelningen inom Försvarsmakten.
Montern var full av aktivitet. Besökarna kunde testa sin reaktionsförmĂ„ga genom att fĂ„nga ljusstavar nĂ€r de slocknade, slĂ„ pĂ„ lysande knappar i ett spel kallat âkvicka hovarâ, eller utmana varandra i âryttarvilaâett anpassat namn pĂ„ den klassiska jĂ€garvilan - under peppiga hejarop frĂ„n personalen i montern. Ă ldrarna varierade, men mĂ„nga verkade vara mellan 10 och 15 Ă„r. En stor TV-skĂ€rm visade Försvarsmaktens kampanjfilm riktad till hĂ€sttjejer, dĂ€r orden âMycket har du med dig, resten lĂ€r vi digâ var ett Ă„terkommande budskap.
â Vi har varit pĂ„ bĂ„de Stockholm och Gothenburg Horse Show i fyra Ă„r nu. Det Ă€r mĂ„nga i vĂ„r mĂ„lgrupp som Ă€r hĂ€r, berĂ€ttade en kvinna i 25â30-Ă„rsĂ„ldern som arbetar civilt inom Försvarsmakten.
MĂ„lgruppen? HĂ€stintresserade unga â frĂ€mst tjejer âsom hon menar ofta bĂ€r pĂ„ de egenskaper som Försvarsmakten vĂ€rderar högt: ansvarstagande, uthĂ„llighet, arbetsmoral och en vana att jobba obekvĂ€ma tider.
â MĂ„nga Ă€r ocksĂ„ vana att utöva ledarskap i stallet och lĂ€r sig mycket om sig sjĂ€lva tidigt. Det Ă€r egenskaper som passar vĂ€ldigt bra inom Försvarsmakten, sa hon.
Vad hÀnder om nÄgon Àr intresserad av att jobba inom Försvarsmakten eller att göra vÀrnplikten men inte vill bÀra vapen? Kan man ansöka om vapenfri tjÀnst? frÄgade jag.
â Alla som blir antagna till vĂ€rnplikt mĂ„ste genomgĂ„ utbildning som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r kopplad till strid och att bĂ€ra vapen. Det gĂ„r att ansöka om vapenfri tjĂ€nst, men det Ă€r vanligt att man dĂ„ nekas att delta över huvud taget. DĂ„ hĂ€nvisar vi ofta till det civila försvaret, dĂ€r finns det ocksĂ„ viktiga uppgifter att bidra till, svarar hon.
Den glada och lekfulla stÀmningen i montern hos en ytterst allvarlig organisations verksamhet gjorde mig förvirrad. Jag delar uppfattningen att ridsporten formar bÄde tjejer och killar till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande individer, men ridsportens glÀdje och lÀrdomar kontrasterar sig starkt mot vÀrnpliktens utbildning som handlar om att lyda order, utöva dödligt vÄld och förberedas för strid.
Försvarsmaktens marknadsföring mot hÀsttjejer har ett bakomliggande budskap som inte förmedlas rÀttvist. Ridsportens lekfullhet och vÀrdefulla egenskaper kopplas samman med en vÄldsutövande organisation. Det Àr problematiskt, missvisande och riskerar att rekrytera tjejer pÄ fel premisser. Det gör det ocksÄ tydligt att ridsporten bör fundera pÄ vad för aktörer som den samverkar med och vilken bild det förmedlar till dess utövare.
"Fredsakademins kursdeltagare vÄren 2025 utanför riksdagen
âFRED OCH SĂKERHET ĂR VĂLDIGT AKTUELLT I TIDER SOM DESSAâ
Tack vare er medlemmar och gÄvor frÄn privatpersoner har Svenska Freds vÄren 2025 kunnat genomföra vÄr freds- och ledarskapsutbildning Fredsakademin. Under sex veckor har 43 unga mellan 19 och 29 Är fördjupat sina kunskaper i fred och sÀkerhet samt fÄtt verktyg för att leda workshops i Àmnet pÄ gymnasieskolor.
Deltagarna har lÀrt sig mer om och fÄtt möjlighet att diskutera frÄgor som upprustning, vÀrnplikten, Nato, vapenexport och fredlig konflikthantering vid bÄde fysiska och digitala kurstillfÀllen. Utbildningen avslu-
tades med en helg i Stockholm dÀr alla deltagarna frÄn Lund, Göteborg och Stockholm trÀffades för att genomföra praktiska ledarskapsövningar, knyta ihop alla lÀrdomar och fÄ utbyte av varandra. Kursdeltagarna och representanter frÄn Svenska Freds besökte Àven riksdagen dÀr Morgan Johansson (S), riksdagsledamot och tidigare justitieminister, tog emot gruppen och svarade pÄ deltagarnas stora och viktiga frÄgor om Àmnen som berörts i kursen. Deltagarna visade ett otroligt engagemang och helgens mÄnga intressanta diskussioner ger mycket hopp om framtidens fredsarbete.
SKRIBENT: MALIN EKWURTZEL
Rasmus Svedgren beskriver varför han sökte till Fredsakademin:
â Det var genom universitetet som jag blev tipsad om kursen och jag tyckte att det verkade vĂ€ldigt kul och spĂ€nnande. Fred och sĂ€kerhet Ă€r vĂ€ldigt aktuellt i tider som dessa och jag var nyfiken pĂ„ att bredda mina perspektiv och lĂ€ra mig mer om dessa frĂ„gor.
Emmy Arlebrink om vad hon tycker om utbildningen:
â Jag tycker att utbildningen har varit vĂ€ldigt lĂ€rorik eftersom det Ă€r sĂ„ viktiga Ă€mnen som berörs och kursen har varit 10/10. Det har varit bĂ„de lĂ€rorikt och spĂ€nnande. Jag har glömt bort tiden lite varje förelĂ€sning för att det har varit sĂ„ spĂ€nnande!
Agnes Irving:
â Efter utbildningen kĂ€nner jag verkligen att jag vill fortsĂ€tta engagera mig i Svenska Freds och i fredsarbetet!
ALDRIG MER KĂRNVAPEN
FĂR ETT KĂRNVAPENFRITT SVERIGE!
Vi behöver tillsammans stÀlla krav pÄ regeringen för att förverkliga en lagstiftning som förbjuder kÀrnvapen pÄ svenskt territorium.
Ju fler vi Àr desto starkare röst har vi. Skriv under namninsamlingen och stötta Svenska Freds arbete för en kÀrnvapenfri vÀrld.