nr 2 | 2025
Medlemspublikation för
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
KERSTIN HAR ORDET:
ALDRIG MER ETT VÄRLDSKRIG
AUKTORITARISMEN och militarismen ökar i världen. Det gör också motståndet.
DET ÄR EN SORG och mitt hopp fångat i två rader. Där är du som medlem en del av hoppet och en del av lösningen, konstaterar jag så här 80 år efter andra världskrigets slut.
ÅTTIO ÅR SENARE är det tydligt att våra ledare inte har levt upp till sitt ansvar och löftet att göra allt för att förhindra att folkmord och världskrig någonsin händer igen. Vi, vanliga människor, måste aktivt använda den makt vi har. Motstånd behövs sannerligen i denna auktoritära tid. Och det finns massor vi kan göra.
FORSKAREN Gene Sharp studerade strategisk utomparlamentarisk kamp med fredliga medel och systematiserade ickevåldets olika metoder. Han identifierade hela 198 olika metoder och delade in dem i tre olika kategorier: protest och övertalan, ickesamarbete och ingripande. Vapenvägran är ett exempel på ickesamarbete. Att ställa kritiska frågor på Saabs bolagsstämma, en intervention. Vår tysta minut för Gaza utanför UD, en protest för att öka trycket för förändring.
VI ÄR MÅNGA som inte står ut med militär hyperupprustning samtidigt som vi varje dag ser vittnesmål om nya brutala krigsbrott på nyheterna. I Sudan, Gaza, Västbanken, Ukraina och Kongo, för att nämna några krigshärjade regioner. Sveriges vapenhandel med Israel fortgår samtidigt som vi nås av bilder på ett Gaza i spillror med en befolkning som svälts ut.
"Mer vapen är inte vad vår värld behöver. Vapen som riskerar stärka de auktoritära ledarnas makt."
MER VAPEN är inte vad vår värld behöver. Vapen som riskerar stärka de auktoritära ledarnas makt. Vi behöver motstånd och samtidigt konstruktion av det vi tror på. Aktiva investeringar i fredsarbete, i förebyggande arbete och i diplomati.
JAG LÅNAR dramatikern Stina Oscarsons reflektion på temat. Hon såg demokrati som ett verb, någonting aktivt.
”SHARP TALAR om ickevåld. Men jag måste erkänna att jag på ett sätt anser att alla dessa metoder är ett misslyckande. Med det som jag ser som det primära. Samtalet. Försöken till möte. Diplomatin. Att finna en ’högsta gemensamma nämnare’. För jag är benägen att säga att många av dessa metoder innehåller en form av våld. Att t. ex. vända ryggen till någon som talar. Problemet är att dessa metoder ändå behövs. För att vi så ofta misslyckats med samtalet. För att vi inte ens försöker. För att vi inte vet hur man gör.”
ICKEVÅLDSFORSKARNA konstaterar också att ickevåldsmetoder behövs, men att de är mest effektiva om de kombineras med dialog. I denna auktoritära tid gör Svenska Freds just det. Varje dag tar vi dialogen med politikerna. Vår medlemsrörelse, som du är del av, pressar på för förändring.
Tack för att du är med!
KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Redaktör: Linnéa Petersson
Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå, Daniella Dagher, Filippa Klintefall Råssjö, Malin Ekwurtzel, Olivia Kullander, Vendela Solberg och Victoria Gillberg.
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2025
Form: Kim Brundin
Adress: Polhemsgatan 4
112 36 STOCKHOLM
Texterna i PAX #2 2025 skrevs innan 16/6.
På bild på omslaget är Barnfredsmonumentet i Hiroshimas fredsminnespark.
Foto: Dustin Siman, maj 2025.
Foto:ElliotElliot
TYST MINUT FÖR GAZA
I över 19 månader har vi, och många med oss, med ord försökt beskriva det avgrundslösa mörker som människor i Gaza lever och dör i, och krävt att Sveriges regering agerar. Men trots tydliga och växande bevis för israeliska krigsbrott och en pågående utredning om folkmord, har Sveriges regering inte tydligt fördömt Israels agerande. Den 23 maj samlades flera hundra personer på Gustav Adolfs torg i Stockholm för en tyst minut utanför UD, och för att därpå kräva ord och handling från regeringen om situationen i Gaza. Tack alla ni som deltog, och tack till alla ni som på olika sätt organiserar, arrangerar, deltar och bidrar till att uppmärksamma och sätta press på regeringen.
SVENSKA FREDS FORTSÄTTER ATT
KRÄVA ATT SVERIGES REGERING:
► försvarar folkrätten och fördömer krigsbrotten
► agerar för ett omedelbart och varaktigt eldupphör
► kräver att Israel häver blockaden
► agerar för att humanitär hjälp når civila i Gaza
► kräver att Israels ockupation upphör
► stoppar all vapenhandel och alla militära samarbeten med Israel
► återupptar det livsviktiga stödet till UNRWA
Var med och uppmana regeringen att ta ställning. Delta i vår vykortsaktion genom att scanna QR-koden!
Foto: Per Lindman
ETT ÅR AV NATO - VAD HAR HÄNT?
Den 7 mars 2024, samma dag som Sverige blev Natomedlem, protesterade Svenska Freds utanför UD med ett låtsaskärnvapen.
Foto: Svenska Freds.
Den 7 mars i år var det ett år sedan Sverige blev medlem i kärnvapenalliansen Nato. Under det gångna året har nedrustningspolitiken fått stå tillbaka medan upprustningen blivit allt mer närvarande i Sverige. Natoprocessen gick snabbt och karaktäriserades av att Natoförespråkare fick ta en betydligt större plats än de som lyfte kritiska aspekter. Svenska Freds var en av få kritiska röster som i debatten lyfte riskerna med medlemskapet. Nu införlivas de många riskerna en efter en. PAX granskar på vilka sätt Natomedlemskapet påverkat frågor som rör fred och säkerhet.
ESKALERANDE UPPRUSTNING
Natomedlemskapet skulle vara det billigare alternativet. Många Natoexperter påpekade under Natoprocessen att om Sverige inte gick med i Nato skulle vi behöva lägga så mycket som 4-5 procent av BNP på försvaret. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist sa i Tv4 att det kommer att bli ännu dyrare att stå utanför Nato, att försvarsutgifterna skulle behöva öka mer än 2%. Nu föreslår en majoritet av alla riksdagspartier att Sveriges försvarsutgifter måste öka till så mycket som 5%. I slutet av juni, på Natos toppmöte kommer troligen medlemsländerna att besluta om en ökning. Varje satsning på försvaret sker på bekostnad av andra samhällsområden som exempelvis utbildning och sjukvård.
VAPENEXPORT TILL ODEMOKRATISKA LÄNDER
Redan innan Natomedlemskapet lyckades Turkiet utpressa Sverige till att återuppta exporten av krigsmateriel till den odemokratiska staten. Även Albanien har lagts till som svensk vapenkund som en direkt ef-
fekt av Natomedlemskapet. En ny utredning har också föreslagit att regelverket ändras och gör vapensamarbeten och exp ort till Natoländer enklare. Regelverket ändrades också 2024 så att vapensamarbeten och export till Natoländer blir enklare. Nu ska Natomedlemskapet tas i beaktning vid beslut om export och vägas mot andra kriterier som köparlandets demokratistatus eller respekt för mänskliga rättigheter.
VÄRNPLIKTIGA PÅ NATOUPPDRAG?
Värnpliktiga vet fortfarande inte om Natomedlemskapet innebär att de kommer att pliktas till uppdrag och övningar utomlands. I inriktningen för totalförsvaret 2025-2030, som röstades igenom av riksdagen i december 2024, fastställs dock att det inte finns något som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser om det anses att tjänstgöring behövs för Sveriges försvar. Samtidigt finns ingen klarhet i exakt vad som ska gälla och i vilka situationer det kan bli aktuellt. Denna otydlighet skapar osäkerhet för de unga som
Svenska Freds fortsätter säga
NEJ till Nato! Bild från aktion utanför riksdagen i februari 2023. Foto: Axel Dagman.
kallas till mönstring. De senaste åren har många unga hört av sig till Svenska Freds med frågor och oro om just detta. Det är ett demokratiskt problem och en fråga om transparens att värnpliktiga ännu inte fått tydliga svar. Svenska Freds kräver att det fastställs att ingen genom plikt ska skickas på Natouppdrag.
KÄRNVAPEN I SVERIGE
Redan under ansökningsprocessen för Natomedlemskapet försvagades Sveriges nedrustningspolitik. Regeringen svängde i FN och kunde inte längre stå bakom att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”, då detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. I och med att Sverige skrev på det militära samarbetsavtalet Defence Cooperation Agreement med USA uppstod en debatt under våren 2024 om kärnvapen på svenskt territorium, där statsminister Ulf Kristersson (M) i en intervju i P1 Morgon våren 2024 öppnade upp för placering av kärnvapen på svensk mark i kris och krigstid. Kärnvapen framställs allt mer sällan som ett existentiellt hot, utan snarare som säkerhetsskapande. Detta trots att kärnvapen är ett massförstörelsevapen som inget land eller militärallians har en chans mot om de används. Svenska Freds står fast vid att kärnvapen aldrig någonsin får användas igen. Läs mer om hur du kan engagera dig mot kärnvapen på s. 7.
MINSKAD INSYN
OCH TRANSPARENS
För att leva upp till Natos krav på informationsskydd har det svenska försvarsdepartementet föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, med syftet att hemlighålla viss information som delas mellan medlemsstaterna. Detta väcker frågor om hur Sveriges tradition av öppenhet och insyn påverkas av medlemskapet. I stället för att acceptera minskad insyn
bör Sverige aktivt verka för ökad öppenhet inom Nato, i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen och våra demokratiska värderingar.
MILJÖ OCH KLIMAT BORTPRIORITERAS
Trots att klimatförändringarna utgör ett fundamentalt säkerhetshot har de i praktiken fått stå tillbaka i försvarsdebatten. I år har regeringen till exempel sänkt miljö- och klimatbudgeten med nästan 3 miljarder från förra året. Med hänvisning till Natomedlemskapet ges också Sveriges näst största myndighet Försvarsmakten undantag från miljölagstiftning under de närmsta 5 åren, till följd av ett nytt beslut som togs hösten 2024. I beslutets promemoria erkänns att de föreslagna undantagen kan komma att öka Försvarsmaktens miljöoch klimatpåverkan ytterligare.
SKRIBENT: MALIN EKWURTZEL
HÅLL KOLL PÅ NATO!
Några gånger om året träffas Natos utrikesoch försvarsminister vid Natos högkvarter i Bryssel. Dessa möten sker bakom stängda dörrar. Svenska Freds lanserar nu ett nyhetsbrev där vi kommer försöka summera vad som sägs på utrikes och försvarministermötena, utifrån den lilla information som finns, samt sprida andra intressanta artiklar och information som nödvändigtvis inte når den svenska mediebevakningen kring Nato.
PRENUMERERA PÅ
NYHETSBREVET!
TA KÄRNVAPNENS ELLER MÄNNISKORNAS SIDA AV HISTORIEN?
SKRIBENT: OLIVIA JOHANSSON KULLANDER, AKTIV FREDSCOACH I SKÅNE
En kväll i maj står Yuna Okajima på scenen för att prata om kärnvapen. Hon har sagt till mig att hon helst inte vill stå på scen - hon gillar egentligen inte att tala inför människor. Hon gråter, och det gör många andra i rummet också, mig själv inkluderat. Hon har presenterat en intervju med Megumi Shinoda, en överlevare från när atombomberna föll i Hiroshima för 80 år sedan. Vi får höra om nedslaget, om förödelsen och om kampen att få tillbaka sitt liv. Trots den tid som har gått är konsekvenserna påtagliga och högst verkliga än idag. Denna kväll är Yunas röst därför extra viktig, för att belysa att kärnvapen inte är en fråga i dåtid, utan en högst aktuell och livsviktig fråga även idag. Jag är så tacksam att hon står på scenen och ger en röst åt de som inte längre kan.
Under våren har jag haft möjligheten och privilegiet att lära känna Yuna och hennes kamp för en kärnvapenfri värld. Idag är hon min vän, och denna intervju känns som ett av våra många samtal. Född och uppväxt i Hiroshima har hennes engagemang en personlig koppling; båda hennes farföräldrar levde i staden när bomben slog ned. Dock har det aldrig pratats mycket om det inom familjen. Traumat, både psykiska och fysiska, är något man vill bespara den nya generationen. Jag frågar henne därför om vart hennes engagemang startade, och hon svarar att även om det inte pratades om rent ut så förstod hon tidigt att hennes familj hade varit med om något hemskt. Hon ville förstå, och när hon var 13 år fick hon för första gången höra ett vittnesmål.
- Vittnesmålet fick mig att inse att jag inte vill vara del av en värld där hotet om massdöd genom dessa vapen existerar, säger Yuna.
Förutom att Yuna kämpar för en kärnvapenfri värld, är hon också juriststudent på Hiroshima University och befinner sig i Sverige på ett utbyte för att studera mänskliga rättigheter. Jag frågar henne vad hennes intryck av Sverige är, och hon svarar att det är väldigt fint och att det har gett henne många perspektiv. När det kommer till debatten om kärnvapen i Sverige är hon förvånad över att fler inte tar ställning, och att många verkar köpa argumentet om att kärnvapen också skyddar människor. Det tycker hon är synd, eftersom det innebär att man inte förstår konsekvenserna av det.
- Kärnvapen förstör vanliga människors liv i flera generationer, säger Yuna.
Därför tycker hon att det är viktigt att både politiker och ”vanliga” människor tar sig tid att lära sig mer om berättelser från överlevare. Att prata om kärnvapen ur deras perspektiv tror hon är nyckeln till att förstå att ett förbud mot kärnvapen inte får vara en naiv dröm, utan ett krav för en framtid värd att kämpa för. Det är upp till varje människa att välja vilken sida av historien man vill stå; på vapnens eller på människornas.
Fredsmonumentet i Hiroshima.
Foto: Dustin Siman
Yuna Okajima.
ALDRIG MER KÄRNVAPEN!
I år är det 80 år sedan USA släppte två atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Svenska Freds uppmärksammar årsdagarna för de fruktansvärda bombningarna på flera sätt runt om i landet. Och genom kampanjen Aldrig mer kärnvapen - för ett kärnvapenfritt Sverige.
För 80 år sedan släppte USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki. De humanitära konsekvenserna var förkrossande. Trots hundratals vittnesmål tycks många politiker idag glömma tragedin och förespråkar nu en ny kärnvapendoktrin och militär upprustning i Europa.
Kärnvapen är ett massförstörelsevapen och representerar mänsklighetens mest förödande uppfinning. Deras omedelbara effekt kan utplåna miljontals liv och hela städer på ett ögonblick. De långsiktiga konsekvenserna är lika skrämmande.
Hiroshima och Nagasaki står som dystra påminnelser om kärnvapnens fruktansvärda kraft. Vi måste göra allt i vår makt för att förhindra att sådana händelser någonsin upprepas. Detta kräver ett starkt internationellt åtagande för att stärka existerande kärnvapenavtal och arbeta mot en framtid helt fri från dessa vapen.
Sveriges roll i arbetet för global nedrustning är viktigare än någonsin. Samtidigt har regeringens politiska vilja till kärnvapennedrustning minskat i och med Natomedlemskapet. Det är hög tid att tydligt markera att kärnvapen inte har någon plats i Sverige. En lag mot kärnvapen på svenskt territorium skulle ha en avspännande effekt i relation till andra länder och samtidigt tydligt befästa Sveriges nedrustningspolitik. Den skulle visa att Sverige inte tänker medverka till spridning eller upprätthållande av kärnvapen.
Tillsammans kräver vi en lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium. Var med och påverka Sveriges riksdag.
Ju fler vi är desto starkare blir vår gemensamma röst. Skriv under namninsamlingen idag!
SÅ MINNS VI
Runt om i Sverige anordnar Svenska Freds lokalföreningar och fredsgrupper manifestationer, föreläsningar och minnesstunder med mera för att minnas och aldrig glömma de fruktansvärda bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Här är några av alla arrangemang - delta du också!
► NÄSSJÖ – Under två veckors tid kommer Nässjö lokalförening visa banderoller, bilder och texter om kärnvapen på kulturhuset Pigalle. På Stora torget i Nässjö kommer de även samlas 6 och 9 augusti för att dela ut flygblad, värva nya medlemmar och samla namnunderskrifter mot kärnvapen.
► VÄXJÖ – På Hiroshimadagen 6 augusti kommer Kronobergs fredsgrupp tilsammans med bland annat IKFF arrangera föreläsning med Bengt Järhult från Läkare mot kärnvapen på Café Fontain. Utöver föreläsningen kommer det finnas musik, ljusbåtar och mycket annat.
► GÖTEBORG – Onsdagen den 6 aug arrangerar Göteborgs lokalförening en fredsmanifestation vid Fredsgudinnan vid Röda Sten kl. 12.00. Och på kvällen kan man delta i Fredslunden i Vasaparken då Hiroshimadagen uppmärksammas med tal och musik.
► ÖREBRO – I Örebro kan du vara med och vika papperstranor den 2:a augusti i Betlehemskyrkan. Och den 6:e augusti arrangerar Örebro lokalförening också en minnesceremoni med levande ljus på vattnet.
► LULEÅ – På Hiroshimadagen 6 augusti arrangeras en minnesstund vid flygflottiljen F 21, och låter denna plats bli ett minnesmonument över kärnvapnens offer. Därefter har vi grillkväll med öppen scen!
”JAG KÄNDE MIG HEMMA PÅ EN GÅNG”
Över 19 000 medlemmar och 34 lokala grupper runt om i Sverige som arbetar för hållbar fred. Vår förening växer, och växer fort. Vi har bett några av våra medlemmar att berätta om sitt viktiga engagemang i Svenska Freds och vad de har på gång just nu.
Demonstration mot Saab på Örebro Universitets jobbmässa januari 2025.
ÖREBRO
HEJ JOERI VAN DER SYPE, ORDFÖRANDE I ÖREBRO LOKALFÖRENING!
VARFÖR HAR DU VALT ATT ENGAGERA DIG FÖR SVENSKA FREDS?
– När jag flyttade till Sverige var det Svenska Freds som tydligt tog ställning mot Natomedlemskap och upprustning. Jag kände mig hemma på en gång.
VILKEN FRÅGA ENGAGERAR DIG MEST OCH VARFÖR?
– Kärnvapen har alltid varit en av de viktigaste frågorna för mig. I en allt mer orolig värld där de flesta kärnvapenstater moderniserar sina vapen är hotet fortsatt aktuellt. Sedan jag flyttade till Sverige har jag även börjat fokusera mer på vapenindustrin och vapenexporten. I Belgien finns ingen stor vapenindustri, men här är det svårt att blunda för företag som Saab. Att vara fredsaktivist i Örebro gör det naturligt att engagera sig i just de här frågorna.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
– Vår lokalförening i Örebro jobbar nu med att synliggöra den lokala vapenindustrin och militariseringen. Ett annat viktigt fokus har varit det pågående folkmordet i Gaza. Den frågan har verkligen visat hur tätt det globala och det lokala hänger ihop — och hur många människor som faktiskt vill kämpa för en fredlig och rättvis värld.
HEJ HANNA JOHANSSON, ENGAGERAD I LINKÖPING FREDSGRUPP!
VILKEN FRÅGA ENGAGERAR DIG MEST OCH VARFÖR?
– Principen att vapen och våld skapar en värld jag inte önskar, med otrygghet och människor som behöver fly, som inte är välkomna nästan någonstans. Trots att vi är med och skickar vapen till länder där människor sen vill fly ifrån. Det går inte att rättfärdiga vapen och våld. Människor ska ha möjlighet att leva i trygghet utan våld.
VAD ÄR ROLIGAST MED DITT ENGAGEMANG I SVENSKA FREDS?
– Hittills har det varit gemenskapen med människor som tror och hoppas på att en fredligare värld är möjlig.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
– Vi har precis haft ett heldagsevent kring Hiroshima och kärnvapen där vi hade fint samarbete med kommunens bibliotek och ABF. Vi har också varit med på andra organisationers arrangemang som lockar till mer samverkan. Just nu planerar vi för en öppen sommarträff med möjlighet till att göra en kedjemanifestation ”Vi omfamnar Vättern”.
HEJ FREDRIK HALLOR, ENGAGERAD I UPPSALA FREDSGRUPP!
VARFÖR HAR DU VALT ATT ENGAGERA DIG FÖR SVENSKA FREDS?
– Jag blev medlem i Svenska Freds i slutet av 2023 när regeringen avskaffade det ekonomiska stöd som fredsrörelsen hade fått i nästan hundra år. Jag såg det som ett tecken på att rörelsen för nedrustning och fred var hårt ansatt. Det gjorde mig sorgsen och ännu mer orolig för framtiden. Men det gödde också en vilja att bidra till att fredsrörelsens idéer och metoder får leva vidare och utvecklas, i en tid när de verkligen behövs. Jag ser Svenska Freds som en organisation som är seriös och sansad samtidigt som den har ryggrad att stå upp för ett alternativ även när det blåser hårt.
VAD ÄR ROLIGAST MED DITT ENGAGEMANG I SVENSKA FREDS?
– Det roligaste är att träffa andra människor som har valt att engagera sig för samma sak. Det gör att det känns mindre ensamt, när samhällsdebatten ser ut som den gör.
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
– Vi planerar just nu för en öppen föreläsning om den svenska vapenexporten som vi hoppas kunna genomföra i början av sommaren.
HEJ MARIE SANDH, ENGAGERAD I LANDSKRONA FREDSGRUPP!
HUR BÖRJADE DITT ENGAGEMANG FÖR FREDSFRÅGOR?
– Den tändande gnistan var genomförandet av den svenska Natoprocessen. Jag insåg att klokskap, principer och den hållning som Sverige stått för nu smulas sönder. Jag kände inte igen mitt land längre. Därför sökte jag ett sammanhang där fler tyckte som jag och där jag kunde lära mig mer om motstånd och ifrågasättande.
HAR DU NÅGOT TIPS TILL DEN SOM FUNDERAR PÅ ATT ENGAGERA SIG I EN LOKALFÖRENING ELLER FREDSGRUPP?
– Att slå till och bara göra det. Det är välgörande att engagera sig!
VAD JOBBAR NI MED JUST NU?
– Landskrona fredsgrupp blev till för något år sedan bara, så vi har inte riktigt hittat formerna ännu och vi är inte så många - vi välkomnar gärna fler till gruppen! Vi vill bidra till fler medlemmar i Svenska Freds genom att synas på stan och prata fred med folk. Vi vill vara där det samlas mycket folk i sommar. Vi kommer att uppmärksamma att det i augusti är 80 år sedan Hiroshima och Nagasaki med en liten manifestation på Rådhustorget i Landskrona. Vi ska också försöka vara med på Kulturnatten den 10 oktober.
Vill du starta eller gå med i en fredsgrupp eller lokalförening?
Kontakta oss via info@svenskafreds.se
SVENSKA FREDS PÅ SAABS BOLAGSSTÄMMA
Svenska Freds har under decennier bevakat den svenska vapenexporten. De senaste åren framställs vapenindustrin och exporten allt mer som något positivt i den mediala debatten. Nu under våren har det rapporterats om att 200 000 svenskar blivit aktieägare i vapenföretaget Saab, något som tyder på en mer positiv och accepterande bild av industrin. Den 10 april var Svenska Freds på plats på Saabs bolagsstämma. Sedan 2007 äger Svenska Freds en aktie i Saab för att kunna delta vid bolagsstämman och ställa kritiska frågor till företagets ledning kring den svenska vapenexporten. PAX berättar om hur ett vapenföretags bolagsstämma kan se ut och vilka det egentligen är som får betala priset för företagens och aktieägarnas vinster.
En kylig aprildag stod 30 personer på initiativ av Svenska Freds lokala fredsgrupp utanför Saabs hangar i Linköping. De höll i skyltar med slogans som ”Stoppa vapenexporten till icke-demokratier!” och ”Stoppa Saabotaget”. Linköpings fredsgrupp bildades i början av året och det finns ett stort engagemang mot framför allt Saab, som är en stor aktör och arbetsgivare i Linköping med sina ungefär 5 000 anställda på orten.
Det är hög säkerhet på bolagsstämman och Svenska Freds representanter fick gå igenom en säkerhetskontroll för att komma in i lokalen. På bolagsstämman råder också totalt fotoförbud och en person som fotade byggnaden utifrån fick böter på 30 000 kr. Utöver Svenska Freds deltog detta år även en representant från Fridays for Future samt några privatpersoner, som alla tagit inspiration från Svenska Freds och köpt en aktie för att kunna ställa kritiska frågor till Saabs ledning inför de övriga aktieägarna.
Väl inne i Saabs hangar kunde aktieägarna mingla och fika i en lokal kantad av miniatyrer av vapensystem. Efter mingel och en flyguppvisning av Jas Gripen började bolagsstämman och Saabs VD Micael Johansson
berättade om hur viktigt företaget är i tider av kris och krig i världen. Han lyfte särskilt Saabs export till Ukraina och Polen. Johansson nämnde däremot inte Sveriges och Saabs största kund förra året, diktaturen Förenade arabemiraten.
Förenade arabemiraten är ett land där förtryck av de mänskliga rättigheterna är systematiskt och omfattande. Landet har extremt begränsad yttrandefrihet, pressfrihet, föreningsfrihet och inga demokratiska val. Människorättsorganisationer rapporterar om godtyckliga gripanden, tortyr i fängelser, övervakning av oppositionella och ett rättssystem där åtal för ”säkerhetshot” ofta används för att tysta regimkritiker.
"2024 gick hela 37% av Sveriges vapenexport till odemokratiska länder. Sveriges och Saabs största vapenkund var diktaturen Förenade arabemiraten."
Förenade arabemiraten är inte den enda av Saabs kunder med stora demokratiska brister. 2024 gick hela 37 procent av Sveriges vapenexport till odemokratiska
länder. Saudiarabien, Pakistan, Filippinerna och Kuwait finns också med på listan av Saabs kunder. Svensk krigsmateriel såldes till exempel till Filippinerna när landet styrdes av president Rodrigo Duterte, en ledare som i år ställts inför rätta för brott mot mänskligheten. Dutertes brott i landet var välkända vid tillfället för affärerna med Saab.
Efter ledningens presentation gavs möjlighet för aktieägarna som var på plats att ställa frågor. Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå tog tillfället i akt att fråga Saabs ledning: Varför fortsätter Saab tjäna pengar på att beväpna och legitimera odemokratiska regimer? Kerstin passade också på att berätta för övriga aktieägare om Saabs försäljning till bland annat Förenade arabemiraten och om situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i landet.
På Kerstins fråga svarade Saabs VD bland annat att de följer de lagar och regelverk som finns. Svenska Freds menar att även om något är juridiskt tillåtet innebär det inte att det är etiskt eller säkerhetspolitiskt hållbart. Vapenindustrin är inte ett hållbart investeringsalternativ. Det är en industri som växer när konflikter eskalerar och som tjänar pengar på mänskligt lidande. Den som inte vill vara med och beväpna diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter och bryter mot internationell rätt har all anledning att avstå från att investera i Saab.
"Den som investerar i Saab bör också känna till att vinsterna genereras av en omfattande export till odemokratiska länder, länder som kränker mänskliga rättigheter och bryter mot internationell rätt."
Den som investerar i Saab bör också känna till att vinsterna genereras av en omfattande export till odemokratiska länder, länder som kränker mänskliga rättigheter och bryter mot internationell rätt. Det är människor i dessa länder som får betala priset för företagens och aktieägarnas vinster. Saabs försäljning till odemokratiska länder kan inte ha undgått någon av aktieägarna som besökte stämman, med tanke på flertalet frågor som ställdes och fredsgruppens demonstration utanför.
Saabs ledning fortsätter att argumentera att Sverige behöver en stark vapenindustri för att skydda vår demokrati. Det argumentet urholkas när samma industri beväpnar regimer som systematiskt underminerar demokratins grundprinciper. Svenska Freds fortsätter arbetet med att granska den svenska vapenexporten och stå upp mot militariseringen av debatten.
SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON
Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå och Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds.
CIVILA I SKOTTLINJEN: DÄRFÖR MÅSTE FÖRBUDET MOT PERSONMINOR FÖRSVARAS
Personminor är förbjudet enligt internationell lag sedan 1999, bland annat efter påtryckningar från den internationella kampanjen mot personminor (ICBL) som Svenska Freds varit del av sedan den startade. Sedan förbudet mot personminor trädde i kraft har antalet minor i världen minskat avsevärt, något som räddat många liv. Efter att ett flertal länder i Europa, bland annat Finland och de baltiska länderna, under våren 2025 meddelat att de avser lämna Ottawafördraget har frågan om personminor återigen blivit föremål för diskussion, även i Sverige.
Personminor detonerar vid kontakt eller närvaro av människor och benämns ibland även som trampmina, antipersonell mina och landmina. De är designade för att döda eller allvarligt skada människor ögonblickligen. Personminor förbjöds enligt internationell lag eftersom de inte kan skilja mellan militära och civila, vilket har resulterat i att det främst är civila, och särskilt barn, som drabbas. Detta strider mot krigets lagar som kräver att civila skyddas. Att flera länder nu vill lämna förbudet är oroande, eftersom det riskerar att dessa vapen återigen används.
Ottawakonventionen är grunden för förbudet mot personminor och antogs 1997. Konventionen förbjuder
användning, produktion, placering och lagring av personminor. Bakgrunden till att dessa vapen är förbjudna och varför över 160 länder har ratificerat konventionen är på grund av personminors förödande konsekvenser för människor och samhällen. Personminor ligger kvar länge i marken efter att en väpnad konflikt avslutats och gör att det är svårt, eller omöjligt, att röra sig i vissa områden. Detta gör de inte bara till ett direkt hot mot människors rätt till liv, utan de hindrar också tillgången till mat och vatten, människors rörelsefrihet såväl som tillhandahållande av humanitärt bistånd.
Sedan Ottawakonventionen antogs har stigmatiseringen av personminor ökat och förbudet har således varit oerhört viktigt för att minska användningen av dessa vapen runt om i världen. 94 av de 164 anslutna staterna har helt avvecklat sina lager och över 55 miljoner minor har förstörts. Utvecklingen mot en värld fri från personminor såg därför under en lång tid positiv ut då antalet personminor minskade globalt fram till 2015.
Under de senaste åren har vi tyvärr sett en negativ utveckling där användningen av personminor återigen har ökat. Några av de platser i världen som drabbas värst är Syrien, Jemen och Afghanistan. Även Ryssland och Myanmar har använt personminor i sin krigföring.
I många av de drabbade områdena saknar en stor del av befolkningen kunskap om var minorna finns och farorna de medför vilket innebär att människor riskerar sina liv varje dag för att kunna ta sig till skolan eller arbetet.
De ökade spänningarna i Europa och den militära upprustningen har också påverkat frågan om personminor. Ryssland är en av de 33 stater som inte har gått med i Ottawakonventionen och har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 använt sig av personminor i stor utsträckning som en del av deras krigföring i Ukraina. Rysslands folkrättsvidriga angrepp på Ukraina är det bakomliggande argumentet till att Estland, Finland, Lettland, Litauen och Polen nyligen meddelade att de lämnar Ottawakonventionen.
Den 2 april i år röstades en resolution igenom i Europaparlamentet som godkände att dessa länder får börja använda personminor igen med anledning av ”det aldrig tidigare upplevda hotet om ett ryskt angrepp mot EU:s territorium…”. Samtliga svenska EU-ledamöter, utom Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin, röstade ja till resolutionen och accepterar därför att fem EU-länder tänker börja använda personminor igen. Detta är en oroväckande förändring av attityd och förhållningssätt till personminor vilket riskerar att underminera Ottawafördraget och det arbete som tidigare gjorts för att minska användningen av personminor globalt.
I Sverige vill partierna SD och KD öppna för att ompröva Sveriges anslutning till Ottawakonventionen,
I början av 2000-talet hade Svenska Freds bland annat ett projekt där man utbildade kurdiska barn i norra Irak om minor. Projektet styrdes av Mines Advisory Group (MAG) och finansierades av Svenska Freds och den Nederländska staten. Så här kunde det se ut i läroböckerna som användes i Kurdistan.
särskilt i ljuset av att flera grannländer är på väg att lämna avtalet. Svenska Freds ser mycket allvarligt på denna utveckling. Sverige måste agera för att förbudet mot personminor upprätthålls. Minst 5 757 offer för personminor och kvarliggande, oexploderad ammunition (ERW) registrerades under 2023. Civila utgjorde 84% av alla registrerade offer varpå barn stod för 37% av de civila offren där åldersgruppen registrerades. Detta understryker vikten av att försvara förbudet mot personminor och värna om normen mot detta fruktansvärda vapen.
2023 dödades minst 5 757 människor av personminor.
84% var civila, varav 37% barn.
Ottawakonventionen har stått som ett tydligt exempel på att nedrustning och internationella konventioner kan göra verklig skillnad och rädda liv. Sverige har, likt de andra medlemsländerna i konventionen, ett ansvar att uppfylla de förpliktelser de har gentemot avtalet för att inte antalet offer för personminor återigen ska öka.
Ingen människa förtjänar att drabbas av det grymma öde som innebär att dödas av ett så hänsynslöst vapen som personminor.
SKRIBENT: FILIPPA KLINTEFALL RÅSSJÖ
PERSONMINOR
I debatten hör vi ofta att ordet truppmina används för att beskriva personminor. Det är dock en felaktig benämning. Det finns olika typer av minor. Till exempel landminor och sjöminor. Landminor delas i sin tur in i antipersonella minor och fordonsminor. Att använda truppmina för att beskriva personminor är missvisande eftersom att antipersonella minor är skapta för att detoneras vid kontakt eller närvaro av en människa, och då minan inte kan skilja på soldater/trupper och människor. Personmina är därför en mer korrekt term, särskilt eftersom det framförallt är civila och barn som drabbas av minorna.
Lyssna på avsnitt #50 av Fredspodden och lär dig mer om minor!
HÄSTTJEJER - EN NY MÅLGRUPP
FÖR FÖRSVARSMAKTEN
Skribent: Vendela Solberg. Vendela är nyexaminerad masterstudent
från programmet International Administration and Global Governance vid Göteborgs universitet och gick Fredsakademins fredoch ledarskapsutbildning under våren 2021.
På Gothenburg Horse Show möts jag av Försvarsmaktens stora monter. Den pryds av motiverande budskap och roliga tävlingar där hästintresserade tjejer står i fokus. Men bakom den lekfulla stämningen frågar jag mig varför en organisation byggd på hierarki och förberedelse för väpnad strid riktar sig till just hästtjejer?
Redan innan jag klivit in i mässhallen visste jag att Försvarsmakten var där. På damernas toalett möttes jag av en reklamaffisch och gratis tamponger i Försvarsmaktens namn. Ett oväntat men riktat sätt att visa sin närvaro och sitt tilltal till en ny målgrupp - hästtjejer.
Inne på mässan korsar jag mellan montrar och ridsportsutrustning. Jag möts av Försvarsmaktens stora och påkostade monter. Den är bemannad av minst tio personer i uniform varav majoriteten kvinnor i 20–30-årsåldern, något som inte återspeglar den verkliga könsfördelningen inom Försvarsmakten.
Montern var full av aktivitet. Besökarna kunde testa sin reaktionsförmåga genom att fånga ljusstavar när de slocknade, slå på lysande knappar i ett spel kallat ”kvicka hovar”, eller utmana varandra i ”ryttarvila”ett anpassat namn på den klassiska jägarvilan - under peppiga hejarop från personalen i montern. Åldrarna varierade, men många verkade vara mellan 10 och 15 år. En stor TV-skärm visade Försvarsmaktens kampanjfilm riktad till hästtjejer, där orden ”Mycket har du med dig, resten lär vi dig” var ett återkommande budskap.
– Vi har varit på både Stockholm och Gothenburg Horse Show i fyra år nu. Det är många i vår målgrupp som är här, berättade en kvinna i 25–30-årsåldern som arbetar civilt inom Försvarsmakten.
Målgruppen? Hästintresserade unga – främst tjejer –som hon menar ofta bär på de egenskaper som Försvarsmakten värderar högt: ansvarstagande, uthållighet, arbetsmoral och en vana att jobba obekväma tider.
– Många är också vana att utöva ledarskap i stallet och lär sig mycket om sig själva tidigt. Det är egenskaper som passar väldigt bra inom Försvarsmakten, sa hon.
Vad händer om någon är intresserad av att jobba inom Försvarsmakten eller att göra värnplikten men inte vill bära vapen? Kan man ansöka om vapenfri tjänst? frågade jag.
– Alla som blir antagna till värnplikt måste genomgå utbildning som på något sätt är kopplad till strid och att bära vapen. Det går att ansöka om vapenfri tjänst, men det är vanligt att man då nekas att delta över huvud taget. Då hänvisar vi ofta till det civila försvaret, där finns det också viktiga uppgifter att bidra till, svarar hon.
Den glada och lekfulla stämningen i montern hos en ytterst allvarlig organisations verksamhet gjorde mig förvirrad. Jag delar uppfattningen att ridsporten formar både tjejer och killar till självständiga och ansvarstagande individer, men ridsportens glädje och lärdomar kontrasterar sig starkt mot värnpliktens utbildning som handlar om att lyda order, utöva dödligt våld och förberedas för strid.
Försvarsmaktens marknadsföring mot hästtjejer har ett bakomliggande budskap som inte förmedlas rättvist. Ridsportens lekfullhet och värdefulla egenskaper kopplas samman med en våldsutövande organisation. Det är problematiskt, missvisande och riskerar att rekrytera tjejer på fel premisser. Det gör det också tydligt att ridsporten bör fundera på vad för aktörer som den samverkar med och vilken bild det förmedlar till dess utövare.
"Fredsakademins kursdeltagare våren 2025 utanför riksdagen
”FRED OCH SÄKERHET ÄR VÄLDIGT AKTUELLT I TIDER SOM DESSA”
Tack vare er medlemmar och gåvor från privatpersoner har Svenska Freds våren 2025 kunnat genomföra vår freds- och ledarskapsutbildning Fredsakademin. Under sex veckor har 43 unga mellan 19 och 29 år fördjupat sina kunskaper i fred och säkerhet samt fått verktyg för att leda workshops i ämnet på gymnasieskolor.
Deltagarna har lärt sig mer om och fått möjlighet att diskutera frågor som upprustning, värnplikten, Nato, vapenexport och fredlig konflikthantering vid både fysiska och digitala kurstillfällen. Utbildningen avslu-
tades med en helg i Stockholm där alla deltagarna från Lund, Göteborg och Stockholm träffades för att genomföra praktiska ledarskapsövningar, knyta ihop alla lärdomar och få utbyte av varandra. Kursdeltagarna och representanter från Svenska Freds besökte även riksdagen där Morgan Johansson (S), riksdagsledamot och tidigare justitieminister, tog emot gruppen och svarade på deltagarnas stora och viktiga frågor om ämnen som berörts i kursen. Deltagarna visade ett otroligt engagemang och helgens många intressanta diskussioner ger mycket hopp om framtidens fredsarbete.
SKRIBENT: MALIN EKWURTZEL
Rasmus Svedgren beskriver varför han sökte till Fredsakademin:
– Det var genom universitetet som jag blev tipsad om kursen och jag tyckte att det verkade väldigt kul och spännande. Fred och säkerhet är väldigt aktuellt i tider som dessa och jag var nyfiken på att bredda mina perspektiv och lära mig mer om dessa frågor.
Emmy Arlebrink om vad hon tycker om utbildningen:
– Jag tycker att utbildningen har varit väldigt lärorik eftersom det är så viktiga ämnen som berörs och kursen har varit 10/10. Det har varit både lärorikt och spännande. Jag har glömt bort tiden lite varje föreläsning för att det har varit så spännande!
Agnes Irving:
– Efter utbildningen känner jag verkligen att jag vill fortsätta engagera mig i Svenska Freds och i fredsarbetet!
ALDRIG MER KÄRNVAPEN
FÖR ETT KÄRNVAPENFRITT SVERIGE!
Vi behöver tillsammans ställa krav på regeringen för att förverkliga en lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium.
Ju fler vi är desto starkare röst har vi. Skriv under namninsamlingen och stötta Svenska Freds arbete för en kärnvapenfri värld.