Canemure Best Practies: Lösningar på kommunernas största utmaningar

CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 4.11.2020

Klimatarbetet i kommunerna som deltar i Hinku-nätverket har främjats genom att bl.a. fördela resurserna effektivt, utnyttja expertkunskap, engagera kommunorganisationens aktörer samt göra de kommunexterna aktörerna delaktiga i arbetet.

I Hinkunätverket för föregångare inom begränsning av klimatförändringen deltar redan över en femtedel av kommunerna i Finland.

Mot en koldioxidneutral kommun

Lösningar på kommunernas största utmaningar inom klimatarbetet ▼▼ Kommunnätverkets

expert- och kollegiala stöd erbjuder lösningar på kommunernas utmaningar inom klimatarbetet.

▼▼ Ledningens

engagemang, förankring av klimatarbetet i alla branscher, direkt budgetering för klimatarbetet samt tillräckliga personalresurser är viktiga för ett framgångsrikt klimatarbete.

▼▼ Hjälp

i det praktiska klimatarbetet fås genom gemensamma projekt och nyrekryteringar.

▼▼ Effektiviteten

ökas genom att göra externa aktörer delaktiga i klimatarbetet.

carbonneutralfinland.fi

@canemure

Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap

CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 4.11.2020

Kommunernas roll i klimatarbetet Kommunerna och städerna spelar en stor roll i utsläppsminskningen. Många kommuner har ställt upp ambitiösa utsläppsminskningsmål för sitt klimatarbete samt utarbetat planer och strategier (Järvelä & Turunen 2019). I praktiken görs utsläppsminskningarna bland annat via kommunorganisationens direkta investeringar, olika styrmetoder samt intressentgruppernas delaktighet, ofta med stöd av separata projekt.

Klimatarbete i kommunnätverken Förverkligandet av kommunernas klimatmål stöds på många olika sätt – till exempel i kommunernas klimatnätverk delas information och lärdomar om effektiva åtgärder för utsläppsminskning (Rashidi & Patt 2018, Hoppe m.fl. 2016, Boehnke m.fl. 2019). Att klimatarbetet stimuleras av nätverket kan också påverka utsläppen: Hinku-kommunernas utsläpp är i genomsnitt 3,1 procent lägre enbart till följd av att de gått med i Hinku-nätverket (Riekkinen m.fl. 2020).

Från mål till verksamhet i det organiserade klimatarbetet Hinku-kommunerna eftersträvar en 80 procents minskning av växthusutsläppen före utgången av 2030 jämfört med nivån år 2007. I dessa kommuner organiseras klimatarbetet genom att utse en arbetsgrupp som planerar klimatarbetet samt en Hinku-kontaktperson som främjar kommunikationen och det praktiska arbetet. Tillsammans påskyndar de investeringarna, gör olika aktörer delaktiga i arbetet samt underlättar samarbetet mellan olika branscher och aktörer.

Beprövade lösningar på de främsta utmaningarna i kommunernas klimatarbete I Hinku-kommunerna har man funnit lösningar på många allmänna utmaningar inom klimatarbetet, som gäller bland annat brist på personal och ekonomiska resurser, tillgång och utnyttjande av korrekt och pålitlig information, genomförande av praktiska åtgärder samt delaktighet för olika aktörer inom klimatarbete. I en kvalitativ undersökning (Riekkinen m.fl. 2020) intervjuades representanter för Hinkukommuner som anslutit sig till nätverket före 2019 (40 st.). De intervjuade tillfrågades bland annat om utmaningar och framgångar i klimatarbetet.

UTMANING

AR

LÖSNINGA R

Hinku-medlemskap ger kommunen en utsläppsminskande effekt på i genomsnitt 3 procent!

Resurser Till kommunernas största utmaningar hör resursbristen. Kommunerna har inte pengar till sitt förfogande för att förverkliga klimatåtgärderna. Det råder ofta också brist på tid, och prioriteringen av arbetsuppgifter skapar utmaningar. Organisationsförändringar och personalomsättning försvårar arbetet. Kompetensen kan också vara otillräcklig när det gäller val av kostnadseffektiva klimatåtgärder.

Pengar

▼▼ Allokering

av årlig budget till Hinku-, hållbarhets- och/eller klimatarbete (Letala, Raumo, Fredrikshamn). På så sätt krävs inte motivering och godkännande separat för varje investering.

Tid, motivation

▼▼ Rekrytering

Kompetens

▼▼ Konkret

av separat medarbetare eller annan personalresurs som stöd. T.ex. en praktikant och KETS-ingenjör (Lempäälä) eller en extern deltidskonsult som delas mellan kommunerna (Fredrikshamn/Kotka) kan underlätta arbetet betydligt. stöd i det praktiska arbetet via regionala separata och gemensamma projekt.

CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 4.11.2020

UTMANING

AR

LÖSNINGA R

UTMANING

AR

LÖSNINGA R

Information Det förekommer många utmaningar i anslutning till tillgång och brist på information. Det kan vara svårt att hitta information om de effektivaste klimatåtgärderna samt åtgärdernas praktiska genomförande och lönsamhet.

Dåligt informationsflöde inom organisationen kan vara ett hinder för genomförandet av klimatåtgärderna. I en del av kommunerna har kommunikationen om kommunens åtgärder och klimatarbetets betydelse utanför kommunorganisationen upplevts som en utmaning.

Informationsbrist, informationsöverflöd och tolkning

▼▼ Utnyttjande

av information som samlats in av expertorganisationer. Många aktörer har omfattande kunskap om de genomförda och alternativa åtgärdernas kostnader, lönsamhet, tekniskt förverkligande, klimateffekter och effekt.

Teknisk kunskap om praktiska åtgärder

▼▼ Konsultation

Informationsflöde och kommunikation

▼▼ Delning

Intern kommunikation

▼▼ Hinku-kontaktpersonen

Extern kommunikation

▼▼ Kommunikationssamarbete

Synlighet i media

▼▼ Utnyttja

▼▼ Användning

med grannkommunen eller andra Hinku-kommuner. av tjänsten för god praxis Energialoikka.fi.

av klimattips och klimatfrågor via till exempel en WhatsApp-grupp. Tillämpning av idén som främsta informationsbytesgrupp för kommunens medarbetare eller Hinkukontaktpersonerna.

cirkulerar i arbetsgrupperna och lyfter fram klimatärenden (Villmanstrand). ▼▼ Projektering som hjälp i att förankra klimatarbetet i varje bransch (Lempäälä). med till exempel SYKE:s kommunikationsexperter, speciellt i början av klimatarbetet samt när eventuella utmaningar uppstår. ▼▼ Ett eget varumärke för kommunens klimatarbete (Greenreality Villmanstrand, Climate Joensuu).

Hinku-nätverket genom att till exempel nämna det i nyheter. ▼▼ Ge klimatarbetet synlighet genom att till exempel installera solpaneler på synliga platser.

Kommunicera klimathandlingar till exempel med hjälp av elbilar som försetts med kommunens varumärke för hållbarhet.

Engagemang och delaktighet Målet med Hinku-arbetet är att inkludera kommunens funktioner på bred front, inklusive kommunens många sektorer och aktörer för klimatarbete. Ledningen av klimatarbetet kan dock fortfarande vara under utveckling i vissa kommuner. En utmaning kan vara om kommunorganisationens medarbetare överhuvudtaget uppskattar klimatarbetet. Trots det ambitiösa målet kan det förekomma utmaningar också i det politiska beslutsfattandet – kommunerna vill inte nödvändigtvis göra investeringar, vars återbetalningstid överskrider fullmäktigeperioden.

Att göra aktörer utanför kommunorganisationen delaktiga har också visat sig vara en utmaning i många Hinkukommuner.

Kommunorganisationen

▼▼ Ledningens

engagemang och fördelning av ansvaret i klimatarbetet i alla branscher. för separata projekt/åtgärder för att förankra klimatarbetet i varje bransch (Lempäälä). ▼▼ Kommunen kan ordna interna workshoppar där man motiverar klimatarbetets betydelse samt behandlar det konkreta Hinku- och klimatarbetet i vars och ens egna uppgifter (Raumo). ▼▼ Fokus på klimatarbetets ekonomiska perspektiv underlättar investeringarnas godkännande, speciellt om man redan samlat in information om åtgärdernas besparingar och presenterat dem i euro (Ijo, Raumo, Tavastkyro). ▼▼ Hinku-kontaktperson med tillräckligt intresse och makt att föra ärenden vidare.

Medborgare

▼▼ Kommunikation

▼▼ Plan

och att visa exempel uppmuntrar till handling: det lönar sig att informera om genomförda klimatåtgärder och möjligheterna till stöd samt lyfta fram nyttan med klimatåtgärderna. ▼▼ Kommuninvånare och/eller unga med i Hinku-/klimatarbetsgruppen (Mynämäki, Fredrikshamn). ▼▼ Medborgarnas delaktighet är viktig bl.a. i genomförandet av vindkraftsprojekt: ett noggrant presenterat bakgrundsarbete och invånarnas delaktighet, i motsats till traditionell information, har bidragit till beviljandet av socialt tillstånd för vindkraftsprojektet (Pyhäjärvi). ▼▼ Med hjälp av planläggning har kommunen också möjlighet att påverka invånarnas verksamhet.

CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 4.11.2020

Företag

UTMANING

AR

LÖSNINGA R

▼▼ De

lokala företagarna kan aktiveras genom olika evenemang, t.ex. frukostmöten med kommunen (Björneborg). ▼▼ Företagen kan inkluderas direkt i Hinku-/klimatarbetsgruppen. ▼▼ Kommunens företag kan få ett eget Hinku-/klimatpartnernätverk (Borgå, Björneborg, Villmanstrand, Joensuu, Raumo). ▼▼ Det är viktigt att påminna om klimatåtgärdernas ekonomiska lönsamhet och exportmöjligheter samt eventuella stöd till företag. ▼▼ Planläggning har visat sig ge direkta och märkbara möjligheter att påverka företagens verksamhet. ▼▼ Kommunens aktivitet som förmedlare av den nyaste forsknings- och finansieringsinformationen till intressentgrupperna hjälper dem att hålla sig uppdaterade om olika incitament och ny god praxis i anslutning till klimatarbete.

Tekniska åtgärder I intervjuerna nämndes tekniska utmaningar eller hinder för förverkligande av klimatarbetet mer sällan än andra ovannämnda hinder. De förekommer ändå, till exempel i investeringar för energieffektivitet har osäkerheten gällande byggnadens skick (ålder, inneluftproblem) och kommande användning upplevts som en utmaning. Ett glest laddningsnätverk kan utgöra ett hinder för ökad användning av nya drivmedel i trafiken.

Energieffektivitet

▼▼ Investeringar

i energieffektivitet samtidigt som byggnaden grundrepareras eller renoveras på andra sätt som förlänger dess livslängd. Rätt slags planering och experthjälp bidrar till att minimera riskerna.

Elbilar och laddning

▼▼ En

ökning av laddplatserna för elbilar till exempel i kommunens fastigheter. En ökning av biogasstationerna främjar också spridningen av alternativa drivmedel.

Hinkus lärdomar Enligt undersökningen framskrider klimatarbetet bäst i de kommuner, där man uppnått framgång på bl.a. följande delområden: för målinriktad ▼▼ Kommunens klimatarbete syns (även offentligt) som en betydande del av kommunens strategi. verksamhet ▼▼ Klimatarbetet har förankrats och ansvaret har fördelats över verksamheten i varje bransch. ▼▼ Det finns tillräckliga personalresurser för klimatarbetet. ▼▼ En årlig budget har allokerats för klimatarbetet. ▼▼ Också aktörer utanför kommunorganisationen aktiveras och görs delaktiga i klimatarbetet, till exempel företag, unga och olika grupper och samfund. ▼▼ Första hjälpen mot utmaningar har varit separata projekt och rekryteringar. ▼▼ I utsläppsminskningsarbetet har man följt upp resultaten och besparingarna, delat framgångar och misslyckanden öppet. ▼▼ Nätverkskraften har utnyttjats: man har brainstormat och utbytt erfarenheter med intressentgrupper och andra kommuner, begärt hjälp och modigt utnyttjat det stöd och de tjänster som expertorganisationer erbjuder, t.ex. SYKE. Canemure best practices 4.11.2020: Mot en koldioxidneutral kommun. Lösningar på kommunernas största utmaningar inom klimatarbetet Författare: Venla Riekkinen och Laura Saikku, Finlands miljöcentral SYKE Litteraturförteckning: Boehnke, R. F., Hoppe, T., Brezet, H. & Blok, K. 2019. Good practices in local climate mitigation action by small and medium-sized cities; exploring meaning, implementation and linkage to actual lowering of carbon emissions in thirteen municipalities in The Netherlands. Journal of Cleaner Production 207, 630-644.

Hoppe, T., Van der Vegt, A. & Stegmaier, P. 2016. Presenting a Framework to Analyze Local Climate Policy and Action in Small and Medium-Sized Cities. Sustainability 2016, 8(9), 847; https://doi.org/10.3390/su8090847 Järvelä, M. & Turunen, A. 2019. Kansalaisten ja yhteisöjen ilmastotoimet. Suomen ilmastopaneeli. Raportti 8/2019. https://www.ilmastopaneeli.fi/wp-content/uploads/2019/10/ KANSALAISTEN-JA-YHTEISÖJEN-ILMASTOTOIMET_final.pdf Rashidi, K. & Patt, A. 2018. Subsistence over symbolism: the role of transnational municipal networks on cities’ climate policy innovation and adoption. Mitig. Adapt. Strategies Glob.

Change, 23 (4) (2018), pp. 507-523 Riekkinen et al. 2020. Kohti hiilineutraalia kuntaa: ilmastoverkoston vaikutus kunnan ilmastotyöhön ja päästöihin. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 20/2020. ISBN 978-952-11-5170-5 Pärmbild: AdobeStock Karta över Hinku-kommunerna 4.11.2020. Baskarta: Lantmäteriverket, Statistikcentralen, 2019 Layout: Satu Turtiainen, SYKE Helsingfors 10/2020 ISBN 978-952-11-5360-0 (PDF) ISBN 978-952-11-5359-4 (print)

Finlands miljöcentral | syke.fi/sv |

LIFE17 IPC/FI/000002 LIFE-IP CANEMURE-FINLAND För att skapa den här publicationen har finansiering erhållits från Europeiska unionens LIFE-program. Innehållet i publicationen representerar endast CANEMURE-projektets perspektiv och EASME/Kommissionen ansvarar inte för eventuell användning av informationen i publicationen.