Aikidobladet på svenska

Saknar du utmaningar i aikido? Ukemi behärskas och är tyst och extremt mjuk vid nedslag. Uken rubbas endast med viljestyrka så att ditt par faller för dina fötter när han rör i dig. Och när många anfaller samtidigt rubbas de så att de fastnar in i varandra i en knippe under några sekunder. Bokken plockas blixtsnabbt bort från ett avancerat slag. Nej, nej - börja lära ut aikido åt barn.

Jag har lärt barn i ungefär 25 år. För tillfället ingår två vardagskvällar i veckan då jag inte har juniorträningar. Tre kvällar i veckan undersöks aikido med två olika barngrupper. Jag känner inte till något annat område som är så krävande och samtidigt belönande för en aikido-instruktör som att instruera barn. Det är inte alla instruktörer som lyckas med det även om de fungerar yrkesmässigt inom grenen. De ger gärna över det här ansvaret till sina elever. Det är frågan om inställning och naturligtvis även tidsfördelning. Det är lättare att leda vuxna än barn, eftersom vuxna kan uppföra sig och analysera sitt eget utförande. Med barn måste det finnas många olika saker och det gör juniorarbetet utmanande.

RASTLÖSHETEN FÄSTER

Nutidens media och snabba livsstil fäster också på barn och gör dem otåliga och rastlösa. Den här smittan kommer via vuxna till barn. Ifall man inte på något sätt får disciplin på en rastlös pojke i hemmet eller i skolan, ska man skicka honom till en budo-instruktör så att pojken får disciplin och god hållning. Ofta får man det här Karate-Kid-mönstret att fungera. Ibland måste man konstatera att det inte lönar sig att med våld föra barnet till dojon ifall han inte själv vill lära sig aikido. Ifall barnet har roligt på träningen och han kan ledas till klarare vatten, så fungerar aikido som en utmärkt kanal för att tömma energin.

Nutidens rastlösa barn får intyg av läkare över att barnet är rastlöst och de ges en fin bokstavskombination: ADHD, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning. Det här kortet drar föräldrar ofta fram ifall instruktören meddelar att pojken får en veckas karens på grund av rastlöshet. Ifall pojken vill fortsätta träna aikido måste han förändra sitt uppförande. Jag instruerade på ett juniorläger på en ort en gång och vi gjorde en övning där instruktören kastar bollen till barnet som sen gör en ukemi med bollen i händerna. En flicka var i tur och hennes mamma stiger upp ur stolen och kommer fram till mig och säger: ”Hon kan inte fånga bollen, hon har detochdet-syndromet!”. Jag kastade bollen till flickan som fick lyra. Flickan tittade förvånat på bollen i sina händer och gjorde ukemi. Jag smålog mot mamman som gick tillbaka och satte sig för att följa träningen. Ifall läkaren har bekräftat att flickan har ett visst syndrom så har kanske föräldrarna godkänt problemet och inte ens någonsin försökt kasta en boll till barnet.

NOSTALGISKT MINNE

Tidigare var pojkar vildare än flickor. De sades vara ostyriga och oförmögna att koncentrera sig. Pojkarna verkar inte ha ändrat under åren men det finns också flickor som har koncentrationssvårigheter. ADHD-kombinationen ger läkemedelsindustrin möjligheten att öka sin inkomst och kemikaliskt dämpa energiboosten i barnen. Barn har naturlig energi, nyfikenhet och behov av rörelse. Ifall inte den energin lösgörs så lösgörs den som rastlöst beteende.

Barnens idrott är nu för tiden ledd och reglerad. I min barndom tillbringades dagen utomhus med lekar med grannskapets barn i olika åldrar. Vi sprang, spelade, klättrade gjorde kullerbyttor och kärrhjul, byggde kojor och lekte kurragömma. Numera ser man inte barn leka tillsammans utomhus. De är hemma framför datorn, pekplattan, smarttelefonen eller spelboxen. Ifall kompisen kallas till byn är det för att spela ett nytt spel. Idrott är organiserad så barn förs till idrottsföreningar för att träna. Nostalgin stiger nu åt huvudet, men förr ordnade inte vuxna idrott till barnen utan barnen rörde på sig själva. När vardagskvällen går åt till att föräldrarna för barnen till olika träningar har man börjat prata om ”curling-föräldrar” - föräldrar som sopar bort allt skräp och alla hinder framför sina barn.

Trots all den här omsorgen finns det oroande fenomen i barnens fysik. En del kan inte sitta på huk utan att falla, många kan inte göra kullerbytta, för att inte tala om skottkärra. På aikido juniorträningar gympas, hoppas, snurras, görs ukemi och stärks kroppen och på ett sätt som beaktar helheten. Min pojke spelade fotboll vid sidan om aikido som liten och fotbollstränaren sade att han hade mycket bättre balans och kroppskontroll än andra, som bara spelade fotboll.

FÖRÄLDRAR MED PÅ MATTAN?

Föräldrarna tycker också om barnens aikidoträning, eftersom de inte behöver delta i föreningsverksamheten. De behöver inte vara med i instruktörsarbetet eller försäljning. Säkert finns också föräldrar som saknar sådant. Ett alternativ är att hoppa med i vuxenträningen och sen bara komma med som hjälpinstruktör i juniorträningen. Jag framför en önskan till föräldrar, att de inte skulle närvara i dojon och följa med barnets träning förutom på första träningstillfället. Jag har hamnat att avvisa en mamma som kom upp på tatami för att hjälpa sin osmidiga son på uppvärmningen. En pappa hade för vana att alltid sitta och titta på pojkens träningar. Varje gång pojken inte kunde tekniken tittade han på sin pappa, som skakade på huvudet. För att inte nämna, att pappan aldrig hade tränat aikido men han verkade veta vad som var rätt och fel.

Jag är redan så gammal och så erfaren fyra barns pappa, att jag vågar ge råd till juniorernas föräldrar. Till exempel då när pappa alltid kommer till omklädningsrummet och hjälper sin pojke att klä på sig. Han följer sin pojke till duschen och kommenderar honom hela tiden, hur fötterna måste tvättas innan träningen, hur kranen ska stängas och hur fötterna ska torkas. När jag gick förbi pappan påminde jag honom att han ska låta pojken ta ansvar och lita på honom. Det räcker att säga en gång och hjälpa och sen låta pojken sköta sig själv. Övning och upprepning lär även här mera än tusen påpekanden.

Barn är sin egen när föräldrar inte tittar på. Då försöker de inte blidka sina föräldrar eller försöker be om ursäkt hela tiden. Det finns också föräldrar som lämnar kvar och fördriver tiden i dojon under juniorträningen. I stället för att de kunde följa med sitt barns träning och utveckling, bläddrar de i sin smarttelefon eller pekplatta. Till och med så att instruktörerna

inte hinner hälsa på dem när de kommer in i salen. Det har hänt att någon mamma eller pappa har pratat högt i telefonen under träningen. Föräldrarna kan gärna tillbringa sin fritid i ett café eller i dojons tambur under den tid barnet är på tatami.

BUDO SKILJER SIG FRÅN SPORT

Ifall föräldrarna har vant sig vid barnets tidigare intresse för bollspelens värld, är de tydligt förvånade i början över budons träningskultur. Man får inte titta på träningarna eller skrika tips till sitt barn och sen vara stolt. Den enda feed-back som kommer från träningarna är från barnet själv när han berättar om vad som hänt på träningen. Om det har varit roligt på träningen och man väntar ivrigt på nästa. Eller så kan föräldrarna märka något positivt som händer med tiden, när familjens yngsta börjar ordna skorna på rad i hemmets tambur eller meddelar med hög röst att de har städat rummet. Budo fungerar som en helhetsbetonad uppfostrare och strävar ingalunda till att förbereda förtäckta skolmobbare.

Alla sorters barn kommer till aikido. Tysta och blyga, rastlösa och högljudda och allt däremellan. Föräldrarna vill förstås att barnet ska klara sig i livet och önskar att de lär sig hålla sin del. I min grupp ser jag barn som blir retade i skolan. I samma grupp kan det finnas barn som är möjliga mobbare. Alla lär sig att röra varandra på ett uppbyggande sätt. De lär sig att vara mera sociala och inte vara rädda för att röra vid en annan människa. Fram för allt är meningen med aikidoträningen att lära sig lita på sina egna armar och ben och att lära sig mera om sig själv. Alltså att lita på sig själv på samma gång som man litar på andra. Med självförtroende föds självsäkerhet som förhindrar uppkomst av mobbning. Det är inte fråga om att lära sig självförsvarstekniker som erbjuder fysiska attacker. Vi lär inte vuxna och inte heller barn att slåss, utan att fungera tillsammans med andra. Med barn sker det genom att lära sig kroppskontroll och idrotta i grupp. Att fungera tillsammans med andra människor lärs bara genom att träffa andra människor. Genom att tolerera andra människor vid sidan om och acceptera olikheter. Ju tidigare i barndomen det börjar desto bättre.

Aikdo-instruktörernas samarbete med juniorernas föräldrar är viktig och vi är tacksamma om föräldrarna ibland diskuterar barnets problem med oss. I instruktörens roll kan vi hjälpa med vår del i den svåra uppfostringen. Ert barn är en unik person och det är en stor ära och ett stort ansvar för aikido-instruktörerna att ta hand om dem under aikidoträningen. Tack för det förtroendet.

Man behöver inte försöka uppfostra barn utan man måste jobba tillsammans med dem. Hemma görs vardagssysslor gemensamt och hela familjen pratar kring köksbordet. I dojon undersöks hur balans formas, hur man kan mista den och hur man ska agera ifall någon bryter handleden för hårt. I det samma växer barnen, föräldrarna och också vi aikido-instruktörer. Vi blir aldrig färdiga. 

FINLANDS AIKIDOFÖRBUNDS ANTIDOPINGPROGRAM

Finlands Aikidoförbund har nu ett eget antidopingprogram. Finlands antidopingstadgor ålägger grenförbundet att aktivt verka för antidopingarbetet. Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI (på finska SUEK) utvärderar antidopingprogrammen och förmedlar utvärderingarna till undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet beaktar utvärderingarna i samband med utdelning av statliga bidrag. De organisationer som kommer att ha program finns på adressen: https://www.suek.fi/lajiliittojen-antidopingohjelmat.

Laura von Boehm Generalsekreterare

1. FINLANDS AIKIDOFÖRBUND

Finlands Aikidoförbund - Finland Aikikai rf är ett nationellt registrerat takförbund för aikido utövare. Dess uppdrag är att leda och utveckla aikidoverksamheten samt skapa möjligheter till goda ramar för utövare i Finland.

Finlands Aikidoförbund är medlem i Olympiakommittén, Europeiska Aikidoförbundet (EAF) och Internationella Aikidoförbundet (IAF).

Aikido är en budogren som fungerar på ett utvecklande och mångsidigt sätt för sina utövare, när den utövas disciplinärt, långsiktigt och under ledning av en kunnig instruktör. I Aikido används bältesgraderingssystem, som avancerar från nybörjare med vit bältesgrad till mera erfarna med svart bälte i olika grader.

Aikido är en motionsform, där utövarna kan träna tillsammans oberoende av kön, ålder eller nationalitet. Den underordnade juniorverksamheten i Finlands Aikidoförbund har en stark position. Man tävlar inte i Aikido.

Finlands Aikidoförbunds styrelse och generalsekreterare koordinerar antidopingverksamheten och ansvarar för dess lämpliga organisering.

2. FINLANDS AIKIDOFÖRBUNDS VÄRDEGRUND

I Aikido försöker man inte skada anfallaren. Tanken är att erbjuda anfallaren möjligheten att revidera sina tankar och märka att våld inte leder till en lösning. Aikidons ursprungliga budoart stärks av att man inte tävlar. Respekt för motståndaren och rättvisa är inbyggda i grenens natur.

Finlands Aikidoförbund förbinder sig att följa varje enskild gällande stadga i Finlands antidopingstadga. Aikidoförbundets styrelse presenterar det här uttalandet för förbundsmötet som tillägg i Aikidoförbundets stadgor. Aikidoförbundets antidopingprogram följer principerna för rättvisa och ren idrott. Förbundet betonar förebyggande antidopingarbete och samarbetar med föreningarna, instruktörerna och utövarna. Fostran börjar redan i juniorverksamheten där instruktörerna erbjuds kunskap om hälsofrämjande idrott via information och utbildning.

3. ANTIDOPINGPROGRAMMETS MÅL

- skapa en atmosfär av antidopingarbete inom grenkulturen - göra förebyggande antidopingarbete med hjälp av kommunikation och utbildning - engagera alla underordnade verksamheter inom Finlands Aikidoförbund och utövare för att arbeta för en ren idrott

4. INFORMATION OCH UTBILDNING

Information om Antidopingstadgorna och Aikidoförbundets antidopingprogram går till medlemmarna i förbundsinfon via epost, på förbundets hemsidor och i det tryckta Aikidobladet samt på möten. Generalsekreteraren ansvarar för informationen.

En antidopingföreläsning ordnas vid lämpligt tillfälle; som i samband med förbundsmöte. Föreläsningen beställs av Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. FCEI:s publikationer Förbjudna substanser och metoder i idrotten delas ut i samband med utbildningen och kan beställas av föreningarna via Aikidoförbundets kansli. Aktuell version av publikationen Förbjudna substanser och metoder i idrotten finns på FCEI:s hemsida på adressen www.suek.fi. Länk till FCEI:s hemsidor finns på aikidoförbundets hemsida.

Finlands Aikidoförbunds antidopingprogram skickas årligen elektroniskt till föreningarnas kontaktpersoner. På samma gång erbjuds de prenumerera på FCEI:s postlista. Via postlistan får man nyhetsbrev och info om ändringar i publikationen Förbjudna substanser och metoder i idrotten direkt till eposten. Finlands Aikidoförbunds antidopingprogram publiceras på förbundets hemsidor och skickas till FCEI. Generalsekreteraren ansvarar för åtgärderna.

I kampsporternas gemensamma II och III nivås intruktörsutbildningar koncentreras det på att sprida antidopinginformationen. Föreläsningarna beställs från FCEI och som utbildare fungerar FCEI:s utbildare. II nivå utbildning ordnas vart annat år och III nivå vart tredje år.

Generalsekreteraren och förbundets utbildare deltar i mån av möjlighet i informationsoch utbildningstillfällen som ordnas av FCEI. 5. UPPFÖLJNING OCH UTVECKLINGSARBETE

Aikidoförbundets antidopingprogram uppdateras vid behov. Generalsekreteraren ansvarar för uppdateringen och förbundets styrelse godkänner ändringarna.

Varje år skrivs målen med antidopingprogrammets genomförande in i förbundets verksamhetsplan.

I verksamhetsberättelsen rapporteras om målens genomförande. Generalsekreteraren och förbundets styrelse ansvarar för de här åtgärderna.

6. MEDLEMMARNAS FÖRBINDELSE TILL ANTIDOPINGARBETET

Finlands Aikidoförbunds Etiska principer och Kampidrotternas gemensamma disciplinförordningar förpliktar alla förbund och deras underordnade föreningars utövare, instruktörer och utbildare. I de Etiska principerna uttrycks negativ inställning till användning av dopingmedel.

Finlands Aikidoförbund gör upp ett verksamhetsavtal, som alla verksamma som är med i förbundet (personal, styrelse, ledamöter i kommittéer och utskott samt utbildare) skriver under.

I avtalet förbinder man sig till en ren idrott samt till Aikidoförbundets etiska principer och jämställdhetsplanen. Generalsekreteraren och styrelsen ansvarar för uppgörande av avtalet. 