Munsö kyrkogård

Munsö kyrkogård Adelsö-Munsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Munsö prästgård 1:32, Munsö socken, Stockholms kommun, Stockholms län, Uppland

1

Munsö kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen och ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Munsö AB23.

TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Munsö kyrka och kyrkogård sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Munsö kyrkogård Munsö hör till Mellansveriges äldsta kulturbygder.

Namnet Munsö hör troligen samman med sundet mellan Adelsö och Munsö.

Munsö kyrka uppfördes som rundkyrka under 1100-talet och hade då delvis funktionen som försvarsanläggning. Kring kyrkan finns en kyrkogård, vilken sannolikt funnits sedan kyrkan byggdes. ­Gården Bona var Munsös största gods sedan medeltiden och när gården nämns för första gången 1185 ägdes den av ärkebiskopen i Uppsala. Möjligen var det också biskopen som lät bygga Munsö kyrka som en befäst tillflyktsplats för godset. Efter ett flertal om- och tillbyggnader har kyrkan fått sitt ­nuvarande utseende, med bland annat Bona gårds gravkor i söder från 1650-talet (sedan 1705 ätten Gierttas gravkor). Sedan 1700-talet är kyrkan vitputsad med släta omfattningar medan taken täcks av spån och rödmålad plåt.

Munsö församling utgör eget pastorat fram till 1941, då församlingen tillsamman med Adelsö församling bildar ett pastorat. 1962 bildas Ekerö kyrkliga pastoratssamfällighet bestående av Adelsö församling, Munsö församling, Ekerö församling och Lovö församling. 1 januari 2006 sammanläggs Adelsö och Munsö församlingar till en församling, Adelsö-Munsö församling. Sedan 1 januari 2014 utgör Adelsö-Munsö församling tillsamman med Ekerö församling och Lovö församling ett pastorat.

Munsö kyrkas tidigare funktion som försvars­ anläggning och kringliggande storgods med anor i ­yngre järnåldern, vilket visar platsens centrala ­betydelse under tidig medeltid. Även äldre vägsträckningar och inslag av ängsmarker, hassellundar och ädellövskog ingår, liksom sockencentrum som speglar 1800-talets jordbrukssamhälle.

HISTORIK På en karta från 1630 syns att Munsö kyrkogård redan då var inhägnad av en mur med en något oregelbunden form. En stiglucka finns i öster. Enligt

räkenskaperna var muren totalt förfallen 1764 och reparerades 1765–66 då den byggdes upp som en kallmur och täcktes med torv. Den äldsta delen av Munsö kyrkogård närmast kyrkan fick sin nuvarande utsträckning 1821. Samma år byggdes grå­ stenskallmuren om och sattes upp från grunden.

Kyrkogårdens trädkrans domineras av ask och lönn, som under de senaste åren har kompletterats.

Den nuvarande huvudingången finns i den östra delen av muren bestående av en järngrind kantad av putsade stolpar. 1700–1832 nämns en stiglucka i räkenskaperna i samband med olika reparationer.

Denna kan ha legat på platsen för dagens stolpar och grindar som ersatte stigluckan 1832. År 1946 gjordes ett förslag till utvidgning av kyrkogården av arkitekt Ärland Noreen, vilken troligtvis aldrig genomfördes. Istället utvidgades kyrkogården mot söder på 1950-talet efter förslag av Evert Milles. År 1994–95 anlades en minneslund i den södra delen av kyrkogården efter ritningar av Lennart Lundqvist Landskapsarkitektkontor AB. På kyrkogårdens gamla del i norr och väster planterades nya lindar omkring 1998–99 och 2002 sattes Kyrkogården har belysningen på kyrkogården sannolikt funnits upp. År 2004 togs buskar bort sedan kyrkan upplängs huvudgången på den fördes på 1100-talet. nya delen av kyrkogården och en mur anlades fram till mitten av gången. Även den trappa som fanns där tidigare togs bort för bättre framkomlighet till den östra delen. Längs muren anlades planteringar.

2010 togs en lind ner som stod norr om sakristian eftersom trädets rotsystem inkräktade både på kyrkogårdsmuren och på sakristians grundmurar.

På en kulle sydväst om kyrkan står klockstapeln, uppförd 1724–28, som dock föregicks av en äldre stapel. Från början hade stapelns nedre del en öppen klockbockskonstruktion och när den nuvarande inklädnaden tillkom är okänt.

3

Utsnitt ur karta från 1630. Munsö kyrka markerad med A. Källa: Lantmäteriet.

BESKRIVNING Omgivningen Munsö kyrka och kyrkogård ligger i ett välbevarat sockencentrum med bland annat prästgården, det före detta klockarbostället, den numera ­nedlagda kyrkskolan samt den gamla fattigstugan och handelsboden. Gården Norrby ligger nordväst om kyrkan och i öster finns gården Bona, som historiskt sett har direkta kopplingar till kyrkans historia.

Kyrkogården omges närmast av hästhagar och åkrar samt en bondgård i söder.

Omgärdning och grindar Kring hela kyrkogården finns en kallmurad gråstensmur. Ungefär på mitten av den gamla muren i söder, finns en öppning in till den nya delen av kyrkogården. Längs den västra och norra sidan av den gamla kyrkogården ligger marken i höjd med murens övre del. Runt kyrkogården, med ett kortare avbrott på den norra sidan, finns en trädkrans.

Huvudentrén till kyrkogården finns i öster. Mellan två vitputsade grindstolpar med svart sadeltak av plåt sitter två sirliga svartmålade järngrindar. Ingången flankeras av två stora gamla lindar. Ytterligare en entré finns på den östra sidan som leder in till den nyare delen av kyrkogården. Här sitter de svarta järngrindarna mellan två grindstolpar av granit. Entréer finns även i nordväst och i söder. Vid dessa har de yttersta stenarna i muren murats ihop till grindstolpar

4

HuvudentrĂŠn med mur, grind och lindar.

5

Den gamla delen av kyrkogĂĽrden.

6

Den nya delen av kyrkogĂĽrden.

och mellan dessa sitter järngrindar som vid den södra ingången är något enklare till sin utformning.

Mellan den nya och gamla delen av kyrkogården finns en öppning i muren som flankeras av två stycken askar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning mm På kyrkogården finns smala grusade och krattade rätvinkliga gångvägar. En gång går från ingången i öster förbi kyrkan och fortsätter till entrén i nordväst samtidigt som den viker tvärt av mot den södra ingången. Tre stycken kortare grusgångar leder från denna gång och ut mot den västra muren. Vid slutet av gångarna finns bänkar utplacerade. Den södra av dessa fortsätter upp via en trappa med steg av granit mot den nyare delens östra ingång. Ytterligare en grusgång löper ut från denna, viker av längs muren och möter huvudgången.

På den gamla delen av kyrkogården är gravvårdarna relativt glest utplacerade över gräsytan och i rader som inte är helt räta. Marken böljar kraftigt på den

östra delen och sluttar ner mot den västra delen där marken är mer plan. Även på den nya delen av kyrkogården ligger den östra sidan något högre och avslutas med en mur.

Marken på de båda sidorna är dock plana och gravvårdarna står i raka rader, mestadels med ryggarna mot varandra eller med stöd av en häck. Kvarteret längst ner i sydväst har ännu inte tagits i bruk.

Gravplatser och gravvårdar På vissa av gravvårdarna finns titlar angivna och några exempel är lantbrukare, folkskollärare, konstnär, kyrkoherde och organist. Många familjegravar finns på den gamla delen där några gravvårdar harhäckplanteringar och stenramar kvar. Här står även några större och mer påkostade gravvårdar, som familjen Redlunds i form av en stor vård i granit från 1872. Stenen har slipad framsida och grovhuggen baksida. Runt vården finns fyrkantiga grovhuggna granitstolpar med vildvinsplanteringar och kättingar mellan, vilka är de enda på kyrkogården.

Familjen Redlunds gravvård. I bakgrunden skymtar andra äldre gravvårdar bland annat Magnus Magnussons till väster varav en med 7 häckplantering.

8

GravvĂĽrdar pĂĽ den nya delen.

En annan iögonenfallande gravvård är den tillhörande handlaren Magnus Magnusson (1832–1901) med fru Maria Vilhelmina f Behrens (1822–1892).

Vården är stor med grovhuggna kanter och har en infälld kopparmedaljong högst upp där Magnusson är avbildad med en dubbel profil.

Familjen Giertta har en gravvård mellan ­vapenhuset och det Gierttska gravkoret i söder, bestående av en grovhuggen stående gravsten och två mindre liggande hällar. Av de mer namnkunniga personerna som är begravda på Munsö kyrkogård kan konst­nären Olle Nordberg (1905–1986) nämnas, vars gravvård återfinns på den gamla kyrkogårdens södra sida.

På den utvidgade delen av kyrkogården är gravvårdarna något enklare, lägre och tidstypiska för andra hälften av 1900-talet.

Tre stycken gravhällar från 16- och 1700-talen som tidigare låg i kyrkans mittgång, flyttades ut på kyrko­ gården 1856 när ett nytt golv lades i kyrkan. Gravarna i gången fylldes igen och gravstenarna ställdes mot vapenhusets väggar. Huruvida dessa fanns på kyrkogården från början är oklart, men två av dessa har sedan flyttats in i kyrkan igen, medan en av dem ligger kvar vid kyrkans västra sida. Denna är en häll av grå sandsten från 1732 med initialerna SAS och KHD. Stenen är dock sliten och texten är svårtydd.

Gravhäll från 1732.

Minneslund och asklundar På den utvidgade delen längst i söder, finns en minneslund i form av en plan gräsyta. Längs denna leder en gångväg av platta oregelbundna skifferplattor som mynnar ut i en plats belagd med gatsten där parkbänkar står uppställda. På minneslundens gräsyta finns ett stort tjärat träkors formgivet av Björn Ahlund, vilket sattes upp 2003.

Vegetation Kring kyrkogården växer en trädkrans som består av lind och ask. På den äldre delens västra sida är lindarna yngre, medan de på den nya delen troligtvis är från 1950-talet. På den gamla kyrkogårdens östra sida växer de äldsta lindarna, liksom sex askar som står längs med murens östra och södra sida. Mellan två av dem har en öppning och gångväg anlagts till den nya delen av kyrkogården. Vid ingången i öster reser sig två magnifika gamla lindar som flankerar grindstolparna.

På den gamla delens östra sida finns även en stamsyrén och två syrénbuskar i väster. Vid gravkoret i öster växer buskar av Ölandstok. På den nya delen av kyrkogården finns en häck av måbär på den östra

sidan, medan häcken på den västra sidan är av liguster. Längs huvudstråket finns en rad av blandade buskar med bland annat syrén, jasmin och forsythia och vid den östra delen växer en havtornsbuske.

Här finns också en rabatt längs den nyanlagda muren. I det sydöstra hörnet har en rabatt anlagts vid tre stora stenar som togs upp ur marken då man grävde om delar av kyrkogården.

Vid minneslunden växer spireabuskar och innanför den östra ingången finns två halvcirkelformade häckar av oxbär.

Övriga byggnader och anläggningar Utanför kyrkogårdsmuren på den södra sidan finns en bod som inrymmer toalett, förråd och personal­ utrymmen. Huset har rödmålad locklistpanel med vita knutar, inmålade dörrar och sadeltak med ­betongtegelpannor.

Vid kyrkogårdens nordvästra sida finns ett pannrum och en före detta likbod som är inbyggda i ­muren och in under marken likt en jordkällare.

Svarta trädörrar leder dit in. Likboden har inte använts på länge och fungerar nu som förråd.

9

Klockstapel På en kulle några hundra meter sydväst om kyrkan ligger klockstapeln som är klädd med tjärad träpanel och har en tillika spånklädd karnisformad huv.

På stapelns vindflöjel står årtalet 1647, vilket åsyftar den äldre klockstapel som föregick den nuvarande.

Kulturhistorisk karakteristik Platsen för Munsö kyrka och kyrkogård hade en central betydelse redan i tidig medeltid och är idag en viktig del av ett välbevarat sockencentrum med

10

Minneslund med kors av Björn Ahlund.

bland annat prästgård, det före detta klockarbo­ stället och den ­gamla fattigstugan.

Den kallmurade stenmuren löper kring hela kyrkogården och avgränsar den på ett tydligt sätt medan trädkransen ger en lummig inramning.

Muren från 1800-talet och trädkransen kring den äldsta d ­ elen av kyrkogården visar dess tidigare utsträckning och är därför viktiga för förståelsen och upplevelsen av kyrkogården. De två lindarna som flankerar huvudingången i söder markerar denna och även var den tidigare stigluckan troligtvis fanns.

Den gamla delen av Munsö kyrkogård karaktäriseras av flera äldre och större gravvårdar som

Gångväg och öppning mellan två askar.

11

Mur med rabatt och trappa på den nya delen.

är ­spridda över den sluttande gräsytan. Här finns några med omgivande häckar, kedjor och stenramar, vilka ger kyrkogården en ålderdomlig prägel. Den nya ­delen i söder utmärks av en striktare form med långa häckar, planteringar och gravvårdar i raka rader. Minneslunden med sitt stora träkors är ett modernare inslag i kyrkogårdsmiljön.

Kronologi

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården

1823 Kyrkogården jämnades och planerades (A Tuulse 1954)

•K yrkogården som en viktig del i det välbevarade gamla sockencentrumet.

•T rädkransen och gråstensmuren som omger hela kyrkogården.

•D e två lindarna vid huvudingången som markerar var den tidigare stigluckan troligen fanns.

•Ä ldre gravvårdar som tillsammans med omgivande häckar, kedjor och stenramar ger en ålderdomlig prägel och har stora person- lokal- och kulturhistoriska värden.

1647 En klockstapel byggs (Tuulse 1954) 1724–28 Nuvarande klockstapel uppförs (Nils Bergström 1968) 1821 Inhägnad av gråstenskallmur uppförs (A Tuulse 1954)

1952–53 Utvidgning av kyrkogården mot söder, efter förslag av Evert Milles (ATA) 1994-95 Minneslund anläggs efter förslag av Lennart Lundqvist Landskapsarkitektkontor AB (ATA) 2003 Ett träkors sätts upp i minneslunden, formgivet av Björn Ahlund (Ann-Britt Lindberg) 2004 Buskar tas bort på den nya delen av kyrkogården och en mur med planteringar anläggs längs huvudgången. En trappa tas bort och ersätts med en grusad gångväg (AnnBritt Lindberg) 2006–2007 Grindstolparna rustas upp (SLM) 2010 En lind norr om sakristian tas ned (SLM)

KÄLLOR ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Ann-Britt Lindberg, kyrkvaktmästare Bergström, Nils. Munsö kyrka. 1968 Legars, Niss Maria, Munsö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008 Tuulse, A, Munsö kyrka. Sveriges kyrkor, Häfte VI, Band 1, ­Färentuna härad, vol 73, Stockholm 1954 Tuulse, A, Munsö kyrka. Upplands kyrkor – 80. Uppsala 1957

12