Djurgårdskyrkans kyrkotomt Djurgårdskyrkan är Oscars församlings äldsta kyrka. Den uppfördes 1827–1828 på initiativ av skeppsredaren och varvsägaren John Burgman, till en början som skolhus för varvsarbetarnas barn, men byggnaden kom även att användas som gudstjänstlokal. Sedan 1880 används byggnaden enbart för sitt kyrkliga ändamål. Djurgårdskyrkans arkitekt är inte känd. Den urpsrungliga funktionen som skolhus gjorde att kyrkotomten fick en profan och enkel trädgårdskaraktär som präglar platsen än idag.
HISTORIK Under lång tid tillhörde Djurgården Hedvig Eleonora församling men redan under 1700-talet drev djurgårdsborna frågan om en egen församling och kyrka. Byggnaden som idag går under namnet Djurgårdskyrkan fungerade som kombinerad kyrko- och skollokal fram till 1867. Detta hänger samman med att kyrkan och församlingarna svarade för barnens skolundervisning ända fram till början av 1900talet. Efter fjorton år utan gudstjänstfirande, ombildades den gamla skolbyggnaden i sin helhet till kyrka 1880 och har sedan dess fungerat som djurgårdsbornas kyrka. När Hedvig Eleonora församling delades 1906 kom Djurgårdskyrkan att ingå i den nybildade Oscars församling. Kyrkans ursprungliga funktion som skolbyggnad gjorde att kyrkotomten i huvudsak hade en profan karaktär. I slutet av 1920-talet tillkom portalen i staketet mot Djurgårdsvägen efter ritningar av Kungliga Byggnadsstyrelsen, arkitekt Erik Fant. Den sakrala karaktären förstärktes när klockstapeln, ritad av byggnadsrådet Ragnar Hjorth, uppfördes på kyrkotomten 1949–1950. Några år senare restes ett kors i svart järnsmide i närheten av klockstapeln med texten: ”Åt minnet av dem som vila på Djurgårdens gamla kyrkogård”. Denna kyrkogård låg sydväst om kyrkan, utmed dagens Långa gatan, men bebyggdes med bostadshus i början av 1800-talet. Staketet kring kyrkotomten var en återkommande fråga som mellan 1906–1980 behandlades inte mindre än sexton gånger i kyrkorådet. I mitten av
1970-talet byggdes ett nytt staket som delvis utformades i överensstämmelse med det äldre staketets karaktär, med vertikala rundstavar mellan stolpar. Den befintliga portalen mot Djurgårdsgatan sparades. Samtidigt gjordes förändringar av kyrkotomtens växtlighet och markbeläggningar, åtgärder som i stor utsträckning präglar dagens utseende. Den befintliga växtligheten sågs över och nyplanteringar gjordes, bland annat mellan uthusbyggnaden och kyrkan samt vid entrén på den sydöstra gaveln. År 1983 iordningställdes uthusbyggnaden, troligen byggd i slutet av 1800-talet, som arbetsrum för musikerna och förKyrkans ursprungbands med kyrkan genom en smal gångförbindelse. Tidiga- liga funktion som re fanns flera uthus på kyrko- skolbyggnad gjorde tomten mot Långa gatan, som att kyrkotomten i då hade en mer sluten karaktär. I samband med att kyrkans huvudsak hade en grund renoverades 2013 avprofan karaktär lägsnades befintliga planteringar vid den sydvästra gaveln.
BESKRIVNING Omgivningen Djurgårdskyrkan ligger på Södra Djurgården nära Gröna Lund och Skansen. Kyrkotomten gränsar i söder till Djurgårdsstaden med sin småskaliga träbebyggelse från 1700- och 1800-talen. Närmast kyrkotomten i väster ligger det s k Bellmanshuset med sin karaktäristiska svalgång mot gatan samt den anslutande s k Långa längan i en våning. På motsatt sida Djurgårdsvägen i norr, ligger konsertoch evenemangshuset Cirkus uppfört 1890–1891.
Omgärdning Kyrkotomten har en tydlig avgränsning i form av ett trästaket. Staketet har ett gallerverk av tätt stående rundstolpar mellan grövre stolpar med enkelt snidade överdelar. Vid huvudentrén på den sydvästra gaveln möts kyrkotomten av Långa gatan. 3