Utsnitt ur karta över Stockholm från 1863, som visar Adolf Fredriks kyrka och kyrkogård. Kyrkogårdsmuren har just rivits. Huvuddragen i det gamla trädkantade, rätvinkliga och diagonala, gångsystemet är bevarat samtidigt som nya, slingrande gångar har anlagts. Kyrkogårdens träd är omsorgsfullt angivna genom prickmarkering, vilket understryks genom att den forna allén från öster fortfarande uttrycks genom en rak trädrad, samtidigt som gången från samma väderstreck fått en svängd form. Karta i SSM:s arkiv.
med korsformig plan. Den nya kyrkan byggdes runt omkring träkapellet och då den stod färdig år 1774 revs det gamla kapellet genom att virket lyftes ut via fönster och portar samt såldes till återanvändning. Redan året före hade Adolf Fredriks församling bildats som en självständig församling. Från 1777, 1796 och 1808 finns uppgifter om plantering av en trädkrans ”till täckande av kyr komuren”. Den tidigaste kartan som illustrerar något av kyrkogårdens plan eller plantering är från 1805. Kartan visar kyrkogården med en tydlig träd krans längs dess fyra sidor. Gångsystemet löper dels vinkelrätt från de omgivande gatorna mot kyrkans fyra korsarmar, dels diagonalt mellan kyr kogårdsentréerna. Det grundläggande vinkelräta gångsystemet inrättades sannolikt redan då kyrko gården tjänade Sankt Olofs kapell, medan de diago nala gångarna kan ha tillkommit efter uppförandet av Adolf Fredriks kyrka. Längs de diagonala gångar na finns på kartan från 1805 prickmarkeringar som kan tolkas som planteringar. Från år 1821 finns upp gifter om nyplantering av träd kring kyrkogården ”i de utgångnas ställe”. Tre år senare planterades lindalléer från östra, södra och norra kyrkogårds portarna ”i raka vinklar fram mot templet”. Samma plan och plantering som år 1805 syns på den tidigast kända gravkartan, från år 1852. Gravkartan visar 4
även placeringen av gravvårdar, dels i dubbla rader längs kyrkogårdens samtliga utkanter, dels på var sida om de rätvinkliga respektive diagonala gångar na. Detta innebar att mellan raderna av gravvårdar och trädrader bildades triangulära, öppna partier som sannolikt var bevuxna med gräs och örter. Den gamla kaplansbostaden revs på 1780-talet och i dess läge uppfördes efter sekelskiftet 1800 ett gravkor. Gravkoret ersattes år 1864 med ett gravka pell, uppfört efter ritningar av Carl Nestor Söder berg (1830–1881), som vid tiden arbetade med en restaurering av kyrkan. År 1863 anslöt sig Adolf Fredriks församling till Norra begravningsplatsen och all nybegravning på kyrkogården upphörde. Stockholms högsta ci vila förvaltningsmyndighet, Överståthållarämbe tet, kungjorde i annonser i pressen att kyrkogår den skulle förändras till ”en öppen promenadplats”. Detta innebar en förändring av kyrkogården mot det samtida idealet för stadsparkerna. Kyrkogård smuren revs och man behöll endast en låg sten sockel som gränsmarkering och stödmur. De diago nala gångarna planterades som lindalléer och en ny trädkrans av pyramidpopplar etablerades. Mellan de befintliga gångarna anlades ett system av smala re, mjukt svängda och asymmetriska gångar mellan omfattande nyplanteringar av mindre träd och bus