Kronologi 1638. Klara församling anlägger en begravningsplats för
1882–1883. Kyrkogårdens rika växtlighet gallras samtidigt
det närbelägna Allmänna barnhusets räkning. Begravningsplatsen hägnas genom träplank. (Mannström)
med viss nyplantering av syren. (Mannström)
1673–1674. S:t Olofs kapell uppförs, i central placering
för en framtida breddning av Sveavägen. (Mannström)
på begravningsplatsen. (Mannström)
1600-talet efter 1673. Kyrkogården inhägnas genom
en stenmur. Efter hand uppförs portaler av sten för entréerna. (Mannström)
1679. Ett kaplansboställe uppförs på den sydvästra delen av kyrkogården. Påföljande år inhägnas bostället. (Mannström)
1707. Skolhuset uppförs på den nordöstra delen av kyrkogården, mot Kammakargatan. (Mannström)
1768–1774. Adolf Fredriks kyrka uppförs kring det gamla träkapellet, som rivs då kyrkan står klar. Arkitekt C.F. Adelcrantz. (Mannström)
1898. Staden förvärvar den östligaste delen av kyrkogården 1921. Kyrkogårdens östligaste del skärs av för Sveavägens breddning. (Mannström)
1927. En smalare remsa av kyrkogårdens södra sida skärs
av för breddningen av Adolf Fredriks kyrkogata. Gravkapellet från 1864 rivs och återuppförs i det nya kyrkogårds-hörnet mot sydväst. En rak gång från väster anläggs mot kapellets entré. (ATA)
1929. Kyrkogården inhägnas återigen genom ett meterhögt järnstaket på stensockel, utfört efter ritning av arkitekt K.M. Westerberg. (ATA)
1930-tal. Kyrkogårdens irreguljära gångsystem tas bort el-
1773. Adolf Fredriks församling bildas. (Mannström)
ler förenklas och de raka gångarna från norr, söder och väster stensätts. (SSA).
1777, 1796, 1808. Plantering av en trädkrans kring kyrkogården. (Mannström)
1944. En urnlund anläggs i två inre kvarter på kyrkogår-
1802. Ett gravkor uppförs i kyrkogårdens sydvästra hörn, på platsen för det sedan 1783 rivna kaplansbostället. (Mannström)
1825. Plantering av lindalléer längs de vinkelräta gångarna från entréerna i öster, söder och norr. (Mannström)
1827. Kyrkogården blir helt förbehållen församlingen, vil-
ket innebär att staden inte längre begär att församlingen ska ta emot politilik, lik som av polisen hade förts till bårhuset. (Mannström)
1863. Adolf Fredriks församling ansluter sig till Norra be-
gravningsplatsen och uppta-gande av nya gravar på kyrkogården upphör. (Mannström)
1863 och de närmast följande åren. Kyrkogårdsmuren
rivs och en berberishäck plante-ras i dess ställe. Kyrkogårdens diagonala gångar planteras som lindalléer. En trädkrans av popplar etableras. Nya, mjukt slingrande gångar anläggs och en mängd mindre träd och blommande buskar planteras. (Mannström)
1864. Gravkoret i sydväst ersätts med ett gravkapell efter
dens östra del, vars gräns mot Sveavägen sluts och planteras med träd och buskar. De gamla diagonala gångarna tas bort och närmast kyrkan anläggs en stor, rektangulär, grusad kyrkplan med gräsrundlar mellan korsarmarna. Arkitekt K. Nordenskjöld. (ATA)
1956–1958. Enligt planer hamlas kyrkogårdens lindar och askar. (SSA)
1970-tal. Pollare med järnkätting sätts upp som inhägnad av delar av gravkvarteren. (Landskapsgruppen AB)
1900-talets fjärde kvartal. Gångarna från norr och söder
läggs med grå skiffersten me-dan gången från väster till kyrkans huvudentré läggs med smågatsten. (ATA)
1984. En minneslund anläggs på kyrkogårdens nordvästra del. (ATA)
1994. Sex gamla lindar i norra allén ersätts med fyra nya, vilka byts ut två år senare på grund av dålig etablering. (Landskapsgruppen AB)
2003. En kontemplationsplats anläggs invid minneslunden. (Landskapsgruppen AB)
ritningar av C.N. Söderberg. (Mannström)
17