MILJÖMAGASINET Nr 7 • 17 FEBRUARI 2012
8
Världsarv i fokus
Mark Tatlow, konstnärlig ledare:
”Klassningen har stor betydelse”
Drottningholm utanför Stockholm finns med på Unescos världsarvslista och villkor för listning var att omgivningarna skulle räknas in. Unesco pekar i sin senaste rapport ut både Förbifart Stockholm och en breddning av Ekerövägen som hot mot världsarvet. Här är fyra olika perspektiv på situationen.
– Visserligen var föreställningarna alltid fullbokade även innan vi blev världsarv, men det beror på att vi bara spelar under sommarmånaderna. Anläggningen i stort har haft stadigt ökade besökssiffror sedan 80-talet. Och klassningen av anläggningen som världsarv har haft betydelse där, även om jag inte kan redovisa exakta siffror. Teatern är unik i världen. Jag kom själv hit till Sverige på grund av den efter att ha träffat
År 2006 listade Unesco Förbifarten som ett hot mot Drottningholms världsarv.
Peter Carpelan (M):
Tror hänsyn kan jämkas Han hänvisar till att Fastighetsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket gjort en överenskommelse om att hänsynen till världsarvet nog kan sammanjämkas med en trafikplats på Lovön. Dessa skall förklara för Icomos att världsarvet inte tar skada, menar han. – Själva vägen förbi världsarvet har ju funnits här länge. Vi kan förbättra världsarvet genom
att öka framkomligheten och göra en vackrare väg. De som säger att världsarvet är hotat är felaktigt underrättade. På frågan hur han ställer sig till om Drottningholm trots allt skulle förlora världsarvsklassningen genom vägbreddningen säger Peter Carpelan att Ekerö kommun givetvis är glada över världsarvet, men att han tror slottsanläggningen skulle vara välbesökt även om det inte fanns med på Unescos världsarvslista. – Bästa lösningen av alla vore ju förstås om man kunde få en tunnel under Drottningholms slott. Men det vill nog inte regeringen bekosta, menar han avslutningsvis. ■
Inger Liliequist på Riksantikvarieämbetet:
”Regeringen har ansvaret”
Foto: kungahuset.se
Inger Liliequist är sakkunnig om kulturarv och medansvarig för den överenskommelse med Trafikverket som går ut på att man skall bredda Ekerövägen och lägga en ny trafikplats på Lovön.
Parken är öppen året om. Inträdet är gratis.
Överenskommelsen står i strid med vad som krävts från Icomos Sverige och Icomos Europavdelning och innebär en kovändning gentemot Riksantikvarieämbetets tidigare ståndpunkt. Hon säger att det är regeringen som beslutat om vägens sträckning och menar att
det är de som bär ansvaret. Inger Liliequist berättar att Riksantikvarieämbetet bett Trafikverket göra en så kallad kulturarvskonsekvensutredning som skall undersöka trafikflödenas effekter på världsarvet och att de då hyr in en konsult. Hon säger också att överenskommelsen med Trafikverket inte lägger fast i detalj vad Riksantikvarieämbetet tycker. Just nu tycker de att rondellen kan byggas på Lovön, men det kan komma att ändras. Överenskommelsen ”talar bara om inriktningen på det fortsatta arbetet”. ■
Foto: Bengt A Lundberg
Lindö. Den ligger långt ifrån parken och kommer därmed inte att störa världsarvet, menar Peter Carpelan. Men han bekräftar också att rondellen ligger i den så kallade buffertzonen för världsarvet.
Inger Liliequist berättar att trafikflödenas effekter ska undersökas av en inhyrd konsult.
Foto: Privat
Bussen tar lång tid I dag finns det körfält i båda riktningarna Ekerö-Bromma för personbilstrafiken, men bara ett körfält för bussar i ena riktningen, från Ekerö. När pendlande Ekeröbor skall åka tillbaks hem skapas det köer, och bussen tar lång tid. Detta gör, menar Carpelan, att Ekeröborna väljer bilen i stället för bussen. Han säger att det inte är hans arbete att ta hänsyn till världs-
arvet. Ansvaret ligger på staten. – Eftersom det endast är fråga om att bredda en befintlig väg två meter tror jag inte att världsarvsstatusen är hotad. I samband med Förbifarten planeras också en rondell på Lovön, som är den ö som Världsarvet Drottningholm ligger på. Flera debattörer har menat att det vore bättre att lägga den trafikplatsen på Lindö, som ligger längre bort från världsarvet. Men det vill inte Peter Carpelan. – En trafikplats på Lindö skulle försvåra för Ekerö centrums utbyggnad därför att det skulle bli bullerstört. I dag finns det bullerkrav när man bygger bostäder. Rondellen som planeras på Lovön nu gränsar mot
Kerstin Westerlund har märkt en ökning av trafiken under de senaste 20 åren.
Kerstin Westerlund, Icomos Sweden:
”Trafiken bara ökar och ökar” En som inte tror att Peter Carpelans ”extra gräddfil” kommer att minska trafiken är Kerstin Westerlund från Icomos Sweden.
Liksom motståndarna till Förbifart Stockholm pekar hon på forskning som visar att ett utökande av trafikutrymmet snarare attraherar fler bilar och leder till ännu mer köbildning. – Sedan anläggningen fick världsarvsstatus för tjugo år sedan har trafiken gradvis ökat allt mer, och nu är det ett väldigt brus när man promenerar i parken. I världsarvskonventionen står det mycket tydligt att varje stat ska göra sitt yttersta för att skydda de värden som föranlett att man hamnat på världsarvslistan, ändå ökar trafiken. Går regeringen vidare
med de planer som föreligger är vi inte längre trovärdiga om att vi skyddar världsarvet. Lång tid att ta upp frågan – Det tar mycket lång tid för Icomos International och Unesco att ta upp frågan. De har mängder av ärenden från hela världen att behandla. I fallet Dresden där man förlorade dalen Elbes världsarv började man bygga motorväg utan att vänta. När Unesco kom med sin dom var det redan för sent. Risken är att det blir lika dant för Drottningholm, säger hon. Peter Carpelans argument att utbyggning av vägen förbi världsarvet skulle fungera bra för Unesco eftersom det italienska världsarvet Colloseum har en förbipasserande sexfilig motorväg ger hon inte mycket för. – Colloseum ligger inne i en
stad, så det går inte att jämföra. Parken och landskapet runt Drottningholm är något som Unesco också definierat som hörande till världsarvet. Leda om trafik Hon menar att byggandet av Förbifarten öppnar upp för möjligheten att trafiken skulle kunna ledas via den i stället, så att man kan minska trafiken på Ekerövägen, och att man från moderat håll har missat möjligheten att använda det som ett argument för Förbifarten. Hur Icomos International, som tar det slutgiltiga beslutet om Icomos ståndpunkt, kommer att ställa sig är omöjligt att veta, säger Kerstin Westerlund, men Icomos Swedens uppfattning har enligt henne betydelse för dem. ■
av vägen kan leda till att Drottningholm tas bort från Unescos världsarvslista reagerar Mark Tatlow starkt, men håller en hoppfull ton: Stor vilja att samarbeta – Världsarvets olika delar drivs gemensamt av en stiftelse. Hela området är precis just nu inne i en utvecklingspräglad tid. Det finns en stor vilja i hela anläggningen att samarbeta och förbättra upplevelsen ännu mera. Om vi nu skulle förlora världsarvsstatus – nej, jag hoppas verkligen inte det händer! Det vore jättetråkigt! Han håller med om att det är svårt att ta sig ut till Drottningholm och är inte heller nöjd med hur det är nu. – Men det skulle vara bra om man väljer en lösning på tra-
fikproblemen som framhäver världsarvet. Om man kunde förbättra för alla genom att dra vägarna så att det inte stör. Även världsarvet Birka finns ju här. Det behövs en politisk vilja att både låta Ekerö växa och värna världsarven. Han tycker att de har ett bra samarbete med Ekerö kommun. – De ser oss som sitt lokala operahus och det är något vi bejakar. En sak som är viktigt med en miljö som Drottningholm är att bullernivån är låg. Att utvidga Ekerövägen och bygga fler bilfiler kan skapa mer buller. I en park vill man kunna uppleva stillhet och ro. Jag hoppas man kan ta hänsyn till det, säger han avslutningsvis. ■
Foto: Bo Ljungblom
– Frågan har två delar, påpekar han. Dels är det så att Förbifart Stockholm kommer att öka trafiken på Ekerövägen på grund av att den blir en påfart för Förbifart Stockholm. Sedan är det också så att Ekerövägen har dålig framkomlighet oavsett Förbifarten. Det har till
och med Länsstyrelsen konstaterat. Vi Moderater vill bygga ett fjärde körfält för kollektivtrafiken som ska bli en gräddfil för bussarna så att människor lockas att ta bussen i högre utsträckning än idag.
Fullt bevarad teater Det som är så speciellt med det här världsarvet är inte bara att det är en fullständigt bevarad 1700tals-teater, komplett med scenerier, vågmaskiner och allt. Utan det är att vi faktiskt har möjlighet att fylla den miljön med en verksamhet som motsvarar det som
den en gång byggdes för. På så vis får man en levande upplevelse av världsarvet. Det är inte alla världsarv som kan göra det, och det är det som är så unikt. Mark Tatlow som är chembalist i grunden och också dirigerar Drottningholms tidstrogna orkester berättar att målet för honom inte är att skapa en museiaktig konstupplevelse som är exakt som på den tiden, utan målet är att använda tidstrogenheten i lokalerna och instrumenten som ingredienser till att skapa helt nya unika konstupplevelser. När han får veta att politikerna inte ser ut att backa inför kraven att inte bredda Ekerövägen, och att Icomos lokalavdelningar har sänt brev till Trafikverket där de varnar för att en breddning
Peter Carpelan tror att anläggningen skulle vara välbesökt även om den inte fanns med på världsarvslistan.
”Bästa lösningen vore en tunnel” Peter Carpelan (M) gör bedömningen att Icomos och Unesco med Riksantikvarieämbetets hjälp kommer att förstå att breddningen av Ekerövägen snarare minskar trafiken än ökar den. Han menar också att han främst måste företräda Ekeröbornas intressen.
och samarbetat med dess dåvarande konstnärlige ledare Arnold Östman när han var gästdirigent i London. Om Drottningholm inte skulle vara världsarv blir det inte samma internationella kvalitetsstämpel. Världsarvsstatusen är en bekräftelse att man bör leva upp till och hålla sig på en viss nivå, det är något som sporrar oss i vår verksamhet. Ett kvitto på att vi verkligen är det vi är.
Foto: Torbjörn Persson
flera paviljonger, två slott och ett böljande småskaligt odlingslandskap. Icomos Sweden och Icomos Europe som är lokala avdelningar av Unescos expertorgan för världsarven har nyligen signalerat att Drottningholm riskerar att förlora sin status som världsarv om vägen breddas. Hur vägs kommunens behov av att växa mot intresset att bevara världsarvet? ■
Mark Tatlow, konstnärlig ledare för Drottningholmsteatern, håller inte med Peter Carpelan om att världsarvsklassningen av Drottningholmsanläggningen skulle sakna praktisk betydelse:
Foto: Sofie Björk
Stockholmsregionen växer och så också Ekerö kommun. I samband med den planerade Förbifarten i Stockholm har Ekerö kommunstyrelse med dess starke man Peter Carpelan i spetsen ställt krav på att få ett extra körfält på Ekerövägen. Det sätter Sveriges första världsarv i fokus. Världsarvet Drottningholm ägs av staten och består av en autentisk 1700-talsteater,
9
Mark Tatlow vid Drottningholmsteatern ser att det finns en stor vilja att samarbeta och utveckla världsarvsområdet.
Unescos roll och arbete Unesco är Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Enligt FN-stadgan är syftet att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom dessa områden.
Unesco uppfyller sina mål genom fem program: naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, kultur, kommunikation och information. Bland mycket annat arbetar de för att säkra världens kultur- och naturarv. Icomos är Unescos rådgivande organ för världsarv. 100 länder deltar i världsarvsöverenskommelsen, och varje land har sin egen Icomos-avdelning. Ibland sammanträder ländernas delegater i större grupper, till exempel Icomos Europe. Icomos international är det organ som fattar de övergripande besluten om hur Icomos som organisation ställer sig i olika frågor. Specialiserade experter för utbildning och service om anläggningen, och eget management för världsarvet, saknades 2006, vilket Unesco värderade som otillfredsställande.
Villkor för inskrivning på världsarvslistan var att inte bara fastigheterna utan också omgivningarna skulle räknas med till världsarvet. Unesco bad regeringen klargöra om de godtog det, och regeringen bekräftade 1991 att de gjorde det, varefter Drottningholms slottsanläggningar med dess omgivningar blev inskrivet på världsarvslistan. Listar Förbifarten som hot I sin senaste rapport om världsarvet i Drottningholm från 2006 nämner Unesco projektet Förbifart Stockholm som ett hot mot världsarvet, men de tror att byggandet av förbifarten ligger 10 år framåt i tiden. De skriver att alla sätt att bygga Förbifarten inklusive tunnlar är problematiskt. De listar också den gradvisa breddningen av Ekerövägen som ett stort problem för världsarvet och uttrycker en värdering om att den inte borde breddas ytterligare. Det framgår också av rapporten att världsarvets gränser inte var definierade 2006 och att buffertzonerna definierades först 2006. ■
Samtliga texter är skrivna av Sofie Björck.