Yttrande i Mark- och Miljööverdomstolen, bildspel Sofie Björck

YTTRANDE Yttrande

FRÅN BOENDE I FASTIGHETEN ÖVERKIKAREN M.FL.

Boende i Överkikaren m.fl.

Projektets förespråkare: - Att förtäta på Slussen och framför Glashuset är ett allmänt intresse.

(Ett av deras huvudargument för att detaljplanen inte ska upphävas fortsättningsvis).

ÄPLB specificerar vad som ska anses som allmänt intresse enligt prövning av ÄPBL i sitt Kap 2.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

2 § Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning.

Lag (1998:839)

De två allmänna intressena som kommunen hänvisar till som ska motivera förtätandet är är värdet av nya rekreationsytor samt att man påstår att den upplevda tryggheten skulle öka om man förtätar.

Om vi tar värdet av rekeationsområden först: "Enligt stadens bedömning utgör de föreslagna byggnaderna i sitt sammanhang med parken ett starkt allmänt intresse genom att en god och trygg stadsmiljö och en attraktiv park skapas".

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Frågan blir då: Finns det behov av en ny park, och är området där man planerar att lägga parken lämpat till det?

Om behovet som ska fyllas är rekreation, kommer parken att kunna fylla den funktionen?

Har man även tagit hänsyn till möjlighet att förebygga buller som det påbjuds i Kap 2 § 1, punkt 4 ?

Eftersom man i den nya anläggningen tar bort parken vid Sjöbergsplan- den lilla parken med popplarna som Bitte Liberg visade oss- så finns det behov av en park i planen för nya Slussen.

Popplarna vid Sjöbergs plan, nuvarande Slussen

Men bullret för parken i den nya anläggningen beräknas överskrida riktvärdet på 55 decibel för stadsnära rekreationsområden, och överskrider med råge Naturskyddsstyrelsens rekommendation för parker: 45-50 decibel.

I stadens egen miljökonsekvensbeskrivning framgår det att vid buller från 55 decibel får man anstränga rösten för att kunna höra varandra (MKB 2011 s.75-76) Bullret i den nya parken blir 55-60 decibel.

(MKB 2011 s 84): Alltså: Ingen rekreation och bullrigt.

Att anlägga en park här strider mot ÄPBL 2 Kap § 1 då området helt tydligt inte är lämpat för vistelseytor och det blir svårt att förebygga buller. Även på kajen utanför det planerade nya huset framför Glashuset kommer bullret att överskrida riktvärdet på 55 decibel utanför fasad.

Att planera för ökad vistelse vid kajen är därför inte heller lämpligt och strider även det mot 2 Kap § 1 .

Ett påstått nytt rekreationsområde vid överdäckningen kan inte användas som motiv för det allmänna intresset eftersom det inte är lämpligt med hänsyn till läge (vid bilbron och andra ljudkällor) och beskaffenhet.

Behovet av ett rekreationsområde kan inte uppfyllas med en ur tillgänlighetsaspekt för brant yta (se Eva Björklunds yttrande) med en ljudnivå som omöjliggör ett avspänt samtal och omöjliggör en känsla av avslappning.

Avslår man detaljplanen helt och hållet däremot finns parken vid Sjöbergsplan kvar och då är behovet av en park uppfyllt!

Syftet med att däcka över Stadsgårdsleden har aldrig varit att anlägga en park utan att anlägga byggrätter. I den första versionen däckades leden över endast med byggrätter.

Bild: Den ursprungliga anläggningen, innan man började prata om det som en park. Se området till vänster om huvudbron.

Då tar vi klaganden hänsvisning till allmänintresset för "trygghet": "Enligt stadens bedömning utgör de föreslagna byggnaderna i sitt sammanhang med parken ett starkt allmänt intresse genom att en god och trygg stadsmiljö och en attraktiv park skapas".

"Byggnaderna med café och restaurangverksamhet i de lägre planen är av central betydelse för att skapa en trygg stadsmiljö i östra delarna av detaljplaneområdet, i parken och längst med kajerna".

Sid 27 (7) deras inlaga. .

"fokus på att skapa liv dygnet runt" ÖP 2010, Sid 50 PROMENADSTADEN Översiktsplan för Stockholm.

På sidan 13 (27) i klagandens inlaga antyder de att särskilt kvinnor skulle vara rädda att vistas vid Slussen nattetid, utan att hänvisa till något konkret undersökningsresultat angående detta.

Därefter hänvisar de till en handbok i Trygghet Botrygg05 framtagen i samarbete mellan polisen, KTH och Chalmers.

Handboken kan laddas ned på http://www. botryggt.se/download.asp? download=ARCHIVE%2Fportalen%2Ezip (zipfil som innehåller olika delar).

Handboken är sponsrad av Svenska byggbranschens utvecklingsfond. De största anslagssökarna är ett antal stora byggbolag. (under fliken sponsorer, botrygg.se).

Dessa har ett ekonomiskt egenintresse av stadsförtätning. Den ekonomiskt lönsammare marken finns inne i stan där det redan är bebyggt.

"Situationell prevention" är en term inom brottsförebyggande.

Det handlar om att planera för att undvika situationer som inbjuder till brott.

Detta sammanförs i handboken på vissa ställen med påståenden om att stadsförtätning skulle öka upplevd trygghet.

Men det finns i handboken inga argument för samband mellan upplevd trygghet och faktisk brottsfrekvens. Tvärtom skriver man i handboken (i delen A1_teorier_principer.pdf) att några sådana samband inte existerar.

Inte heller hänvisar handboken till några empiriska belägg för att upplevd trygghet - det nya begrepp man introducerar, skulle öka i och med stadsförtätning.

Observera att klaganden här avviker från de allmänna intressen som enligt PBL kan prövas.

De ordalydelser i PBL som skulle kunna kopplas till begreppet "trygghet" är : § 1 De boendes säkerhet. § 3 En från social synpunkt god livsmiljö.

Det är dock tydligt att man i PBL avser prevention av brott och olyckor -inte det suddiga begreppet upplevd trygghet som introduceras i handboken och vars påstådda samband med förtätning ej är empiriskt bevisat.

Polisens egen brottsstatistik på de mest brottsutsatta platserna motbevisar effektivt påståendet om att förtätning, kommersialisering och sena öppettider skulle leda till faktisk ökad säkerhet.

Stureplan, Stockholms farligaste plats

Källa: DN som i samarbete med polisen har räknat antal utomhusbrott på olika platser i Stockholm. Artikeln hämtas på: http://www.dn.se/sthlm/har-arstockholms-farligaste-platser/

Enligt polisen så sker det flest utomhusbrott i områden där många människor rör sig sent ute på grund av samtida sena stängningstider.

De flesta utomhusbrott sker i samband med alkohol och de flesta förövare såväl som offer är män.

Se tidigare hänvisad artikel, DN. hämtas: http://www.dn.se/sthlm/har-ar-stockholms-farligaste-platser/

Visst vore det trevligt med en välvårdad miljö vid Slussen.

Upprustad och upplyst. Gärna mer publika verksamheter dagtid också.

Men detta kan genomföras lika bra inom gällande detaljplan.

Bildkälla: Stadsmuseet, Slussen på 30-talet.

Oavsett om klaganden skulle ha rätt i att det funnes allmänna intressen som motiverar detaljplanen -vilket vi med föregående resonemang menar att vi visat vara falskt och bestrider- så ska ett riksintresse alltid väga tyngre när man väger motstående intressen mot varandra, eftersom riksintresset anses vara ett övergripande intresse. (se Bitte Libergs bildpresentation med laghänvisning).

De två expertvittnen som advokat Bexhed hörde menar att själva Slussens trafikapparat är en värdekärna i riksintresset, och att man inte kan ta bort den utan påtaglig skada på riksintresset.

Att man skulle kunna påtagligt skada ett lokalt riksintresse med hänvisning till att det finns annan bebyggelse från samma tid inom riksintresset som helhet menar det vittnet som var med och skrev lagen är en hårresande tolkning av lagen. Se artikel i Svd: http://www.svd.se/kultur/svidande-kritik-mot-hanteringen-av-kulturvarden-vidslussen_8213998.svd

Ann-Charlotte Backlund, länsantikvarie på Stadsmuseet vittnade till klagandens fördel och menade att att kunna avläsa årsringarna var en del av värdekärnan och att den finns kvar på platsen även om trafikapparaten från 1935 rivs, och man bygger för de historiska husen. "de tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten".

Ur Riksantikvarieämbetets riktlinjer om vad som särskilt bör beaktas gällande riksintresset Stockholms innerstad (Raä dnr 5825/87).

Men att man i framtiden, om planen byggs, kan avl채sa 책rsringarna bestrider vi och 채ven Bitte Liberg i sitt bildspel.

Att kunna avläsa årsringarna innebär till exempel att kunna stå i gamla stan (äldsta bebyggelsen) och titta mot Södermalm som är yngre men ändå historisk bebyggelse.

Vad ser man då i den nya detaljplanen?

Den nya anläggningen och de nya byggrätterna skymmer de historiska husen på plats. Årsringarna är inte avläsbara på samma vis som tidigare genom att den historiska kontinuiteten mellan gamla stan och Södermalm slås sönder. Bild: illustration från planet11.se

Det kan konstateras att kommunen, trots kritik och eget medgivande om brister i bildmaterialet efter den första utställningen (som de lovade åtgärda) har släppt få korrekta bilder av hur det kommer att se ut i den nya detaljplanen.

Länsantikvarien Ann-Charlotte Backlund har alltså haft ett ganska magert underlag till att få en uppfattning om hur den nya anläggningen kommer att se ut från olika utsiktspunkter och hur de nya husen skymmer.

"Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk eller historiska personer.”

Raä dnr 5825/87 om vad som särskilt bör beaktas i riksintresset.

William- Olsson, konstruktören av Slussen hade stöd från en av de mest inflytesrika arkitekterna och formgivarna under 1900-talet, Le Corbusier.

Denne förvarade en skiss av trafikapparaten i sitt arkiv och uttalade sig om att konstruktionen var ett mästerverk.

Trafikapparaten har således anknytning till en historisk person, vilket ska särkilt beaktas enligt Riksantikvarieämbetet.

Men Ann-Charlotte Backlund tycks inte lägga någon vikt vid detta.

Den nuvarande utformningen av Slussen har även anknytning till mängder av konstnärliga verk av både äldre och nyare slag, något som särskilt ska beaktas enligt Raä.

Konstakademien höll tidigare en hel utställning med Slussenmotiv.

Sven X.et Erixsons "Tidsbild" fr책n 1937, visar Bl책 Bodarna.

En av m책nga bilder i utst채llningen med konst som avbildar Slussen. .

Inte heller denna aspekt tycks Ann-Charlotte Backlund beakta, trots riksantikvariets riktlinjer.

"Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång"

Raä dnr 5825/87 om vad som särskilt bör beaktas i riksintresset.

I samrådsprocessen framkom ett mycket starkt intresse för utsikter och öppenhet.

82% respektive 38% hade synpunkter på dessa.

Kommunen är inte juridiskt skyldig att ta hänsyn till synpunkter i samrådet, men ska enligt lagen ta hänsyn till riksintresset som ska väga tyngre än andra intressen och där ingår viktiga utsiktpunkter och vyer.

Hur tar den ifrågavarande detaljplanen hänsyn till "vyerna från viktiga utsiktspunkter och blickfång"?

Ur broschyren "Ett Stockholm i v채rldsklass".

Husen i verkligheten.

Ur broschyren ett Stockholm i v채rldsklass.

Ur bros chyre n "Ett Stoc khol mi v채rld sklas s

Ur broschyren "Ett Stockholm i v채rldsklass".

Husen i verkligheten. Skymmer den historiska bebyggelsen och försvårar avläsning av stadens synliga byggnadshistoriaårsringarna.

Utsikten frรฅn Rysstorget mot Saltsjรถn i dag

Vyn mot Saltsjรถn fรถrsvinner i framtiden genom bebyggelse framfรถr KF- och Glashuset om nya Slussen byggs.

I dag ser turisterna en bit av Mälaren från IKatarinavägen, dag ser turisterna endess bit avkustlinje Mälarenmed frånde samt Katarinavägen, historiska husen.

Platsens symboliska läge mellan Östersjön och samt dess med de historiska husen.

Mälaren ärkustlinje uppenbar!

Platsens symboliska mellan Östersjön och Mälaren Stockholm Beauty onläge WaterNordens Venedig är uppenbar! Stockholm Beauty on Water- Nordens Venedig.

Men den allra viktigaste utsikten är den från Fjällgatan. Därifrån ser man Mälaren ännu bättre än från Katarinavägen, som var en av punkterna på synen. Vyn vid Fjällgatan har flera tusen dagliga besökare och åskådare.

(Källa: SR: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4606091).

I brochyren till bussturen "Hop on, hop off" som säljs på kryssningsbåtarna så är "Fjällgatan Scenic view" (Fjällgatan, Scenisk vy) beskriven så här:

"Fjällgatan, Scenisk Vy Antagligen en av de mest spekakulära panorama-vyerna i Stockholm".

Engelska:

"Fjällgatan Scenic View.

Probably one of the most spectacular panoramic views in Stockholm".

Ur reklambroschyrens för Hop-on Hop-off:s turistbussbussar.

Vid Slussen finns två riksintressen som påverkas av detaljplanen: 1. Riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad.

2. Riksintresset Stockholms hamnar.

Mina huvudmän åberopar även riksintresset Stockholms hamnar.

Vi hävdar att det påtagligt skadar riksintresset Stockholms hamnar att kryssningsturismen under fyra år inte kommer att komma upp till Fjällgatan. Panoramautsikten är ett dragplåster för att turisterna ska vilja köpa turen "Hop-onhop off".

Dessutom skadas vyn och därmed Stockholms hamnars drift förevigt i och med att man bygger för Mälaren med hus.

Hamnar som är inräknade i riksintresset: "Stadsgårdskajen, Masthamnen och Skeppsbron" ../ används i huvudsak för internationell passageraroch kryssningstrafik.

Skeppsbrokajen används i huvudsak för det mindre tonnaget medan Stadsgården och Masthamnen används för flertalet av de mycket stora kryssningsfartyg som besöker Stockholm varje år."

Sid 23 i Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om riksintresset Stockholms hamn. Hämtas: http://www. lansstyrelsen. se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2005/rapport-2005-17. pdf

"När det ska prövas om en åtgärd kan påverka ett riksintresse negativt, har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inom området av riksintresse eller utanför området.

Det är själva påverkan på funktionen hamn som är avgörande för bedömningen. " Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn,

"..hänsyn måste tas till hamnens drift och framtida utveckling vid planläggning."

Ur Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om riksintresset Stockholms hamn, sid 26.

Behandling i planprocessen Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska områden som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 46.

"I prop. 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m. vars bestämmelser har överförts till miljöbalken, uttalas (sid. 167) följande: ”Bestämmelserna tar således sikte inte bara på att mark skall reserveras för anläggningarna.

Markreservationerna skall även innebära krav på hänsyn från andra verksamheter, så att anläggningarna också kan brukas på ett rationellt sätt. " Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 46.

Kriterier för att utväljas som hamn av riksintresse: Hamn eller hamndel som har speciellt goda lägesbundna naturresurser.

Hamn eller hamndel som försörjer eller samverkar med annan anläggning av riksintresse.

Hamn eller hamndel som hanterar speciella produkter där inga likvärdiga alternativ finns och som ligger väl till i förhållande till den marknad som de betjänar.

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 10.

"Bestämmelserna om riksintressen för anläggningar för kommunikationer finns i 3 kap 8 § miljöbalken. Av denna paragraf framgår att ”Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för kommunikationer, ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar”.

Enligt lagens förarbeten kan det gälla sådana lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande och som därför gör vissa mark- och vattenområden särskilt lämpade för sådana anläggningar. " Ur Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 21.

Utsikten på Fjällgatan är en lägesbunden naturresurs för kryssningstrafiken.

Den utgör en speciell produkt där inga likvärdiga alternativ finns och hamnen ligger väl till i förhållande till den marknad som de betjänar.

Kryssningstrafiken samverkar dessutom med Slussen som värdekärna i riksintresset Stockhlms innerstad- en annan anläggning av riksintresse - då Slussen är ett turistmål.

I MKB:erna återfinns inga utredningar om hur kryssningsturismen, alltså riksintresset Stockholms hamnar, påverkas av att turisterna under flera år förlorar möjligheten att åka förbi Södermalms och Slussens sevärdheter, samt hur den nya detaljplanen förevigt skadar den publikdragande panoramavyn vid Fjällgatan, trafikapparaten och fornlämningarna som alla är av intresse för turismen.

Den enda utredningen som berör hamnarna i någon mån jag hittat är denna: http://www.structor. se/slussen/Ansokningshandlingar/Sjofart_och_hamnar.pdf

Även här är det Länsstyrelsen som ska gripa in om riksintresset Stockholms hamnar påtagligt skadas.

Stockholms hamnar själva kan överklaga som enskild, men återfinns inte så vitt jag ser som part i någon juridisk process angående detaljplanen.

De har dock skickat en remiss där de påtalar att just transportföhållandena runt kryssningstrafiken inte är tillfredställande lösta.

Hämtas här: http://www.stockholmshamnar.se/Documents/Remisser/Remisser% 202012/2012-00054_C30_svarparemiss.pdf

Så vitt vi känner till är inte deras klagomål lösta.

Trots att driften runt kryssningsfartygen på Slussen är av riksintresse och ska ges överordnad betydelse.

En ombyggnad bör varken tillåtas skada kryssningsturismen eller förstöra utsikten.

Två riksintressen: riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad samt riksintresset Stockholms hamnar samverkar vid Fjällgatan.

Vi yrkar att detta är grund att upphäva detaljplanen.

Turistguiden berättar Nu över till turistguiden Annika Rosén

Annika Rosén, auktoriserad guide

Jag bifogar hennes beskrivning av hur detaljplanen påverkar turismen mot slutet av pdf:en.

Dessutom:

Miljöbalkens kapitel 4 § 2 :

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: //.. (lista på uppräknade platser, "Mälaren med öar och strandområden" är en).

Slussen är en brokonstruktion mellan Mälaren och Saltsjön.

Som en sådan bör den kunna definieras som strandområde till Mälaren.

Faktumet att klaganden i hög grad hänvisar till hissar för att ta sig igenom anläggningen motverkar det särskilt påbjudna hänsynen för det rörliga friluftslivets intressen i Miljöbalken.

I den framtida anläggningen försvårar man möjligheten att på ett bekvämt sätt ta sig fram till fots genom området. Detta vill vi också ska vägas in i den samlade bedömningen.

Fler skäl att låta detaljplanen vara upphäven: 1. Ej ännu utrett om uppgörelsen med Atrium Ljungberg är laglig. De kan trots uppgörelsen komma att drabbas enskilt.

2. Anknytningar försämras i den nya trafikapparaten, samt en outredd risk med "okonventionell" trevägskorsning i tunnel.

I : Slussen, fördjupnings PM- trafik från Tyréns framgår att vänstersvängen från broslitsen mot Munkbron för Nacka trafiken togs bort (s.25 i PM) därför att signalkorsningen annars befanns bli för komplicerad.

Att trafik från Nacka i framtiden inte kommer att kunna svänga vänster mot Munkbron är en försämring i anknytning i jämförelse med i dagsläget. Trafiken hänvisas i stället till bland annat Skeppsbron.

Ökning av trafiken på Skeppsbron står i konflikt med vision 2030, styrdokument för stadsutvecklingen som antogs 2007 där visionen är att : ”Stadens kajer är tillgängliga och sjuder av folkliv”.

Och: "Skeppsbron ska omvandlas till ett ” sammanhängande och levande gångstråk.”

Dessutom har det framkommit i målet att Skeppsbron är känslig för trafik.

Ur fördjupnings PM-trafik från Tyréns sid 25: ”Stadsgårdsleden kommer att behöva studeras omsorgsfullt vid kommande detaljprojektering med tanke på den okonventionella lösning som en signalreglerad trevägskorsning i tunnel utgör.”

Flera fördjupnings-PM, såväl trafik som risk m.m. laddas ned på: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/omprojektet/Beslut-och-handlingar/Detaljplan-Slussen/

Inte bara en signalreglerad trevägskorsning i tunnel under jord.

De två vägarna kommer även upp från ett nedre plan efter ett skymmande backkrön med 5% lutning och möter den tredje som kommer ovanifrån med 5 % lutning.

(Framgår av planhandlingarna).

I Fördjupat Risk-PM från FSD identifieras konsekvensnivån vid en olycka i denna tunnel som risk för katastrofal konsekvens, vilket definieras som risk för fler än 5 döda.

Man har ett särskilt säkerhetspaket för olyckor här som ska genomföras när tunneln byggs Men frågan är om man alls kommer anse tunneln tillräckligt säker?

Om tunneln inte kan tas i bruk kommer viktiga trafik-anknytningar inte att fungera.

Det borde utredas innan man börjar bygga.

Bryter annars mot 2 Kap. 2 § ÄPBL om att kommunen vid planläggning är skyldig att främja långsiktig hushållning med mark, vatten, energi och råvaror.

Det har begåtts ett formellt fel i processen, vilket i sig är grund för att upphäva detaljplanen.

Ur PBL, 5 kap. förfarandet m.m.

24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå 1. var planområdet ligger, 2. om förslaget avviker från översiktsplanen, 3. i vilken utsträckning mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§, 4. var utställningen äger rum, 5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas, 6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

ÖP 99 var den översiktsplan som fortfarande gällde när kungörelsen gjordes.

I den står "Trafikapparaten från 1931-34 är med sitt klöverbladssystem en för sin ursprungliga uppgift funktionell konstruktion som blivit internationellt känd".

På sidan 148 i ÖP 99 anges att det är stadsmuseets karta (publicerat 1995) som gäller angående särskilt värdefulla byggnader/anläggningar.

Enligt den nya detaljplanen ska trafikapparaten från 30-talet tas bort.

Således en avvikelse i jämförelse med ÖP 99 där den beskrivs som ett kulturhistoriskt värde motsvarande byggnadsminne, och enligt tillhörande karta är blåklassad.

Den nya trafikapparaten motsvarar knappast fodringar på byggnadsminne. Den blåa färgen och 30-talsanläggningen försvinner enligt detaljplanen.

Ur MKB:n

Med tanke på att det faktiskt står i bildtexten, se föregående sida, att trafikapparaten är skrafferad så var det egentligen konstigt att stadsadvokat Eva Grahnbom bad om ursäkt för det och sa att den var "felaktig".

Det var ju inget misstag.

I det fall Stadsmuseet överhuvudtaget har blivit ombedda att värdera framtidens Slussen i kulturhistoriskt hänseende på kartan, har de tydligen valt att inte medverka.

Stadsmuseet har ändrat klassificeringen för detaljplane-området.

Den är nu skärpt eftersom även Kolingsborg nu klassats som grön och hela området klassats som värdefull helhetsmiljö.

Zoomingsbar karta finns på nätet, hämtas här: http://kartor.stockholm. se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html

Slussens nuvarande kulturhistoriska klassificering

Hur detta ska tolkas är en öppen fråga.

Men den enda bebyggelse som finns i området är dels trafikapparaten, dels Kolingsborg.

Så är området nu klassat som synnerligen värdefull helhetsmiljö/bebyggelseområde borde nog Kolingsborg ingå där nu.

Trafikapparaten, som tidigare var markerad som en ensam blå kulturhistoriskt värdefull fastighet kan ju inte skapa ett bebyggelseområde ensam.

Plan- och bygglag (1987:10) Kap 3. Krav på byggnader m.m.

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

Länsstyrelsens bedömning att det är godkänt att ta bort den gamla anläggningen grundar sig på ett förmodande att det inte går att behålla kulturvärdena på grund av den tekniska statusen i anläggningen (se deras dom sid 28 (35).

Det vidhåller de i målets första dom.

I dag har vi ett bevarandeförslag: Plan B som räknat på vad en restaurering skulle innebära och hur den konkret skulle kunna genomföras.

En hel del tyder på att anläggningen inte är så illa åtgången som man hävdar.

Och om så skulle vara så skriver Stadsmuseet att det värdefulla består av själva utformningen, material-autenticitet skulle inte krävas.

Det finns enligt vad vi erfar inte n책gon bra urs채kt att inte bevara utformningen och anl채ggningen.

Men hur värdefull och unik Slussen egentligen är skulle kunna bli mycket mera belyst.

Den skulle inte bara kunna vara ett byggnadsminne, utan även ett världsarv på Unescos världsarvslista.

Vi kommer framöver att komplettera med texter och intyg från viktiga personer som visar detta.

I det fall det läggs någon vikt vid folkopinionen i den juridiska processen kan det också vara bra att känna till följande:

Det finns en facebookgrupp om att rädda Slussen med strax under 4000 medlemmar, och flera andra fan-grupper för Slussen med hundratalet medlemmar.

Det skrivs regelbundet insändare om att bevara Slussen, och föreningen Bevara Slussen finns.

Det finns ett upprop med 7000 namnunderskifter. I skrivande stund även ett för musikklubben Debaser som hotas vräkas i September på grund av planen, som på kort tid fått 8000 namn.

Slussen 채r popul채r i folkopinionen.

Uppropet och facebookgruppen nås från den här webbadressen: www.slussensframtid.se Där finns också brev från privatpersoner: Stockholmare, utlandsvenskar och människor från hela landet om den förestående detaljplanen och nuvarande Slussen.

Mina huvudmän kommer att få genomgå betydande olägenhet under byggtiden.

Allt är motiverad med att Slussen är i dåligt skick, men det finns alternativ till förnyelse.

De stora skillnaderna mellan kommunens förslag och ett av renoveringsalternativen, när det gäller byggtid och volymer av bortfraktade och tillförda massor framgår av mitt och advokat Bexheds första yttrande.

PBL: 3 kap. Krav på byggnader m.m.

15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, 2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,

Finns ett alternativ där man slipper denna omfattande nybyggnation borde det vara att föredra. Att boende måste evakueras på grund av stomljud enligt informationsbroschyrer i utställningen motiveras med att nya Slussen är enda ombyggnadsalternativet, vilket det inte är.

Slussen blir en bullrig bygggrop i minst 8 år, vilket är en betydande olägenhet för mina huvudmän utan att det egentligen är nödvändigt.

Kommunen garanterar inte helt att inte luftburet buller överskrider riktvärden för byggbuller inomhus samt medger att riktvärden för byggbuller när det gäller stomljuden kommer att överskridas eftersom de inte går att åtgärda.

De som behöver kommer att få evakueras.

Ur mina huvudmäns perspektiv som enskilda är ett skonsammare renoveringsalternativ att föredra.

Således föreligger även ett enskilt intresse av att upphäva detaljplanen.

NYTT KAPITEL: TILLGÄNGLIGHETEN I NYA SLUSSEN

Tillgängligheten i nya Slussen PBL: 3 kap. Krav på byggnader m.m.

15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, 2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer, 3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer, 4. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon till och från bebyggelsen på tomten, 5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 § andra stycket alltid tilllämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning.

Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 § första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146).

Nedan: Ur ALM, laddas ned på http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/ALM/

2 § Föreskrifterna gäller – när en allmän plats iordningställs, – när ett område för andra anläggningar än byggnader iordningställs.

1 Jfr prop. 2000/01:48, bet 2000/01:BoU5, rskr. 2000/01:155. BFS 2004:15 ALM 1 2 Med iordningställande avses i dessa föreskrifter nyanläggning.

De allmänna råden 3 § De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna.

De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar.

Utformning § 7 Gångytor 7 § Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Gångytor skall vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor skall särskilda ledstråk finnas Allmänt råd Exempel på gångytor kan vara gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser.

Exempel på öppna ytor kan vara torg och parkeringsplatser.

Gångytor bör utformas utan nivåskillnader.

Asfalt, betongmarkplattor och släta stenhällar är exempel på lämpliga material. I naturmiljö kan stenmjöl som vattnats för att bli hårt vara ett lämpligt material. I grusytor kan fasta gångytor iordningställas genom ytbehandling.

En gångyta bör a) vara så horisontell som möjligt – eftersom en längslutning brantare än 1:50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga, b) inte luta mer än 1:50 i sidled,

Kommentar: 1:50= 2% . Nya Slussens huvudbro lutar 5, 7 %, och lutar mer än dagens. Detaljplanen nyanlägger otillgängliga offentliga platser.

Tillgänglighetsexperten berättar Nu över till arkitekten och tillgänglighetsexperten Eva Björklund!

Hennes inlaga med hennes CV och kritik av stadens tillgänglighetsredovisning epostades den 14 juni till Svea hovrätt.

Se denna!

Stora delar av Ryssgården ljudförorenas till följd av detaljplanen, vilket bryter mot ÄPBL kap 2, § 3.

"Noden mellan Katarinavägen och Hornsgatan är problematisk ur ljudsynpunkt med höga ljudnivåer (upp till 75 dB(A). Torghandel, uteservering med mera är därför inte lämpliga nära denna nod, utan dessa funktioner bör förläggas närmare Ryssgårdens sydvästra hörn där ljudnivån är betydligt lägre (55-60 dB(A)." ur MKB:n sid 84.

E-post från akustikern Olle Markstedt: "Man tycks jämföra dagsläget med ett Nya Slussen där man har skärmat av Hornsgatans förlängning med höga bullerskärmar. Det kommer aldrig att vara aktuellt med sådana bulleråtgärder. Jag skulle uppskatta att ljudnivån på Ryssgården blir 5 - 10 dB(A) högre än idag beroende på att vägen kommer att dras närmare. ” Enligt Olle Markstedt innebär sex decibels ökning en tvåfaldig dubblering av trafikbullret (telefonsamtal 2013-05-13).

"Om två lika starka ljudkällor läggs ihop ökar ljudnivån med cirka 3 dB. Två ljudkällor på 30 dB ger således en total ljudnivå på 33 dB. Om exempelvis trafikmängden på en väg fördubblas eller halveras ger det en ökning respektive minskning av den ekvivalenta ljudnivån med 3 dB." Källa Socialstyrelsen, sid 19, hämtas: http://www.socialstyrelsen. se/lists/artikelkatalog/attachments/8582/2008-101-4_20081015.pdf

"En ökning med 8- 10 dB uppfattas av örat som en fördubbling av ljudstyrkan."

Källa:Boverket, sista stycket, hämtas http://www.boverket.se/planera/planeringsfragor/buller/vadar-ljud-och-buller/

"Ryssgården som i dag är rätt fredad blir med Nya Slussens trafiklösning helt bullerförorenad".

Akustiker Olle Markstedt.

Om anläggningen gör ett viktigt torg bullrigare bryter detta uppenbarligen mot ÄPBL kap 2: Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. § 3, punkt 4 om att buller ska förebyggas.

Bakgrundsinformation och h채nvisningar:

Finns det ett brett intresse bland politiker av att fÜrtäta pü Slussen?

Nej. Detaljplanen antogs med siffrorna:

51-48.

Nästan lika många politiker som ville genomföra planen ville inte det.

Källa om röstsiffrorna, se exempelvis Svd http://www.svd. se/nyheter/inrikes/beslut-om-nya-slussen-klubbat_6704693.svd

Politikerna var skiljaktiga om att överklaga Mark- och miljödomstolens beslut Till exempel anför Elin Olsson, MP på ett sammanträde (enligt protokoll från exploateringsnämden 2013-14-18, § 24) att det för närvarande finns ett stort överskott på lokaler i Stockholms innerstad och att det "torde vara en överdrift att målet att göra Slussen till en trygg och attraktiv del av Stockholm äventyras om husen framför glashuset inte byggs".

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket Ur regeringsformens inledande stycke, statsskickets grunder.

Allmänheten/folket som politikerna representerar då?

Har de uttryckt intresse för förtätning på Slussen eller genomförandet av detaljplanen?

NY MÄTNING FRÅN NOVUS Endast 19% av 1000 tillfrågade Stockholmare vill ha nya Slussen Endast 24% av alliansväljarna vill ha nya Slussen.

Endast 15% av oppositionens sympatisörer vill ha den Se pressmeddelande om hela undersökningen på sista sidan i denna PDF.

Allmänheten: Utsikten är viktig, måste finnas kvar!

82%

Öppenheten på Slussen är också viktig! 38%

Siffror hämtade ur stadens officiella samrådsredogörelse, Sid 20, laddas ned på: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/omprojektet/Beslut-och-handlingar/Detaljplan-Slussen/.

Projektets förespråkare: "Stadsgårdskajen/..beräknas få en bullernivå på 55-60 dB (A)/...

"Detta skapar förutsättningar för att använda denna del av området för vistelseytor".

(Deras inlaga sid 12 (27) första stycket).

". .den beräknade ljudnivån i parken är 55-60 dB(A)."

(MKB 2011 sid 84).

Riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.

55 DbA bör inte överskridas utomhus vid fasad.

Källa: Hämtad på SL.se http://sl.se/PageFiles/18227/Riktlinjer%20buller.pdf

Från och med 55 dB(A) får man anstränga rösten för att höra varandra.

"Vid ett normalt samtal människor emellan uppgår ljudnivån från talet till ca 60 dB(A). Vägtrafikbuller maskerar talet när de ekvivalenta ljudnivåerna är högre än 5 dB(A)-enheter under talljudnivån vid mottagarens öron, d.v.s. i detta fall 55 dB(A).

Detta innebär att när ljudnivåerna från trafikbuller är högre än 55 dB(A) vid Slussens mötesplatser behöver de samtalande individerna, p.g.a. trafikbullrets talmaskeringseffekter, anstränga rösten för att höra varandra. För personer med hörselnedsättning är problemet än mer påtagligt."

Ur MKB, 2011 sid 75- 76.

Ur: MKB, 2011, sid 76

Vägbuller från omgivande motorled är 65-70 dBA enligt sid 81 MKB, 2011.

Det blir alltså max 45-50 tillbörlig dBA enligt Naturvårdsverkets rekommendationer.

Rekommendationerna återfinns på: http://www.naturvardsverket. se/Documents/publikationer/620-5439-2.pdf

Kommentar: MKB:n hänvisar till en utredning från Naturvårdsverket där man rekommenderar riktvärdet 45-50 decibel i parker. Dessutom finns en tidigare uppgift på riktvärden för rekreationsområden i tätorter, som är 55 decibel.

Källa: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningamnesvis/Buller/Buller-fran-vagar-och-jarnvagar/

I kommunens inlaga står det att Naturvårdsverkets riktlinjer är att bullret helst inte ska överskrida 50 decibel (sid 12 (27).

De som skrivit MKB:n och inlagan är således medvetna om att ljudnivån i parken blir avsevärt högre än vad Naturvårdsverket rekommenderar, samt även överskrider riktvärdet för rekreationsområden i tätort.

Pressmeddelande 2013-06-05:

Ny Novus-mätning: Stockholmarna säger nej till ”Nya Slussen” – 60 procent föredrar alternativ lösning.

En ny mätning från Novus visar att endast 19 procent föredrar Stockholms Stads förslag till ersättning av Slussen (”Nya Slussen”).

60 procent föredrar istället att man river Slussen och bygger upp den ungefär som den ser ut som idag, och använder de pengar som sparas till att bygga ut tunnelbanan, exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden.

Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen har låtit Novus undersöka hur stockholmarna ställer sig till ”Nya Slussen” och till en billigare lösning som innebär att man river och bygger upp slussen med ungefär samma utseende och funktion som idag.

Endast 19 procent av de svarande ville helst ha ”Nya Slussen” medan 60 procent föredrar att riva Slussen och bygga upp den ungefär som idag, och att mellanskillnaden istället används för att bygga ut tunnelbanan.

Novus-mätningen visar att det bland sympatisörerna till Allianspartierna är 24 procent som föredrar ”Nya Slussen” medan 54 procent i stället föredrar att riva och bygga upp ungefär som idag och använda de pengar som blir över till utbyggnad av tunnelbanan.

Bland väljare som sympatiserar med oppositionen är det endast 15 procent som föredrar ”Nya Slussen” medan 70 procent föredrar en alternativ lösning.

- Mätningen visar att de flesta Stockholmare söker en mindre påkostad lösning. Det är inte oväntat med tanke på att skillnaderna mellan alternativen är så tydliga. Fyra miljarder är mycket pengar för Stockholms skattebetalare, säger Ole Settergren, talesperson för Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen.

Om mätningen: Mätningen grundas på 1000 telefonintervjuer med personer i Stockholms Län och ha genomförts under perioden 27/5-3/6. Mätningen är finansierad med stöd av Fastighets AB Fiskargatan.

För ytterligare information vänligen kontakta: Ole Settergren, talesperson för Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen. Tel: 0730 222050; E-post:ole.settergren@gmail.com

Är Slussen i sig intressant för turisterna?

Ja, det är den. Den är en mötesplats för alla. Man kan beundra panoramat mot Gamla stan, den sinnrika klöverbladskonstruktionen. Man kan besöka Stadsmuseet och äta lunch i strömmingskiosken mitt i Ryssgården. Det är också nära till Djurgårdsfärjorna.

• Historiskt är den också intressant. Drottning Kristinas sluss 1642 löste transportproblemen Mälaren/Saltsjön. Den Slussen var gjord av trä,, smordes med smör och drevs av hästar.

• Christoffer Polhems sluss 1755.

• Nils Ericsons sluss 1850.

• Karl Johans sluss 1935.

När den nya Slusskarusellen invigdes 1935 hyllades den internationellt av bl a arkitekten Le Corbusier: ”Ni i Stockholm har skapat den moderna tidens första stora verk, trafikknuten Slussen.”

Man beundrade tekniken med klöverbladslösningen i planskilda korningar, vilken i ett slag löste problemet med timslånga köer från nord och syd.

Man beundrade också dess skönhet: Gångstråken (idag säger man galleria) med Blå bodarna, Gula och Gröna gångarna med dess blanka kakelväggar, glasväggar och stora glaskupol.

Allt detta är nu ett minne blott: glaskupolen har täckts över pga läckor och gångstråken har förslummats.

Hela konstruktionen sjunker och stålbalkar och pelare har måst sättas in till dryga kostnader för att inte allt ska rasa ihop. – Alla är alltså eniga om att en total rivning är nödvändig, men sedan återstår frågan HUR den ska byggas upp på nytt.

Vad betyder Katarinahissen för turismen?

Katarinahissen är ovärderlig som turistattraktion. Uppifrån kan man se halva stan och man når även restaurang Gondolen samt Mosebacke som sommartid erbjuder mycket för turisterna.

Hur kommer ombyggnaden av Slussen att påverka Stockholmsturismen?

Tyvärr mycket negativt om Katarinavägen stängs av i 4-­‐5 år. När kryssningsfartyg anländer till Frihamnen och Stadsgården, kan ibland upp till ett 40-­‐tal bussar stå och vänta på kajen för att köra en sightseeingtur. Låt oss ta ett exempel: Ett kryssningsfartyg anländer till Stadsgården. Då brukar man först åka upp på Fjällgatan för ett fotostopp.

Det finns bara en utväg därifrån – ner på Katarinavägen. Om den då är avstängd ner mot Slussen, måste man åka Folkungagatan och då kommer långa trafikköer att bildas med alla dessa bussar – inget som turister vill betala för. Alternativet är att slopa Fjällgatan, vår vackraste utsiktspunkt. Även bussarna från Frihamnen drabbas, för någon gång behöver man passera Slussen om man alls vill se Södermalm, där ju annat intressant finns, t ex Medborgarplatsen, Katolska Domkyrkan, moskén och Söder Mälarstrand.

Slussen Plan B skulle innebära att Katarinavägen hålls öppen även under ombyggnaden och då skulle inga problem uppstå.