Med fötterna på jorden
- gymnasieelever utforskar en kroppslig aspekt av religion och religiositet
Går det att nå djupa och värdefulla kunskaper i religionsämnet genom att låta eleverna tematiskt studera ett så smalt ämne som fötter och vad de kan betyda i olika religioner? Och hur kan detta göras utan att riskera att å ena sidan fastna i stereotypa föreställningar om en viss religion eller å andra sidan att det blir för stort och oöverskådligt för eleverna? Dessa utmaningar har Anna Graan och Karin Ageheim,
båda gymnasielärare i religionskunskap, tagit sig an genom att konstruera en frågedriven undervisning (FDU) som handlar om att undersöka “vad som är grejen” med fötter. I artikeln delar de med sig av sitt undervisningsupplägg och de lärdomar som de dragit på vägen, inte minst när det gäller den didaktiska utmaningen att göra urval och att våga välja bort.
3
Vi har märkt att våra elever ofta reagerar starkt på religiösa handlingar som involverar fötter. Det upplevs som konstigt, förnedrande och rent av äckligt. Detta har fått oss att vilja, tillsammans med eleverna, undersöka fötters betydelse i olika religiösa sammanhang. Vid efterforskningar kunde vi se att ämnet var relevant nog att studera djupare inom ramen för Religionskunskap 1. Vi fann till vår förvåning överväldigande mycket inom såväl urkunder och tradition som bland regler och nutida exempel. Med detta material som utgångspunkt valde vi att konstruera en frågedriven undervisning (FDU) med fokus på religiositet och kroppslighet, specifikt avgränsat till fötter och deras symboliska och rituella betydelse.
Temat är angeläget i relation till religionskunskapsämnet eftersom fötter kan studeras ur flera olika aspekter av religion – människosyn, symbolik, tolkning, etik, praktik, normer och status – samtidigt som det kan belysa en inre variation som finns i varje religiös tradition. Genom att rikta uppmärksamhet mot kroppen vill vi också lyfta fram en bred religionsförståelse som inte begränsas till av att religion huvudsakligen handlar om lärosatser och begrepp (se till exempel Kittelmann Flensner, 2015). Kroppslighet inkluderar en dimension av levd religion (se till exempel McGuire, 2008; Enstedt & Plank, 2018) och bidrar således till en vidgad förståelse av vad religion kan vara. Därför landade vi i att låta elever undersöka den enkla, men angelägna frågan: Vad är grejen med fötter? I artikeln kommer vi dels beskriva hur vi la upp undervisningen och vad vi ville belysa med respektive del i den, och dels dela med oss av några didaktiska slutsatser som vi har dragit, framförallt relaterade till lärarutmaningen att göra kloka urval.
Fötter väcker känslor
Undervisningsupplägget inleddes med det som på FDU-språk kallas iscensättning, vars syfte var att provocera fram känslor som fötter kan framkalla. Iscensättningen var tänkt att väcka elevernas intresse och nyfikenhet. För att eleverna skulle få en sekulär förståelse av fötter gick vi lärare barfota i klassrummet under den första lektionen. Detta väckte reaktioner och känslor
hos elever och på så sätt kunde vi tillsammans konstatera att fötter, vare sig det har med religion eller inte att göra, är något som berör och som det finns normer kring. Eleverna tittade sedan på bilder och lyssnade på Stil i P1 (”Fötter – fula och försummade, men allt mer fashionabla”). Till sist fick de ta del av ett Instagraminlägg av skådespelaren Viktor Åkerblom där det återigen framgår att nakna fötter kan ha en laddning, även för de som inte är religiösa. Åkerblom beskriver i sitt inlägg hur han råkade hamna barfota på en flygplats. Omgivningens reaktioner förbryllade Åkerblom. Kommentarsfältet var fullt av följarnas engagemang och eleverna fick läsa några av dessa. Med avstamp i detta förklarade vi för eleverna att vi nu tillsammans skulle lägga till olika religiösa perspektiv och utforska vad som är grejen med fötter. Åkerbloms upplevelse fick bli ett avstamp för FDU:n som sedan fokuserar på fötter i olika religioner. Den angelägna frågan ”Vad är grejen med fötter?” presenterades och eleverna fick veta att den skulle examineras parvis i form av ett radiosamtal.
Fötter som en symbol för status
Den första stödfrågan, ”Vilken betydelse kan fötter ha inom hinduism och buddhism?”, behandlar fötter som symbol för status. Här fick eleverna diskutera vad fötter symboliserar i relation till gudar, renhet, kast och synen på över- och underordning inom hinduism och buddhism. Eleverna studerade först ett bildspel från hinduiska och buddhistiska sammanhang där fötter och deras symbolik framträdde. Bilden av jätten Purusha undersöktes närmare tillsammans med läsning av myten om kasternas ursprung, ur Rigveda, där samhällsordningen motiveras med utgångspunkt i olika kroppsdelar, varav såklart fötter är en. Myten beskriver hur det högsta kastet och gudarna kommer ur jättens mun och det lägsta kastet kommer ur fötterna. Dessutom kopplas den vita färgen till det högsta kastet, medan svart står för de lågkastiga.
I nästa uppgift studerade eleverna en legend om en av Buddhas drömmar, där färgernas betydelse återkommer. Legenden berättar hur olikfärgade fåglar från fyra väderstreck slår sig ner vid Buddhas fötter. Inför fötternas helighet, blir alla fåglar vita, vilket då sym-
4
boliserar att de blir jämlika. Legenden kan tolkas som en illustration av Buddhas inställning till det hinduiska kastsystemet. Eleverna läste till sist en text om hinduisk fottvagning. Där fick de syn på likheter med andra religioner i fråga om status, renhet och orenhet, något som återkommer i de andra yngre religionerna i FDU:n.
Regler avseende fötter
I den andra stödfrågan, ”Hur kan regler runt fötter i Torah och Koranen tolkas?”, behandlar vi olika tolkningar av regler och föreskrifter kopplade till fötter. Texter och tolkningar gjorde eleverna uppmärksamma på inre variation inom både islam och judendom. Eleverna läste texten Bronskaret ur Torah. I texten framgår det tydligt hur viktigt det är med fottvagning innan inträde i templet: ”... annars kommer de att dö.”. Vi kompletterade detta med en fråga till judinnan Anna Nachman, som mejlledes gav sin tolkning av varför regeln inte längre efterföljs av judar. I artikeln
”Närmare Gud med rena fötter” (Lagerkrantz, SvD 2005-07-28), berättas det om muslimsk fottvagning och dess funktion. En hadith lyfter frågan om bara fötter och kvinnors nakenhet, vilket problematiseras på plattformen ”Fråga imamen” (fragaimamen.se). Där presenteras nämligen flera tolkningsmöjligheter: Enligt en tolkning är blottade fötter vackra och därför ett uttryck för nakenhet. Enligt en annan tolkning är de inte vackra och därför tillåtna att visa.
Normbrytande
Den tredje stödfrågan, ”Vilken betydelse kan fötter ha inom kristendom?”, belyser hur fötter kan förstås som ett uttryck för etiska ideal. Eleverna fick möta exempel på hur en normbrytande handling blir ett kristet ideal. Hierarkier problematiserades och jämlikhet lyftes fram som en dygd. Inledningsvis närstuderade och diskuterade vi ett konstverk föreställande Jesus som tvättar lärjungarnas fötter tillsammans med bibelcitat om fottvagning från Nya testamentet. Därefter högläste vi Joh. 13 och samtalade om det normbrytande i att
5
Stödfråga 2 (judendom och islam). Foto: Asim Bharwani. CC BY-NC-ND 2.0.
Stödfråga 3 (kristendom). Målning: Ford Madox Brown. Jesus washing Peter’s feet. Public Domain.
Stödfråga 1 (hinduism och buddhism). Foto: Poswiecie. CCC0.
handlingar med fötter
den gudomliga, det vill säga Jesus, tvättar människors fötter. Läsning i tvärgrupper följde. Två artiklar handlar om hur påven tvättar flyktingars respektive fångars fötter och en artikel berör kristen fottvagning som en feministisk handling. Alla tre handlingar har skärtorsdagens exempel som förebild. Ett nutida perspektiv på skärtorsdagens ritualer gavs i podcasten Präster med gäster (avsnitt 49: Präster möter påsken). Där samtalar två protestantiska präster om påskens rituella fottvätt och de delar sina tankar om en sådan rit. Med dessa nya perspektiv lät vi eleverna återvända till de bibelcitat som vi läste i början av lektionen med frågan: ”Hur kan vi förstå citaten nu?” I citaten beskrivs dels den traditionella ritualen där den underordnade tvättar den överordnades fötter (det vill säga tjänar honom) som ett uttryck för respekt och vördnad, dels kontrasten till detta i Matt 20:28, där Jesus ”har kommit för att tjäna”. Med de nya perspektiven om fottvagning som ett uttryck för ödmjukhet och jämlikhet kunde eleverna se detta som ytterligare exempel på fötters symbolik. De tre stödfrågorna med övningar och källor, gav eleverna ett rikt underlag för att besvara den angelägna frågan i den avslutande examinationen.
Några lärdomar för oss lärare
Och nu kommer vi till några av våra lärdomar. Utformandet av ovanstående FDU har nämligen inte varit en spikrak process; detta är den tredje versionen av samma studieområde. Anledningen till att vi ville omarbeta FDU:n var att eleverna inte kom så långt som vi hade önskat i sina svar på den angelägna frågan. I arbetet med att identifiera och åtgärda de delar som skapade problem använde vi det verktyg som i frågedriven undervisning kallas stresstest.
I stresstestet provade vi våra argumentationsstammar (det vill säga några korta påståenden som sammanfattar det som vi vill att eleverna ska kunna komma fram till genom arbetet med stödfrågorna) för att se vilket material som var relevant för frågeställningen. Behövdes alla stödfrågor? Fanns det förvirrande källmaterial
och uppgifter? När är det materialet som är felriktat och när är det eleverna som missförstår eller inte når målen? Stresstestet visade att stödfrågorna behövde omformuleras för att leda till det lärande som vi ville åstadkomma. När vi analyserade stödfrågorna tillsammans med elevernas svar och summativa uppgifter identifierade vi tre fallgropar:
För det första såg vi att materialet som vi till en början erbjudit eleverna var alltför omfattande. I vår ambition att undvika stereotypa beskrivningar överöste vi eleverna med källor och perspektiv. Omfånget ledde till att eleverna inte hann bearbeta materialet under lektionerna och stödfrågorna hann inte besvaras tillräckligt djuplodande. Istället blev diskussioner och svar svepande och ogrundade. Dilemmat delar vi sannolikt med många lärare: Vi var tvungna att rensa bort texter som visserligen var intressanta, men som missledde eleverna i arbetet. Omfattningen av det material som behandlar religion och fötter är förvånansvärt stort och det är lätt att förledas in i det som inom FDU-språket kallas ”innehållsfällan” (Swan et al., 2018).
För det andra blev elevernas svar obalanserade, med alltför stort fokus på sekulära fötter. Eleverna misstog sig på uppgiftens syfte och gick inte på djupet i de övriga frågorna, som berör religion. En förklaring till detta kan vara att det som var kopplat till religion var svårare och låg längre bort från våra elevers verklighet. Vi insåg att de formativa övningarna inte var tillräckligt tydliga för att hjälpa till att besvara stödfrågorna. Något som ytterligare bidrog till fokus på sekulära fötter skulle kunna vara formuleringen av den angelägna frågan, som i sin strävan att vara engagerande, kanske blev för vag?
För det tredje var den examinationsform som vi hade valt att göra, en ”podcast”, problematisk då vi märkte att tolkningen av vad en podcast är skiljer sig åt mellan elever och oss lärare. Olika referensramar gör att eleverna förefaller uppfatta formen som ett fritt och personligt samtal med vag anknytning till ämnet och utan stöd i källor. Eleverna använde således begrepp och källor slarvigt och utelämnade mycket av det väsentliga innehållet. Detta resulterade i ”tyckande” och ytliga iakttagelser, snarare än i den reflekterande och källnära analys som vi var ute efter med hela FDU:ns
6
valde att starta i sekulära fötter och elevernas egna känslor, reaktioner och normer runt fötter. Ett normbrytande inslag var att lärarna var barfota under lektionen, vilket få elever var oberörda av. Eleverna fick sedan studera bilder på både utsmyckade vackra och kanske mindre fräscha fötter, samt ta del av ett Instagraminlägg där skådespelaren Viktor Åkerblom beskriver sin barfotaupplevelse på en flygplats. De fick även (om de ville) ta av sig strumporna och kategorisera sina egna fötter. Poängen med det var att de skulle slås av osäkerhet kring de normer som råder: Måste jag ta av mig skorna för att ta reda på detta? Får man ta av sig skorna? Är det äckligt? I klassrummet fördes sedan ett samtal om de normer som omgärdar fötter och som blivit synliga genom det normbrytande inslaget. Genom iscensättningen uppmärksammas eleverna på hur fötter kan vara en sekulär symbol för exempelvis frihet, status, fattigdom och nakenhet, något som senare i undervisningen kopplas ihop med religiösa föreställningar och praktiker. Foto: Anna Graan. (t.v.) och elever i Karin Ageheims klassrum (t.h.)
övergripande fråga ”Vad är grejen med fötter?”. Vi sållade därför i källmaterialet och valde ut det som var mest relevant för att eleverna skulle kunna besvara stödfrågorna. Frågan om sekulära fötter togs bort för att betona de religiösa perspektiven. Eftersom det sekulära perspektivet ändå föreföll vara intressant för många elever, la vi till det i iscensättningen med avsikt att väcka nyfikenhet för momentet med någonting som är aktuellt och relaterbart.
I den omformulerade FDU:n använde eleverna källorna i större utsträckning än tidigare och de hänvisade till dem i sina inspelningar. Resonemangen hade sin grund i de faktiska exemplen som de arbetat med i klassrummet och inte i egna spekulationer. Utifrån detta drar vi slutsatsen att ökad handledning under lektionerna samt ännu tydligare och mer konkreta instruktioner var nödvändigt för att ge ett ökat lärande. Att vi dessutom inledde varje lektion med att påmin-
na om föregående lektions stödfråga och formativa övning, aktualiserade temat på nytt. I slutet av varje lektion upprepades dagens stödfråga och besvarades kort gemensamt i klassen.
För att hjälpa eleverna att hålla sig till den övergripande och angelägna frågan ”Vad är grejen med fötter?” och höja kvaliteten på deras slutuppgifter, utformade vi även en tydligare instruktion. I den omarbetade versionen av FDU:n förtydligade vi kraven på begrepps- och källanvändning i stödfrågorna. FDU:ns form inbjuder visserligen till att arbeta systematiskt, men vi märkte att eleverna behövde påminnas om det genom att återvända till blueprintens struktur och stödfrågornas innehåll. Eleverna fick stöttande arbetsredskap i form av en lista över de källor och begrepp som vi arbetat med och som de förväntades använda, helt eller delvis. De uppmanades också att göra ett radiosamtal istället för en podcast, med fotavsnittet i
7
I det frågedrivna undervisningsupplägget ”Vad är grejen med fötter?” ligger fokus på religiösa fötter men lärarna
Stil i P1 som förebild. Benämningen av uppgiften som ”radiosamtal” menar vi har betydelse för vilka krav eleverna uppfattar ställs på dem.
Elevers lärande
När vi tog del av elevernas inspelningar i den omarbetade summativa uppgiften visade eleverna större förståelse för fötters symbolik och därmed religion kopplat till kroppslighet än tidigare klasser. Deras samtal hölls samman av en röd tråd och klar begreppsförståelse. Eleverna hade bearbetat källorna i det förberedande arbetet i större utsträckning än tidigare och hänvisade till dem under samtalet, och var också noga med att inte dra slutsatser utan belägg. En grupp elever inledde samtalet: ”Vi som inte är religiösa tänker nog inte på vad våra reaktioner [kring fötter] handlar om, även om jag tror att många tankar vi har om fötter grundar sig i religion.” Senare fortsätter de: ”Jag har förstått det som att fötter [inom islam] inte nödvändigtvis är fula, men att de kan symbolisera våra synder. Samtidigt kan de uppfattas som så vackra hos kvinnor att de måste täckas, enligt den ena imamen.” Eleverna gav också uttryck för nyfikenhet då de ställde nya frågor som inte besvarades: ”Judiska och muslimska fötter, hänger de ihop?”
Resonemangen grundades i de faktiska exemplen som vi hade arbetat med i klassrummet och inte i elevernas egna spekulationer. Utifrån detta drar vi slutsatsen att mindre material, mer tid att bearbeta, ökad handledning under lektionerna samt ännu tydligare och mer konkreta instruktioner är viktigt för att bidra till ett ökat lärande Genom att återvända till och bearbeta vår FDU systematiskt, har vi kunnat se hur elevernas förståelse av ämnet har ökat och resultaten förbättrats. En insikt efter att ha arbetat med FDU som undervisningsmodell i flera omgångar, är att eleverna får ett användbart underlag för att kunna nyansera sina resonemang, när den angelägna frågan är nedbruten i tydligt riktade stödfrågor. Dessutom är det viktigt att eleverna vet exakt vilket material de ska utgå ifrån. Vi tolkar det som att tryggheten ligger i att läraren redan har valt och sorterat ut relevanta källor och att
elevernas arbetsinsats istället blir att bearbeta källorna och hjälpas åt att förstå dessa. Den strukturerade formen för FDU:n har även hjälpt oss lärare att identifiera och rätta till misstag i utformandet av momentet utan att vi har behövt ge upp temat helt, glädjande nog. Vi har också fått erfara att en FDU aldrig är färdig utan alltid går att omforma och förbättra.
Den här artikeln är tidigare publicerad i Religion och Livsfrågor 2022:4
Text:
Karin Ageheim - gymnasielärare i svenska och religion, Tumba Gymnasium
Anna Graan - gymnasielärare i religionskunskap och svenska, Thorildsplans gymnasium
Referenser
Enstedt, D &. Plank, K. (2018). Levd religion: det heliga i vardagen. Lund: Nordic Academic Press
Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious education in contemporary pluralistic Sweden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. H
McGuire, M.B. (2008). Lived religion: faith and practice in everyday life. New York: Oxford University Press.
Swan, K., Lee, J. & Grant, S.G. (2018). Inquiry design model: Building inquiries in social studies. Routledge.
Läs mer … om frågedriven undervisning och ladda ner denna och andra FDU:er på www.so-didaktik.se/natverkforfragedrivenundervisning
8
Syfte och centralt innehåll
Vad är grejen med fötter?
Syfte: I FDU:n arbetar eleverna med olika perspektiv och metoder för att studera religion ur olika perspektiv utifrån olika tolkningar inom och mellan religioner. Centralt innehåll:
* Världsreligionernas uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och omvärlden.
* Människosyn och gudsuppfattning inom och mellan religioner.
* Identiteter i förhållande till religion utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Iscensättning av den angelägna frågan
Stödfråga 1
Vilken betydelse kan fötter ha inom hinduism och buddhism?
Här får du söka religiösa samband genom att studera bilder, filmklipp och texter ur ett hinduistiskt och buddhistiskt perspektiv.
Med hjälp av materialet reflekterar du över möjliga svar på frågan.
Eleverna får reflektera över sin egen syn på fötter genom att samtala om bilder på både religiösa och sekulära fötter samt diskutera ett radioinslag. Vi tar del av Viktor Åkerbloms Instagraminlägg om att hamna barfota på en flygplats.
Stödfråga 2
Hur kan regler runt fötter i Torah och Koranen tolkas?
Du läser urkundstext ur Torah, Koranen och haditherna. Du tar också del av artiklar och samtalar med din partner om det lästa.
Närläsning av olika tolkningar för att kunna utreda frågan.
Stödfråga 3
Vilken betydelse kan fötter ha inom kristendom?
Den här lektionen intar du en kristen blick på fötter. Detta gör du med hjälp av evangelietext, artiklar och radio.
Med stöd i materialet arbetar du för att kunna hitta möjliga svar.
1. Hinduisk myt om ”Purusha (urmänniskan)” och buddhistisk legend om Buddhas födelse och dröm.
2. Artiklar, TV-program och blogg om fötter i hinduism och buddhism
(Se exakta källor på https://www. so-didaktik.se/vadargrejenmedfotter)
Summativ slutuppgift
Informerat handlande
1. Utdrag från Gamla testamentet och Koranen.
2.Artikel, mejlkonversation och hemsida där regler om fötter i judendom och islam diskuteras.
(Se exakta källor på https://www. so-didaktik.se/vadargrejenmedfotter)
1. Johannesevangeliet 13 och andra bibelcitat.
2. Radioprogram om fottvagning i gudstjänsten på Skärtorsdagen.
3. Artiklar om hur påven tvättar brottslingars fötter samt hur fottvagning används som normkritisk handling av kvinnor.
(Se exakta källor på https://www.so-didaktik.se/vadargrejenmedfotter)
Spela in ett radioprogram i par där ni reder ut frågan “Vad är grejen med fötter?” och belyser den ur olika perspektiv. Använd din begreppslista för att strukturera arbetet. Programmet ska vara cirka 15 minuter långt
Hur har du genom materialet utvecklat dina kunskaper om religion genom studiet av fötter?
Har din egen uppfattning om fötter förändrats och i så fall hur?
Ovan presenteras FDU:n med den angelägna frågan ”Vad är grejen med fötter?”. Om du vill ta del av en mer utförlig beskrivning med övningar, lektionsmaterial, källor och ämnesdidaktiska motiveringar så finns den tillgänglig på hemsidan www.so-didaktik.se. Klicka dig fram till Lektionsbank (FDU-upplägg) och ämnet Religionskunskap. Där hittar du denna FDU och flera andra. För att komma åt FDU:n i sin helhet behöver du registrera dig på hemsidan, vilket är väldigt enkelt och inte förknippat med några kostnader.
9
Formativ övningsuppgift Formativ övningsuppgift
Formativ övningsuppgift
Källor Källor Källor
