FOKUS
Bland arga fåglar och pingvindräkter Jag var den första generationen som dansade gamlas dans. Jag åkte, precis som många ivriga gör på fredagen, till min lokala frisör klockan nio. Jag hade redan lagt på den glittriga ögonskuggan och en gammal poncho värmde mina axlar ovanpå den figursydda klänningen. Det första uppträdandet gjordes nervöst för studerande och lärare. Jag minns att det var med breda leenden som våra grupphandledare betraktade deras trotsiga ”barn”, den nya generationen, dansa. På kvällen var det föräldrar och släkt som med fuktiga ögon tittade på oss. Att kunna se sina barn elegant prestera är lycka. Att kunna leva sig in i situationen med egna erfarenheter, gör det hela speciellt. Det samma kan appliceras om man har dansat den tre gånger, som Axel Liljeblad på sida 12. DE GAMLAS DANS är en finländsk tradition som vi gärna utmär-
ker oss med. Det samma kan sägas om teknikbranschen i Finland. Nokia var en av våra stoltheter, och är kanske ännu med tanke på nylanseringen av modellen 3310. En värdig utmanare är ändå spelindustrin. Den sysselsätter i dag kring 3000 personer, jämfört med 600 år 2003. Den skiljer sig från funktionella Nokia genom att enbart satsa på nöje, vare sig det gäller att bygga upp en stad eller skjuta ner gröna grisar. Mer kan du läsa på sida 10. Kunnandet kan utökas med webbens indiespelsläsning och studio Smockas inslag. MAGASINET DU HÅLLER I din hand är ändå inte ett nöjesmagasin.
Det behandlar allvarliga teman, såsom eutanasi. Den här veckan mottog riksdagen ett medborgarinitiativ för att legalisera eutanasi. Det är ett svårt ämne som är mycket mångfasetterad. Varför ska en person som är obotligt sjuk i nuläge behöva utvänta en smärtsam död? Samtidigt innebär en eutanasilag att vårdpersonalen i framtiden ska behöva avsluta ett liv, och vilket etiskt dilemma ställs de då inför? Vilka är riskerna för missbruk och vilka skyldigheter har vårdpersonal att göra en uppgift som de inte har lärt sig i sina studier och vetat då de valde yrke? SMOCKA 4/2017 ÄR GLAD och seriös. Livfull men också tung.
Den är precis som livet.
Anna Björkqvist Chefredaktör
4·2017 - 3