SMOCKA 3/2023

3 / 2023

Musikern och AI-kompositören E-sport Klimatpolitik  Pension

FRAMTID

DÅTID/SAMTID/

4 18

INNEHÅLL Hälsning

3

Är e-sport nya ishockeyn?

4

Opinion: Moderevolution

8

Housemusikens framtid

9

Kommer AI-musiken ta över?

10

Spådomar om framtiden

14

Människans väg mot rymden

16

Klimatkrisen och ny regering

18

Riksdagen utbildningsnivå

20

Opinion: När vet jag?

21

Pensionärsprat

22

Opinion: Språkets främmande hav

24

Smocka testar insekter

25

Quiz: Hej Siri

26

Seriestrip

27

22

Det som är intressant med livet är att man inte vet när man kommer få sitt svar.

Emelie Jugner om livsval, s. 21

Ansvarig utgivare Jenny Stenberg-Sirén Producent Adam Stefánsson Högnäs Redaktion Zina Degerman, Veronica Gillberg, Alice Gustafsson, Alexandra Heerman, Ida Holappa, Emelie Jungner, Mira Mansikkaniemi, Isac Norrgård, Evgeniia Shikhova, Venla Torsner Layout Isabella Biorac Haaja, Casimir Donner, Sandra Estlander, Anna Louhisto, Emil Teirfolk Pärmbilder Zina Degerman Smocka är en mångmedial övningsredaktion av studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan och Arcada.

2

HÄLSNING

Fortsätt framåt V

i bävar inför framtiden. Det var författaren och poeten Gerður Kristnýs budskap när hon besökte Helsingfors tidigare i vår. “Samtiden är för kaotisk och framtiden ett enda orosmoln, därför skriver vi om det som varit”, sa hon. Och visst slår hon huvudet på spiken i remakesen och rebootsens tidsålder. Samtiden är svår och framtiden förväntar vi oss att kommer bli ännu svårare. Hur blir det med klimatet? Kommer vi någonsin kunna gå i pension?

Eller kommer vi då redan ha stuckit från den här planeten?

Hellre än att söka svar på frågorna som känns mer akuta varje dag gömmer vi oss i det bekväma. I det lyckliga. I det som varit. Är det rätt? Att vifta vit flagg inför det osäkra och inte ens våga försöka dechiffrera den värld vi lever i. Nej. Samtiden kräver en medvetenhet om framtiden, att vi fortsättningsvis ifrågasätter och är genuint nyfikna. I det här numret av Smocka blickar vi framåt. Både mot det som känns skrämmande och mot det som känns spännande. ”Þetta reddast”, sa Kristný med en axelryckning medan publiken tog in hennes kulturella hot take. Kanske vi alla behöver anamma det inofficiella isländska nationalmottot, “det löser sig nog”.

Adam Stefánsson Högnäs, tidningsproducent

Adams topp 3 framtidsprognoser med omnejd blir Svensk1. Vasa finlands kulturmecka

2. Bloggar gör comeback 3. Godis köps bara som irttaren FOTO: ZINA DEGERMAN

3

4

SPORT

E-sport är framtidens ishockey Elektronisk sport, också känd som e-sport, växer med fart och allt fler unga spelar datorspel. Många tänker sig att e-sport bara är lite spelande. Att spela professionellt är mer målinriktat och strukturerat än hobby-spelande.

Text: Ida Holappa Foto: Zina Degerman 5

Alexis Åhl är på väg mot en proffskarriär som spelare. ► E-sport har länge vuxit stadigt. ► ►

E

-sport kan kännas som en relativt ny sport, men har sina rötter i 1950-talet då spel som schack digitaliserades. Fastän e-sporten har en lång historia, blev den riktigt stor först på 2000-talet då man började föra statistik på de bästa spelarna.

Alexis Åhl studerar programutveckling på Yrkesinstitutet Prakticum och är på väg mot en proffskarriär som spelare. Han tycker att det är viktigt att kartlägga sina mål och fundera på vad det är man vill uppnå för att bli en bra spelare. Åhl spelar Counter-Strike: Global Offensive, också känt som CS:GO, och är med i ENCE Academy Prospects träningslag.

Intresset för datorspel uppkom då han såg en kompis storebror spela CS:GO. Då var han ännu för ung för att spela själv. År 2017 började han själv spela och hans mål har alltid varit att bli proffsspelare.

– Jag drömde alltid om att bli proffs och kollade redan i början på olika e-sport-sidor på proffs som spelade och berättade om sin väg till toppen.

Under en vanlig dag kan e-sportare spela 8-12 timmar, men för att Åhl ännu går i skolan blir det lite mindre för hans del. Att balansera skola och träning har varit lätt för honom eftersom många av hans lagkamrater också går i skola. Åhl tränar ofta med sitt lag på kvällarna, men eftersom han går på kvällsgymnasium kan lektionerna ibland krocka med matcher.

– Ibland när jag haft kvällsgymnasium har jag fått vara bort från lektioner om en viktig match varit samtidigt. Åhl säger också att det aldrig varit ett problem att vara borta från skolan eftersom han är idrottsprofilant inom e-sport på Prakticum. Det ger friheten att vara borta från skolan på grund av matcher och turneringar.

Anonymitet och näthat problem inom e-sporten Alla idrottare har olika sätt att förbereda sig för stora prestationer. När det kommer till e-sport säger Åhl att han och laget spelar några träningsmatcher och efter det vill de flesta ha lite egen tid att lugna ner sig innan matchen.

6

SPORT

– Vissa går på gym, andra går ut och promenerar. Själv brukar jag gå ut, lyssna på musik och 15-20 minuter före matchen brukar jag ännu äta något. Efter det brukar jag ännu värma upp lite i CS:GO. De flesta som spelar på nätet är anonyma vilket kan leda till mobbning, kränkning och andra elaka kommentarer. Finska e-sportförbundet SEUL har tillsammans med Helsingfors stads ungdomstjänster och andra samarbetspartner organiserat ett projekt, ”Non-Toxic Gaming". Projektet strävar efter att spelkulturen ska utvecklas till en trygg plats för alla, utan hatprat. Projektet har finansierats av undervisnings- och kulturministeriet. Åhl har själv märkt att det lätt sprids mycket hatprat på nätet men han försöker att inte bry sig om det. Det finns också andra problem inom e-sporten. Många organisationer har gått i konkurs och spelare slutar eller byter lag. Enligt Åhl finns det inte så mycket variation bland spelarna.

ENCE är en av Finlands största organisationer och Alexis Åhl har själv blivit antagen till ENCE Academy Prospects. Målet för Prospects-gruppen är inte att tävla utan att utbilda spelarna till framtida e-sportproffs. Förra året deltog 1674 spelare i uttagningarna.

– Vi är en grupp på sju spelare och har en coach, George “Whitey” White, som lär oss bli bättre spelare. Han har bra kontakter och vet mycket om spelet så det är bra för framtiden, säger Åhl.

– Vi tävlar inte i officiella matcher utan vi övar för att senare fortsätta vidare till andra lag. Man får ändå en bra erfarenhet och vi är alla motiverade att bli bättre och vill vara där. Åhl säger också att gruppen är en bra start på en karriär. Efter Prospects-gruppen är målet att gå vidare till ENCE Academy och därifrån till ENCE:s lag.

CS:GO är för tillfället störst inom e-sporten och har för tillfället flest spelare globalt. Spel inom e-sport får inte ha med slumpen att göra. CS:GO Majors är årets största tävling för e-sportare. Åhl säger att man kan se det som ett sorts världsmästerskap i CS:GO. Majors

Jag drömde alltid om att bli proffs och kollade redan i början på olika e-sportsidor på proffs som spelade och berättade om sin väg till toppen. hålls i år i Paris och sponsras årligen av Valve, som tillverkat spelet.

– Det är varje spelares dröm att vinna Majors och jag har alltid haft en önskan om att vara den första finländaren som vinner majors. ENCE har ofta varit nära vinst men ingen finländare har ännu vunnit. Det är nog min största dröm, säger Åhl.

E-sport som ett yrke För att göra e-sport till sitt yrke måste man givetvis tjäna pengar på det. Åhl säger att man i princip måste vara med i en organisation för att tjäna pengar. Organisationerna får sponsorer beroende på hur högt de rankas i spelarstatistiken. Från organisationerna får man en månadslön.

Många bra spelare tjänar också pengar genom att göra Youtube-videor då de spelar och genom att streama på sajter som Twitch. ENCE:s vd Mika Kuusisto har tidigare kommenterat till Ilta-Sanomat att e-sport har potential att bli större än ishockey och fotboll i Finland.

E-sport har länge vuxit stadigt och Åhl tror också det kommer fortsätta. Han hoppas också att e-sport skulle bli mer strukturerat, som till exempel ishockey, där man kan följa med ett lag ända till proffsnivå. I e-sport krävs mer eget initiativ.

– I framtiden skulle jag vilja att proffsen lägger mer uppmärksamhet på yngre och försöka träna unga från en tidig ålder, så som ENCE gör med sin Prospects-grupp.

7

OPINION

Modeindustrin behöver en revolution Mode har tidigare varit en typ av konst och en unik del av kulturen. Under massproduktionens tid håller mode som konstform på att utrotas då värdet av kläder bara mäts i pengar.

V

i har alla hört att fast fashion och micro-trender är både oetiskt och dåligt för miljön, men det håller också på att förstöra modeindustrin.

I dag, då alla plagg hittas snabbt och enkelt, är trender över innan de ens börjat. Också kopior av mer exklusiva och unika klädkollektioner som tar länge att producera går enkelt att hitta på till exempel Shein. Hur kommer framtidens mode se ut om vi fortsätter på samma sätt?

Många känner igen de färggranna träningsoverallerna eller tjocka axelvaddarna från 80-talet eller lågmidjade jeansen från 90-talet. Om fast fashion kommer att fortsätta att vara populärt kommer vår generations mode inte vara känt för någon särskild modetrend alls, utan kanske istället för vår dåliga känsla för mode.

Modevisningar var tidigare stora modefester där de nyaste klädkollektionerna visades upp och människor kunde tänja på gränserna med hjälp av kläder och utveckla modet framför ögonen på de mest insatta i branschen. Nuförtiden har modevisningarna inte samma funktion och de riskerar att dö ut. Modevisningarna kan inte hålla upp den takt som klädkollektioner massproduceras på och det är inte lönsamt att arbeta på en klädkollektion en längre tid. I dag är det också mycket lättare att göra reklam för sina kläder via sociala medier och man kan nå en större publik genom att dela en bild på Instagram där man dessutom kan ha med en länk.

Nu tar de flesta inspiration till mode från sociala medier och i influencers stortid går det att rakt av kopiera någons stil genom en länk till de kläderna man vill ha. Det leder till att man inte själv behöver fundera på vilka kläder man tycker om eller leta efter plagg, utan man kan på några minuter klicka hem något när man hittar det man tycker om. Det leder till att alla klär sig ungefär lika och även en till början unik klädsel är snabbt kopierad.

FOTO: YANA DMITRIEVA

Även om det har blivit vanligare att köpa second hand är det många som söker efter samma slags plagg som de som säljs i fast fashion butikerna och eftersom det finns mest av billiga massproducerade kläder börjar vintagebutikerna redan fyllas av dem. Dessutom har olika butiker börjat massproducera "vintagekläder” som sedan säljs billigt för att hoppa på trenden.

Som en motreaktion till fast fashion finns det också en grupp personer som vill hitta kläder som inte går att hitta någon annanstans. Kläder som inte trendar och som är helt unika. Det bildas en allt större skillnad mellan dem som vill följa trender och köpa fast fashion och dem som vill aktivt motverka det och använda sina kläder för att uttrycka sig. Det är den sistnämnda gruppen som kommer vara vårt hopp för framtida mode.

I framtiden behövs nya sätt för att återuppliva modeindustrin så att vi istället för att följa mikrotrender kan uttrycka oss med mer unika plagg som har en lång livslängd och som också går att återanvända.

Kläder har ofta använts för att berätta om dess användare och därför fyller massproducerad fast fashion inte den funktion som mode hade tidigare.

Därför behövs det i framtiden en revolution inom mode för att kläderna igen ska värderas och kunna utvecklas som en typ av konst. Framtidens teknologi, artificiell intelligens och möjligheten att se kläder från hela världen ger oss de perfekta förutsättningarna för att utveckla mode till en ny nivå som passar för vår generation och som vi får vara stolta över i framtiden.

Det krävs bara en ny syn på kläder där plaggen i sig är viktiga och kvaliteten och unikheten av ett plagg väger tyngre än dess pris.

Nuförtiden har modevisningarna inte samma funktion”

8

Venla Torsner BILDER: SARAH DOREWEILER/UNSPLASH & TOWFIQU BARBHUIYA/UNSPLASH

OPINION

Housemusiken blomstrar och svenskarna går på rave som aldrig förr Efter att festsugna unga har återhämtat sig efter den långa coronatiden blomstrar ravekulturen och housemusiken klättrar på topplistorna. Data från Pinterest visar att sökningar på “rave culture” och “house music outfits” har ökat drastiskt och plattformen förutspår att ravekulturen kommer att vara en av årets största trender.

Efter att festsugna unga har återhämtat sig efter den långa coronatiden blomstrar ravekulturen och housemusiken klättrar på topplistorna. Data från Pinterest visar att sökningar på “rave culture” och “house music outfits” har ökat drastiskt och plattformen förutspår att ravekulturen kommer att vara en av årets största trender.

Samir Yosufi som arbetar som DJ och radiovärd tror att housemusiken kommer att fortsätta dominera på klubbarna även om den skulle tappa på topplistorna.

– Nästan alla trender går i cykler. Housen var jättestor på topplistorna på 90-talet och blev populär i hela världen. Sedan gick den vågen över och nu har edm som är en slags förlängning av housemusiken varit stor, säger Yosufi.

Housemusik, som har spår av disco, soul och funk, kom till under 90-talet i Chicago och är starkt grundad i svart queer-kultur och är en genre inom dansmusiken.

Housemusiken har kvar en mänsklig dimension och är inte lika elektronisk som till exempel techno. Nu är genren tillbaka och lockar allt fler nya lyssnare.

Då en ny genre blir stor brukar den ta med sig något nytt som gör att genren slår igenom igen. Det kan handla om nya artister eller att musiken har nya element.

Det har kommit många nya stora namn inom housemusiken som till exempel Fred Again och The Blessed Madonna men även andra stora artister har gjort debut inom genren.

– När det är dags för musiken att blicka framåt tar man nästan alltid något från historien och sätter sin egen prägel på det. Nu har artister som Beyoncé och Drake släppt album som är starkt präglade av housemusiken, som har hjälpt till att få nya lyssnare till housen, berättar Yosufi.

Vad kommer efter housemusiken?

Eftersom trender går i cykler kommer intresset för housemusiken också att avta, men då kommer nya musikstilar få utrymme på topplistorna. Det betyder inte att housemusiken kommer att glömmas bort, tvärtom.

Yosufi tycker att det är en skillnad på vad som är populärmusik och spelas på topplistor och vad som kommer att spelas på klubbar och leva vidare där.

– Housemusiken kommer alltid att finnas på klubbar och fast trenden med house kanske kommer stanna KULTUR

FOTO: KAJSA LINDSTRÖM

Samir Yosufi har följt med musiktrender en längre tid.

”Housemusiken kommer alltid att finnas på klubbar”

av och ersättas av andra musikstilar på topplistorna, är vi bara i början på klubbarna då svenskar går på rave som aldrig förr, säger Yosufi.

Inom housemusiken finns även olika undergenrer som har drag av olika musikstilar, spelas vid olika tillfällen och har olika stämning och rytm. Det bildas hela tiden nya undergenrer som fortsätter att utvecklas vidare.

– Nu pekar det mot att garage som är en brittisk form av house kommer att fortsätta bli större. Man hör det redan mer på radio och just nu känns det som nästa stora grej, säger Yosufi.

Framtidens trender inom musiken kan vara något helt nytt som vi inte har hört på länge. Yosufis förutsägelse är att band som spelar med instrument skulle bli stort igen. Nu har många av de mest kända artisterna gjort musik ensamma på datorn. Det har även kommit mycket ny punk och rock av allt yngre artister på sistone och det kan fortsätta att utvecklas. Efter en tid när de här genrerna har gjort sitt kommer dansmusiken antagligen att komma på nytt och musiken fortsätter sin cykel, säger Yosufi.

– I all form av kultur har det funnits en motsättning mellan mainstream och underground. Antingen är du äkta och inte säljer ut dig eller så är du mainstream.

Många har sett det som ett hot också för dansmusiken att man säljer ut och försöker göra hits istället. Men jag tror att hotet för dansmusiken snarare är att trender kommer och går, säger Yosufi.

Venla Torsner

9

Lili Aslo tycker att AI kan vara ett bra verktyg för att skapa experimentell musik och för idéer till låttexter.

10

INTERVJU

Knife Girl ser AI som ett kraftfullt verktyg

FOTO: ZINA DEGERMAN

11

Med hjälp av AI-verktyg kan man generera hela låttexter på några sekunder, skilja på instrument ur existerande låtar och kopiera kända artisters sångröster. FOTO: ZINA DEGERMAN

Artificiell intelligens har öppnat upp ett helt nytt område inom musikproduktion.

AI-modeller kan blanda om miljontals låttexter och skapa nya, plocka ut specifika instrument ur existerande låtar och kopiera artisters röster. För många artister är det här möjligheten att skapa nytt, spännande innehåll, men för andra innebär det helt nya risker.

A

tt jobba som artist och skapa musik är många ungas största dröm. För att förverkliga drömmen har kraven varit en vacker sångröst och att man kan spela något instrument. Många av dagens största stjärnor startade sina karriärer med egna låttexter och akustisk gitarr, men i dag är situationen helt annorlunda. Man har länge kunnat skapa musik med datorprogram, men inte förrän nu har man kunnat kopiera någon annans röst rakt av för sitt eget innehåll eller få färdiga låttexter genererade på några sekunder.

Lili Aslo, eller Knife Girl, jobbar som artist, låtskrivare och producent. Aslo berättar att hon själv använder AI då hon skapar musik. Hon anser att AI-program är bra verktyg för att skapa mer experimentell musik och för inspiration till låttexter.

– Texterna som de kommer på brukar vara helt oanvändbara, men ibland hittar man någonting väldigt konstigt eller meningsfullt. Då kan jag ta bitar ur det och skriva mina egna låtar omkring det, säger Aslo.

I april 2023 släpptes en AI-genererad låt, Heart on my sleeve, som använde artisterna Drake och The Weeknds sångröster. Låten blev viral och de två superstjärnornas skivbolag, Universal Music Group, fick snabbt låten borttagen från musikplattformarna. Låten har väckt mycket diskussion kring huruvida en röst borde vara skyddad av upphovsrätt, eller om ens röst tillhör immaterialrätten. Aslo tycker att ens röst absolut borde vara skyddad av upphovsrätten. Hon menar att alla borde kunna bestämma över hur den egna rösten används.

12

Aslo hade inte velat låta någon annan använda hennes röst ifall hon inte själv skulle kunna vara med i produktionen och ha kontroll över hur slutresultatet blir.

– Jag hade inte velat vara Drake eller The Weeknd i den situationen att en låt ges ut sådär bara, säger Aslo.

I dagens läge kan en röst i sig inte vara skyddad av upphovsrätten. Aslo förundrar sig ändå över hur skivbolagen genast ville göra sig av med Heart on my sleeve.

Hon tror att de också hade kunnat göra vinst på låten ifall de spelat in en musikvideo eller presenterat låten som Drake och The Weeknds egna. Aslo säger ändå att vinstfördelningen för en sång som använder någon annans röst skulle vara komplicerad. Hon tror inte att just låten Heart on my sleeve hade blivit lika stor om den presenterats utan Det blir väldigt de två stora artisternas namn, men konstigt moraliskt samtidigt hade varken Drake eller om du gör en låt The Weeknd någon delaktighet i och använder någon produktionen. annans röst. I vilket – Det blir väldigt konstigt moraskede måste man liskt om du gör en låt och använder någon annans röst. I vilket skede betala ersättning måste man betala ersättning till till personen? När personen? När är det inte längre är det inte längre kreativ sampling utan man har bara kreativ sampling använt rösten, spekulerar Aslo. utan man har bara Trots de komplicerade juridiska använt rösten. ” aspekterna ser Aslo användningen av artificiell intelligens inom musikbranschen som något positivt.

Hon anser att det finns möjligheter INTERVJU

att skapa något väldigt intressant, konstigt och vackert med hjälp av AI. Dessutom tror Aslo att det kan uppstå fina communities bland människor som med AI skapar musik med samma röst, och att AI kommer användas för att skapa nytt innehåll med döda människors röster.

Lili Aslo tror att användningen av artificiell intelligens och speciellt andra människors röster kommer att bli allt vanligare i musikbranschen. Frågan är om lagstiftningen kommer kunna hinna ikapp den snabba utvecklingen av AI. Aslo misstänker att det som hände med Heart on my sleeve kommer att fortsätta hända utan konsekvenser. Hon tror att skivbolagen antingen kommer att skrämmas och jobba mot utvecklingen eller se det som en möjlighet att göra vinst.

Trots att utvecklingen inom AI eskalerat, erkänner chattrobotar och virtuella assistenter sin oförmåga att känna känslor eller ha egna åsikter. Lili Aslo tycker att det här märks då man försöker skapa musik med hjälp av AI. Hon menar att AI endast kan fungera som ett hjälpmedel, inte som en ersättning.

– Låttexterna kommer aldrig vara lika fina eller meningsfulla som om en riktig människa hade skrivit dem. AI kan vara ett jättebra verktyg men det kommer alltid att behövas riktiga människor som skapar konsten, säger Aslo.

Lili Aslo “Knife Girl” Ålder: 22 år Aktuell med: Spelar på ett flertal

festivaler i sommar, bl.a. Flow och Ruisrock.

Lili Aslo jobbar som producent, låtskrivare och artist. Aslo har gett ut musik sedan 2013 och debuterade som Knife Girl i juli 2021.

Knife Girl har nominerats i både Emmagalan och Indie Awards för sin musik. På Spotify har Knife Girl drygt 25 000 lyssnare i månaden.

Alexandra Heerman

Aslo skulle inte låta någon använda hennes röst om hon själv inte var med i produktionen. FOTO: ZINA DEGERMAN

13

14 spådomar om framtiden Text: Mira Mansikkaniemi Bilder: Pixabay / Unsplash / Freepik

Tidigt 1900-tal En glaskupol över Tidigt 1900-tal Flygande, flygande och lite mer flygande 1900-talet var en tidsperiod då framtiden sågs bokstavligen upp i luften. Jules Bois, en känd författare, föreställde sig år 1909 en framtid med flygande cyklar. 1966 sade författaren Arthur C. Clarke att det år 2020 kommer att finnas flygande hus. Och sci-fi klassikern Back to the Future 2 (1989) framställde året 2015 med ”de klassiska” flygande bilar.

städer som skulle vara lösningen mot oväder

1911 Lätt att omvandla järn till rent guld

1912 ”Den trådlösa eran

gör krig omöjliga eftersom det blir lättare för olika länder att kommunicera” – Guglielmo Marconi

1910

Början av 1900-talet

1920

1920 Raketer kommer aldrig att lämna jordens atmosfär

Tidigt 1900-tal Mata hjärnan med böcker ”Lärande maskin”, en maskin som överför information direkt från böcker till hjärnan. Det här var något som en grupp franska konstnärer i början av 1900-talet visualiserade.

14

TIDSLINJE

tenslang eftersom alla möbler är gjorda av vattentätt material

som aldrig slog in

1996 Människan på Mars Enligt en rapport från Space Studies Board of the National Research Council kommer människan att landa på Mars inom de nästa 25 åren, med andra ord innan år 2021. Tyvärr är månen mänsklighetens än så länge största utomjordiska erövring.

1937 En värld utan kaffe och te Nikola Tesla, en av världens kändaste uppfinnare, var säker på att kaffe och te inte skulle konsumeras efter ett sekel. Däremot skulle alkohol, enligt Tesla, användas i framtiden eftersom det inte ses som ett stimulerande medel utan som ”ett elixir för livet”.

1999 Att investera i Apple skulle

inte vara lönsamt (aktien har stigit med över 110 000 procent sedan 1997)

1999 Den genomsnittliga

1956 ”Miracle pill” – en medicin

livslängden blir över 100 år

som botar allt

1930

1970

1950

1940

1960

1951 Disksväljande matbord ”Smart bord”. En innovation som sväljer disk efter att man har ätit och transporterar den automatiskt till diskmaskinen som tvättar disken och placerar tallrikarna tillbaka på bordet. Det här var något som tidningen Popular Mechanics (1951) förutspådde att alla hushåll skulle ha år 2020, men tyvärr måste vi ännu städa våra matbord...

1990

1980

2000

Sju spådomar som förverkligats

4

1 Wi-Fi, telefoner och internet 2 Organtransplantationer 3 Månlandningen 4 Titanic sjunker 5 Drönare

1957 Människor kommer inte

ha problem med hörsel och syn

6 Trådlösa hörlurar 7 Siri/Alexa 15

Mänsklighetens väg mot att bli multi-planetär börjar på månen Först ska det nya rymdprogrammet ta oss till månen, sedan till Mars och därefter längre ut i universum. Men varifrån kommer viljan att bosätta sig på en annan planet än vår egen?

D

et är 51 år sedan någon människa senast var på månen, och nu ska vi dit igen. I slutet av förra året inledde Nasa Artemisprogrammet som i tre steg ska arbeta för att föra astronauter tillbaka till månen. Första steget, Artemis 1, innebar att Nasa i slutet av förra året sände ut den obemannade farkosten Orion MPCV för en resa runt månen. Följande steg, Artemis 2, kommer nästa år att sända fyra astronauter på samma resa som Orion MPCV gjorde. Det tredje steget, Artemis 3, kommer slutligen att landa en kvinnlig och en manlig astronaut på månen någon gång i mitten av det här decenniet.

Varför ska vi till månen igen?

Artemisprogrammet är det första steget mot att förverkliga visionen om att göra mänskligheten multi-planetär. Efter att astronauterna lärt sig att leva en längre tid på månen ska de ta sig vidare till Mars och därefter längre ut i universum. Månen ska bli platsen där de lär sig leva i rymden. Men varför vill vi människor söka oss längre ut i universum och bosätta oss på andra planeter?

Det som får människan att vilja söka sig ut i rymden är besvikelsen på livet här på jorden och en tanke om att allt annat är bättre än ett liv på den här planeten. En annan orsak är människans nyfikenhet och glädjen i att leva och upptäcka nya saker, säger Thomas Wallgren, professor i filosofi vid Helsingfors universitet.

Visionen om att åka till månen och senare till Mars grundar sig bland annat på att det ska finnas någonstans för oss att ta vägen ifall jorden skulle bli obeboelig. Klimatförändringen är ett hot mot vår existens, men också större meteoriter som kolliderar med vår planet kan få ödesdigra konsekvenser för vår överlevnad. Genom att lära oss att leva ute i rymden och på andra planeter försäkrar vi oss om att mänskligheten inte dör ut även om något skulle hända med vår planet. En annan orsak till att åka till Mars är att vi därifrån ska kunna ta oss längre ut i universum och bosätta oss på ännu fler pla-

16

neter. Mänskligheten skulle på så vis sprida sig genom universum.

Den politiska effekten av att resa till Mars är att vi flyr den verklighet vi har här och det uppdrag vi har idag att lösa problem med krig, fattigdom och miljö.

Vi behöver lösa sådant på den här planeten istället för att åka till Mars och förstöra den planeten, och därefter söka oss vidare till nya planeter och galaxer, säger Wallgren.

Mer forskning behövs innan en resa till Mars är möjlig Internationella rymdstationen som befinner sig 400 kilometer ovanför våra huvuden har varit konstant bemannad under de senaste 22 åren. Där uppe arbetar astronauter med olika typer av forskning. De följer bland annat med hur människokroppen påverkas av att under längre tid befinna sig i rymden och röra sig i tyngdlöshet. Det man vet i dagsläget är att under en sex månader lång expedition, vilket är en vanlig tidsperiod för astronauter att vistas på internationella rymdstationen, förlorar kroppen 10 procent av sin benmassa. Förlusten av benmassa är ungefär 1,5 procent per månad.

Det tar ungefär tre till fyra år för skelettet att återhämta sig från en 10 procentig förlust av benmassa. Just nu vet man inte om förlusten av benmassa är kontinuerlig under en längre rymdvistelse eller om den i något skede stagnerar. Det här är en av de saker man vill forska mer i genom att låta astronauter stanna längre på månen på till exempel en rymdbas.

En annan sak det behövs mer forskning kring innan man skickar iväg astronauter på längre expeditioner är hur kroppen reagerar på att bli utsatt för rymdens strålning under en längre tid. Utöver det behöver man också forska i hur man ska kunna förse astronauter med näringsrik mat och hur deras mentala hälsa påverkas av en längre tids isolering.

Besättningen på internationella rymdstationen har hittills lyckats odla en del grönsaker vilket är en bra

SAMHÄLLE

början för att astronauter i framtiden ska kunna ha tillgång till färska grönsaker när de ger sig ut på längre expeditioner.

Rymddrömmens prislapp Företaget Space X raket Starship byggs för att transportera 100 personer och annan frakt till månen, Mars och längre ut i universum. Den första resan till Mars förväntas ske runt år 2035 och med en prislapp på 230 miljarder dollar, enligt rymdforskarna Glenn Smith och Paul Spudis. När Apolloprojektet för lite mer än 50 år sedan började utforska månen sände man iväg nio farkoster, varav sex stycken också landade på månens

yta. Ifall man skulle skicka iväg lika många farkoster till Mars skulle det kosta ungefär 1,5 biljoner dollar.

Två saker med ett boende på Mars ger mig obehag.

Det första är hur man tänkt välja ut vem av de åtta miljarder människorna på vår planet som ska ha möjlighet att åka till Mars. Det andra är drömmen om att vilja lämna den här planeten som ändå är vårt hem och tro att ett annat hem skulle vara bättre, säger Wallgren.

Veronica Gillberg

KOMMENTAR

Har vi gett upp hoppet om vår planet?

Jag har alltid fascinerats av rymden. Under stjärnklara kvällar brukar jag ligga ute och titta på himlen och förundras över hur vacker den är. Universum som breder ut sig ovanför mig med alla glimmande stjärnor och olösta gåtor får mig att inse hur oändligt mycket mer det finns att upptäcka.

Jag har alltid drömt om att åka till rymden. Skulle jag få chansen skulle jag ta den utan att tveka. Jag kan därför förstå den längtan efter äventyr som finns hos en del av oss. En längtan efter att se och uppleva mer än det vi redan känner till.

Dagens rymdforskare strävar efter att sända de första människorna till Mars runt år 2035. På Mars vill man sedan bygga ett boende som gör det möjligt för oss människor att leva där. Det skulle ge den röda planeten möjlighet att bli ett nytt hem för oss ifall klimatförändringarna skulle göra vår nuvarande hemplanet obeboelig. Den första resan till Mars uppskattas kosta 230 miljarder dollar. Man kan ju fråga sig vilken nytta 230 miljarder dollar kunde göra om vi använde dem till att bekämpa klimatförändringarna istället. För att inte tala om 1,5 biljoner dollar som 9 resor till Mars uppskattas kosta.

Jag kan relatera till längtan efter äventyr och drömmen om att åka ut i universum och upptäcka det okända. Men i dagsläget känner vi inte till någon annan planet med en likadan växtlighet och ett likadant djurliv som det vi har här. Vår planet är paradiset jämfört med Mars och dess röda sanddyner. Det är här vi hör hemma och det är den här planeten vi måste kämpa för att bevara. Vi ska inte behöva ha ett reservboende flera miljoner kilometer bort dit vi kan fly ifall vi inte lyckas stoppa klimatförändringarna i tid. Det borde inte vara ett alternativ för oss att misslyckas med det. Ännu är det inte för sent att rädda vår planet, ändå planerar vi vår flyktväg. Det är sorgligt tycker jag.

Veronica Gillberg

FOTO: PIXABAY

17

En högerregering bådar inte gott för klimatet Utsläppen stiger på global nivå och klimatmålen känns avlägsna. I Finland är situationen trots allt bättre i och med sjunkande utsläpp. Men kommer det här fortsätta under den kommande regeringen?

G

lobalt är situationen väldigt alarmerande, konstaterar WWF:s klimatansvariga Bernt Nordman.

Det globala målet att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader verkar vara ambitiöst just nu. De åtgärder som vidtas globalt är långt ifrån tillräckliga. Många länder och företag håller ännu hårt fast vid användningen av fossila bränslen. Nordman säger ändå att situationen i Finland är långt mer positiv än på andra håll i världen.

Mängden utsläpp sjunker i många sektorer, däremot finns det stora problem med våra kolsänkor.

När vi blickar mot vårt grannland Sverige ser vi en oroväckande utveckling som pågått det senaste halvåret under den sittande högerregeringen. Enligt Nordman har ambitionsnivån för klimatåtgärder i Sverige sjunkit och landet har förlorat sin roll som föregångare för en god klimatpolitik. Nordman befarar att det finns en reell risk att Finland kommer att följa i de här spåren.

– Det finns stora likheter mellan den sittande regeringen i Sverige och den förväntade regeringen i Finland, så jag är nog oroad.

Nordman anser att en av de viktigaste aspekterna då det kommer till den nya regeringens klimatpolitik är hur mycket Samlingspartiet kommer att lyssna på dem som lobbar för en god klimatpolitik. En annan viktig fråga är hur hårt Sannfinländarna kommer att driva sin populistiska politik, eftersom partiet anser att det inte får bli för dyrt med en grön omställning.

Nordman håller dock fast vid sitt hopp att Sannfinländarna skulle nöja sig med symboliska frågor och låta sakkunniga ta hand om klimatfrågor.

– Vi behöver ett starkt politiskt program

18

SAMHÄLLE

7-8 % Så mycket står stålltillverkningen för av alla utsläpp av växthusgaser

Man ska vara oroad, men man ska inte bli lamslagen.

Enligt Bernt Nordman borde samhällsstrukturen uppmuntra oss till att använda mindre bil.

FOTO: ZINA DEGERMAN

med både ambitiösa mål och effektiva styrmedel.

Kraven på Finlands klimatpolwitik Några centrala frågor som Nordman tar upp är kolsänkor, skogsskötsel, jordbruk och trafikens utsläpp. Finlands kolsänkor är något som är väldigt aktuellt just i och med att mängden koldioxid som upptas av dem har sjunkit rejält. År 2021 uppstod till och med utsläpp från markanvändningen.För att Finland ska kunna uppnå klimatneutralitet år 2035 skulle kolsänkan behöva binda mellan 15 och 20 ton koldioxidutsläpp. Därför är även skogsskötseln ett väldigt aktuellt ämne och det finns ett starkt behov för klara direktiv för hur skogar ska skötas och hur avverkningar ska göras.

– Jordbruket är ett område där det länge gjorts allt för lite. Det handlar till stor del om att minska djurproduktionen och hur man odlar torvmarker.

Trafiken är ett stort problem på grund av fossila bränslen. Nordman anser att det viktigaste skulle vara att få en utsläppshandel för trafikbränsle. Just nu finns det ett avtal på EU-nivå att detta skulle tas i bruk år 2027, men det borde även finnas ett avtal på nationell nivå för att försäkra sig om att fossila bränslen fasas ut.

verkning står för 7-8 procent av alla utsläpp av växthusgaser, berättar Nordman.

Stål har sedan industrialiseringen producerats med stenkol, men med hjälp av ny teknik kan det nu produceras utsläppsfritt med hjälp av vätgas. Finland kommer att bli ett av de första länderna i världen som producerar stål utsläppsfritt på en större skala. Den här typen av ståltillverkning är planerad att användas i en fabrik som ska byggas i Barösund. Det wsom möjliggör den utsläppsfria tillverkningen är att Finland har mycket vindkraftverk. Vindkraften används både till att producera vätgas ur vatten och för att producera el.

Lösningarna och resurserna finns för att lösa klimatkrisen, men det är ett stort och komplext projekt, säger Nordman. Samtidigt finns det ännu ett motstånd, då det finns många som fortfarande förtjänar på användningen av fossila bränslen.

Hur oroad ska man vara för klimatet?

– Man ska vara oroad, men man ska inte bli lamslagen, säger Nordman.

Matvanor, resor och boende är de största faktorerna man kan påverka i vardagen. Man ska inte heller glömma bort att använda sin röst som medborgare och pressa politiker till att fatta beslut som gynnar klimatet.

– Alla behöver inte jobba på WWF utan det är minst lika viktigt att vara en förespråkare för förändring på sin egen arbetsplats.

Isac Norrgård

Ny teknik ger hopp – Något som inte så hemskt många känner till är att ståltill19

16

100

kandidatexamen

Magistrarna duggar tätt i riksdagen

Riksdagsledamöternas utbildningsgrad Antal

1416 student

magisterexamen

100

kandidatexamen

1

Smocka har tagit en titt på utbildningsnivån bland våra nyavalda riksdagsledamöter.

14

folkhögskoleexamen

23

20

student

Riksdagsvalet har precis passerat och nu är riksdagsledamöterna fastslagna. Smocka har undersökt utbildningsnivån bland dem. Över hälften av alla riksdagsledamöter har en utbildning på magisternivå eller högre. Jämförelsevis har en knapp tredjedel av finländska befolkningen en högskoleexamen. Tre riksdagsledamöter har endast grundskoleutbildning, två av dem är sannfinländare och en är socialdemokrat.

Enligt statistiken har Kristdemokraterna lägsta utbildningsnivån, men det är viktigt att notera att partiet endast har fem riksdagsledamöter. Den högsta utbildningsnivån hittas hos Samlingspartiet och Centern.

magisterexamen

1

lägre yrkeshögskoleexamen

yrkesskola

folkhögskoleexamen

23 5

6 20

15

lägre yrkeshögskoleexamen

yrkesskola

högre yrkeshögskoleexamen

ingen/vet ej

doktor

6

Text: Isac Norrgård Grafik: Sandra Estlander

5

15

4

högre yrkeshögskoleexamen

ingen/vet ej

doktor

2 Utbildninsgrad per parti 4 Grafen anger antalet utbildningar per parti på en procentuell skala 2

Saml.

6 13

4 1

Saml.

6

Sannf.

SDP

31 13

4

2

LiikeNyt

KD

3 7

20 0

1

7

1

1

3

2

2

1 1

2

5

1

1

2

2

1

2

2 1

40

1

2

1

1 1 4

4

1 1

2

3

6

1 1

3

5

7

1

9

40 20

8

3

2

4

6

3

3

LiikeNyt

3

9 3

3

0

9

1

4

4

7

4

1

3

8

4

20 14

Vänstern SFP

3

14

1

Gröna

9

1

20

1

KD

20

3

Centern.

Vänstern SFP

2

4

2

Centern.

Gröna

3 2

Sannf.

SDP

31

60

80 60

80

100 100

SAMHÄLLE

OPINION

När vet jag?

Fliken som jag har öppen varje år klickar jag febrilt på. I panik klickar jag mig in på ”Min studieinfo.” Jag befinner mig för tillfället på Soc & kom och här studerar jag journalistik och socialpsykologi. Jag trivs helt bra men med tanke på det så är frågan: Trivs jag tillräckligt bra? Är det här mitt ställe? Är det här jag ska vara?

J

ag är nog nyfiken vilket är ett plus i journalistyrket men frågan är det det här jag vill göra med mitt liv?

Rapportera om personer och händelser. Det tar lite ont i själen när jag ringer någon för att intervjua dem och presenterar mig som journalistikstuderande. Jag vet inte, är det liksom min identitet? Är det yrket som definierar mig helt och hållet?

När jag sökte till Soc & kom sökte jag även till fem andra skolor. På våren sökte jag igen eftersom jag inte är säker på att Soc & kom är mitt ställe. Det känns betungande att vara så osäker. Som att vara i dimman och aldrig riktigt hitta ut ur den. Den värld vi lever i dag kräver att vi gör val, massor med val. Jag har svårt med mindre val, även sådana där val då jag står vid kyldisken och inte kan välja vilken glass jag vill ha. Så hur ska jag klara av att göra det här stora valet? Det finns inget rätt svar heller, det är bara jag som vet svaret. Diskussioner med vänner och familj, särskilt min mamma. De brukar gå så här: “Hur visste du vad du var intresserad av?". “ Jag visste bara och sen tog jag reda på var jag kan studera det.”, är oftast svaret.

Det känns som att journalister skrapar på ytan i alla möjliga olika ämnen, men vill jag göra det eller vill jag djupdyka in i något ämne, blir en expert på något visst?

Det ögonblicket när man ser hur någons låga i deras ögon tänds, det är det jag är ute efter. Var är min låga?

Kommer den att tändas och när i så fall? Jag är lite småarg. Jag är irriterad på mig själv. Det är bara jag som kan veta men jag har inte mitt svar.

Det känns som ett beslut man är mycket ensam om.

Det känns en aning som när man ser i filmer hur någon går ner på knä och friar till någon. Det är ett personligt beslut och det finns inte egentligen ett rätt svar men om man säger nej så är det liksom pinsamt i sociala avseenden. Nu har förstås ingen friat till mig men om någon skulle göra det så skulle jag inte veta vad jag skulle säga.

Rädslan för att göra fel är så stor att man inte vågar göra några beslut alls, åtminstone så har det blivit för mig.

Jag blir paralyserad av val. Jag ville inte få frågan: Varför tänkte du inte på det här tidigare? Jag tänkte nog på det här tidigare, jag har funderat och funderat men inte kommit fram till något.

FOTO: ZINA DEGERMAN

Jag vet att någon gång i framtiden kommer jag att läsa den här texten.

Förhoppningsvis har jag då hittat min väg i livet. Det som är intressant med livet är att man inte vet när man kommer att få sitt svar. Är det om ett år eller fem? Vem vet? Inte jag. Tills vidare trivs jag med min tillvaro med andra som upplever att deras kappsäck är fylld med mer frågetecken än svar.

Jag vet att någon gång i framtiden kommer jag att läsa den här texten. Förhoppningsvis har jag då hittat min väg i livet.”

Emelie Jungner

21

Jobba till 68? ”Man ska ha tid Pensionsåldern höjs allt mer. Just nu ligger pensionsåldern i Finland på 65 år, men för framtida generationer förväntas pensionsåldern höjas till 68. Vi lever allt längre, vilket betyder att vi kommer att jobba allt längre.

Smocka träffar två människor med en åldersskillnad på 50 år för att ta reda på vad de tycker om utvecklingen.

Text: Emelie Jungner Foto: Evgeniia Shikhova

J

ag träffar Pentti Louhisto i köpcentret Myyrmanni. Han jobbade tidigare med försäljning, men är pensionär sedan fem år tillbaka. Louhisto trivs som pensionär. När man frågar honom vad det bästa med att vara pensionär svarar han: – Man har inga tidtabeller att följa, man gör precis som man själv vill. Morgnarna är sköna när man kan dricka kaffe och läsa tidningen i lugn och ro.

Pensionsåldern höjs hela tiden.

Det här gäller inte bara Finland utan även i resten av Europa. I Frankrike har det ordnats protester mot att pensionsåldern höjs från nuvarande 62 år till 64 år. I Japan är det vissa pensionärer som går i pension ett par år och sedan går tillbaka till arbetslivet.

– Synd för dem som de höjs för.

Jag fick också min pension framskjuten med tre månader.

Studerande och pensionär Den generation som nu studerar och inleder sina arbetsliv funderar också över sina pensioner.

Susanna Lindström studerar nordiska språk och sociologi vid Helsingfors universitet. Lindström skulle i framtiden vilja jobba som lärare och siktar därför även på studier inom allmän och vuxenpedagogik. Hon har kollat upp i vilken ålder hon kommer att bli pensionär. När jag frågar hur det känns med att hennes pensionsålder kommer att vara 68 år svarar hon: – Det är nu ganska sent, men det var bättre än vad jag tänkte. Jag

tänkte att det kan vara över 70. Så det var nu en helt positiv överraskning att det var just 68 och inte mer än det.

Hon kommenterar även att pensionsåldern har höjts.

– Nästan hela livet är bara för att jobba och inte kunna göra de där andra sakerna sen när man har mer ledigt. Så på det sättet känns det tråkigt att den bara blir högre och högre.

Lindström har inte följt med de stora protesterna mot höjningen av pensionsåldern i Frankrike noga.

– Det som har sagts är att det är lätt att nu höja åldern för att vi inte har så starka känslor ännu om det för att vi är så unga. Men sen när vi blir äldre så kan det börja kännas.

Jag kan jobba hur mycket som helst, men då mår jag inte bra.

Susanna Lindström

22

INTERVJU

att leva också”

Pensionssparande och arbetsliv Även pensionssparande är en het fråga när det kommer till pensionen. Hur mycket ska man spara och hur stor kommer min pension att bli är frågor som många ställer sig när det kommer till pensionen.

Det är bra att redan som ung börja fundera på att spara till sin pension. Hur mycket man får i pension varierar mycket beroende på vilken bransch och vilken roll man haft när man varit i arbetslivet.

– Nå, det är nog svårt. Om man har möjlighet lönar det sig att satsa på sparmöjligheter för att driva på pensionen så att man klarar sig. Att titta så långt framåt är svårt, säger Louhisto.

– Nej, jag har inte tänkt på hela saken. Jag har inte gjort någonting, konstaterar Lindström.

Många från generation Z, som nu inleder sina arbetsliv, är en del av "hustle culture". Med det menas att man värdesätter mycket och stenhårt jobb. Det här innebär en större risk för utbrändhet och orsakas av att ständigt vara uppkopplad och att de som är i arbetslivet inte får tillräckligt med återhämtning.

– Jag tycker det är helt dumt.

Livet är så mycket annat än arbete, man borde förstå att man kan bränna ut sig, säger Louhisto.

– Jag klarar inte av stress. Jag är jättedålig på att hantera stress så för mig passar det inte alls. Jag kan jobba hur mycket som helst, men då mår jag inte bra, säger Lindström.

Fyra dagars arbetsveckor har det diskuterats om en ganska lång tid. En fyra dagars arbetsvecka skulle innebära en bättre balans mellan arbetsliv och fritid. Möjligheterna till att jobba fyra dagar per vecka varierar mellan yrkesgrupper.

Det lönar sig att satsa på sparmöjligheter för att driva på pensionen..

Pentti Louhisto – Det är många som jobbar så redan nu. Jag hade aldrig den möjligheten, säger Louhisto.

– Nå, det är lite svårt att tänka på i förhand. Man borde kanske prova det och se hur det går och sen om det funkar så varför inte.

Liksom för mig om jag tänker att jag skulle jobba fyra dagar så skulle

det vara helt utmärkt. Så varför inte? Det är inte så att jag vill jobba fem dagar i veckan, säger Lindström.

Louhisto poängterar vikten av balansen mellan arbete och fritid.

– Man ska ha tid att leva också.

Pengar är inte allt här i världen, säger Louhisto.

23

OPINION

Våga dyka in i språkets främmande hav Polarisering mellan människor ökar allt mer, vilket samtidigt ökar behovet att ha en djupare insikt för olika kulturer över gränserna. Språket fungerar som en nyckel till att skapa en djupare förståelse för andra kulturer och underlättar att bygga upp internationella relationer. Engelskan hjälper oss bara en bit på vägen.

”P

appa, pappa, jag har lärt mig nya ord på svenska. Tack, mjölk och surmjölk!”. Den här situationen är starkt rotad i mitt minne, även om jag bara var fyra år gammal då. Jag kan ännu komma ihåg den starka känslan av stolthet som jag hade när jag lärde mig ett nytt ord på ett språk som inte var mitt modersmål.

Några år senare när jag lätt kunde använda svenska i min vardag började jag bli mer intresserad av att lära mig engelska. ”Pappa, pappa, jag har lärt mig nya ord på engelska.

Thank you, milk and sour milk!”. Då jag var ung var jag sugen på att lära mig språk för språkets skull, men efter att under flera år ha lärt mig fler språk märkte jag att språk är mycket mer än endast ord.

Uppskattningen för att lära sig olika språk är inte lika stor som man skulle önska. När jag gick i gymnasiet var det endast två av oss på tyskalektionerna och vid slutet av

FOTO: ZINA DEGERMAN

”I en globaliserad värld borde främmande språk inte underskattas”

läsåret var vi tre som var på spanskalektionerna. Samtidigt fanns det tre lärare för lång matematik på grund av den stora mängden elever. När man senare söker till en högskola är matematik, fysik och kemi de tre mest relevanta ämnena . Jag säger inte att de här ämnen inte skulle vara viktiga, men i en globaliserad värld där det blir ännu viktigare med internationella relationer borde främmande språk inte underskattas.

Med några år av universitetsstudier bakom mig har jag märkt att det finns en större uppskattning för främmande språk. Det talas mycket om internationella relationer: om vikten av att skapa kontakter och resa utomlands för att studera eller jobba. Tanken är ju att således lära känna andra kulturer för att öppna en större variation av möjligheter i framtiden. Själv har jag märkt hur mycket lättare det blir att skapa de här relationerna när man åtminstone kan något ord på det andra språket. Det kan även fungera som en “ice breaker”

24

när man med en brytning försöker presentera sig själv. Grammatiken och uttalandet kan gå lite ditåt men meddelandet är tydligt. Du har inte endast berättat vem du är men också på sätt och vis visat ett djupare intresse och en uppskattning för den andras kultur. Du har nämligen ansträngt dig för att lära dig något som är en essentiell del av den andra personens liv.

Det är förstås möjligt att skapa lika betydelsefulla och djupa relationer på engelska, men genom att lära dig någon annans modersmål har du samtidigt ett fönster som ger dig en djupare insyn i det kulturella. Du lär dig känna olika ställen i olika länder, vanor som man har, populärkultur och hurdan mat man äter utan att läsa om det i böcker eller utan att resa utomlands. Jag har märkt det här speciellt tydligt när det gäller asiatiska språk. Till exempel i koreanska använder man olika hövlighetsfraser beroende på om

man pratar med en äldre eller en yngre person.

Förstås finns det en nackdel med främmande språk också. Olika språk kan börja blandas ihop och snart märker man att man inte kan något språk ”perfekt”. Inte ens sitt eget modersmål. Men när det gäller internationella relationer och att skapa djupare förståelse för andra människor skulle jag säga att förstå och tala främmande språk är en viktig egenskap. Speciellt nu i tider som skapar osäkerhet för framtiden gäller det att bygga en tätare gemenskap över gränserna. Det är omöjligt att veta hur framtiden ser ut, men det som är säkert är att ens modersmål och engelskan är som en båt som seglar på ett kulturellt hav och för att förstå havet måste man våga dyka in i den färggranna värld som främmande språk innebär. Förstås är det alltid möjligt att se ytan, men för att uppleva färgerna gäller det att sätta snorkeln på och simma lite djupare.

Mira Mansikkaniemi OPINION

Skulle det smaka med en syrsa?

Fem modiga studerande på Smockas redaktion tog emot utmaningen och smakade på åtta olika smaker av syrsor och mjölmaskar från det finländska företaget Party Bugs.

I

framtiden är det mycket möjligt att vi inte längre har möjlighet att äta och konsumera mat på samma sätt som vi gör i dag. För att se till att alla människor får tillräckligt med protein är det sannolikt att insikter kan bli vår nya proteinkälla.

Men det är ändå inte något som alla vid första ögonblicket vill äta och byta sitt vardagliga protein till.

Partybugs säljer ätbara insekter och levererar produkter till stormarknadskedjor i Tyskland. De har blivit listade som ett av de bästa uppstartsföretagen för mat och dryck i Finland.

Sammanfattningsvis berättade deltagarna att mjölmaskarna smakade bättre än syrsorna. De främsta orsakerna var att de är mindre, ser trevligare ut och har mer behaglig konsistens jämfört med syrsorna. En del insekter saknade smak helt och hållet, medan andra smakade allt mellan kardemumma, ostpulver och rutten nöt.

Alice Gustafsson

Roasted mealworms

Roasted crickets

Cheesy cheddar mealworms

Bacon & honey crickets

“Smakar skal” “Smakar ingenting” “Smakar rutten nöt” “Försvann i min mun" "Konstig” 2,2 / 5

“Smakar som en jordnöt” “Dålig eftersmak” “Smakar som en rå böna” “Det var ganska bra” 1,6 / 5

“Skulle kunna äta mera” “Smakar ostpulver” “Min favorit” “Påminner om chips” 3/5

“Känner bara kryddan” “Inte god” "Konstig konsistens” 2,6 / 5

FOTO: ZINA DEGERMAN

Mexican BBQ crickets

Asian fusion crickets

Greek tzatziki mealworms

Himalayan salt mealworms

“God i början, eftersmaken konstig" “Skulle äta på nytt" “Luktar ingenting” "Konstiga" 2,4 / 5

“Smakar kardemumma” “Smakar kanel” “Smakar anchovies” “Speciella” “Inte goda” 1,4 / 5

"Jättekonstig" “Megaweird” “Smakar surt” “Speciell eftersmak” 1,8 / 5

“Smakar benen i munnen” “Smakar salt” “Smakar illa faren yoghurt” “Smakar ingenting” 2,6 / 5

, genom det öva på insekter pr ga Vå e: lic A Tips från nkälla! till en ny protei ger vi en chans ors negativa tror att människ g Ja : ar nk ta e Alic niskor inte är beror på att män er rkt se in på n sy det känns unde kryp, eftersom vana vid att äta t. ligt och ovanlig

Poängränser: 1: Katastrofalt, äckligt 2: Skulle inte äta på nytt, underligt 3: Skulle kunna tänka mig äta på nytt, men inget märkvärdigt 4: Godare än jag förväntade mig 5: Helt magiskt, blir mitt framtida fredagsgodis

25

Hej Siri!

Koppla ihop frågorna med Siris svar.

A Vad är meningen med livet?

1 Jag beklagar.

2 Jag äter inte. Men jag tycker om att smälta information.

B Vem är bäst i världen?

C Behövs artificiell intelligens?

3 Svårt att säga.

Min valuta är pandimensionell.

D Vem är din förebild?

E Vad är din favoritsång?

F Vad är din favoritmat?

G Hur mår du?

4 Jag känner en djup vördnad för det periodiska systemet, och alla dess beståndsdelar.

5 Tja, den är lite grönaktig, men med flera dimensioner.

6 Det är ingen som vet säkert, men lite extra kärlek har iallafall aldrig skadat någon.

H Vad är din favoritfärg?

I Var bor du?

7 Det känns som att jag startades igår!

J Hur gammal är du?

9 Du.

K Är du kär?

11 Det har jag glömt.

L Jag älskar dig.

M Får du lön?

8 Jag tycker om det som du tycker om.

10 Jag känner mig hemma varhelst jag kan vara till hjälp.

12 Det var fint sagt.

13 Inte så pjåkigt. Tackar som frågar.

Text: Alexandra Heerman Facit: A-6, B-9, C-1, D-11, E-8, F-2, G-13, H-5, I-10, J-7, K-4, L-12, M-3 26

NÖJE

Illustration och text: Alice Gustafsson

PODD I podcasten Viral verklighet samtalar poddvärdarna Em och Liam om hur folk bär sig åt för att bli populära på internet och vilka konsekvenser det kan ha. De ifrågasätter internetfenomen och trender som slagit igenom under de senaste åren och hur långt människor är villiga att gå för att få synlighet på sociala medier.

Slutligen diskuterar de potentiella scenarion för hur tonen på internet kommer att se ut i framtiden.

Programvärdar: Emilia Savage och Liam Törnqvist Reporter: Sigrid Hult Klippare: Viktor Lindblad Producent: Vendla Fagerudd 27

”Ibland hittar man någonting

väldigt konstigt eller meningsfullt”