Jag fick genast en känsla av gemenskap, att jag var inbjuden och att alla accepteras som de är.
- Johanna Huhtanen, s. 32
Jag skulle aldrig kunna bo så här fint ifall jag bodde ensam.
- Ellen Härkönen, s. 14
36
24
14 40
32
Ansvarig utgivare: Jenny Stenberg-Sirén Chefredaktörer: Belén Weckström, Mikael Westerlund, Lina Larsson
Producent: Emma Presley, Sofie Braxén
Redaktion: Anton Köhler, Edvard Beijar, Edvin Ekman, Ronja Peltola, Venla Torsner, Ida Holappa, Kiia Pekola, Wilma Peltomäki, Michelle Lindell Ojala, Alexander Store, Tomas Törn, Isac Norrgård, Anna Palmqvist, Einar Zilliacus, Alexandra Heerman
Layout: Edvin Ekman, Viktor Marjanen, Alexandra Heerman, Saga Kari, Venla Torsner, Ida Holappa, Michelle Lindell Ojala, Anna Palmqvist, Jessica Nyberg, Iina Tossavainen, Isac Norrgård, Maria Rökman, Einar Zilliacus, Ronja Stenberg
Pärmbild: Linnea Jokinen, Emma Nordblad
Hejsan svejsan från Smockamagasinets producenter – och välkomna till Smockas första magasin! Fokuset har skiftat från en mer dagstidningsliknande tidning till ett livsstilsmagasin. Vi hoppas att du som läser det här magasinet hittar något du gillar! På sidorna du bläddrar igenom kan du ta del av olika röster och kanske känna dig sedd eller finna det intressant. Underhållning i form av quiz går också att hitta ifall koncentrationen sviker och du behöver få en paus.
Som magasinproducenter under den två veckor långa Smockaperioden har våra levnadsmönster också tagit en vändning, precis som magasinets koncept. Det har varit tidiga morgnar och långa dagar, vilket dessvärre inte motsvarar någonderas verkliga vardag. Omställningen har krävt fler tårar än väntat, men som tur också en och annan glädjetår. I elva dagar och tio nätter har vi levt och andats i Smockas färgskalor. Vi har suttit på golv, på stolar och på bord med våra datorer i högsta hugg. Som producenter har vi drömt en å annan mardröm om hur magasinets masterfil försvinner, så vi är otroligt glada över att den färdiga produkten äntligen går att
Jag är 80 procent kaffe och bara 20 procent blod. - Emma
Smocka bäst!
Sofie
Bakom magasinet finns ett ihärdigt team som jobbat hårt. Så vi vill rikta ett särskilt tack till våra fina (s)layoutare, infografiker, reportrar och andra multi-talangfulla smockaiter som funnits inom räckhåll och hörhåll de här veckorna. Vi har ropat och sprungit runt efter diverse medarbetare men inte har de tröttnat för det – eller inte överdrivet märkbart i alla fall. Alla fina idéer har färglagt magasinet mer än vad vi kunnat önska. Det hade inte blivit lika fint utan allt fantastiskt engagemang. Sammanhållningen på redaktionen har otvivelaktigt bidragit till Smockaproduktionens höga kvalitet. Vi tycker att alla kan klappa sig själv på axeln och vara stolta över sin insats. Länge leve Smocka!
Från oss alla, till er alla, ett riktigt bra magasin!
Text Emma Presley & Sofie Braxén
Bild Emma Nordblad
Grafik Summer Time/Unsplash
Nytt direktiv om sexuellt våld godkändes av Europaparlamentet
– Det här är en stor vinst för kvinnors rättigheter i europeiskt perspektiv, säger Pia Sundell, vice ordförande för svenska kvinnoförbundet.
Pia Sundell är väldigt positivt inställd till det nya direktivet. Bild: Sara Forsius.
Europaparlamentet har godkänt ett direktiv som kriminaliserar flera olika former av sexuellt våld och trakasseri.
Det nya direktivet kommer att kriminalisera bland annat tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning. Våldtäkt och flera former av nättrakasseri blir också lättare straffbara.
– Kvinnlig könsstympning är någonting som har varit svårt att direkt kriminalisera, och nu uttrycker direktivet klart och tydligt att kvinnlig könsstympning måste kriminaliseras och ses som grov våld, och det ser jag som en jättepositiv sak, säger Pia Sundell, vice ordförande för svenska kvinnoförbundet i Sörnäs.
– Det här är en stor vinst för kvinnors rättigheter i europeiskt perspektiv.
Ursprungligen skulle direktivet också klart definiera och kriminalisera våldtäkt och göra det lättare att döma någon för våldtäkt i fall där samtycket inte är klart. Den här ändringen sköts ner av en handfull EU-medlemmar, bland annat Frankrike och Tyskland.
Anton Köhler
Utrikes
Storbritanniens Rwandaplan godkänd i parlamentet
Efter en tvåårig process godkände parlamentet en plan om att skicka asylsökande som kommit in i landet olagligt till Rwanda.
Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak. Bild: Lauren Hurley/No 10 Downing Street/Flickr.
Storbritanniens parlament har godkänt en lag om att skicka asylsökande som kommit olagligt in i landet till Rwanda. Storbritannien har redan betalat nästan 300 miljoner dollar åt Rwandas regering för att ta emot asylsökande.
Lagen har kritiserats för att vara motstridig.
Kritiker tror inte att planen nämnvärt kommer att begränsa mängden asylsökande, vilket är Storbritanniens mål.
Högsta domstolen godkände inte Rwandaplanen år 2023, eftersom de ansåg att planen bryter mot den europeiska människorättskonventionen. De ansåg inte att Rwanda kunde räknas som ett säkert land, vilket är ett av krav inom brittisk lagstiftning.
Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak konstaterade på en presskonferens att landet är redo att börja skicka asylsökande till Rwanda inom några månader.
Även andra länder inom Europeiska unionen har visat intresse för att ta i kraft en liknande plan för att skicka asylsökande till ett tredje land, däribland Finland.
Anton Köhler
Inrikes
Störst befolkningsökning på 67 år
Finlands befolkning har ökat med närmare 40 000 år 2023, enligt Statistikcentralen. Befolkningsökningen är den högsta på 67 år och över 2,5 gånger större än året innan. Orsaken är att ukrainska inflyttare inte fått möjlighet till hemkommun före 2023. Antalet invånare som inte har svenska, finska eller samiska som modersmål ökade med ungefär 60 000. Var tionde invånare i landet talar nu ett främmande språk som modersmål.
Elliot
SillanderInrikes
Forssa Finlands majonnäshuvudstad
Hesburger har samlat in försäljningsdata som visar att Forssaborna är de största konsumenterna av majonnäs i Finland. Baserat på försäljningen av Hesburgers majonnäspåsar äter man i Forssa mer än dubbelt så mycket majonnäs som på andra håll i Finland. Varje Forssabo har i medeltal ätit 13 påsar majonnäs, jämfört med Björneborgs 5,4 påsar och Åbos 5. Försäljningsdatan avslöjar också att finländarnas favoritsmak är paprikamajonnäs.
Sofia Palmén
Helsingfors
Sälkutar får vård vid Högholmen
Sälkutar har synts omkring Helsingfors under de senaste veckorna. Högholmen har nu fyra vilda sälkutar som förts till djurparkens vilddjurssjukhus för vård.
De två första hittades i april. Kutarna var för unga för att klara sig ensamma och antas ha tappat bort sina föräldrar. De två äldre kutarna var för skadade för att klara sig i naturen.
Alla fyra sälkutar får återhämta sig och blir behandlade i en bassäng på Högholmen.
Anton Köhler
Inrikes
Riksdagsledamöter vill förbjuda Tiktok
Trettio av Samlingspartiets riksdagsledamöter har lämnat in en åtgärdsmotion där de föreslår att användningen av appen Tiktok ska förbjudas i Finland. Tiktok är en kinesiskt ägd plattform, populär främst bland barn och ungdomar.
Oron bland riksdagsledamöterna är att materialet som barn har tillgång till via appen kan vara skadligt, eftersom det kan innehålla bilder av våld eller av olycksfall.
Michael WallenHelsingfors
Ny spårvägslinje till Arabiastranden
Den nya spårvägslinjen Böle-Fiskehamnen kommer att ha nummer 13.
Spårvägen är 4,5 kilometer lång och kommer att förbinda Böle med Arabiastranden och Fiskehamnen, samt ansluta de nya bostadsområdena Sumparn och Knekten till spårvägsnätet.
De första spårvagnarna har redan rullat på de nya skenorna och provkörningarna fortsätter under sommaren. Linjen förvänats öppna i Augusti.
Edvard Beijar
Så här kommer den nya spårvagnens rutt att se ut. Bild: Edvard Beijar.
Arcadas studerandekår ASK:s ordförande Abbe Karlsson är oroad över regeringens nedskärningar.
Bild: Tomas Törn
Nya nedskärningar riktas mot tredje stadiets studerande:
Trots regeringens tidigare löften kommer studerande att påverkas av flera större nedskärningar. Det allmänna bostadsbidraget ersätts med bostadstillägg och statsgarantin för studielån höjs.
Text: Anton Köhler
Regeringens mål med de planerade nedskärningarna är att motivera studerande att snabbt utexamineras och börja arbeta. Ohto Kanninen, expert på den offentliga marknadden, är skeptisk till huruvida nedskärningarna kommer att ge de resultat som regeringen vill åstadkomma.
– Å ena sidan kan folk motiveras att snabbt klara examen för att ha råd att betala tillbaka sina skulder. Å andra sidan kan studerande känna sig pressade att börja jobba mer vid sidan av studierna, vilket skulle förlänga studietiden.
Kanninen tillägger att detta potentiellt kan ha ännu en följd som regeringen inte önskar: Förändringarna kan skrämma folk från att söka till tredje stadiets studier om de måste betala av stora skulder efter att de avlagt examen.
Planen är att förändringarna snart ska träda i kraft.
– Allra senast kommer vi att se dessa förändringar i januari 2025, säger Kanninen.
Studerande kommer inte längre vara berättigade till allmänt bostadsbidrag utan kommer i stället att vara berättigade till ett bostadstillägg i studiestödet. Det nya systemet kommer att motsvara det gamla, som gällde fram till 2017.
– Den simpla följden är att det här leder till färre euro för studerande. Jag vågar inte gissa på några exakta siffror, säger Ohto Kanninen.
Oro över regeringens beslut
Abbe Karlsson, ordförande för Arcadas studerandekår ASK, är också oroad över ändringen i bostadsbidraget för studerande.
– Det känns nog lite läskigt, hur man ska klara sig. Båda bidragen kommer ju att minska en hel del.
Karlsson anser också att denna förändring kan tvinga studerande att arbeta mera, vilket leder till att studierna tar längre tid.
Finansiering sänks, indexhöjningar stoppas
Finansiering för studerande som redan avlagt en examen på tredje stadiet kommer också att minska i framtiden. Målet med det här är att motivera studerande att börja jobba direkt efter sin första examen. Ännu har regeringen inte informerat om några exakta siffror.
Regeringen har också meddelat om planer på att stoppa indexhöjningar för studiestöd. Detta innebär att mängden studiestöd en studerande får kommer att stanna på samma nivå fram till 2027. Som motvikt till det här kommer statsgarantin för studielån att höjas, och studerande kommer att kunna lyfta studielån flera gånger under ett år.
Den simpla följden är att det här leder till färre euro för studerande
- Ohto Kanninen
Se hur ändringarna kan påverka en studerandes ekonomi
Grafik:
GRAFIK: Edvin Ekman
Kan du gissa vilken känd person vi söker med hjälp av våra ledtrådar?
Tema: Världen
4
3
1 2
Föddes 1.6.1961 i Leningrad och dog 23.8.2023 i Kuzjenkino.
Var känd som ”Putins kock”.
Putin misstänks ligga bakom flygolyckan där hen omkom.
Var ledare för den ökända paramilitära Wagnergruppen.
Tema: Finland
4
3
Föddes 4.4.1976 i Pargas och arbetar som journalist och författare.
Utsågs till årets journalist i Finland år 2020.
Skriver för Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter.
Var tidigare utrikeskorrespondent i Ryssland och är det nu i Ukraina. Flyttar till Berlin på hösten.
Tema: Sport
4
3 2 2 1 1
Föddes 22.5.1997 i Vanda och har en äldre bror som är professionell fotbollsspelare.
Valdes till årets idrottare i Finland år 2023.
Spelar för Utah Jazz.
Är Finlands mest framgångsrika basketspelare någonsin.
Rätt svar: Jevgenij Prigozjin, Anna-Lena Laurèn, Lauri Markkanen.
Kommentar:
Ja regeringen, en studerandes dygn är
faktiskt bara 24 timmar långt – hur dålig koll har ni egentligen?
nget bostadsstöd, och i stället får studerande nöja sig med ett mindre bostadstillägg. Det är en av regeringen Orpos sparåtgärder för att försöka få kontroll på den skenande statsskulden. Lösningen på problemet är enkel. Det är bara att jobba mer. Frågan är om någon som studerar i rekommenderad takt, jobbar vid sidan av studierna och är aktiv i studielivet faktiskt kommer hinna jobba ännu mer? Och hur går det för dem som redan nu har svårt att hinna arbeta?
teråt finns en tredjedel av månadens totala timmar kvar för annat än studier och sömn. Det innebär åtta timmar fritid per dag, inom vilka bland annat matlagning, transport, tvättning, träning, städning, umgänge och studieevenemang ska ingå.
ska
väl alla dyrbara timmar läggas på studieevenemang?
Förståsigpåarna undrar förstås om det inte är tillräckligt med åtta timmar för att studerande ska hinna jobba och få vardagen att gå ihop ekonomiskt. Inte ska väl alla dyrbara timmar läggas på studieevenemang?
Redan i det här skedet vill jag påpeka att jag har förståelse för varför regeringen vidtar sådana här åtgärder. Finlands statsskuld är alldeles för hög och åtgärder krävs för att den inte ska skena i väg ytterligare. Sparande är nödvändigt. Det är sättet det görs på, som får mig att ifrågasätta om Orpo & Co har insyn i hur en studerandes liv ser ut.
Jag bor i en etta i Esbo med en rätt hygglig hyra. Övergången från bostadsstöd till -tillägg skulle innebära en minskad inkomst på 200 euro i månaden och det väcker en viss oro. För mig som har två jobb vid sidan av studierna, varav det ena är ganska välbetalt, känns nedskärningen inte speciellt oöverkomlig. I praktiken innebär det att jag behöver få in en till arbetsdag i månaden och några enstaka timmar. Fullt möjligt alltså.
Faktum är att om man ska studera enligt regeringens önskade takt ska man få ihop 15 studiepoäng per period. Vid de flesta högskolorna är en period i medeltal sju veckor lång. Vid exempelvis Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Aalto-universitetet motsvarar ett studiepoäng 27 timmar av arbete. Den sammanlagda mängden arbete för en period i rekommenderad takt blir alltså 405 timmar och under en månad blir arbetsmängden 231 timmar. Tidsmässigt är alltså studierna ett heltidsjobb och ska också betraktas som ett sådant.
För att må bra och orka behöver människan sova. Lägg till i ekvationen den rekommenderade åtta timmar långa nattsömnen och märk att det ef-
Visst,några skulle kanske hinna jobba mer. För mig är det lite tveksamt om jag skulle hinna med mera jobb utan att studieprestationerna skulle försämras. Men för många är det näst intill omöjligt. Inom många utbildningar, exempelvis de tekniska, krävs det betydligt fler timmar än det rekommenderade antalet för att klara av studierna. Det finns studielinjer där det går att komma undan med färre timmar arbete än den rekommenderade mängden, men som motargument vill jag slå ett slag för studielivet.
När de flesta ser tillbaka på studietiden kommer majoriteten bättre ihåg roliga evenemang, nya upplevelser och spännande människomöten än föreläs-
ningar och deltidsjobb. Jag tror det samma gäller politiker. Studietiden bjuder på mycket som jag varken lär mig eller upplever i föreläsningssalen eller på jobbet. Så till skillnad från förståsigpåarna tycker jag att dyrbara timmar ska kunna läggas på studieevenemang och de viktiga erfarenheterna man kan få. Regeringen förväntar sig alltså att studerande jobbar enligt den rekommenderade studietakten för att bli färdiga och komma ut i arbetslivet för att bidra med skattepengar till staten. På grund av sparåtgärder kommer de som redan jobbar tvingas jobba ännu mer och resten blir tvungna att skaffa ett jobb. Jag vet att studielån finns, men av ren princip ifrågasätter jag om studerande ska behöva skuldsätta sig för att bli färdiga i tid och vara regeringen till lags.
Jag är säker på att det finns en vilja och en hög motivation bland många studerande att jobba mer, vilket de kommer behöva göra i framtiden. Extra inkomster är alltid välkomna och ibland ett måste. Arbetserfarenhet är viktigt för att ta sig in på arbetsmarknaden och med lite tur är arbetet dessutom roligt och givande. Problemet är att tiden inte räcker till om studierna ska bli klara inom utsatt tid.
Motivation att arbeta går att skapa. Att lägga till fler timmar på dygnet är omöjligt. Vårt dygn består bara av 24 timmar, trots att vi är studerande.
IGamlas bor en grupp på fyra vänner, i en familjelägenhet med fem rum. De delar på nästan allt, och lever väldigt otypiskt för studerande. Lägenheten är över 100 kvadratmeter stor, och har både bastu och balkong, samt ett separat kök och vardagsrum.
– När vi tar någon hit brukar de alltid vara överraskade över hur stort det är. Jag skulle aldrig kunna bo så här fint ifall jag bodde ensam, berättar Ellen Härkönen, en av vännerna i kollektivet.
Vi hälsar på Härkönen och två av hennes rumskamrater, Birk Johansson och Leonard Järf. Gruppen har bott tillsammans i lite under två år, och berättade för oss hur det har varit att bo så många i samma lägenhet.
Hittills har vännerna varit mycket nöjda med valet att flytta ihop. Idén fick de på en studiehandledningslektion i gymnasiet, som handlade om att flytta hemifrån.
– Då tyckte jag att det var en jättedum idé, och något jag absolut inte vill göra, berättar Härkönen.
De andra skrattar, men verkar nog ha hört det tidigare.
Vännerna lever främst på olika stöd. Härkönen vikarierar ibland på ett lågstadium, men ingen av dem jobbar regelbundet. Efter att hyran delats på fyra, blir det under 500 euro att betala per person. Vattenräkningen och försäkringarna betalar alla själva.
Alla i kollektivet äter veganskt, och turas om att gå till matbutiken.
– Utgångspunkten är att vi delar på allt, logistiskt kunde vi inte ha till exempel fyra flaskor olja, säger Härkönen.
Vännerna turas om att handla mat till hela gänget, och den som är i butiken betalar för köpen. De berättar också att de ofta äter måltider tillsammans. Ibland lagar de egen mat, men det är väldigt sällsynt att alla fyra skulle äta olika saker.
Det bästa och sämsta med att bo med vänner är att de alltid är här.
- Birk Johansson
– Med de flesta sakerna är vi inte så noga. Det fungerar bra och går ganska jämnt ut i längden, säger Härkönen.
Av släktingar har de fått möbler, köksvaror och mycket annat. Andra saker har de köpt begagnat på nätet.
– Något jag märkt är att vi har tillräckligt med allt. Varje gång jag är på besök hos någon annan känns det som om de har typ en skål, en gaffel och en kniv. Däremot har vi precis allting, säger Järf.
Att bo tillsammans ger trygghet
– Det bästa och sämsta med att bo med vänner är att de alltid är här, säger Johansson. De andra håller med.
– Det är trevligt att man alltid kan tala med någon, men ibland skulle det vara skönt att bara sitta i tystnad, säger Järf.
Vännerna har egna hobbyer och studerar olika saker. De gör inte allting tillsammans, men känner trygghet i att ha hemmet som en gemensam knutpunkt.
– Nu medan vi talar fattar jag hur jag har tagit för givet att ni alltid är här. När jag bodde ensam, måste jag söka ut vänner att hänga med. Nu kan jag bara gå ut genom sovrumsdörren och så är någon här, säger Johansson.
Det finns många lösningar till hur man kan bo under studietiden, och kollektiv kan vara ett bra sätt att leva billigt.
– Vi flyttade inte in som bara kämpisar, utan som jättebra vänner. Vi har alla respekt för varandra, vilket är grunden för att det funkar, säger Härkönen.
Vi flyttade inte in som bara kämpisar, utan som jättebra vänner. Vi har alla respekt för varandra, vilket är grunden för att det funkar.
- Ellen Härkönen
Lägenheten är fylld med dekorationer som vännerna själva pysslat och målat.
Vad gör du på fritiden?
A: Sitter på ett cafe
B: Går på loppis
C: Går på yoga
D: Är med dina kompisar
E: Går ut i naturen.
Gillar du storstadens puls, landets lugn eller närheten av naturen? I Helsingfors finns något för alla. Klura ut vilken stadsdel som passar bäst för dig med hjälp av vårt quiz. 1. 2. 3. 4. 5.
Du har föreläsning, när är du på plats?
B: Jag kommer inte alls
C: Jag kommer exakt då föreläsningen börjar
D: Jag är en halvtimme sen
E: Jag deltar på Zoom
Vilken är din favoritdryck?
6.
Vilket husdjur har du?
A: Katt
B: Råtta
C: Pudel
D: Golden retriever
E: Ko
7.
Vad är ditt favoritprogram på tv?
A: Temptation island
B: Har ingen tv
C: Draknästet
D: Friends
E: Bonde söker fru
Flest E: Du anser dig bo i Helsingfors centrum men ingen annan håller
Hur tillbringar du en fredagskväll?
A: Dricker vin hemma med kompisarna
B: Tillbringar kvällen på en lokal pub
Du är studerande och har nyligen flyttat hemifrån. Du tycker om att gå på studievenemang och alla dina vänner bor i samma hus. Därför passar Arabia dig.
Flest D:
ibland ett glas rödvin. Därför bor du i Rödbergen.
Flest C: Du är en konstsamlare och avnjuter
din personlighet. Därför är Berghäll ditt ställe.
Flest B: Du tycker om att tillbringa tid i secondhandbutiker och gör det till
med. Därför passar Vik just dig. 8.
Du är en trendig och jordnära -per son och därför är Tölö det perfekta stället för dig.
Text Ida Holappa & Venla Torsner
Grafik Ronja Stenberg
Finland utsågs för sjunde året i rad till världens lyckligaste land. Trots det verkar vi ha ett samhällsproblem i våra händer. Marginalisering av unga studerande fortsätter vara ett problem.
Att studera på tredje stadiet är inte alltid lätt. Även för de starkaste kan det bli jobbigt att ta hand om sitt mående och sin ekonomi, och samtidigt få studierna att framskrida. En del halkar efter i studietakten och om pressen blir för stor kan man tvingas hoppa av.
Johanna Baarman är ledare för uppsökande ungdomsarbete på Sveps. Sveps är en ungdomsverkstad som jobbar främst med unga som är utanför studie- och arbetslivet. Hon säger att marginaliseringen av studerande på tredje stadiet börjar med att man regelbundet är frånvarande från skolan. Efter en längre tid blir det svårt att ta tag i saker och återvända till skolan.
– Ofta mår man kanske inte så bra psykiskt, vilket gör att kontakten med skolan helt enkelt minskar, säger Baarman.
Marginalisering handlar om att man blir isolerad från samhället på något vis. Baarman säger att det finns många faktorer som bidrar till det. För att få studiestöd måste studerande avlägga en viss mängd
Johanna Baarman,
kurser. Om studerande inte avlägger kurser inom utsatt tid avbryts studiestödet, som påverkar ekonomin – som i sin tur påverkar det psykiska måendet.
– Det blir som en ond cirkel.
Baarman säger också att det inte alltid hänger på den enskilda indivi den, utan det finns strukturer i vårt samhälle som leder till att man blir marginaliserad. Regeringens nya beslut om nedskärningar som rik tas mot studerande gör att man riskerar bli utanför samhället, även om man inte vill det.
– För en del kan det vara en ekonomisk fråga om man klarar av att studera eller inte, säger Baarman.
En påverkande faktor för marginalisering är hur den ekonomiska situatio nen sett ut hemma, och var man vuxit upp. Så det handlar inte om enbart en enskild individs förutsätt ningar eller livssituation.
– Jag tänker att det kan
Text Kiia Pekola Bild Kiia Pekola Illustration Edvin Ekman
Blir någon hemma för länge är det dags att sträcka ut en hand.
finnas en grupp unga som har sämre förutsättningar att få ekonomin att gå ihop så att man klarar av att stu-
Det är också svårt att veta hur utbrett fenomenet faktiskt är. Forskare definierar marginalisering på olika sätt. De är inte överens om arbetslöshet automatiskt gör att man klas-
I och med regeringens nedskärningar blir risken för segregering aktuell. Baarman påpekar att de som kommer från medelklass eller höginkomsttagarfamiljer har bättre möjligheter att studera och eventuellt få ekonomiskt stöd. De som kommer från låginkomsttagarfamiljer har inte samma möjlighet.
– När regeringen vill höja på procenten som utexamineras från tredje stadiet, som sjunkit de senaste tio åren, så talar regeringens planer mot varandra tänker jag, säger Baarman.
Om man har någon i sin omgivning som kämpar med att komma i gång med vardagen, kan man hjälpa genom att försöka prata om saken med personen. Redan att försöka hitta rätt tjänster att komma i kontakt med är till stor hjälp, säger Baarman.
– Blir någon hemma för länge är det dags att sträcka ut en hand.
Enkla knep kan liva upp vardagsmaten –
Vad gör en restaurangupplevelse bra? Hur ser utbudet ut i Helsingfors? Hur kan man skapa restaurangkänsla hemma vid middagsbordet? Smocka frågade Tiktokprofilen Ella Wehkalampi.
Ella Wehkalampi har fått många nya vänner tack vare sitt jobb som influerare.
I hjärtat av Berghäll i Helsingfors bor Ella Wehkalampi, 27, som jobbar med sociala medier. Hon tipsar sina följare om allt från restauranger och matlagning till livsstil. Hon gör också recensioner. Hon började med det när hon bodde i Tallinn och har fortsatt sedan hon flyttade till Helsingfors.
– Jag började samla på en lista med olika restauranger i Helsingfors, gick dit för att filma och lade ut det. Folk tyckte om det, säger Wehkalampi.
Senare började hon tipsa sina följare om olika matrecept och smink. Tack vare jobbet har hon fått nya vänner. Andra som jobbar med sociala medier är kollegor, säger hon.
– Tiden jag tillbringar på sociala medier känns som arbete.
Hemmamat kan vara enkel, billig och lyxig
Med till exempel en fin dukning, färska örter och såser kan man lyfta en vardagsmåltid till en ny nivå, tipsar Wehkalampi.
– Om man lagar makaronilåda kan man kanske använda en lite finare ost. Att skapa en restaurangkänsla hem-
Om man lagar makaronilåda kan man kanske använda en lite finare ost.
ma kan även sätta guldkant på vardagen.
– Man kan ha fina tallrikar och glas. På vintern kan man kanske tända några ljus så blir det trevligt.
Men man ska börja med att städa, säger Wehkalampi.
Vad gäller maten säger hon att örter och ett bra salt kan göra stor skillnad –därför lönar det sig alltid att ha det hemma. Såser kan också göra underverk för en annars tråkig maträtt.
– Med hoisinsås och jordnötssmör kan man alltid göra en dipp. Och sojasås.
Har du tips till ett gäng studerande som vill laga en billig och enkel middag tillsammans?
– Jag gillar att laga pizza hemma. Det är lätt och relativt billigt att laga. Jag har också delat ett jättebra recept på äkta mexikanska tacos.
Om man är flera lönar det sig att dela upp inköpslistan.
– Någon hämtar vinflaskan, någon hämtar något annat. “Sharing is caring and the key”, säger Wehkalampi.
Wehkalampi berättar att man kan romantisera sina vardagsmåltider med hjälp av fin dukning och färska kryddor.
Helsingfors restaurangutbud okej – men kan förbättras på vissa punkter
Finländare tänker ofta att man enbart kan gå på restaurang vid speciella tillfällen, säger Wehkalampi. Hon skulle gärna se mer spontanitet i den finländska restaurangkulturen.
– Det skulle vara bra om vi hade flera möjligheter och restauranger där man bara kan gå in, säger hon. Vad gör en restaurangupplevelse bra?
– Restauranger ska vara mysiga, ha bra belysning och så ska det förstås
I Tallinn finns det en restaurang med helt glutenfri meny. Något sådant skulle vi kanske kunna ha i Finland.
vara bra service. Det är huvudsaken. Hon tycker att Helsingfors restaurangutbud är okej.
– Veganska alternativ finns det ganska gott om, och jag är stolt över att det tas i beaktande.
I Tallinn kan det vara svårare att hitta veganskt, säger Wehkalampi. Däremot kunde Helsingfors satsa på det glutenfria utbudet.
– I Tallinn finns det en restaurang med helt glutenfri meny. Något sådant skulle vi kanske kunna ha i Finland.
Wekhalampi önskar att tröskeln för att äta på resturang i Finland skulle vara lägre.
De senaste tolv månadernas turbulenta händelser har onekligen skrämt bort en del potentiella väljare
- Edvard Beijar
Enligt Helsingin Sanomats färska opinionsmätning ligger Svenska folkpartiets väljarstöd på 3,8 procent. Tidigare i april var understödet historiskt lågt på endast 3,4 procent, enligt Yles partimätning.
SFP representerar en bred skara som bortsett från svenskan inte nödvändigtvis delar helt samma åsikter. Det leder oundvikligen till en splittring i väljarbasen, och det senaste året har splittringen blivit större. Partiet är även splittrat internt, bland annat SFP:s ungdomsförbund Svensk Ungdom och riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) har öppet kritiserat partiet och regeringen. Det är att förvänta och även ganska rimligt att det finns en viss opposition inom ett parti, men det var minst sagt dramatiskt att läsa om riksdagsledamot Biaudets hårda kritik mot partiet och hopp om att regeringen skulle falla.
SFP har samarbetat med de flesta partierna i majoriteten av Finlands tidigare regeringar. Under den senaste regeringsbildningen hade SFP två alternativ: att gå med i regeringen och samarbeta med Sannfinländarna eller att inte gå med men då inte kunna påverka regeringsprogrammet. Även om regeringsförhandlingarna och regeringskrisen i dag känns långt borta är ämnet fortfarande aktuellt. Regeringens program håller steg för steg på att förverkligas och SFP har både ordförandevalet och Europaparlamentsvalet framför sig i juni.
De senaste tolv månadernas turbulenta händelser har onekligen skrämt bort en del potentiella väljare. Jag har vänner som sagt att de inte i fortsättningen kommer att rösta på SFP på grund av regeringens agerande.
Om SFP vill hålla kvar sina mer liberala väljare gäller det att aktivt försöka profilera sig som en motvikt till Sannfinländarna.
Förutom att vissa anser att löftet om att inte bedriva “sannfinländsk politik” har brutits så kämpar SFP med kritikstormen mot regeringens nedskärningar. Nedskärningarna påverkar studerande och unga hårt, en grupp som är avgörande för partiet i framtiden. Flera unga som redan i dag har svårt med att balansera vardagsutgifterna kommer att lida ytterligare av de planerade nedskärningarna. I denna situation känns partiordförande Anna-Maja Henrikssons envisa försvarande av regeringens politik opassligt. På frågestunden i riksdagen den 18 april svarade Henriksson att ”de tidiga åren är de viktigaste” efter att ha fått frågan om hur studerande ska klara av följderna av nedskärningarna. Att avleda frågan om högskolestuderandes välmående genom att tala om småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen är respektlöst.
Det återstår att se hur SFP:s framtid kommer se ut. Konkreta resultat får vi åtminstone efter att EU-valets röster räknats, och kanske en ny ordförande är vad som behövs för att förbättra partiets anseende.
Syftet med Queer Bird Walk är att öppna upp människor för det jag har lärt mig om fågelsexualitet och fågelkön. Människans fördomar om fåglar baserar sig på hens egna värderingar, säger artisten Camille Auer. Smocka följer med på Queer Bird Walk runt Tölöviken.
– Jag är inte en vetenskapsman, jag utför detta utifrån en konstnärlig och filosofisk synvinkel. Jag tror att det ger perspektiv som en person inom vetenskapen inte kan ha, eftersom de redan är en del av strukturerna. Det blir ett utomstående perspektiv till vetenskapen, säger Camille Auer, artist och skribent.
Auer säger att människor gör könsantagande om fåglars beteende. När två hanar jagar varandra ser vi en dispyt över en hona, men när en hane och en hona jagar varandra ser vi det som uppvaktning.
Tänk dig att du ser världen med en fyra gånger så snabb hastighet, så ser fåglarna det. Fåglars hjärna är fyra gånger snabbare än människans.
Historiskt sett har vita överklassmän från Europa och Nordamerika studerat fåglar, det är utifrån det perspektivet kunskapen om fåglar baseras på. Nyare forskning bygger vidare på det perspektivet. Därför är det viktigt att granska grunderna kritiskt, säger Auer.
De flesta fåglar har inte penisar. De har en kloaköppning, som innefattar könsorgan, urinrör och tarm. Fågelsex kan kallas en ”kloakkyss”. Gräsandshanarna är en av de arter som har penis i stället för kloaköppning.
Fåglar är sexuella varelser som vill ha sex. Fortplantning sker på grund av sexualitet.
Fåglar har inte sex för att de vill fortplanta sig.
Cosplay, konsten att klä ut sig till en fiktiv karaktär inom populärkulturen, har blivit vanligare i Finland. Hobbyn för samman människor över hela landet och i år går det världskända evenemanget Comic Con av stapeln för första gången i Finland.
Jag fick genast en känsla av gemenskap, att jag var inbjuden, och att alla blir accepterade som de är.
ohanna Huhtanen började med cosplay hösten 2016 efter att ha sett bilder om ett cosplayevenemang på sociala medier som hen tyckte verkade roligt och intress ant. Huhtanen hade precis också fått några nya vänner som delade intresset för ett visst tv-program och vännerna sysslade även med cosplay. När de uppmuntrade Huhtanen att testa på cosplay och bjöd med hen på cosplay-evenemanget ”Tracon” i Tammerfors så tvekade hen inte.
För Huhtanen är cosplay ett avslappnat sätt att träffa vänner runt om i Finland och ha det roligt. Sedan hen började har hen deltagit på evenemang minst en gång per år. Med undantag för pandemiåret 2021 när covid var på sin höjd och det inte ordnades några cosplayevenemang.
Det senaste cosplay-evenemanget som Huhtanen gick på var i januari på Desucon Frostbite som ordnas en gång om året i Lahtis.
Huhtanen brukar ta bilder med vännerna när de alla är utklädda, och ibland laddar de upp bilderna på sociala medier. Då och då kommer någon och vill ta bilder med Johanna när de känner igen karaktären och vill dela bilden med sina vänner.
— Det brukar kännas bra, säger Huhtanen.
Ingen skräddare precis
Huhtanen påstår sig vara en lat cosplayer eftersom hen inte kan sy särskilt bra, men det verkar ändå vara ganska vanligt i cosplaykretsarna säger hen.
Diskussionen kring ”slit och släng” har ökat inom cosplaykretsar. Trenden går mot ett mer miljövänligt tankesätt. Huhtanen köper hela dräkter endast ifall kompisgänget har bestämt sig för något speciellt och hen annars inte skulle hinna göra en egen version klar i tid för evenemanget.
Ifall Huhtanen köper en hel kostym försöker hen återanvända dräkten igen så mycket det går. En hel dräkt med skor och kontaktlinser kan kosta runt 120 euro. Gör man enklare dräkter som man själv modifierar så kanske det räcker med 50 euro.
— Man bestämmer själv hur mycket pengar man satsar. Det blir ett extra kreativt element när man gör sin egen version av en kostym, men på basis av ens favoritkaraktär, säger Huhtanen.
Barnsligt, men inte alltid barnvänligt
Johanna Huhtanen medger att det är lite barnsligt att klä ut sig, men säger också att alla behöver lite barnslighet i livet. Hen har inget emot att fortsätta i samma stil
Huhtanen som Helga Sinclair från den animerade filmen Atlantis – En försvunnen värld.
Jag köper kläder från lopptorget
och modifierar dem i stället för att köpa tyger eller dräkter från nätet.
Det är också bättre för miljön.
i fem eller tio år. Huhtanen känner flera som är över 40 år som fortfarande är aktiva inom cosplay.
Desucon Frostbite som Huhtanen besökte i början av året har en åldersgräns på 18 år. Även om cosplay kan verka barnsligt så finns det också många element som
inte passar för barn, säger Huhtanen.
— Ifall en filmskapare har uttryckt sig olämpligt eller transfobiskt så kanske man inte vill klä ut sig till någon av filmskaparens karaktärer, säger Huhtanen.
Det finns också en del vuxenhumor och kläder som inte lämpar sig för barn. Ändå kan de yngre deltagarna vara så unga som nio år. I sådana fall måste man skydda barnen, säger Huhtanen.
Gemenskapen är det viktigaste
Det viktigaste för Huhtanen med cosplay är den goda stämningen och samhörigheten. Hen uppskattar att människor från hela Finland samlas kring en hobby som de uppskattar.
Det finns också många som vill stödja konstnärerna som är med på evenemangen som säljer alster, som till exempel planscher och klistermärken.
Huhtanen uppmanar alla som är intresserade att prova på cosplay.
— Det finns cosplayloppis på nätet där man kan köpa billiga dräkter ifall man bara vill testa. Man kan också gå till en maskeradaffär och testa olika dräkter. Cosplay är lite som halloween, fast året runt, säger Huhtanen. Det finns också många evenemang som är gratis dit man kan gå ifall cosplay intresserar.
Artificiell intelligens håller ständigt på att förändra hela världen. Nu har den gått över till musiken, och användningen av AI delar åsikter.
Text Tomas Törn Bild Viktor Marjanen
”Suno håller på att bygga en framtid där alla kan göra bra musik. Oberoende av din musikaliska nivå så hjälper vi dig att uppnå din dröm att göra just den låten som du vill göra. Inga instrument krävs, endast fantasi. Rakt från ditt sinne till musik.”
De här orden finns på Sunos hemsida. Suno är en nätsida som använder artificiell intelligens för att skriva, spela in och producera låtar. Den kan göra det endast baserat på en genre och ett ämne som skrivs in av användaren.
Artificiell intelligens har hört till vardagen redan i flera år och till exempel AI-sidan Chat GPT har över 100 miljoner aktiva användare. I musikvärlden är fenomenet betydligt nyare. Inom mixning och producentskap används det för att automatisera flera av funktionerna som man förr i tiden måste göra manuellt. Suno och andra liknande sidor tar saker till en helt ny nivå, men de här sidorna är väldigt unga. Suno lanserades ursprungligen i december och den aktuella versionen är från 21 mars.
De här orden finns på Sunos hemsida. Suno är en nätsida som använder artificiell intelligens för att skriva, spela in och producera låtar. Den kan göra det endast baserat på en genre och ett ämne som skrivs in av användaren.
Artificiell intelligens har hört till vardagen redan i flera år och till exempel AI-sidan Chat GPT har över 100 miljoner aktiva användare. I musikvärlden är fenomenet betydligt nyare. Inom mixning och producentskap används det för att automatisera flera av funktionerna som man förr i tiden måste göra manuellt. Suno och andra liknande sidor tar saker till en helt ny nivå, men de här sidorna är väldigt unga. Suno lanserades ursprungligen i december och den aktuella versionen är från 21 mars.
Johan studerar i Sverige för att bli producent och han är i allmänhet positivt inställd till automatisering i form av AI. Johan heter egentligen något annat. Vi skyddar hans identitet på grund av att han tror att hans åsikter och erfarenheter kan påver-
Artificiell intelligens kommer aldrig att ersätta
musik som människor gör
ka möjligheterna att få jobb i framtiden inom branschen.
—Jag har experimenterat med olika aspekter av AI. AI finns tills vidare som ett hjälpmedel som underlättar flera saker i processen att göra en låt, säger han.
Han ser positivt på användning av AI inom musikproduktion, men är medveten om att alla inte ser lika positivt på ämnet. Johan tror på en framtid där både AI-genererad musik och fullständigt mänsklig musik uppskattas.
—Artificiell intelligens kommer aldrig att ersätta musik som människor gör, men jag tror att de kan existera sida vid sida och komplementera varandra, säger Johan.
Hot för musikbranschen
Den stora frågan som musikindustrin har ställts inför är vad som händer när maskiner blir för bra på att göra musik. Musik är slutligen ändå bara matematik och frekvenser. Om AI klarar av att hitta de rätta frekvenserna så kan den se till att allting alltid är rent och låter perfekt. Kommer all konst att ersättas när AI kan vara så mycket noggrannare och bättre än människor? Johan vill se musik och konst som en helhetsprocess.
—Musik och konst som helhet är enligt mig ändå mycket mer än bara den slutliga produkten. Det handlar också om processen och talangen som har gått till att göra själva verket. Det går inte att replikera av AI.
är en komplicerad konstform med en unik mångfaldighet som kräver talang
och väldigt mycket träning.
Fastän AI inte har funnits länge i musikvärlden så omfattar det redan åtta procent av den totala globala marknadsvolymen av generativ AI. Den globala marknadsvolymen av generativ AI år 2023 var 3,7 miljarder amerikanska dollar och av det var 300 miljoner från musik. Marknadsvolymen för generativ AI i musik förväntas också stiga med 60 procent årligen från 300 miljoner förra året till över tre miljarder amerikanska dollar år 2028.
Trenden förklaras av den ständiga utvecklingen i ämnet och att det genom AI blir tillgängligt för precis alla att göra musik. Alla ser ändå kanske inte denna tillgänglighet med glädje.
—Jag anser ärligt talat att det är respektlöst. Musik är en komplicerad konstform med en unik mångfaldighet som kräver talang och väldigt mycket träning.
Axel Winberg, som går med artistnamnet Axel Karl, studerar musikproduktion vid yrkesakademin i Jakobstad. Han spelar mycket livemusik och tror att den sidan av musikindustrin är bra skyddad mot AI.
—Jag tror att jag alltid kommer att ha jobb så länge som AI inte kan uppträda live, för det finns ju garanterat sådana som också vill se på uppträdanden, säger Winberg.
Winberg tror också att uppskattningen för musik som är producerad av människor inte kommer att dö ut.
—Flera människor uppskattar någonting som är producerat för hand mer än något industriellt som är gjort i stora mängder med maskin, och jag tror att samma gäller för musik.
Precis som flera andra musiker så publicerar Winberg sin egen musik på olika plattformar. Hans nästa låt ”Sunshine” släpps den 17 maj. Fastän han inte tror att livemusiken ännu är hotad så förstår han hotet mot musik på nätet och skulle föredra att den musiken hålls AI-fri tills vidare.
—Det skulle vara bra om AI-sidorna skulle ha ett program som klarar av att hitta ifall deras låtar har laddats upp på Spotify, så kan vi undvika stora problem med plagiat.
Transparens är alltså efterfrågat. Det skulle vara bra att veta ifall saker är producerade av AI eller inte. Winberg önskar också att sidorna skulle ha möjligt att hålla koll på hur deras musik används.
Viktor Marjanen
Grafik: Viktor Marjanen
Bild: Amos Ilonen
”Vår intelligens är vad som gör oss till människor, och AI är bara en förlängning på denna egenskap”, säger Yann LeCun. LeCun är forskningsledare på Meta, så kanske man borde tro på vad han säger gällande artificiell intelligens, men ändå är jag oroad. Vad händer när denna förlängning går för långt och man inte längre kan se skillnad på vad som är mänskligt och vad som är AI? Vad händer när allt går för långt?
Jag har hela mitt liv varit totalt fascinerad av musik. Jag har alltid lyssnat på mycket musik och när jag var nio år gammal så började jag spela gitarr. Det förändrade mitt liv. Gitarr gav mig en möjlighet att uttrycka mig i konstväg på ett helt nytt sätt, och senare valde jag att ytterligare utvidga mitt kunnande i form av piano, bas och dragspel. Det blev mitt sätt att vara kreativ och fri. I flera år var jag övertygad att jag skulle bli professionell musiker. Det tror jag inte att jag längre kan, och i och med AI så skulle jag aldrig våga heller. Hur kan man tävla med något som är perfekt? AI kan nuförtiden sjunga och spela som den bästa artisten någonsin, samtidigt som den också producerar låtarna perfekt. Det här gör den inom loppet av sekunder. Det enda sättet att urskilja mellan AI och människor inom musik i framtiden är att människor gör misstag. Den skrämmande delen är att AI bara blir bättre och bättre hela tiden.
Min största oro är för musikerna och alla som jobbar inom musikindustrin. Jag anser mig själv vara insatt och jag bryr mig om ursprunget av musiken, och ändå så har jag svårt att sluta lyssna på AI-genererad musik. Hur kan någon som inte bryr sig om ursprunget klara av att motstå det i så fall?
I värsta fall så blir artisterna utkonkurrerade av artificiell intelligens som klarar av att pumpa ut tiotals album per dag. Det här är ett hot mot musik på alla nivåer. Det vill ju säkert ingen?
Bajs, rumpor och solkungen Ludvig XIV:s analfistel. Sista akten består av vuxna människor som alldeles nakna, eller endast i blöjor, rullar runt på golvet i något som representerar dynga. Efter att jag gått ut ur salen är jag alldeles mållös. Mina anteckningar är fulla av en massa frågetecken, med orden ”vad är det som händer?”.
Oskar Pöysti spelar i pjäsen både en taggad gruppledare för turister och en kunglig aristokrat från 1700-talet. Bild: Perttu Saksa
Historia möter hysteri i Teater Viirus pjäs Versailles.
Bild: Perttu Saksa
Versailles är en teaterfantasi om 1700-talet och solkungen Ludvig XIV:s hov. Pjäsen reflekterar över nertystade aspekter i vår historia och för fram värderingar och upplevelser från den tiden som kolliderar med hur vi tänker nu.
Kung Ludvig XIV spelas av en maskinerad, gyllene metallburk som talar franska. Aristokraterna talar däremot svenska, blandat med engelska och finska ord. Begrepp som används är bland annat ”it’s poop” och ”äkta tavara”.
Hela pjäsen utspelar sig i spegelsalen i Versailles. Den fjärde väggen bryts genast när pjäsen börjar, då gruppledaren ber publiken om ursäkt för att de varit sena.
I början ser vi alla fem skådespelare som en modern turistgrupp. Under föreställningens gång dras vi in i 1700-talet och ser skådespelarna förvandlas till
Under pjäsens lopp känner jag mig förvånad, förvirrad och nästan lite obekväm.
Vid övergången från nutid till dåtid går skådespelarna som på catwalk symboliskt bakåt i tiden, bakom kulisserna och tillbaka över scenen. Vid varje runda återvänder de mer och mer klädda i 1700- talets mode. Kostymer-
tremt detaljerade. Det känns verkligen som om jag förflyttas tillbaka i tiden. Upplevelsen är överlägset min favoritdel av pjäsen.
En lite mindre behaglig del av pjäsen är då de fem aristokraterna sitter på gol-
Bild: Perttu Saksa
Bild: Perttu Saksa
Bild: Amos Ilonen
ka upp det annars kaotiska och dialogfattiga skådespelet. Som när musiken övergår från klassiskt till techno efter att kung Ludvig mördas och allt kaos bryter ut.
Skådespelaren Oskar Pöysti imponerar med sin inlevelse och trovärdighet. Han greppar perfekt både rollen som en taggad gruppledare för turister och en kunglig aristokrat från 1700-talet. I slutet är han även totalt naken och ligger huttrande på marken. Jag fryser bara av att se på honom.
Versailles verkar sträva efter humor men mig går det roliga alldeles förbi. Det här kan dock vara ett personligt problem. Personer i publiken verkar tycka att pjäsen är kul. Min 17-åriga syster som tidigare sett pjäsen har berättat
Bild: PxHere
att hon inte skrattat så mycket på länge som när hon såg Versailles. Jag tror att en stor del av humorn kommer från hur obekvämt och pinsamt det är att se på händelserna. Eftersom jag inte har någon bekant att dela absurditeten med, kommer jag aldrig över tröskeln som skulle omvandla pinan till skratt. Ifall målet är att väcka känslor lyckas Versailles väldigt bra. Under pjäsens lopp känner jag mig förvånad, förvirrad och nästan lite obekväm. Jag har ingen att dela min chock med, så i stället sitter jag och stirrar tyst ut i tomheten resten av kvällen. Versailles kommer att stanna kvar i mina tankar länge, så från det perspektivet slår pjäsen verkligen huvudet på spiken.
Bild: Ernest ProtasiewiczText & grafik Isac Norrgård
Tillbringar du för mycket av din fritid på studieevenemang? Dricker du kanske lite för mycket alkohol?
Ingen nöd, med den nya budgetplanen finns det inte ett enda klirr i plånboken för att tillåta det här längre.
Är din vardag inte vad du vill att den ska vara? Har du svårt att få allt att gå ihop? Håll i hatten för nu har jag lösningen på alla dina problem! Regeringen Orpo med finansminister Riikka Purra i spetsen har skapat en revolutionerande universallösning för alla tänkbara problem. Genom att sänka bidragen rejält för alla studerande så flyter alla onödiga och överflödiga problem i väg. Om du inte tror mig – kolla bara på alla de här exemplena på problem lösta omedelbums.
Är du lite av en gottegris? Har godislördag blivit godismåndag, godistisdag, godisonsdag, godistorsdag, godisfredag, godislördag, godissöndag?
Frukta inte, din märkbart lättare plånbok löser också detta.
Hatar du att städa? Är avståndet från kylskåpet till soffan för långt? Kanske du blir överväldigad av allt utrymme att inreda?
Med en ny mindre lägenhet – eller varför inte en pafflåda på gatan? – är detta ett minne blott.
Har du svårt att få in motion i vardagen? Jag också.
Ingen fara, utan HSLbiljett blir du tvungen att promenera eller cykla för att komma fram. Tiotusen steg per dag? Lätt som en plätt! Tack Purra, nu är jag redo för sommaren!
Bilder: Wikimedia Commons: Bengt Oberger Bahnfrend Ximonic Rawpixel
Fanni Uusitalo, statsrådets kansli (redigerad med AI)
Wow – våra liv är så mycket bättre nu, tack regeringen!
Har du svårt att släppa taget om telefonen? Är din skärmtid 22 timmar per dygn? Inte min åtminstone. Eller kanske tillbringar du lite för mycket tid på soffan med Netflix på tv:n?
Lätt att lösa. Med en obetald elräkning må du ha 99 problem – men skärmberoende är inte ett av dem.
Kan du gissa vilka ord det är vi söker baserat på våra ledtrådar?
Tema: Studieevenemang
4
3
1 2
Ett av Finlands största sportevenemang utomhus för studerande
Äger alltid rum på tisdag
I Helsingfors ordnas det årligen i Brunnsparken
Evenemangets höjdpunkt är pulkatävlingen
Tema: Ämnesförening
4 4 3 3 2 2 1 1
En svenskspråkig ämnesförening som har sitt campus fyra kilometer utanför centrum
Har en egen klubblokal i Kronohagen som kallas Klubben
Bär rosa halare
Tillhör Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet
Tema: Unicafé
Finns beläget i Helsingfors universitets huvudbyggnad
Är egentligen ett café
Säljer batonger, soppor och bowls för studerandepriser
Inte Sodexo
Text Anna Palmqvist
Rätt svar: Laskiaisrieha, Spektrum, Café Civis
Vågrätt
1. Elak George
2. Matfrossande
4. __ snipe
5. Drottningens album på svenska
6. Mattel, inte Barbie
8. Familjen K
10. Hercule i bok
12. -19 i 20
Text Alexandra Heerman Grafik Maria Rökman
3. Sida för dig
7. La La i Mello
9. Dricker NYC-kvinna med stor man
11. Man av guld
13. Det engelska skvallret
14. Original
15. Finlandssvenskt får
16. ___ Queen
