Materialdesign Civilingenjör 300 hp KTH Stockholm
Civilingenjörsutbildningen i Materialdesign ger dig färdigheter i att välja, utveckla och tillverka material. Programmet är tvärvetenskapligt och omfattar allt från framställning av material till utveckling av nya material. Material är ett av morgondagens viktigaste teknikområden, av stor strategisk betydelse för svensk industri. KTH har en världsledande position inom materialområdet.
Civilingenjörer från Materialdesignprogrammet arbetar idag inom de positioner. Många arbetar också med miljöfrågor, till exempel med att utveckla nya miljövänliga material och processer. Efterfrågan på civilingenjörer med specialisering inom materialområdet är stor, både i Sverige och internationellt. www.mse.kth.se
CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser – gruv och mineral. Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden: • Geometallurgi • Deep mining • Lean mining • Partikelteknologi • Green mining • Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS) För mer information kontakta verksamhetsledare Professor Pär Weihed (par.weihed@ltu.se) är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och stålindustri. tekniska områden som är centrala för dessa branscher. LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2 (Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals and Metals Recycling, återvinning).
annons
Ledande materialforskning gynnar industrin Ett av världens mest kraftfulla elektronmikroskop placerat i ett ultrastabilt hus befäster Linköpings universitets plats inom eliten för materialforskning. – Vi skräddarsyr och studerar nya material på atomnivå, säger Lars Hultman, professor tunnfilmsfysik. Allt mer avancerade material ställer större krav på att man kan se exakt hur atomerna är placerade eller rör på sig så att strukturerna blir optimala. Det nya bildfelskorrigerade mikro skopet är ett genombrott för forskningen. Lars Hultman är en av de mest citerade materialforskarna i världen. Och hans forskar avdelning med 60 personer tillhör Europas främsta. Den större forskningsmiljön har också varit ovanligt framgångsrik gällande forsknings anslag från Vetenskapsrådet, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning , EU, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med flera. – Regeringen har valt Linköpings universi tet för ett strategiskt forskningsområde inom materialvetenskap. Det förpliktigar, säger Lars Hultman. Här lever grundforskningen i nära växelverkan med näringslivet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Hans uppfattning är att forskningen ska vara av betydelse för den svenska industrin och i förlängningen bidra till att skapa nya jobb och välstånd i landet. – Det finns ett stort industriellt intresse för forskningen och flera avknoppningsföretag härifrån kommersialiserar våra ytbeläggningar,
Professor Lars Hultman, forskningsledare.
Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.
Ångströmhuset i Linköping med en fasad av titanplåt rymmer det nya elektronmikroskopet Arwen. till exempel Impact Coatings. Vi utvecklar även tunnfilmsmaterial till neutrondetektorerna för forskningsanläggningen ESS i Lund. Fantasieggande egenskaper I universitetets labb skapas nya material med fantasieggande egenskaper. Det handlar om yt beläggningar med helt nya keramiska blandma terial, i kombinationer som överträffar de som bildas i naturen. – Det är en utmaning att få dem att legera. Vi förångar materialen i en vakuumkammare och styr atomernas rörelser, säger Lars Hultman. Samtidigt utförs avancerade beräkningar för prediktering och verifiering. Syftet är att få material med unika egenskaper, till exempel superhårda ytor som kan användas för verktyg som skär i härdat stål. Nya funktio nella nanomaterial kommer ha stor betydelse för att svensk verkstads och processindustri ska hålla ställningarna. Det gynnar bland annat företag som Sandvik. – Vi har byggt in en smarthet i ytan, kame leontiska material, som gör att materialet blir hårdare när temperaturen stiger då verktyget används. Fördelen är att man kan skära djupare
och snabbare. Hela samhället drar nytta av vår forskning. Överallt finns det ytor som kräver sina speciella egenskaper, säger han. Ett exempel är ytbeläggningar med minskad friktion i kul lager för SKF. Annat är ytor med speciella egen skaper som sensorer i bilar, kirurgiska implantat, dataminnen eller elektriska kontakter. Nya material är också nyckeln till miljövänli gare produktionsprocesser och energieffektivare system, inte minst för solceller och lysdioder. Excellens Det finns en lång tradition i Sverige att utveckla material och processer. Helen Dannetun är rektor för Linköpings universitet. – Materialforskningen tog fart redan vid starten av universitetet. Vi har byggt upp en om fattande och väldigt framgångsrik materialforsk ning som är strategisk viktig för Sverige. Den spänner från den grundläggande forskningen hela vägen till industrinära tillämpningar. – Vi är också stora på utbildningssidan, på grund, avancerad och forskarnivå, med undervisning och handledning för såväl blivande civilingenjörer som för naturvetare och lärare, säger hon.
i Linköpings universitet, LiU, har 3 900 anställda, 27 300 studenter i grundutbildningen och 1 300 forskarstuderande. Universitetets intäkter är 3,2 miljarder. LiU har fyra fakulteter: Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet, Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap. LiU har en lång tradition av samarbete över ämnesgränserna vilket lett till starka, internationellt erkända forskarmiljöer. Forskningen vid LiU har utvecklats i nära samverkan med övrig svensk och internationell forskning och samhället i stort. En ledstjärna är att forskningen ska ha såväl hög vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans. Linköpings universitet 581 83 Linköping Tel: 013-28 10 00 www.liu.se