9789147120512

SVENSKA

SVENSKA

FÖR DIG

FÖR DIG INFÖR SVENSKA/SVA 1

INFÖR SVENSKA/SVA 1, en repetition av grundskolans

svenska och svenska som andraspråk, vänder sig till elever som har behov av att repetera de viktigaste momenten i svenska och i svenska som andraspråk för att nå godkänt betyg i åk 9. Utgångspunkten är det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska och för svenska som andraspråk i Lgr 11.

LINDA ODÉN

Boken fokuserar på de grundläggande färdigheterna Läsa, Tala och Skriva. Argumentation i tal och skrift har ett eget kapitel. Dessutom finns centrala moment som Studieteknik, olika perspektiv på Språk samt Film och filmanalys med. INFÖR SVENSKA/SVA 1 avslutas med ett översiktligt Litteraturhistorie-kapitel. I boken finns utdrag ur romaner, noveller, artiklar och annan sakprosa – en del skrivet direkt för INFÖR SVENSKA/SVA 1.

I INFÖR SVENSKA/SVA 1 varvas tydliga genomgångar med en mängd uppgifter som befäster inlärningen. En gratis nedladdningsbar lärarhandledning kompletterar boken.

INFÖR

SVENSKA/SVA 1 En repetition av grundskolans svenska och svenska som andraspråk

Best.nr 47-12051-2 Tryck.nr 47-12051-2

Linda Odén

Inför svenska sva 1 omslag.indd 1

2015-10-21 14:47

INFÖR SVENSKA/SVA 1 En repetition av grundskolans svenska och svenska som andraspråk

Linda Odén

LIBER Kopiering förbjuden se sid 2

ISBN 978-91-47-12051-2 © 2015 Linda Odén och Liber AB Redaktion: Anna Karlberg och Ann Ohlsson Ax Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Daphne Sivetidis, Molly Rennéus s. 84 Produktion: Anna Törnqvist Göpel

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Bildförteckning Berit Roald/NTB/TT 7 Henrik Montgomery/TT 15 Jessica Gow/TT 19 Fredrik Funck/DN/TT 20 John Wennerberg 24 Mats Andersson/TT 31 Adam Haglund/TT 44 Claudio Bresciani/TT 69 Fredrik Persson/TT 75 Jochen Zick/Keystone/TT 82 Pontus Lundahl/TT 89 Julio C Saint’ Just/DN/TT 92 Magnus Laupa 95 Jessica Gow/TT 101 Jessica Gow/TT 105 IBL Collection/IBL 114(1) Jorma Valkonen/IBL 114(2) Pressens Bild/TT 118 Maskot/TT 136 Anders Good/IBL 141 Venus födelse. Sandro Botticelli 1483-1485 141 Bo Lindell/Bolibild/IBL 141 Fine Art Images/Heritage Images/IBL 144 National Portrait Gallery 145 John Opie/National Portrait Gallery 146 Joseph Karl Stieler/Neue Pinakothek 147 Rue des Archives/IBL 149 Interfoto/IBL 150 Karl Sandels samling/IBL Collections/IBL 152 Balazs Mohai/AP/TT 155 Maskot/TT 161 Stockholms stadsmuseum 106

Förord Inför Svenska/SVA 1 är precis som det låter en bok som ska förbereda dig inför första kursen i svenska eller i svenska som andraspråk på gymnasiet – en kurs som alla elever på gymnasiet läser, oavsett vilket program de har valt. Det här är inte en bok som ska få dig att nå E på ett enkelt sätt, utan en bok som ska hjälpa dig att ganska lätt klara svenskan på gymnasiet. Du kommer att få träna på sådant som du behöver för att klara grundskolans kurs, men också lite extra på de saker som är svåra i gymnasiets Svenska och Svenska som andraspråk 1.

Att bli en god läsare är viktigt för att klara svenskan, men också för att klara vuxenlivet. Du behöver kunna ungefär 50 000 ord för att förstå tidningar, nyheter och information från olika myndigheter som vuxen.

Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En sjuåring har ett ordförråd på cirka 5000–7000 ord. En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har cirka 50 000–70 000 ord i sitt ordförråd. En sjuttonåring som inte har läst/lyssnat till texter har endast cirka 15 0000–17 000 ord i sitt ordförråd.

I den här boken kommer du att få träna mycket på att läsa och till texterna finns ordlistor med svåra och viktiga ord. Du kommer också att få skriva mycket, träna på att tala och argumentera samt annat som ingår i kursen i svenska. Jobbar du ordentligt med den här boken kommer du att klara dig bra, både i år och i framtiden.

Lycka till och jobba hårt!

Linda

Kopiering förbjuden se sid 2

3

Innehåll Förord 3 Tala 6 Varför behöver du kunna tala och samtala? 7 Retorik – Konsten att tala 8 Talängslan 9 Bli en god lyssnare 10 Att visa känslor med röst och kropp 11 Att analysera ett tal 15 Några korta tips från retorikexperten 19 Fler tips till talaren 20 Att hålla ett tal 21 Att fånga en publik 24 Att redovisa (det informativa talet) 26 Utvärdering 29

Argumentera 30 Att sätta ord på dina åsikter 31 Tes och argument 33 Insändare, ett sätt att föra fram din åsikt 34 Debatt om läxor 38 Utvärdering 43

Studieteknik 44 Tips och råd 45 Att läsa texter 47 Utvärdering 55

Skriva 56 Kom igång 57 Skiljetecken 58 Dela in i stycken 59 Att gestalta 61 Beskriva känslor 63 Multimodal text 64 Novell 65 Respons 66 Tidningstexter 67 Intervju med Christoffer Carlsson 75 Referera, använda källor och skriva citat 78 Utvärdering 81

Film 82 Viktiga delar när du ska analysera en film 83 ATT TIPSA OM EN FILM 86

Utvärdering 87

Läsa 88 Vikten av att läsa 89 Att läsa på olika sätt 90 Intervju med Johanna Lindbäck 92 ATT LÄSA SKÖNLITTERATUR 95

En självbiografisk text: Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad 95 Två korta noveller 101 En klassisk novell 106 Tre dikter och en sång om kärlek 114 ATT LÄSA SAKPROSA 122 ATT LÄSA, SAMTALA OM & SKRIVA OM BÖCKER 131

Bokcirkel 131 Gruppredovisning om en bok 135 Att presentera en bok 136 Boktips 137 Utvärdering 139

Litteraturhistoria 140 Antiken 141 Medeltiden 144 Renässansen 145 Upplysningen 146 Romantiken 147 Realismen och Naturalismen 148 Modernismen 150 Arbetarförfattare 154 Några nutida författare 154 Utvärdering 159

Språk 160 Att utveckla sitt språk 161 Svenskan och andra språk 172 Intervju med Ann-Helén Laestadius 179 Att bilda nya ord 181 Utvärdering 186

Register 187

Tala Kursplanen Svenska, Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kursplanen Svenska som andraspråk, Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Nå kunskapskraven? I det här kapitlet kommer du att få: •

veta varför du behöver kunna tala och samtala.

•

lära dig lite om retorik.

•

veta lite om talängslan och vad man kan göra för att minska den.

•

träna på att lyssna aktivt.

•

samtala och diskutera i grupp.

•

tips på hur du kan använda kroppsspråk för att förtydliga det du säger och öva på att få fram känslor när du talar.

6

•

läsa, lyssna på och analysera tal.

•

öva på att skriva och hålla ett tal om en person.

•

veta vad Spoken Word är.

•

öva på att skriva och hålla ett informerande tal (dvs. redovisa).

Kopiering förbjuden se sid 2

Varför behöver du kunna tala och samtala?

Nu och i framtiden kommer du att hamna i situationer där du behöver kunna uttrycka dina åsikter, tankar och känslor muntligt. Det kan vara i skolan, på fritiden eller i yrkeslivet. Ibland behöver du stå framför en grupp och tala, men oftast ska du samtala, diskutera och argumentera.

I skolan handlar det ofta om att få fram dina åsikter och visa att du har förstått det du läst eller sett. Hemma och på fritiden kanske du behöver övertyga dina föräldrar, syskon och vänner om att du har rätt På en anställningsintervju behöver du kunna argumentera för att du är den bästa för jobbet.

I det här kapitlet kommer du att få träna på att samtala, tala och få tips om hur du kan bli en bättre talare.

Många blir väldigt nervösa av att prata, speciellt inför en större grupp.

Det händer att elever skolkar för att slippa tala. Kanske har du varit en av dem? Nu är det dags att övervinna rädslan och våga pröva.

Kopiering förbjuden se sid 2

7

Retorik – Konsten att tala demokrati: folkmakt eller folkstyre. I en demokrati får befolkning vara med och bestämma genom att rösta.

RETORIK handlar om att träna på att bli en bättre talare och det är ett ämne som har en lång historia. Det startade i Grekland redan 500 före vår tideräkning, då demokratin började utvecklas och det blev viktigt att kunna föra fram sina åsikter. För att kunna vara en del av demokratin krävdes att man kunde uttrycka sin åsikt på ett bra sätt. För att bli en bättre talare kunde man lyssna på de riktigt skickliga talarna. Snart skrevs också ett system med råd och regler ned och ämnet Retorik var fött.

Aristoteles var en känd, grekisk filosof, som arbetade fram en modell för det som han ansåg vara det viktigaste inom retoriken.

Han talade om: LÓGOS – som handlar om talets innehåll och hur väl talaren behärskar ämnet.

Det gäller att hitta bra fakta och presenterar den på ett bra sätt. ÉTOS – talarens personlighet. Det gäller att publiken får förtroende för den som talar. Talaren ska visa att hen är en person att lita på. Den personlighet hen visar i talet behöver inte stämma överens med talarens “vanliga” jag.

engagemang: Att visa engagemang betyder att du visar intresse och att du bryr dig.

PÁTHOS – som är talarens engagemang och de känslor talet framkallar hos publiken. Det är bra att som talare fundera innan på vilka känslor talet ska väcka. Om talet ska beröra personerna i publiken och kanske till och med göra att de få en tår i ögat, gäller det att jobba med inlevelse och vara allvarlig, Om publiken ska skratta behöver talet vara upplagt på ett helt annat sätt. Ett bra knep är att tydligt visa känslorna själv, då smittar det.

ATT SVARA PÅ 1. Vad betyder retorik? __________________________________________________________________________________________________

2. När började retoriken utvecklas? __________________________________________________________________________________________________

3. Var? __________________________________________________________________________________________________

8

Kopiering förbjuden se sid 2

4. Vem var Aristoteles? __________________________________________________________________________________________________

5. Vad tyckte han var viktigt hos en talare? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Talängslan Vad händer när du blir nervös? Kanske börjar du svettas, hjärtat slår snabbare och du har svårt att fokusera. Istället för att fly gäller det nu att steg för steg utmana din rädsla. Några tips kommer här:

n

n n n n n n

Brukar du undvika att tala inför folk? Börja från början. Första gången du håller ett tal kanske det kan vara för din lärare eller två, tre personer du känner dig trygg med. Öka sedan antalet personer, tills du vågar tala inför en större grupp.

Brukar du bli stressad och tala snabbt? Träna mycket. När du är förberedd blir du också lugnare.

Brukar knäna darra? Ställ dig bakom en stol och ta stöd.

Darrar händerna? Lägg talkorten (se s. 22) på ett bord, istället för att hålla i dem. Låt dina händer vila på något.

Slår hjärtat så högt att du tror att det syns utanpå kläderna?

Ingen ser, ta några djupa andetag och kör.

Sviker rösten? Våga ta en paus.

Blir du torr i munnen? Ha ett glas vatten till hands. När du tar en klunk blir det också en naturlig paus.

Och glöm inte: Din nervositet är tydligare för dig än för publiken. Låtsas att du inte är nervös, peppa dig själv. Fake it ’til you make it! Sträck på dig, le och titta på publiken, då utstrålar du säkerhet. Eller gör precis tvärtom, erkänn för publiken att du är nervös, då får du extra stöd.

För varje gång du utsätter dig för det du är nervös inför, kommer du att bli bättre! Kom ihåg det!

Kopiering förbjuden se sid 2

9

ÖVNING: SAMMANFATTA Försök sammanfatta för dig själv!

Det här är jag nervös för

Så kan jag lösa det

Jag är rädd för att komma av mig.

Öva många gånger så att jag kan talet bra!

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

__________________________________________

Bli en god lyssnare Som en del av publik har du ett ansvar. Det är mycket lättare att tala inför lyssnare som är respektfulla.

n n n n

Visa att du lyssnar genom att titta på den som talar.

Nicka gärna instämmande ibland.

Plocka inte med mobilen eller något annat.

Avbryt inte, kommentera inte. Vänta med frågorna tills efteråt.

ÖVNING: LYSSNA a.

Jobba i par. En börjar med att berätta om vad hen gjorde igår. Den andra personen visar på alla tänkbara sätt att hen inte lyssnar. Byt sedan. Hur kändes det? Samtala och jämför.

b.

Person 1 berättar nu samma sak, medan person 2 lyssnar aktivt och visar sitt intresse på många olika sätt. Byt sedan. Hur kändes det? Samtala och jämför.

Det här ska jag tänka på när jag lyssnar på andra. __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

10

Kopiering förbjuden se sid 2

Att visa känslor med röst och kropp Det handlar inte bara om vad du säger, utan hur du säger det. Inlevelse är viktigt. Orden du säger får olika betydelse beroende på hur du säger dem. Genom att visa dina egna känslor, kan du också få dem som lyssnar att känna känslor.

Kroppsspråk Om din kropp visar något annat än de ord du säger är risken stor att de som lyssnar litar på ditt kroppsspråk, istället för det du säger.

Om du vill utstråla säkerhet är det viktigt att du står stabilt. Du behöver också ta kontroll över dina händer. Ibland är det lätt att börja pilla med sitt hår eller ett smycke. Istället är det bra att hålla i något, så att dina händer får en uppgift.

ATT SVARA PÅ Vad brukar du göra med dina händer när du pratar inför andra? Vad kan du göra? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

ÖVNING: FÅ FRAM KÄNSLORNA a.

b.

Pröva att säga följande meningar med olika känslor. Jobba gärna med en kompis och filma varandra. Använd känslorna arg, glad, ledsen, nervös, besviken, rädd, stressad.

1.

Det blir kyckling till middag.

2.

Snart är det helg.

3.

Igår träffade jag Peter.

Kan du komma på fler känslor och meningar att träna på?

__________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

c.

Lägg nu till kroppsspråk och visa med hela kroppen att du är glad, arg, ledsen, nervös, besviken, rädd eller stressad.

Pröva också att blanda känslor och t.ex. låta rösten vara glad och kroppen arg. Hur känns det?

Kopiering förbjuden se sid 2

11

ÖVNING: VEM ÄR PERSONEN? Du ska nu träna på att samtala i en liten grupp bestående av tre personer.

Ni ska redovisa det ni kommit fram till för resten av klassen. Om det känns nervöst kan det hjälpa att gå fram tillsammans, eller att helt enkelt sitta kvar på era platser och bara vända er mot publiken. Följ stegen a–d. a.

Titta på bilderna med föremål. Tre påhittade personer visar några saker som är viktiga för dem. Vilka är de? Gör tillsammans en kort presentation av personerna som äger sakerna.

Berätta t.ex. om namn, ålder, utseende, familj, personlighet, intressen.

Person 1 Namn: _____________________________________________ Ålder: ______________________________________________ Utseende: _________________________________________ Familj: _____________________________________________ Personlighet: _______________________________________ Intressen: __________________________________________ Övrigt: _____________________________________________

Person 2 Namn: __________________________________________ Ålder: ___________________________________________ Utseende: _______________________________________ Familj: __________________________________________ Personlighet: ____________________________________ Intressen: _______________________________________ Övrigt: __________________________________________

Person 3 Namn: __________________________________________ Ålder: ___________________________________________ Utseende: _______________________________________ Familj: __________________________________________ Personlighet: ____________________________________ Intressen: _______________________________________

12

Övrigt: __________________________________________

Kopiering förbjuden se sid 2

b.

Välj en av personerna var och skriv en kort text om hen, utifrån punkterna.

Du kan börja så här: Personen som äger de här föremålen heter …

__________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

c.

Presentera nu personen för klassen, tillsammans med din grupp.

d.

När du lyssnat till andras presentationer av ägarna till sakerna på bilderna ska du sätta dig tillsammans med 2–3 klasskamrater som beskrivit personen bakom samma bild som du har beskrivit. Jämför era presentationer.

„ Vilka olika personer blev den som ägde sakerna? „ Vilka likheter och skillnader fanns mellan personerna ni beskrev?

Diskutera och skriv ner två likheter och två skillnader.

Likheter: __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Skillnader: __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Kopiering förbjuden se sid 2

13

ÖVNING: EN SAK SOM BESKRIVER MIG Nu har du beskrivit tre personer utifrån saker som är viktiga för dem.

Det är nu dags att berätta om en sak som du tycker berättar mycket om dig.

Hitta ett föremål som är mycket viktigt för dig. Förbered en kort presentation utifrån följande frågor: Vad är det för något?

Hur ser det ut?

Vad används det till?

Hur länge har du haft föremålet?

Varifrån kommer det?

Fick du det av någon, eller köpte du det själv?

Varför är det så viktigt för dig?

__________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Berätta om din speciella sak för 3–5 personer och glöm inte att ta med dig föremålet, eller i alla fall en bild på det.

14

Kopiering förbjuden se sid 2

Att analysera ett tal Du ska nu läsa, lyssna på och analysera ett tal. Att analysera handlar bland annat om att kunna förklara, kanske sammanfatta, vad en person säger, hur hen gör för att få fram sitt budskap och varför hen säger så.

Talaren heter JASON DIAKITÉ och är kanske mer känd under namnet TIMBUKTU, som är hans artistnamn.

Han föddes 1975 i Lund och är musiker. Båda hans föräldrar kommer från USA. Den 4 december 2013 höll Jason Diakité ett tal i Riksdagen om sitt pass, en sak som betyder mycket för honom. Så här sa han:

Jag tog med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom i en väldigt kort taxifärd.

Men, jag tog med mig detta här (visar upp sitt pass).

Det brukar jag bara ha, som sagt, när jag ska lämna Sverige för att påminna alla ställen jag kommer till, och var jag kommer ifrån.

Det här betyder väldigt mycket för mig, detta, den här samlingen papper.

Det är inte alla som bor i Sverige, och som lever i Sverige, som har ett sådant.

Jag tog med det i dag för att säga att detta är mitt bevis i varje fall, på att jag inte är någon främling. Så fientligheten mot mig på grund av min hudfärg kan egentligen aldrig bli främlingsfientlighet – det är och förblir rasism.

tolerant: att acceptera och respektera andra människor och deras åsikter.

Ni behöver inte vara toleranta mot mig.

Jag ber inte att få bli tolererad, och eran nåd är inte någonting jag kräver.

Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd för mina handlingar och på min personlighet.

uppbåda: samla ihop, mobilisera

Och jag kräver att den doktrin, som håller en person högre än en annan person, på grund av dennes hudfärg, religion, kön eller sexuella läggning, omedelbart och för alltid, diskrediteras, suddas ut och överges.

doktrin: lära, samling av åsikter diskreditera: skapa misstro mot, svartmåla

Jag kräver att få känna mig säker i Sverige.

Kopiering förbjuden se sid 2

15

Jag kräver att få tillgång till det arbete som mina meriter berättigar mig, till att få tillgång till den bostad som min inkomst räcker till.

merit: utbildning eller kunskap som ger företräde

Jag kräver att få be till den Gud jag vill, och älska den person jag vill.

Jag kräver friheten att yttra mig, även av dem som inte håller med mina yttringar.

yttring: åsikt, påstående, något som sägs

Och jag kräver att bli sedd som en del av detta samhället.

Men i utbyte så ger jag dig mitt liv Sverige. För dig kommer jag och mina barn alltid hjälpa till att bygga.

Jag ger dig min uppfinningsrikedom.

Jag ger dig min kreativa förmåga och min energi.

Jag kommer att älska i Sverige, jag kommer att leva i Sverige, och jag kommer att dö i Sverige.

Tack.

ATT SVARA PÅ Svara först själv. Skriv gärna ner dina tankar, så att du kommer ihåg.

Jämför och diskutera sedan svaren med en klasskamrat.

1. Jason Diakité presenterar här ett viktigt föremål, sitt svenska pass.

Varför valde han att ta med sitt pass till Riksdagen och hålla ett tal om det? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

2. Diakité säger att han utsätts för rasism, inte för främlingsfientlighet.

Vad menar han med det? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

3. Vad säger Diakité att han inte kräver av sina motståndare? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

4. Nämn tre saker som han kräver. __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

16

Kopiering förbjuden se sid 2

5. Vad kommer han att ge tillbaka till Sverige som tack? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

6. Vad tror du att Diakité vill säga med sitt tal? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

7.

Sök reda på talet. Titta och lyssna. Hur använder Diakité sin röst och sitt kroppsspråk för att få fram sitt budskap?

__________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

8. Hur visar han sitt engagemang? __________________________________________________________________________________________________

9. I talet upprepas ”jag kräver” liksom ”jag ger” flera gånger.

Varför tror du att Diakité väljer att göra så? Vilken effekt får det? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

10. Vad tycker du om talet? Blir du berörd? Varför/varför inte? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

11. Vad tycker du att han gör bra? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

12. Vad tycker du att han skulle ha gjort annorlunda? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Kopiering förbjuden se sid 2

17

ÖVNING: TITTA OCH LYSSNA PÅ ETT TAL TILL Att lyssna på andra talare är ett bra sätt att bli en bra talare själv.

Det finns massor av kända tal att inspireras av. De flesta finns att hitta på YouTube.

Exempel:

n n n n n n n n

Alice Bah Kuhnkes tal på Nationaldagen Prins Daniels tal till Kronprinsessan Victoria Carl XVI Gustafs tal vid Riksdagens öppnande 2015 Saga Beckers tacktal på Guldbaggegalan 2014 Therese Sjögrans tal på Fotbollsgalan 2010 Kronprinsessan Victoria på QX-galan Mona Sahlin och Birgitta Ohlsson inviger Pride 2012 Soran Ismail på Fotbollsgalan 2012

Välj ett tal, lyssna på det. Hur skulle du komplettera texten här nedanför?

Jag valde ________________________ därför att _____________________________________________________ Det handlar om __________________________________________________________________________________ Budskapet är att ________________________________________________________________________________ De känslor talaren vill att publiken ska känna är ________________________________________________ Så här använder talaren sitt kroppsspråk _______________________________________________________ Så här använder talaren sin röst och sin inlevelse ______________________________________________ Det här är bra med talet ________________________________________________________________________ Det här är mindre bra ___________________________________________________________________________ Det här kan jag lära mig av den här talaren … (t.ex. röst, inlevelse, kroppsspråk, publikkontakt) __________________________________________________________________________________________________

Det här ska jag absolut inte göra _______________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

18

Kopiering förbjuden se sid 2

Några korta tips från retorikexperten Elaine Eksvärd är expert på retorik. Hon har skrivit flera böcker, bland annat Snacka snyggt: modern retorik och föreläser ofta för andra om hur de kan bli bättre på att tala. Så här svarar hon på några frågor om retorik.

Varför tycker du att det är viktigt att kunna tala inför en grupp?

För det är så livet fungerar. För att få din vilja igenom så behöver du folk som förstår och blir övertygade av dig.

Där hjälper retoriken till.

Vad är dina bästa tips för att bli en god talare?

Att tala inför folk som man pratar med familj och vänner. Du pratar som bäst när du är avslappnad. Jämför ditt prat med vänner med ditt prat inför klassen, försök att se publiken som dina vänner.

På vilket sätt påverkar kroppsspråket?

Det förstärker eller försvagar intrycket av dig och det du säger.

Man brukar säga att cirka 80 % av kommunikationen är kroppsspråket. Undvik slutet kroppsspråk, det vill säga att hålla armarna i kors. Tänk att du ska ha ett öppet kroppsspråk för att visa att det du säger är rätt och riktigt samt att du utstrålar välvilja.

Vad är bra att tänka på i en talsituation?

• Att vara i tid.

• Hålla agendan, dvs. tala om det du ska tala om.

• Få folk att bli nyfikna på ämnet.

• Visa att du är påläst.

• Ha ögonkontakt med dem som lyssnar.

• Engagera de som lyssnar med frågeställningar.

ATT SVARA PÅ 1. Varför tycker Elaine Eksvärd att det är viktigt att kunna tala inför en grupp? __________________________________________________________________________________________________

2. Håller du med henne? Varför/varför inte? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

3. Vilket av Elaine Eksvärds tips tycker du är bäst? Varför? __________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________

Kopiering förbjuden se sid 2

19

SVENSKA

SVENSKA

FÖR DIG

FÖR DIG INFÖR SVENSKA/SVA 1

INFÖR SVENSKA/SVA 1, en repetition av grundskolans

svenska och svenska som andraspråk, vänder sig till elever som har behov av att repetera de viktigaste momenten i svenska och i svenska som andraspråk för att nå godkänt betyg i åk 9. Utgångspunkten är det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska och för svenska som andraspråk i Lgr 11.

LINDA ODÉN

Boken fokuserar på de grundläggande färdigheterna Läsa, Tala och Skriva. Argumentation i tal och skrift har ett eget kapitel. Dessutom finns centrala moment som Studieteknik, olika perspektiv på Språk samt Film och filmanalys med. INFÖR SVENSKA/SVA 1 avslutas med ett översiktligt Litteraturhistorie-kapitel. I boken finns utdrag ur romaner, noveller, artiklar och annan sakprosa – en del skrivet direkt för INFÖR SVENSKA/SVA 1.

I INFÖR SVENSKA/SVA 1 varvas tydliga genomgångar med en mängd uppgifter som befäster inlärningen. En gratis nedladdningsbar lärarhandledning kompletterar boken.

INFÖR

SVENSKA/SVA 1 En repetition av grundskolans svenska och svenska som andraspråk

Best.nr 47-12051-2 Tryck.nr 47-12051-2

Linda Odén

Inför svenska sva 1 omslag.indd 1

2015-10-21 14:47