SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3 -
EN KOMPLETT HANDBOK
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3EN KOMPLETT
HANDBOK
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Svenska nivå 1, 2 och 3 - en komplett handbok är en tryckt bok med ett digitalt läromedel som kompletterar bokens innehåll. Läromedlet är författat av det erfarna och populära författarparet Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin. Handboken täcker alla moment som ingår i ämnet Svenska nivå 1, 2 och 3.
ELEVBOK
I handboken finns en rik variation av olika litterära texter, sakprosa och exempeltexter med tillhörande övningar samt projektförslag. Den fungerar som stöd till undervisningen utan att styra lektionerna.
DIGITALT LÄROMEDEL
Handboken kommer med ett fylligt digitalt läromedel som innehåller bland annat litteraturhistoria, språksociologi, språken i Norden, språkistoria och grammatik.
Interaktiv version av boken, med uppläst text och textföljning.
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
SVENSKA NIVÅ 1
, 2 OCH 3
EN KOMPLETT HANDBOK
EVA HEDENCRONA & KARIN SMED-GERDIN
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 44626
ISBN 978-91-44-19167-6
Upplaga 2:1
© Författarna och Studentlitteratur 2025
Redaktör: Liza Greczanik
Grafisk form: Anna Larsson
Original: Johanna Szemenkar Remgard
Printed by GPS Group, Bosnia and Herzegovina 2025
FÖRORD
Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok
Svenska nivå 1, 2 och 3 är en komplett handbok för gymnasiets tre nivåer i svenska. Det centrala innehållet täcks in i de olika momenten litteratur, tala, skriva samt språk och språkriktighet. Allt som hör till ett moment, till exempel litteratur, ligger samlat och nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för svenska nivå 1, lila för svenska nivå 2 och grön för svenska nivå 3. På så sätt är det lätt att hitta i handboken, samtidigt som progressionen syns tydligt och gör det enklare att repetera kunskap från en tidigare nivå. I innehållsförteckningen i boken får man en överblick över de tre nivåerna och även information om allt material som finns i det digitala läromedlet.
Litteraturen på nivå 1 börjar med bokreflektion, novellanalys, centrala teman och berättarteknik. Därefter följer en översikt över de litterära epokerna. I svenska nivå 2 fortsätter arbetet med en fördjupning av några epoker och av litteraturvetenskapliga begrepp. I svenska nivå 3 fördjupas tolkningen av litteratur genom olika litteraturvetenskapliga analysmodeller och genom komparativa analyser. Epik, lyrik och dramatik ingår i alla nivåerna och i det digitala läromedlet finns ett utförligt kapitel om litteraturhistoria. Både kvinnor och män från olika tider och världsdelar är representerade.
Tala nivå 1, 2 och 3 har en ökad progression och inleds med enklare presentationer, fortsätter med argumenterande tal och avslutas med tal där etos, logos, patos samt olika stilmedel betonas. En genomgång av retorikens grunder och träning i talanalys bidrar till att man kan skriva och hålla mer avancerade tal i svenska nivå 3. Dessutom ingår kritisk granskning av argumenterande text och politiska tal.
I Skriva nivå 1 ligger fokus på referat och referatteknik som sedan omsätts i inlägg och debattinlägg. På denna nivå introduceras också det kreativa skrivandet som kan ta olika uttryck; kort novell, saga, krönika och så vidare. I nästa nivå fördjupas arbetet med argumenterande och utredande text, i form av bland annat en epokanalys samtidigt som kreativa skrivuppgifter finns med. Skriva nivå 3 tar främst upp det vetenskapliga skrivandet med pm och komparativ analys.
Referat- och citat teknik repeteras och kraven på referenshantering skärps.
Den språkliga delen utgörs av uppgifter till språksociologi, nordiska språk, Sveriges nationella minoritetsspråk, språkhistoria, grammatik och språkriktighet samt ord kunskap.
Faktadelen för dessa delar finns i det digitala läromedlet.
I boken finns rubriken ”Läs en sakprosatext” där fokus ligger på strategier för läsning av olika typer av sakprosatexter.
Totalt finns tre texter, en för varje nivå.
Till den tryckta boken hör ett digitalt läromedel. I det digitala läromedlet kan man läsa och lyssna på hela boken. Här finns också möjlighet att skriva ut en del texter och kapitel. I innehållsförteckningen över det digitala materialet markeras dessa sidor med denna ikon . Dessutom finns digitalt, förutom en litteraturhistoria, samtliga faktakapitel samlade för ämnet svenska men också flera självrättande ordoch språkövningar.
Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok tar upp det som behövs för de tre nivåerna i svenska.
Lycka till!
Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin
NIVÅ 1
NIVÅ 2
NIVÅ 3
Till Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok finns även en lärarhandledning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
STUDIERÅD
16
Läsa 17
Sakprosa 17
Faktatext 17
Läsförståelsestrategier för faktatexter 18
Zooma in 19
Ställa frågor och göra inferenser 19
Strategin att avgöra vad som är viktigt 20
Strategin att göra kopplingar 21
Strategin att transformera 21
Ordkunskap 23
Skriva 24
Cirkelmodellen 24
Den retoriska arbetsprocessen 27
Tala 32
Råd inför muntlig framställning 32
Förberedelser 33
Vid argumenterande tal 33
Framförande 34
Råd till lyssnaren 34
Respons på ett anförande 35
Tänk på detta! 37
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 1 38
Skönlitteratur 40
Olika genrer 40
Berättelsens ingredienser 42
Lässtrategier, läslogg och reflektion 43
Bli en god läsare 44
Bokreflektion 46
Exempeltext – bokreflektion Lucy av Jamaica Kincaid 47
Självbiografier, biografier och biopics 52
Novellanalys 56
Eskilstunakniven av Jan Fridegård 57
Berättarteknik 64
Ännu en novell 71
Gåtan av Lindsey Collen 71
Lyrik och dramatik 77
Litterära epoker 78
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 2 94
Litterära epoker – en fördjupning 96
Skönlitteraturens relation till samhället 97
Nyttan av epokstudier 97
Upplysningen 99
Kort bakgrund till upplysningen 99
Samhället under upplysningen 100
Rationalism, empirism och optimism 100
Samhällskritik 103
Ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe 104
En reseskildring till 108
Fransk filosof 109
Fler upplysningsförfattare 109
Sverige under upplysningstiden 111
Upplysning i vår tid 114
Romantiken 116
Essä om några engelska romantiker 117
Några litterära nedslag 118
På sångens vingar av Heinrich Heine 119
Skräckromantik 121
Ur Frankenstein av Mary Shelley 122
Romantik i vår tid 125
Epokanalys 126
Litteraturvetenskapliga begrepp 128
Innehåll och handling 128
Textens form 132
Språk och stil 136
Att analysera en text 136
Centrala litteraturvetenskapliga begrepp 139
Läs en sakprosatext
Ur Romanens segertåg 142
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 3 146
Litteraturanalys 148
Några litteraturvetenskapliga analysmodeller 150
Perspektivera texter 152
I kön bakom en buse av Stig ”Slas” Claesson 153
Litterära teman och komparativ analys 155
Handen av Sidonie-Gabrielle Colette 155
Feministisk litteratur 160
Ur Rädd att flyga av Erica Jong 162
Dystopier och postapokalyptisk fiktion 170
Ur Blå av Maja Lunde 172
Lyrik 177
Rabindranath Tagore 178
16 rader 179
Du vet att jag gråter av Petter Alexis Askergren 180
Analysera lyrik 182
Hjärtats smärta – kärlek från olika tider och kulturer 186
Egyptiskt poem 187
Gudars like av Sapfo 189
Kärlek i modern tid 190
Dagen svalnar … av Edith Södergran 191
C-dur av Tomas Tranströmer 193
Dramatik 196
Bakom kulisserna 197
Berättarteknik 199
Två teaterupplevelser 201
Scen IV. Harpagon, Élise, Cléante av Molière 203
TALA SVENSKA NIVÅ 1 208
Tala och lyssna 211
Presentera med bildspel 213
Skriva manus till informerande tal 215
Inledning 215
Skapa samband i muntliga framställningar 216
Exempeltext – informerande tal
Tips inför en resa 218
Argumenterande tal 223
Ur talet Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi
Adichie 224
Konsten att argumentera 227
Exempeltext – argumenterande tal
Nej till halvtidstjänst på skolbiblioteket! 232
TALA SVENSKA NIVÅ 2 238
Utredande tal 240
Diskutera och argumentera 242
Var kritisk! 242
Ur Äta djur? av Jonathan Safran Foer 243
Argumenterande tal 248
Skapa struktur 252
Exempeltext – argumenterande tal
Satsa på kollektivtrafik och nolltaxa! 254
Högtidstal 260
Minnestal över Anna Lindh – framfört av Göran Persson 261
TALA SVENSKA NIVÅ 3 268
Seminarium 270
I praktiken 271
Opponering 272
Retorik 274
Etos, logos och patos 274
Retorik i dag 276
Kända talare 277
Kända tal 277
Ur Segertalet (4 nov 2008) framfört av Barack Obama 278
Kritisk granskning av tal 282
Talanalys 285
Exempeltext – talanalys
Analys av Prins Daniels bröllopstal 286
Hyllningstal 292
SKRIVA SVENSKA NIVÅ 1 294
Kreativt skrivande 296
Utveckla skrivandet 300
Syftet med texten 300
Referat 305
Ange källa och referatmarkera 306
Objektivt och sakligt 306
Arbetsgång – referat 308
Exempeltext – referat
Utredande text 318
Hur skriver man en utredande text? 318
Inlägg 320
Skriva ett inlägg 321
Exempeltext – inlägg
Hur blir jag en kritisk läsare? 322
Kritisk läsning 327
Bli en kritisk läsare 329
Lita på naturvetenskapen – det finns ingen klimatkris 330
Argumenterande text 335
Exempeltext – debattinlägg
Gör en insats för miljön – sluta kasta mat! 336
Läs en sakprosatext
Ur Skrivboken – en bästsäljande spänningsförfattares samlade råd 345
SKRIVA SVENSKA NIVÅ 2 350
Referat 352
Att argumentera i text 353
Biologiska skillnader mellan kön är inte diskriminering 354
Utredande och förklarande text/pm 360
Andra typer av disposition – kronologisk, tematisk och
jämförande 361
Språk och stil i utredande text/pm 362
Ange källor 363
Epokanalys 367
Exempeltext – epokanalys
Candide – en samhällskritisk roman av sin tid? 368
Essä – en utredande, kreativ och personlig text 374
Disposition 375
Skriva pm 380
Exempeltext – pm
Införandet av pronomenet ”hen” i svenska språket 383
Komparativ analys av två litterära verk 389
Exempeltext – komparativ analys
Den stora gruvstrejken av Émile Zola och Gruva av Sara Lidman – en komparativ analys av likheter och skillnader i beskrivningen av arbetsmiljön 391
Vetenskapligt skrivande 396
Den vetenskapliga rapportens olika delar 399
Exempeltext – vetenskaplig rapport
Naturalismen – en granskande epok 403
SPRÅK OCH SPRÅK RIKTIGHET 412
Bedömning av egen text 413
Utvärdera skriftlig produktion 414
Språksociologi 415
Svenska nivå 1 – vad är språksociologi? 415
Språkets uppbyggnad 421
Svenska nivå 2 – grammatikanalys 421
Språk och språk förhållanden i Sverige och i övriga Norden 423
Svenska nivå 2 – Sveriges nationella minoritetsspråk 423
Läs en sakprosatext
Minoritetsspråk – särställning för fem språk med tradition 429
Språkhistoria 432
Svenska nivå 3 432
Register 434
Sakregister 435
Textkällor 441
Bildförteckning 442
INNEHÅLLSFÖRTECKNING – DIGITALT LÄROMEDEL
STUDIERÅD
Mer om lässtrategier för faktatexter
Digital läsning
Ordkunskap och språkarbete nivå 1
Ordkunskap nivå 2
Ordkunskap nivå 3
Länktips
Språkriktighet och skrivregler
Grammatik
Råd inför gruppsamtal
Ämnesplan för svenska nivå 1, 2 och 3
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 1 ▸▸
Boksamtal
Filmanalys
Läs om arbetarförfattarna
Monomyten
Berättarteknik
Förslag på romaner
Lyrik
Dramatik – Medeas barn
Krönika om teater
Litteraturhistoria
Texter från olika epoker*
*Avsnittet finns även i pappersform i lärarmaterialet som hör till läromedlet.
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 2 ▸▸
Ett anspråkslöst förslag
Litteraturhistoria
Essä om romantiken
Boksamtal
Lysistrate– ett antikt drama
Et dukkehjem – ett modernt drama
H.C. Andersen – sagor
Litteraturförslag
Fler litterära begrepp
LITTERATUR SVENSKA NIVÅ 3 ▸▸
Fler litterära teman
Aktantmodellen
Analysfrågor för olika modeller
Boksamtal
Petters kommentar till låttexten
Krönika om teater
Essä om teater – Jon Fosse
TALA SVENSKA NIVÅ 1
Presentationstekniska hjälpmedel
Upphovsrätt
Författarpresentation
TALA SVENSKA NIVÅ 2
Sambandsmarkörer
TALA SVENSKA NIVÅ 3 ▸▸
Länkar till kända tal
Råd inför nationella provet – muntlig framställning
SKRIVA SVENSKA NIVÅ 1 ▸▸
Formellt och informellt språk
Språkriktighet och skrivregler
Referatverb
Texter att referera
Källförteckning
Texttyper
Krönika och reportage
Ansökningsbrev och cv
Fler råd när du ska skriva
SKRIVA SVENSKA 2 ▸▸
Exempeltext – debattartikel
Sambandsmarkörer
Essä om romantiken
SKRIVA SVENSKA 3 ▸▸
Exempeltext – vetenskaplig uppsats
SPRÅK OCH SPRÅKRIKTIGHET ▸▸
Språken i språket
Tolka en dialekt
Nyord
Språkriktighet och skrivregler
Grammatik
Grammatikövningar
Språk och språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden
Språkhistoria
Övningar i språkhistoria
litteratur Svenska nivå 1
I svenska nivå 1 ingår skönlitteratur, med verk av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur. Flera uppgifter i Tala och Skriva är också kopplade till skönlitteratur på ett eller annat sätt. En hjälp för att förstå skönlitterära texter är att lära sig om centrala teman och motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande.
Konsten att läsa, förstå och analysera skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik grundläggs på denna nivå. Dessutom ingår en översikt över de litterära epokerna.
Skönlitteratur
Skönlitterära berättelser kan indelas i de överordnade genrerna epik, lyrik och dramatik . Epik kommer från ordet epos, vilket var en längre hjälteberättelse under antiken. Till epiken räknas noveller och romaner. Lyrik är ett annat ord för dikter eller poesi och med dramatik menas teaterpjäser.
OLIKA GENRER
Med ordet genre menar man en typ av text med vissa särdrag. En lit terär genre har ett specifikt syfte, en övergripande struktur och speciella språkliga drag.
När man ska beskriva en roman används ungefär samma genrebeteckningar som för en film. Kärleksromaner, historiska romaner, barndomsskildringar, science-fiction, fantasy, deckare, thrillers och äventyrsromaner är exempel på olika undergenrer inom skön litteraturen.
Ytterligare genrer är chick lit som benämning på litteratur om unga storstadskvinnor i 30-årsåldern, samt lad lit som handlar om unga män.
Ibland kan det vara svårt att klassificera en roman, då en del författare är genreöverskridande, det vill säga blandar olika genrer i sitt berättande. Det finns till exempel historiska romaner som innehåller både en kärlekshistoria och en mordgåta.
Fiktion är berättelser som är helt påhittade, men berättelser kan ha mer eller mindre verklighetsbakgrund. Berättelser som bygger på en blandning av fakta och fiktion kallas för faktion.
BERÄTTELSENS INGREDIENSER
Berättelser har en eller flera huvudpersoner som genom att agera på olika sätt för handlingen framåt. Oftast finns det konflikter som måste lösas eller utmaningar som ska klaras av. Personbeskrivningen är en viktig del av berättelsen. Som läsare får man i regel en uppfattning om såväl personernas utseende som deras inre egenskaper, tankar och känslor. Likaså behöver läsaren veta var och när handlingen utspelar sig. Genom att placera personerna i en tid och i en miljö kan vi lättare föreställa oss vad som händer. Miljö och tidsangivelser bidrar dessutom till att skapa en stämning i berättelsen.
En del berättelser handlar om hur ”hjälten” beger sig ut på en resa, möter olika svårigheter och prövningar för att sedan återvända hem. Resan kan vara en verklig resa eller en inre resa. Huvudpersonen är i slutet oftast förändrad och har utvecklats som person genom de erfarenheter som resan har gett.
Den grekiske mytgestalten Herakles får tio omöjliga uppdrag av kungen. Här slåss han mot den skräckinjagande hydran.
LÄSSTRATEGIER, LÄSLOGG
OCH REFLEKTION
Vid läsning av skönlitteratur finns specifika lässtrategier som är bra att känna till. Författaren skriver sin berättelse som får liv först när den möter läsaren. Författaren säger inte allt utan läsaren får själv dra viktiga slutsatser, vilket innebär att läsa mellan raderna och på så sätt bli medskapare. Läsare har olika erfarenheter och dessa påverkar hur de upplever och tolkar texten. Mötet mellan författaren och läsaren kan därför se olika ut från person till person.
Läs följande rader
Hon gick fram till fönstret för tredje gången. Det var fortfarande alldeles tomt på gatan. Ingen bil syntes till. Det hade redan gått tre timmar sedan han hade ringt och han svarade inte på sin mobil. Skymningen föll sakta och maten i ugnen var färdig sedan länge. Hon slog på tv:n och lyssnade på nyheterna. En olycka hade inträffat på motorvägen och flera bilar var inblandade …
TEXTFRÅGOR
1. Vilken information ges i texten?
2. Vad sägs om kvinnan i texten?
REFLEKTERA
1. Vilken slutsats drar man utan att det står i texten?
2. Varför drar man den slutsatsen?
REFLEKTERA MERA
1. Varför låter författare oss ”läsa mellan raderna”?
2. Vill du veta exakt vad som händer i en berättelse eller själv fundera ut det? Motivera.
BLI EN GOD LÄSARE
Många läser skönlitteratur för att koppla av, ta del av andras upplevelser, få tröst, bli stimulerade av språket eller för att få nya tankar.
Läsning är som bäst när den upplevs som lustfylld och magisk, då varken tid eller rum existerar. Ett annat sätt att läsa är att betrakta texten utifrån och se på berättarstruktur, språk och budskap. Genom att lära sig att analysera texter får man en djupare förståelse för det man läser. För att bli en god läsare finns det ett antal råd att följa.
Det första är att få ett grepp om texten. Börja med att fundera över vad rubriken säger. Med lite information om texten före läsningen är det lättare att förstå innehållet. Gör en första genomläsning för att få
ett sammanhang i till exempel en novell. Kanske behöver man slå upp ett och annat ord. Det är bra att till sist kort sammanfatta vad texten handlar om. Användbara textfrågor är: Vad? Vilka? När? Var? Hur? Varför?
Steg två är att läsa mellan raderna, det vill säga göra inferenser. Det betyder att man måste tolka det som sägs i texten. Det görs genom att läsaren drar egna slutsatser utifrån det som händer. Författaren förklarar inte allt utan överlåter till läsaren att utifrån erfarenheter och kunskap skapa sin tolkning av texten. Därför är det intressant att prata om en text med andra och se om man har uppfattat den på samma sätt.
Ställ frågor som Varför? eller Hur?
Att förhålla sig till texten innebär att man gör kopplingar till egna erfarenheter och sitt eget liv. Ett sätt är att leva sig in i texten och skapa egna bilder av vad som sker. Vad har man själv upplevt och kan identifiera sig med?
Till sist sätts texten in i ett sammanhang. Det betyder att man jämför den med andra texter man har läst tidigare eller känner till. Har någon annan författare skrivit något liknande? Tar texten upp någon aktuell fråga som debatteras? Det kan vara givande att diskutera sin läsupplevelse med andra och se om man tycker lika eller olika om det lästa.
Låna och läs en bok!
Utmärkande för skönlitterära texter är att de är fiktiva, det vill säga påhittade och att språket ibland är flertydigt, vilket betyder att det kan tolkas på olika sätt. Viktigt är att hitta en bok som engagerar och känns meningsfull. Be en bibliotekarie om förslag för att hitta en läsvärd skönlitterär bok.
LÄSLOGG
En läslogg hjälper läsaren att reflektera över innehållet i en bok och ligger till grund för en mer ingående analys av texten. I läsloggen skriver man ner sådant som är intressant eller som man undrar över medan man läser. Anteckningarna blir sedan ett stöd för att kunna skriva om boken. Börja så här:
1. Ange bokens titel och författare.
2. Skriv datum när du börjar och fortsätt datera varje gång du skriver i läsloggen. Läs cirka 25 sidor innan du gör din första anteckning.
3. Vilken genre tillhör boken? Vad tror du att boken kommer att handla om? Vem är huvudpersonen?
4. Fortsätt läsa och plocka ut 6–8 citat som belyser viktiga händelser eller tankar i boken. Glöm inte att ange vilken sida citatet står på. Kommentera citaten, det vill säga skriv ner vilka tankar de väcker.
5. När du läser kan du ställa frågor som: Hur går det för huvudpersonen? Vilka konflikter ska lösas? Vad lär sig huvudpersonen? Förändras huvudpersonen på något sätt?
6. Avsluta med att summera vad du tror att författaren vill säga med boken och ge sedan ditt omdöme. Vad tyckte du var viktigast i boken? Lärde du dig någonting?
BOKREFLEKTION
Utifrån läsloggen går man vidare och använder citat och kommentarer för att reflektera över boken. En bokreflektion är en slags analys av bokens innehåll och budskap.
EXEMPELTEXT – BOKREFLEKTION
Lucy av Jamaica Kincaid
Bryta upp för att lämna sitt gamla liv och hitta ett nytt är ett tema i Jamaica Kincaids roman Lucy. Huvudpersonen Lucy Josephine Potter, 19 år gammal, lämnar sin hemö i Karibien och kommer en kall januaridag till New York där hon ska arbeta som au pair i en vit, välbärgad medelklassfamilj med fyra barn. Det innebär att hon bor tillsammans med familjen och får insyn i deras privatliv. Makarna Mariah och Lewis ser ut att ha ett lyckat äktenskap.
Orsaken till Lucys uppbrott hemifrån är konflikten med modern där Lucy känt sig oälskad. Hon vill inte tvingas in i den roll som modern ger henne utan vill forma sin egen identitet. Därför lämnar hon moderns alla brev oöppnade men också för att värja sig mot den hemlängtan hon ibland känner. När hon till sist besvarar ett brev konstaterar hon: ”Jag skrev ett brev till min mor, ett mycket kyligt brev … Jag tänkte aldrig nånsin komma hem mer” (Kincaid, 2019, s. 124).
Kincaid låter Lucys upplevelser av vardagliga händelser med familjen och hennes förhållande till Mariah varvas med tillbakablickar på Lucys barndom och tonårstid. Det är fina skildringar av Lucys förvandling till kvinna och hennes upptäckt av sin sexualitet. Ett annat tema är hur kolonialismen har påverkat människornas liv i Karibien, vilket kontrasteras mot livet i USA.
Romanen är skriven i jagform och allt beskrivs genom Lucys ögon. Mariah försöker få henne att älska påskliljor, blommor som Lucy aldrig upplevt annat än i dikten av Wordsworth som hon tvingades lära sig i skolan och som hon hatade. Dikten symboliserade det engelska koloniala
författare och titel på romanen
kort om handlingen
citat som visar ett av bokens teman som är relationen mellan mor och dotter källa anges
citat som belyser ett annat tema i boken, nämligen klasskillnader
personlig åsikt
förtrycket av hennes ö. Vidare märker Lucy att hon blir behandlad på ett nedlåtande sätt av Mariahs väninna som talar om henne som ”flickan som passar barnen” (Kincaid, 2019, s. 58). Hon blir helt enkelt inte sedd som den hon är.
Ofta är Kincaid rolig och vass i sina kommentarer när hon beskriver skillnader mellan länderna, medelklassens ytlighet eller Lucys rädslor för det okända.
Successivt växer en vänskap fram mellan Lucy och Mariah även om deras olika kulturella bakgrund och klassskillnader gör det svårt för dem att alltid förstå varandra. Lucy ser med kritiska ögon på Mariahs sätt att agera och tänka. Mariahs liv förändras då Lewis visar sig vara otrogen med Mariahs vännina. Han lämnar familjen och familjelyckan går i kras.
Sista gången Mariah och Lucy träffas får Lucy en bok med pärmar i rött läder: ” … och på sitt typiska sätt, som jag lärt mig älska, pratade hon om kvinnor och dagböcker och så förstås om historia” (Kincaid, 2019, s. 158). Kanske blir detta en bok i vilken Lucy kommer att skriva ner sin egen historia? Som läsare ser man en parallell till Kincaids eget liv då hon som tonåring skickades hemifrån för att arbeta som barnflicka i New York. I sina böcker har hon ofta behandlat just relationen mellan mor och dotter.
Lucy är en roman med ett rikt innehåll där flera teman löper parallellt, som klasskillnader, kolonialism, mordotter-relationen och sökande efter identitet. Vi får följa Lucys uppbrott och hur hon successivt erövrar ett eget mer självständigt liv. Därför är romanen Lucy en läsvärd och gripande bok.
Linnea, svenska nivå 1
analys av förhållandet mellan Lucy och Mariah
citat från boken som ger en koppling till Kincaids eget liv
budskapet i boken är Lucys frigörelse och erfarenheter av att leva ett annat liv
UPPGIFT – BOKSAMTAL
Digitalt ligger några förslag på hur ni i en grupp kan diskutera de romaner ni har läst. Kom överens om det boksamtal som passar bäst utifrån era lästa böcker.
SKRIVA – BOKREFLEKTION
Utgå från din läslogg och skriv om boken du har valt att läsa. Exempeltexten Lucy med kommentarer i kanten visar hur man kan göra.
Respons
Använd Respons – skriva på sidan 26 och be en klasskamrat om synpunkter på din bokreflektion.
GENRETYPISKA DRAG – BOKREFLEKTION
➼ Syftetärattreflekteraöverenberättelse.
➼ Titel,författareochgenreskaanges.
➼ Citatfrånbokenanalyserasochangesmedsidhänvisningar.
➼ Personligasynpunkterochreflektioneromhandlingoch huvudperson/huvudpersonerskrivsnerianslutningtillcitaten.
➼ Bokensbudskapkommenterasochvärderas.
SJÄLVBIOGRAFIER, BIOGRAFIER OCH BIOPICS
Romanen Lucy bygger troligen delvis på Jamaica Kincaids egna upplevelser som barnflicka i New York i ungdomen. Författare låter ibland en fiktiv person i en roman bli deras alter ego. Det innebär dock inte att man ska tolka allt i en berättelse som om det handlar om författarens eget liv.
Vill man veta mer om en författares liv får man förlita sig på självbiografier och biografier men de brukar inte klassas som skönlitteratur utan utgör en egen avdelning på biblioteken. Ändå ligger de nära skönlitteraturen och många tycker om att läsa om andra människors livsöden.
Ordet biografi betyder ”skriva om livet” och det kan göras på olika sätt. Ibland kan en person skriva direkt om sitt liv och då kallas det för självbiografi. En riktig så kallad ”kioskvältare” blev boken Jag är
Zlatan Ibrahimović som författaren David Lagercrantz skrev tillsammans med Zlatan Ibrahimović. Boken har också blivit film.
Det är relativt vanligt att en känd person berättar om sitt liv och att en etablerad författare eller journalist sedan skriver ner berättelsen. Som läsare får man vara kritisk när man tar del av självbiografier och förstå att en del glömts bort och att författaren ibland väljer att framställa sig i fördelaktig dager.
En biografi däremot är en redogörelse för en persons liv men skriven av någon annan. Författaren och filmskaparen Ingmar Bergman har själv gett ut både dagboksanteckningar och självbiografier, medan andra har skrivit biografier om hans liv.
PROJEKT – LÄS OCH SAMTALA OM EN SJÄLVBIOGRAFI ELLER
BIOGRAFI
Välj en självbiografi eller en biografi. Be din lärare eller en bibliotekarie om förslag.
▶ När du har läst en tredjedel av boken har ni en gruppdiskussion där du kort presenterar personen i din bok med hjälp av till exempel tre citat från texten.
▶ Medan du läser hela boken kan du använda frågorna nedan som hjälp för att strukturera dina tankar om boken. Använd läslogg och för anteckningar.
Inledning
Vem handlar din bok om? Är det en självbiografi eller en biografi?
Hur personen beskrivs
Vad sägs om utseendet? Vilka positiva egenskaper respektive negativa egenskaper har personen?
Relationer till andra människor
Hur har personen formats? Vad sägs om uppväxtvillkor, familj, social bakgrund och utbildning? Vad är personen känd för?
Utveckling
Har personen genomgått någon prövning för att sedan lyckas? Förändras personen under ”resans” gång?
Samhälle
Var lever och arbetar personen? Är personen engagerad i olika frågor? Har han eller hon påverkat samhällsutvecklingen?
Språk
Hur är boken skriven? Vad är typiskt för språket?
Källkritik
Finns det något i texten som inte verkar vara riktigt sant? Kan man jämföra fakta med andra källor? Om du läser en självbiografi, vilken bild målar skribenten upp av sig själv?
Citat
Välj ett eller två citat som är typiska för din person.
Summera
Vilket samlat intryck får du av din person?
TALA – PRESENTATION I GRUPP
Arbeta i en grupp om fyra personer. Din uppgift är att presentera och samtala om den person som din självbiografi eller biografi handlar om. Förbered dig väl med hjälp av punkterna på sidan 53.
Diskutera
Efter presentationen, diskutera med en kamrat och sedan i en grupp med fyra andra klasskamrater.
1. Vad har du lärt dig av den självbiografi eller biografi du har läst?
2. Du blev uppmanad att läsa din självbiografi/biografi källkritiskt.
Vad innebär det?
3. Vilken syn fick du på din person när du läste kritiskt? Hur trovärdig upplevde du att beskrivningen av personen var?
4. Hur kan ni hjälpa varandra att läsa kritiskt? Ge förslag på råd.
Biopics
Fascinationen av att beskriva människors liv märks också i filmvärlden. Biopic , eller biografisk film, kallas filmgenren som gestaltar ett människoöde och i regel om kända personer som Marie Curie, Dag Hammarsköld, Robert Oppenheimer eller Amy Winehouse. Ibland bygger filmen på en bok.
Under senare tid finns även svenska biopics, till exempel om tennisspelaren Björn Borg i Borg, sångerskan Monica Zetterlund i Monica Z , musikern Ted Gärdestad i Ted – För kärlekens skull och författaren
Astrid Lindgren i Unga Astrid. Ofta väcker tolkningen man gör av en persons liv diskussioner om hur sann bilden är. Biopics ger också en bild av samhällslivet och språket under den tidsperiod som skildras.
Diskutera
Vilka biopics är aktuella just nu? På vilket sätt är de intressanta?
PROJEKT – SE OCH PRESENTERA EN BIOPIC
Arbeta i par. Se en biopic om en intressant person. Sök efter fakta om personens liv och se sedan filmen. Analysera filmen med hjälp av frågorna till biografier på sidan 53 (byt ut orden bok och text mot film). Jämför med de fakta ni har hittat. Hur stämmer de överens? Bilda grupper om 6–8 personer och presentera era respektive analyser av personen och filmen. Visa kortare klipp för att ge exempel på det som sägs.
Alba August som Astrid Lindgren i filmen Unga Astrid från 2018.
Novellanalys
En berättelse kan ha formen av en novell eller roman. Novellen är i regel en kort avslutad berättelse om en händelse. Den har ofta ett speciellt och oväntat slut. Ibland förekommer ett öppet slut, det vill säga läsaren får själv tänka sig fortsättningen. Novellens omfång kan variera från en halv sida till upp till 100 sidor. Är den längre kallas den kortroman.
Handlingen i en novell brukar äga rum under en begränsad tidsrymd och någon slags förändring sker under den tiden. Det kan vara en person som hamnar i en konflikt som ska klaras ut eller får ett problem som behöver lösas. Eftersom novellen inte är så lång handlar den om några få personer som inte beskrivs så ingående. I stället beskrivs handlingen mer detaljerat. Jan Fridegårds novell Eskilstunakniven får bli utgångspunkt för vad som utmärker en novell.
åld. församling på landsbygden sträng varit lite berusad
Eskilstunakniven
av Jan Fridegård
första dagen kallades inskrivningsdagen och då följde mödrarna med sina barn till småbarnsskolan. Om någon var sjuk eller ute på arbete, skickade hon sin unge med en granngumma.
I skolan hörde Johan From hur hans mor räknade upp hans tre namn och sade att han var född på en viss dag för sju år sedan. På en plats som låg några mil därifrån. Sedan presenterade en annan mor sin pojke och Johan såg att han var nästan dubbelt så stor som han själv och de andra. Han var alldeles fyrkantig i ansiktet och hade vitt hår som en gris. Lärarinnan skrev upp honom också i den stora boken medan hon tycktes fundera på något. Hon hade grått hår som låg åt båda sidorna över pannan.
– Har jag inte haft något av era barn förut, frågade hon så Johans mor, fast hon redan vänt sig ifrån dem.
– Nej, vi har nyss kommit till trakten. Men det lär finnas en annan From i socknen har jag hört.
– Jaså, då var det väl deras, sade lärarinnan. De andra mödrarna i ljusa halsdukar eller svarta hattskrållor tittade avundsjukt på Johans mor för att lärarinnan pratade med henne.
– Det är nog en bra människa du får till lärarinna, sade hon belåtet till Johan på hemvägen. Inte alls stram av sig.
En gång när Johans far kommit från stan och varit litet på sniskan, hade han med sig en fällkniv åt Johan som han köpt i järnhandeln. Det var två blad och cigarrsnoppare på den och på skaftet var ett slott ingraverat. På andra sidan av skaftet stod Eskilstuna. Johan bar den ständigt på sig och om nätterna låg den på en stol vid sängen så att den var det första han såg när han vaknade.
– Det är väl bäst att du lämnar kniven hemma, sade modern när han skulle gå till skolan ensam andra dagen. Du springer bara och tappar den.
Men när hon såg hans underläpp börja växa och ögonen bli våta gick hon efter ett snöre och band fast det i cigarrsnopparen och så i en av Johans byxknappar.
– Seså, sade hon, stoppade ned abc-boken i väskan och hängde den på honom. Hör nu noga på vad lärarinnan säger och ha inga konster för dig.
På vägen gick Johan och lät kniven hänga i snöret. Den blänkte, slog emot benet och såg närapå ut som en mört. Om han haft ett snöre i den förut så hade han sluppit hålla handen på den för att den inte skulle hoppa ur fickan när han sprang, tänkte han.
Det fanns nog ingen i skolan som hade en sådan fin kniv mer än han. När han kom dit skulle han låta den sticka upp lite ur fickan. Men ingen skulle få låna den hur de än tiggde.
Nästan alla barnen var där före honom. Den store, grishårige pojken, som såg så stark ut, pratade och skröt i ett och flera stycken stod omkring honom och skrattade inställsamt. Det var väl för att de inte skulle få smörj av honom. Ingen såg Johans kniv som stack upp.
Snart ringde lärarinnan i en klocka och när de kom in fick var och en sin bestämda plats.
När de sjungit ”Som fåglar små” och lärarinnan talat om skapelsen en lång stund, kom första rasten. Johan tog en träpinne från ved högen vid kaminen och började tälja på den. Han lagade så att kniven blänkte i hans hand och snart kom den vithårige fram till honom.
– Ta hit kniven så att jag får se på den, sade han.
– Du ser den väl ändå, svarade Johan som blev ängslig, när han hade den starke alldeles inpå sig.
– Är du så snål? Är det din kniv, förresten? Och kamraten ryckte till sig eskilstunakniven så att knappen följde med och rullade vit fram på golvet.
– En jäntknapp, sade någon och tog upp den.
De starke höll undan kniven för Johans ängsligt gripande händer och synade den noga.
– Den är bra åt dig som är så liten den här kniven, sade han. Vi byter och så får du en tvåöring emellan. Här.
kvällsmaten
Och han höll fram en enbladig kniv med ena skafthalvan borta.
Så tog han upp en papperstuss och vecklade fram en tvåöring ur den.
– Jag vill inte, sade Johan.
Men den grishårige stoppade knivskrället och tvåöringen i hans ficka och gav honom en knuff så att han for iväg.
– Ni såg att vi bytte? frågade han och blinkade åt dem som stod omkring.
Och de svarade alla att de hade sett det. Han började tälja med eskilstunakniven och Johan var bedrövad intill döden.
Han sade ingenting när han kom hem och ingen tänkte på kniven förrän vid kvällsvarden.
– Pojkarna i skolan tyckte väl att du hade en fin kniv, frågade modern då.
Johan svarade ingenting men det började droppa från hans ögon.
– Har du sprungit och tappat kniven fast jag band fast den, pojke?
Och modern drog i snöret, som Johan fäst i en annan byxknapp.
Den trasiga kniven kom till synes.
– Va i jesse namn har du gjort pojke? Bytt bort din fina kniv?
Johan snyftade fram sitt lidandes historia, ofta avbruten av moderns utrop. Varför lydde han inte hennes råd att lämna kniven hemma? Då hade han haft den i behåll nu.
– Varifrån är pojken som du gjorde affären med, frågade fader From bistert.
– Från Brunna.
– Jaha, då är det du som knallar dig dit och byter tillbaka igen.
Bäst att du går nu så att du hinner hem igen innan det blir kväller.
Johan hörde med fasa faderns ord. Det var långt till Brunna och vägen gick genom en skog. Och så skulle han troligen få smörj men ingen kniv av den grishårige.
Men det var bara att gå när fadern hade sagt till.
Ett stycke framför honom körde en kvarnskjuts och han höll sig bakom den för att få sällskap genom skogen. Då skulle varken tiger eller grävsvin våga sig på honom på ditvägen åtminstone.
örfil
Solen stod strax över skogen och när den var borta skulle mörkret snart komma. När de kom ut ur skogsbacken sprang han ifrån hästskjutsen, som körde i skritt hela tiden. Då han mötte någon hälsade han på långt håll och tänkte att de kanske inte skulle röra honom då.
Framme vid Brunna by visste han inte i vilket hus den grishårige bodde. Det låg en stuga ett stycke från de andra med rödfärgen avskavd kring fönster och dörrar och han fick för sig att det var där. Han tassade ängslig uppför trappan och steg in utan att knacka på dörren.
Det var en första skymning därinne och familjen satt till bords. Karl, käring och ungar. Johan såg två jäntor som också var fyrkantiga och grishåriga och så var det också en liten som satt i moderns knä.
Allesammans tittade på Johan.
– Gokväll, sade han nedifrån dörren.
– Ja, gokväll på dig. Vad kan du vilja så här dags på dan, sade karlen vid bordet.
– Pappa sa att jag skulle gå hit och byta igen kniv med Kalle.
– Nehej, skrek den grishårige. Jag byter inte igen. Vi bytte riktigt och du fick två öre emellan.
– Jag ville inte, sade Johan och hade inte långt efter lipen.
– Kom fram du, sade karlen. Och tag fram knivarna bägge två.
När han fick dem i hand sade han till sin son:
– Det är svinaktigt av dig som är äldre och större att lura av honom kniven. Och när han inte fick för sina föräldrar. Du borde ha dig en hurril för det.
– Vi bytte riktigt, vidhöll sonen och tjurade.
– Har du tvåöringen med dig, vände sig hans far till Johan. Rätt ska vara rätt. Så där ja. Nu byter ni tillbaks och om du, Kalle, är elak mot honom för det här sedan så ska jag nog ta hand om dig. Orätt visa har jag aldrig tålt.
Det hade blivit allt skummare och pelargonian i stugans fönster avtecknade sig mot röd himmel där solen gått ned. Johan stoppade ned eskilstunakniven men mitt i glädjen tänkte han med skräck på hemvägen.
– Det är i senaste laget för en liten karl som du att gå ensam, sade grishåringens far och reste sig från bordet. Jag ska gå med dig över skogen.
– Du har ju inte äte än, sade gumman och rösten var grinig.
Johan tänkte att om inte karlen varit inne så hade han inte fått igen sin kniv.
– Jag äter väl mer sen då.
Men redan i förstugan hörde Johan att grishåringen började beklaga sig med hög röst och hans mor höll med honom.
När Johan gått hemifrån satte sig hans far att läsa tidningen. Men flera gånger tittade han ut genom fönstret och hade ingen riktig ro.
– Det kunde ju ha varit till i morgon det där med att byta igen, sade han till sist.
– Ja, det blir väl skumt innan han kommer igen.
– Jag kom att tänka på bäcken ifall han går den vägen, fortsatte From. Det ligger bara en bräda att gå över på. Han kan gå och ramla i.
– Ja, men där är väl bara en fots vatten.
– Visserligen, men det räcker åt en unge som kanske kommer i med skallen först.
Strax efter lade han ned tidningen, suckade och gick ut på trappan. Med ett stilla leende såg mor From honom tvekande slå in på vägen åt Brunna.
– Vad jobbar din far med då, frågade den grishåriges pappa när de kom ut på vägen.
– Han är torpare.
– Jaså, då tror jag att jag vet vem han är. Har han inte skägg?
– Jo.
– Ett långt, svart ett?
– Ja.
– Ja, han bjöd mig på en sup en gång. På en auktion. Jaså, du är son till honom.
När de kom fram till skogen stod From där. Karlarna hälsade och tog varann i hand.
farstu, hall
– Jaså det är du, sade From. Ja, vi säger väl du i dag också fast vi är nyktra.
– Visst säger vi det. Jo, jag tog och gick med pojken en bit, det börjar bli skumt. Kniven har han fått igen.
– Ja, det blev fortare mörkt än jag beräknade, därför gick jag emot pojken, svarade From. Pojkarna krånglar och byter men det gjorde väl vi också en gång.
– Ja men, gjorde vi så. God natt då, vi ses väl en annan gång.
Och den grishåriges pappa vände om och gick till sitt. Johan och hans far gick in i skogen men det vara bara roligt nu med mörkret som blev allt tätare omkring dem.
– Det var rejält av honom att gå med dig, sade From om karlen som nyss vänt om. Jag bjöd honom på en sup en gång, det var nog mycket därför som han var hygglig.
Innan de kom hem hade fadern lovat Johan en kedja att fästa kniven vid så att ingen skulle kunna rycka den ifrån honom. Till dess skulle den få stanna hemma när han gick till skolan.
På natten låg den på en stol vid sängen som förr och allt var gott.
TEXTFRÅGOR
1. Vad är speciellt med inskrivningsdagen?
2. Hur ser fällkniven ut?
3. Varför står barnen runt Kalle, den ”grishårige”?
Vad gör de? Hur uppför de sig?
4. Hur får Kalle tag på Johans kniv?
5. Vad ger han Johan i utbyte?
6. Vad händer vid kvällsvarden?
7. Varför vill inte Johan gå till Brunna?
8. Hur reagerar Kalles pappa när han får se knivarna?
9. Vad känner Johan inför hemvägen?
10. Vad tänker Johans pappa på därhemma?
11. Varför känner männen igen varandra?
12. Hur slutar novellen?
REFLEKTERA
1. Hur beskrivs Johan som person?
2. Hur förstår man att kniven är så viktig för Johan?
3. Varför kallas Kalle för den ”grishårige”?
Vilka associationer väcker det?
4. Hur märks det att Kalle har mer makt än Johan?
5. I vilken tid utspelar sig handlingen?
Vilka tidsmarkörer finns i texten?
6. I vilken miljö utspelar sig handlingen?
7. Vilken social bakgrund har Johan?
REFLEKTERA MERA
1. Hur tror du att nästa skoldag kommer att bli för Johan och Kalle?
2. Är Johans situation i skolan vanlig i dag? Motivera.
BERÄTTARTEKNIK
För att analysera noveller som Eskilstunakniven behöver man känna till ett antal berättartekniska begrepp som för fattare använder. Genom att ställa frågor utifrån dessa begrepp blir texten lättare att förstå.
Tidsperiod
En berättelse utspelar sig i ett sammanhang, en kontext, och den tid som skildras kan till exempel vara 1700-talet eller ett modernt samhälle. Ibland kan författaren blanda olika tidsperioder i samma berättelse.
Miljöbeskrivning
Förutom tiden är miljön där personerna befinner sig viktig för att skapa en stämning. Exakta beskrivningar, detaljer och målande ord förekommer oftast. Att beskriva genom att aktivera läsarens fem sinnen, det vill säga syn, hörsel, känsel, lukt och smak, skapar en känsla av att man som läsare är närvarande.
Personbeskrivning
Karaktärerna i en berättelse är huvudpersoner eller bipersoner. En persons yttre beskrivs ofta genom utseende och kläder. Likaså säger familjerelationer, utbildning, yrke och intressen en del om karaktären. Inre egenskaper som ambitioner, empati, flexibilitet och kreativitet ger en bild av personligheten. Karaktärerna får liv genom sina handlingar och sina yttranden, med andra ord gestaltas de av författaren.
Dialog
Genom sitt sätt att kommunicera får karaktärerna också liv. Hur de uttrycker sig säger en hel del om deras personlighet. Slang, dialekt eller inslag av utländska ord gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt. Dialogen ger även läsaren en känsla av att vara närvarande i handlingen.
Konflikt
I berättelsen är det konflikter och motsättningar som driver handlingen framåt och skapar spänning. Ska de älskande få varandra?
Kommer boven att åka fast? De olika karaktärerna i berättelsen utsätts för olika prövningar, vilket gör att de utvecklas allt mer. Oftast leder konflikterna fram till ett avgörande då problemen får en lösning.
Dramaturgi och tid – handlingens struktur
En berättarstruktur som än i dag återfinns i både text och film är den dramaturgi som den grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.)
skapade för dramat på 300-talet f.Kr. Berättelsen har i regel en inledning, en mitt och ett slut. Givetvis följer inte all litteratur den här modellen.
Vid en närmare granskning av Eskilstunakniven märks att berättelsen i stort innehåller den dramaturgiska modellens olika delar.
Läs novellen igen och se hur den följer modellen. Se bild på nästa sida.
DEN DRAMATURGISKA MODELLEN
KONFLIKTUPPLÖSNING
Anslag
I själva inledningen är avsikten är att väcka åskådarens eller läsarens intresse för berättelsen med något spännande. Konflikten kanske anas redan här.
Presentation
Här presenteras de viktigaste karaktärerna och deras relationer, miljön och tiden samt huvudkonflikten.
Fördjupning
Nu sjunker spänningen och istället beskrivs huvudkaraktär och bikarak tärer mer ingående samt bakgrunden till konflikten. Eventuella delkonflikter presenteras. Här tar man ofta ställning till vem man ska sympatisera med.
Vändpunkt 1 kommer efter att huvudkaraktären hamnat i en konfliktsituation och befinner sig i underläge. Frågan är: Hur kommer det att gå?
Konfliktupptrappning
Tempot stiger i berättelsen och konflikten trappas upp. Nya hot eller hinder kan uppstå. Eventuella delkonflikter stegras också.
Vändpunkt 2 – point of no return – inträffar då ingen återvändo finns utan huvudkaraktären måste agera och anta olika utmaningar.
Konfliktupplösning
Berättelsens klimax är då konflikten avgörs på ett eller annat sätt. Ofta segrar huvudkaraktären över sin antagonist.
Avtoning
Till sist summeras händelserna och eventuella delkonflikter reds ut. Huvudkaraktärens reaktioner beskrivs och vanligtvis får man veta hur berättelsen slutar.
Monomyten är en annan modell som kan användas för att analysera händelseförloppet i film och litteratur.
MONOMYTEN
Tidsföljd
Berättelser kan ha en struktur så att händelse följer på händelse i en kronologisk ordning, det vill säga i tidsordning. Med bruten kronologi menas att berättelsen ”hoppar fram och tillbaka” i tiden. Det kan ske genom tillbakablickar på något som har hänt tidigare.
Ibland innehåller en berättelse också en parallellhandling, vilket gör att läsaren får följa två händelseförlopp som successivt knyts ihop. Speciellt i filmens värld är detta vanligt.
Den tid som förflyter i en berättelse kan vara allt från några timmar till flera år. Ibland börjar en berättelse med slutet och sedan följer själva historien. Ett annat sätt är att börja mitt i handlingen – in medias res – vilket är vanligt i till exempel deckare för att skapa spänning.
Berättarperspektiv
I texten finns en berättarröst som för handlingen framåt. Det finns tre berättarperspektiv som författare oftast använder sig av: jagform, tredje person eller allvetande berättare. Förutom dessa perspektiv kan du- eller vi-form användas men det är relativt ovanligt. Digitalt kan du läsa mer om de tre berättarperspektiven.
antagonist motståndare
Liknelser och symboler
Liknelser som Det var hett som i öknen gör att läsaren kan föreställa sig hur varmt det var. Liknelser är vanliga i miljö- och personbeskrivningar. Ibland förekommer föremål som får en speciell betydelse, det vill säga blir en symbol, i berättelsen. En ros symboliserar ofta romantik och kärlek medan en vit duva står för fred.
Tema
Textens grundtanke eller ämne kallas för tema och genomsyrar hela berättelsen. Genom att tolka berättelsen på djupet får man fram temat. Längre berättelser kan ha flera teman. Exempel på teman är: utanförskap, omöjlig kärlek, krig, relationer, kampen mellan det goda och det onda etc. Temat i en berättelse utvecklas och byggs upp kring ett antal motiv.
Motiv
Motiven bygger upp temat och vissa centrala motiv återkommer ofta i litteraturen men även i filmer. Ett motiv är ett mönster eller ämne för en situation eller handling som återkommer i olika verk. Det gör att man kan jämföra berättelser från skilda tider med varandra då de innehåller samma motiv.
Motiven kan knytas till konkreta situationer, så kallade typsituationer. Exempel på detta är förbjuden kärlek, släktfejder, älskande som dör unga. Dessa motiv återkommer i flera olika berättelser som till exempel i Pyramus och Thisbe, i Romeo och Julia och i West Side Story.
FRÅGOR FÖR TEXTANALYS
Utifrån de berättartekniska greppen och den dramaturgiska modellen kan man formulera ett antal frågor för att analysera en novell eller en roman. Frågorna gör det lättare att förstå texten. Använd först frågorna på Jan Fridegårds Eskilstunakniven (sidan 57).
1. Vem har skrivit berättelsen? Hur stämmer titeln med innehållet?
2. Gör en kort sammanfattning av handlingen.
3. Vilken tid skildras i texten? Framtiden, modern tid, förra seklet, 1600 talet? Hur lång tid förflyter i berättelsen? Ett år, en vecka, ett par timmar?
4. Är berättelsen kronologisk eller har den bruten kronologi?
5. Var utspelas händelserna? I staden, i skolan, på sjukhuset etc? Hur skildras miljön?
6. Vem är huvudpersonen? Finns det viktiga bipersoner?
Hur beskrivs personerna? Vilka inre och yttre egenskaper beskrivs?
7. Vilken konflikt finns i berättelsen?
8. Stegras konflikten? Hur?
9. När inträffar vändpunkt 1 och vändpunkt 2 i handlingen?
10. Hur ser konfliktupplösningen ut?
11. Vad kan man säga om slutet? Oväntat? Väntat?
12. Vilket berättarperspektiv använder författaren?
13. Hur kan man beskriva språket? Finns symboler, bildspråk, dialektala ord?
14. Vilket är berättelsens tema?
15. Vilket syfte kan författaren ha haft med berättelsen?
16. Vilka känslor väcker texten hos dig?
SKRIV TILLSAMMANS – NOVELLANALYS
Arbeta i par. Använd frågorna för textanalys på sidan 69 och besvara dem först muntligt. Skriv sedan en analys av Eskilstunakniven tillsammans utifrån svaren på frågorna.
1. Inled med att berätta om författaren och kort om handlingen där tid och miljö beskrivs.
2. I avhandlingen skriver ni mer ingående om konflikten och hur den löstes. Utgå från den dramaturgiska modellen när ni redogör för konflikten. Kommentera också språk och berättarteknik. Använd då de berättartekniska begreppen.
3. Avsluta analysen med att reflektera över budskapet och berättelsens tema.
Respons
Arbeta med ett annat par. Läs varandras texter. Är analysfrågorna besvarade? Använd Respons – skriva på sidan 26 för att kontrollera texten. Ge förslag på förbättringar.
❧ KREATIVT SKRIVANDE
Du har fått möjlighet att träffa en karaktär från en bok eller film/serie. Hur går detta möte till? Varför ska ni ses? Var träffas ni? Vad pratar ni om? Hur blir mötet? Trevligt? Nervöst?
Skriv en kort text om mötet med X.
Rubrik: Mitt möte med X
ÄNNU EN NOVELL
Nästa novell är hämtad från en helt annan tid och miljö än Eskilstunakniven och skildrar också ett annat öde. Läs helst novellen ett par gånger för att tränga in i handlingen och förstå budskapet.
Gåtan av Lindsey Collen
”jag vill inte att någonting ska hända dig”, sade Maries far.
Med det gick han ut ur hennes rum och in i husets andra rum: hans eget som även fungerade som vardagsrum.
Han gjorde det där slamrande ljudet när han gick, svängde med husnyckeln och taxinyckeln på knippan med dronten som han höll i ena handen och skramlade på samma gång med mynten i byxfickan med andra handen.
Hemläxan låg tung på bordet framför henne. Uppsatstiteln ”En sak jag inte står ut med” liksom blängde på henne.
”Ingenting kommer att hända mig, far”, sade Marie.
På insidan av övningsbokens pärm skrev hon hastigt ordet ”tyvärr” med en underlig handstil. Lika snabbt suddade hon sedan ut det så hårt att hon nästan gjorde hål i boken.
”Flygplatsen”, lade han till, ”jag har en kund som ska till flygplatsen.”
”Det är bra, far. Det betyder tur. Att börja dagen med en bra resa.”
När han gick ut låste han in henne. Hon såg en geting flyga ut precis i rättan tid.
Hon tittade ut genom fönstret som om hon själv just skulle flyga sin väg.
Marie märkte plötsligt hur ord kom ut ur hennes mun.
Hon mumlade dem för sig själv: ”Familjen reducerad till far och dotter”. Som en uppsatstitel. Sedan sade hon högt, rakt ut: ”Far och dotter och nycklar och pengar”.
Hon darrade. Hennes egna ord skrämde henne.
dront stor, klumpig duvfågel utan flygförmåga; numera utdöd
bon garçon en lämplig ung man
”Jag måste sluta prata för mig själv”, tänkte hon. ”Efter allt han gått igenom för att kunna ta hand om mig.”
Far och dotter och nycklar och pengar. Tanken kom tillbaka av sig själv. Hon blev upprörd av den. Uppretad.
”Hur som helst, det är någonting som saknas”, tänkte hon. Men hon kunde inte för sitt liv komma på vad det var.
”Kanske är det den där fåniga dronten på nyckelringen”, tänkte hon. Men det var det förstås inte.
En sak jag inte står ut med. Marie suckade så som en flicka bara kan sucka när hon ser på ett tomt papper med en uppsatstitel högst upp.
”Jag står inte ut med att vänta på att någon ska fria till mig”, tänkte hon. Med ens mindes hon den femte saken i deras familj.
Så var det: Far, dotter, nycklar, pengar och väntan på att någon ska be om hennes hand.
Hand. Som om den skulle huggas av, inte sant? Eller som om hon, med handen i en snara, i sinom tid skulle kunna dras in och fångas?
Hon började på sin uppsats: ”Far väntar på att någon ska be om min hand. Det är en sak jag inte står ut med. När jag hör de två orden bon garçon, känner jag hur ilskan …”
Marie tänker på hans bil. ”Vakna upp till den på morgonen.
Skoluniformen på, ytterdörren. Jag tar två steg, bara två små steg, över stenarna på trottoaren under mangoträdets grenar i den där inbjudande friska utomhusluften. Sen är jag framme, inne i den. Bildörren stängs om mig. Längs vägen åker vi förbi mina klasskamrater.
De promenerar. Ja, de svänger med armarna. I det fria. I små skockar. De skriker. De kastar upp sina skolväskor i luften och fångar dem. De tar genvägar. De stannar till vid tobaksaffären och köper gurkpickles och strör på salt och äter dem direkt därute i solen. Deras hår blir elektriskt av vinden och står rakt ut.
Fars bil sätter av mig vid skolans port. Jag tar två steg igen, små steg, som om mina fötter vore bundna, över de få kullerstenarna utanför Eden College. Under ett par sekunder breder gatan ut sig som universum på båda sidor om mig.
Svindel.
Sen in i korridoren. Borta. Han åker iväg.”
Men hon skriver inte ner allt det här. Hon skriver: ”Min far tycker att det är därför jag behöver en utbildning. För att få en bon garçon från en bra familj, som har ett bra jobb.”
”Kommer det att finnas en början, en mitt och ett slut i min uppsats?” undrar hon.
Oinbjuden kommer bilen tillbaka i Maries tankar. Det är när det ringer ut. De andra tumlar ut på gatan i ett virrvarr, springer, skrattar, skränar med höga röster. Hon går till porten, och där är den. Bilen. Dörren redan öppen.
Fastnaglad.
Fastnaglad av tacksamhet över att ha en far som älskar henne så mycket att hon inte ens behöver promenera i solen mitt på dagen.
”Jag står inte ut med att vänta på ett frieri. Det får mig att tänka på mina fel. Trots att jag aldrig gått barfota är mina fötter spruckna. Mitt hår är torrt och topparna trasiga. Jag har mangofläckar på min högra hand.”
Tankarna far runt i hennes huvud.
Allt gör detsamma nu. Marie skälver till. Tyst tar hon upp papperslappen, ett besked av något slag, ur skrivbordslådan. Hon har dröjt med att ta fram det. Hennes namn, hennes ålder: sjutton år. Hennes hemlighet. Har någonting hänt henne?
Testresultatet. Hon läser snabbt. Hon visste det hela tiden. Ja. Där står det, skrivet för hand: ”Positivt”. Ordet ”positivt” har så många betydelser. Redan känner hon rappen hon kommer att få. Hennes far och bältet.
Hon ser skolan avlägsna sig. Tanken fyller henne med skräck. Hon känner väl till klosters instängdhet, fängelset hon kommer att stå inför. Hon känner förvisningen i allas ögon. Blickarna under mässan. Och ändå.
En gåta: Hon känner att hon har slutat vänta.
En enda handling. Och nu håller någonting på att hända.
Livet växer inuti henne och med tiden kommer det att bli synligt för var och en. Uppenbart. För vänner och lärare. Var och en. Hennes far kommer att ställas inför ett faktum.
Hädanefter kommer det att vara hennes familj.
”Familjen reducerad till mor och barn.” Hon mumlar det för sig själv nu. Hon ler. Fler nycklar i klostret. Hon hör redan ljudet från dem. Och hon har inga pengar att skramla med. Men hon behöver åtminstone inte vänta längre på att någon ska be om hennes hand.
Uppsatsen lämnas oavslutad.
TEXTFRÅGOR
Översättning av Birgitta Wallin
Arbeta tillsammans med en klasskamrat. Läs eller lyssna på novellen ett par gånger, innan ni börjar arbeta med frågorna.
1. Vad heter flickan i novellen?
2. Pappan gör två saker samtidigt. Vad gör han?
3. Vart ska pappan ta vägen? Vad gör han innan han åker?
4. Vilken mening gör Marie upprörd?
5. Vad är titeln på uppsatsen?
6. Hur kommer Marie till skolan?
7. Vad gör hennes klasskamrater?
8. Vad har Marie i skrivbordslådan? Vad är det för besked?
9. Hur kommer omgivningen att reagera på det som väntar Marie?
10. Vad mumlar Marie?
11. Vad kommer Marie att slippa nu?
12. Sammanfatta texten med hjälp av 10–15 meningar.
REFLEKTERA
Reflektera först själv och jämför sedan dina svar med någon annans.
1. Sammanfatta vad man får veta om Marie.
2. Vad får du veta om Maries pappa? Beskriv honom. Hur behandlar han sin dotter?
3. Hur förstår man att Maries läxa är jobbig?
4. Varför ogillar Marie ordet bon garçon?
5. Marie är instängd på olika sätt. Ge exempel från texten.
6. Var kan händelserna utspela sig? Titta på speciella ord och begrepp i texten som ger ledtrådar.
7. På vilket sätt är miljön viktig för att man ska förstå texten?
8. Det finns många symboler i texten. Vad betyder nycklarna, dronten, pengarna, getingen och bilen? Vilken roll spelar de i novellen?
9. Titta på den dramaturgiska modellen på sidan 66. Hur kan man följa den i novellen? Vad blir konfliktlösningen?
REFLEKTERA MERA
Diskutera dessa frågor gemensamt i gruppen.
1. Varför låser Maries pappa in henne?
2. Vad tycker ni att budskapet är?
3. Novellen heter Gåtan. Vilken gåta tror ni författaren syftar på?
4. Är Maries situation unik? Varför har författaren valt att skriva om Marie, tror ni?
5. Jämför pappan i Eskilstunakniven med pappan i Gåtan. Hur är de som fäder? Finns det några likheter eller skillnader?
6. Vilka liknande teman kan du hitta i Eskilstunakniven och Gåtan?
7. Vilka motiv bygger upp temat i de två novellerna?
❧ KREATIVT SKRIVANDE
Vad skriver Marie i sin uppsats? Din uppgift är att fundera ut det och
sedan skriva texten. Tänk på att den ska vara oavslutad. Rubriken är
En sak jag inte står ut med!
SKRIVA – NOVELLANALYS
Arbeta med frågorna för textanalys på sidan 69 och besvara dem först muntligt. Skriv sedan en analys av novellen Gåtan utifrån svaren på text och analysfrågorna. Använd gärna samma arbetsgång som i uppgiften om Eskilstunakniven på sidan 57.
Respons
Arbeta i par. Läs varandras texter. Är analysfrågorna besvarade?
Ta hjälp av Respons – skriva på sidan 26 för att kontrollera texten och ge förslag till förbättringar.
PROJEKT – NOVELLER
Enskilda författare skriver novellsamlingar men det finns också antologier med noveller där flera olika författare är representerade. En bibliotekarie kan säkert ge konkreta förslag på noveller. Ett tips är att titta efter Novellix som är namnet på en serie med noveller skrivna av män och kvinnor från skilda länder och tider.
Arbeta i par. Enklast är att arbeta i ett delat dokument. Välj en författare och läs en novell av hen. Använd frågorna för textanalys på sidan 69. Presentera författaren och novellen muntligt för klassen under 3–4 minuter.
SKRIVA – ROMANPRESENTATION
Välj en roman och arbeta med läslogg tillsammans med analysfrågorna på sidan 69 (de frågor som kan tillämpas) för att tolka romanen. Skriv en presentation av din roman utifrån analysfrågorna där du också beskriver hur författaren har använt olika berättartekniska grepp.
FÖRSLAG PÅ ROMANER
Lyrik och dramatik
På alla nivåer i svenska ingår lyrik och dramatik. Precis som epiken har lyriken och dramatiken sina rötter i antikens Grekland. Till skillnad från en novell eller en roman är en dikt betydligt kortare och kan ibland bestå av bara några rader. Dikten har i regel ett mer koncentrerat språk som ställer andra krav på läsaren för att tolkas. I det digitala avsnittet finns en genomgång av utmärkande drag för lyriken och ett antal dikter att analysera.
Utmärkande för dramatiken är att den är skriven i roller och att man i regel inte läser pjäser utan tar del av dem framförda av skådespelare på en scen. Digitalt finns de inledande scenerna av pjäsen Medeas barn, en teaterpjäs som riktar sig till både barn och vuxna. Pjäsen bygger på det antika dramat Medea
LYRIK ▸▸
▸▸
DRAMATIK – MEDEAS BARN ▸▸
KRÖNIKA OM TEATER
Litterära epoker
Västvärldens litteratur sträcker sig mer än 2 700 år tillbaka i historien. För att kunna placera en författares verk i ett sammanhang delar man in litteraturen i olika epoker. Ordet epok betyder tidsskede, period eller era. En litterär epok är en avgränsad historisk tid och utmärks av att vissa idéer och tankegångar återkommer hos flera författare.
Genom att läsa verk från en viss tidsperiod får vi veta mer om det samhälle som författarna levde i. Samtidigt ger kunskaper i historia, om hur olika samhällssystem var uppbyggda och organiserade, den hjälp som behövs för att bättre förstå och kunna analysera litteratur från olika tider. Att läsa om gångna tider ger ofta perspektiv på den tid man lever i.
Givetvis går det inte att sätta tydliga gränser för när en epok börjar och slutar, lika lite som man kan säga att en författare bara tillhör en epok utan gränserna är ofta flytande. Dessutom är epokerna mer eller mindre framträdande i litteraturen i olika länder. Antiken fanns till exempel bara i Grekland och i romarriket och inte i övriga Europa. Trots allt hjälper ändå epokbegreppet till att skapa ordning och ge en överblick över litteraturens långa historia.
En berättelse i Odysséen handlar om när Odysseus och hans män möter jätten Polyfemos. Oljemålning av den schweiziske konstnären Arnold Böcklin, 1896.
Avsnittet om de litterära epokerna inleds på nästa uppslag med en kort översikt över huvudsakligen Europas litteraturhistoria. Därefter följer en mer utförlig beskrivning av respektive epok och slutligen finns uppgifter till de olika epokerna. Vill man fördjupa sina kunskaper kan man ta del av en mer omfattande litteraturhistoria i det digitala läromedlet. Dessutom finns ett antal texter från kända litterära verk som får representera olika epoker. Dessa texter åtföljs av olika uppgifter.
LITTERATURHISTORIA
TEXTER FRÅN OLIKA EPOKER
DISKUSSIONSFRÅGOR TILL TIDSLINJEN
Studera tidslinjen på följande uppslag och fundera på nedanstående frågor.
1. Vad ser ni på bilderna? Är det någon författare eller något verk ni känner igen?
2. Titta på årtalen längst ner på sidorna. Vilken epok sträcker sig över flest år? Vilken epok är kortast?
3. På bilden på föregående sida ser ni en illustration av en händelse i Homeros epos Odysséen. Till vilken epok hör Odysséen? Hitta verket på tidslinjen.
MEDELTIDEN
ANTIKEN
ca 1200 f.Kr. Trojanska kriget
ca 700 f.Kr. Homeros: Iliaden och Odysséen
ca 600 f.Kr. Sapfo, kärlekslyrik
400talet f.Kr. i Grekland Dramer av: Euripides: Medea, Sofokles: Kung Oidipus, Aristofanes: Lysistrate
476 e.Kr. Romarriket faller
800 Vikingatid, Island koloniserades
Slutet av 1000-talet Sverige blir kristet
1100 Hildegard av Bingen
Keltisk saga om Tristan och Isolde
Riddardiktning, Rolandssången
1200 Sagalitteraturen skrivs ner på Island
ca 1280tal Njáls saga
1320 Dante Alighieri: Den gudomliga komedin
ca 1370 Heliga Birgitta: Himmelska uppenbarelser (1492)
1350 Digerdöden härjar i Europa
ca 1350 Giovanni Boccaccio: Decamerone
ANTIKEN
800 f.Kr.–476 e.Kr.
RENÄSSANSEN
1440-talet Boktryckarkonsten utvecklas
1532 Niccolò Machiavelli: Fursten
1597 William Shakespeare: Romeo och Julia
1605 Miguel Cervantes: Don Quijote
1657 Agneta Horn: Agneta Horns leverne
FRANSKKLASSICISMEN
1643 Ludvig XIV
1668 Molière: Den girige
MEDELTIDEN ca 476–1500
RENÄSSANSEN 1500–1600
UPPLYSNINGEN
1719 Daniel Defoe: Robinson Crusoe
1726 Jonathan Swift: Gullivers resor
1743 Hedvig Charlotta Nordenflycht: Den sörgande turtur-dufvan
1759 Voltaire: Candide
1762 JeanJacques Rousseau: Émile eller Om uppfostran
1786 Svenska Akademien bildas
1789 Franska revolutionen
1790 Carl Michael Bellman: Fredmans epistlar
1792 Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter
ROMANTIKEN
1774 Johann Wolfgang von Goethe: Den unge Werthers lidanden
1802 Madame de Staël: Delphine
1818 Mary Shelley: Frankenstein
1857 Viktor Rydberg: Singoalla
FRANSKKLASSICISMEN
1600-TALET
UPPLYSNINGEN
ca 1700–1790
REALISMEN
1813 Jane Austen: Stolthet och fördom 1837–38 Charles Dickens: Oliver Twist 1837 Fredrika Bremer: Grannarna 1839 Carl Jonas Love Almqvist: Det går an 1842 Folkskolestadgan i Sverige 1847 Emily Brontë: Svindlande höjder 1848 Karl Marx & Friedrich Engels: Det kommunistiska manifestet
1852 Harriet Beecher Stowe: Onkel Toms stuga 1857 Gustave Flaubert: Madame Bovary 1866 Fjodor Dostojevskij: Brott och straff
1869 Leo Tolstoj: Krig och fred
NATURALISMEN
1867 Émile Zola: Thérèse Raquin
1879 Henrik Ibsen: Ett dockhem 1879 August Strindberg: Röda rummet
1882 Anne Charlotte Leffler: Ur Lifvet 1 1887 Victoria Benedictsson: Fru Marianne 1891 Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga
MODERNISMEN OCH 1900-TALET
1900 Sigmund Freud: Drömtydning
1901 De första Nobelprisen delas ut
1916 Edith Södergran: Dikter 1914–18 Första världskriget
1921 Allmän rösträtt i Sverige
1923 Katherine Mansfield: Främlingen
1913–27 Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt
1922 James Joyce: Odysseus
1925 Franz Kafka: Processen
1925 Virginia Woolf: Mrs Dalloway
1933 Gertrude Stein: Alice B. Toklas självbiografi
1938 JeanPaul Sartre: Äcklet
1939–45 Andra världskriget
1940 Karin Boye: Kallocain
1940 Ernest Hemingway: Klockan klämtar för dig
1947 Albert Camus: Pesten
1949 Vilhelm Moberg: Utvandrarna
1949 Simone de Beauvoir: Det andra könet
ROMANTIKEN
ca 1790–1830
REALISMEN/ NATURALISMEN 1830–1890
MODERNISMEN OCH 1900-TALET
Från antiken kommer begreppen epik, lyrik och dramatik
Epik betyder berättande diktning och ett epos är en längre berättande dikt. Två epos från antiken är
Iliaden och Odysséen Iliaden skildrar det trojanska kriget – kriget mellan greker och trojaner som varade i tio år, och Odysséen handlar om krigaren Odysseus hemfärd till ön Ithaka. Man tror att en kringvandrande rapsod (professionell berättare) – Homeros – har skrivit ner historierna. Han levde på 700-talet f.Kr. I berättelserna får läsaren bland annat trä a den oövervinnerlige krigaren Akilles, det enögda monstret Polyfemos och Odysseus, huvudpersonen i Odysséen, som på grund av hybris blir tvungen att färdas i tio år för att komma hem. Hybris är när man trotsar gudarna, och gudarna under denna tid var bland andra Zeus, Poseidon och Afrodite.
Staty av
MEDELTIDEN cirka 476–1500
På Island skrev man berättelser om släkter och fejder och i Sverige skrev man ner lagar för olika landskap.
Medeltiden blev de stora världsreligionernas tid. Tidigare hade religionerna varit lokalt förankrade men de nya; kristendom, islam och buddism vände sig till alla.
I och med kristendomen blev kyrkan och klostren viktiga för kultur och utbildning då de ansvarade för skolundervisning. I klostren skrev man också ner litterära texter. Religiösa motiv var vanliga under medeltiden. Man trodde att det fanns en himmel och ett helvete och att varje människa ck sin belöning efter döden. Man skrev på latin, bland annat predikningar och helgonlegender.
Lyrik betyder sång till lyra och en av de mest kända diktarna under antiken är Sapfo. Hon levde cirka 600 f.Kr. på ön Lesbos, och idag nns bara fragment, det vill säga delar av hennes dikter bevarade.
Dramatiken uppstod i samband med fester och hyllningar till den grekiska vinguden Dionysos cirka 500 f.Kr. Under dessa festligheter ingick teatertävlingar och varje författare skulle bidra med tre tragedier och en komedi. Dessa antika dramer spelas fortfarande.
År 431 f.Kr. spelades Medea av Euripides. Pjäsen handlar om Medea som hämnas sin otrogne man genom att döda deras två gemensamma barn.
Cirka 427 f.Kr. skrevs Kung Oidipus av Sofokles. Pjäsen handlar om kung Oidipus som ovetandes dödar sin far och gifter sig med sin mor.
hjälten Akilles på Korfu i Grekland.
Illustration av Tristan och Isolde från 1400-talet.
Det fanns också riddardiktning som handlade om kärlek, äventyr och strider. Den mest kända är
Tristan och Isolde, som förenas för evigt när de av misstag dricker en kärleksdryck. Men Tristan får inte svika sin kung, Isoldes blivande make, genom att bryta mot pliktens bud, en riddares viktigaste regel.
På 1200-talet nedtecknades sagalitteraturen på Island. Det nns tre olika grupper av sagor där släktsagan är en, och berättelserna fokuserar på fejder mellan olika familjer på Island. Sagorna är våldsamma berättelser med huvuden som rullar och armar och ben som huggs av. Men det nns också humor. En känd saga är Njals saga som handlar om hämnd, ära och makt.
År 1350 skrevs Magnus Erikssons landslag i Sverige. Tidigare hade man haft olika lagar i de olika landskapen, men nu kom en lag som gällde hela landet.
I Italien skrev Dante Alighieri (1265–1321) versberättelsen Divina Commedia (Den gudomliga komedin). Där får läsaren följa Dante på en vandring ned till Helvetet, sedan upp över Skärseldens berg där det nns människor som inte är helt färdiga för att komma till Paradiset. Slutmålet är alltså Paradiset,
himlen. I Helvetet satt förbrytare och syndare. Dante beskrev Helvetet som en tratt och ju hemskare brott desto längre ned i tratten hamnade brottslingarna. Längst ner fanns förrädare som Judas som förrådde Jesus.
Dante anses inleda nästa epok i litteraturen, nämligen renässansen.
Tusen och en natt – en sagosamling från Indien, Persien och era arabiska länder
Tusen och en natt – arabvärldens kanske mest kända litterära verk – kan spåras tillbaka ända till 800-talet, men introducerades i Europa först på 1700-talet. Det är en novellsamling med berättelser från era länder men med huvudsakligt ursprung i nuvarande Iran och har idag en självklar plats i västvärldens litteratur. Novellerna ringas in av en ramberättelse om kung Shahriar som är både galen och sadistisk. Varje natt tar han sig en ny fru som sedan avrättas när morgonen kommer. När Scheherazade väljs till hans drottning överlistar hon honom genom att varje natt berätta en saga som hon inte helt avslutar, vilket innebär att hon får överleva tills nästa morgon för att kunna fortsätta sin historia.
RENÄSSANSEN 1500–1600
Nu väcktes intresset för antiken och perioden kallas renässans, som betyder pånyttfödelse. Under renässansen var man intresserad av människolivets alla sidor, inte bara de religiösa. Renässans betyder pånyttfödelse och det som föddes på nytt var de antika idealen, och människans existens kom nu i fokus. Städerna ökade i betydelse som centrum för handel och nya samhällsklasser växte fram.
Man började också intressera sig för vetenskap och man upptäckte bland annat att jorden var rund och inte platt. Dessutom förstod man att jorden inte var universums mitt. Det var också nu som Columbus upptäckte Amerika och den katolska kyrkan splittrades och förlorade i makt.
En känd vetenskapsman från denna tid är Leonardo da Vinci. Hans ritböcker innehåller många upp nningar, från ubåtar till ygplan. Han har också målat en av världens mest kända tavlor – Mona Lisa.
Vid mitten av 1400-talet utvecklade tysken Johan Gutenberg boktryckarkonsten, vilket gjorde att man kunde börja ”massproducera” böcker.
William Shakespeare
Runt år 1596 skrev William Shakespeare (1564–1616)
Romeo och Julia. Pjäsen handlar om två ungdomar från två släkter som är ender. Ungdomarna blir förälskade men får inte gifta sig. De trotsar sina familjer och gifter sig i hemlighet, men pjäsen är en tragedi och i slutet dör de båda.
Shakespeare skrev också komedier, sagospel och historiska skådespel. Några kända dramer är
Hamlet, Macbeth och En midsommarnattsdröm
Hans verk visar människans alla sidor: de onda, de goda, de glada och de sorgliga.
I Spanien levde samtidigt Miguel de Cervantes (1547–1616) som skrev romanen Don Quijote. I den driver han med medeltidens riddarromaner. Hans huvudperson Don Quijote är ute för att bekämpa det onda. I rostig rustning attackerar han bland annat en väderkvarn som han tror är en farlig jätte.
Under denna epok skulle konsten följa vissa bestämda regler.
Under 1600-talet var Frankrike en politisk och kulturell stormakt i Europa och här uppstod en särskild form av klassicism som innebar att man skulle efterlikna de antika diktarna. Man strävade efter att visa upp en evig sanning och för att kunna göra detta måste vissa regler följas. För dramat gällde att handlingen skulle koncentreras till en viss tid, till exempel en dag och till ett rum (en bestämd plats). Handlingen skulle också vara klar och tydlig. År 1668 författade den franske dramatikern Molière (1622–1673) dramat Den girige som handlar om en snål man, förälskad i sin rikedom, men som låter sig luras av en bedragare.
FRANSKKLASSICISMEN 1600
Mona Lisa är Leonardo da Vincis mest berömda porträtt.
UPPLYSNINGEN ca 1700–1790
Tiden då sunt förnuft, kunskap och vetenskap var viktigast.
Under 1700-talet börjar adelns och kyrkans makt i samhället alltmer ifrågasättas.
Två kända upplysnings losofer vid den här tiden var Voltaire (1694–1778) och Jean Jacques Rousseau (1712–1778). Voltaire var emot kyrkan och för förnuft och vetenskap. År 1759 utkom Voltaires roman Candide som handlar om huvudpersonen Candide, en ung man, som blir utkastad från sitt hem för att han har pussat sin käresta Kunigunda på kinden.
I denna bok ligger mycket fokus på det klassiska problemet: Gud har all makt och är medveten om det onda som rör sig i världen. Men om nu Gud är god och allsmäktig, varför tar han inte bort världens ondska? Varför låter Gud det onda nnas kvar? Detta problem kallas för teodicéproblemet eller lidandets problem.
I Émile eller Om uppfostran skrev Rousseau om hur viktigt det är att barn, i detta fall pojkar, får möjlighet att tänka självständigt.
År 1719 kom romanen Robinson Crusoe av Daniel Defoe (ca 1660–1731). Den handlar om Robinson som efter ett skeppsbrott hamnar på en öde ö och blir kvar där i drygt 25 år.
Jonathan Swift (1667–1745) är mest känd för berättelsen Gullivers resor. Skeppsläkaren Gulliver kommer till lilleputtarnas, jättarnas, matematikernas och hästarnas land. I boken kritiserade Swift det engelska samhället och funderade kring människans ondska.
I Sverige gav Carl von Linné (1707–1778) ut Systema naturae där han kategoriserade växter.
Svenska Akademien bildades 1786.
Carl Michael Bellman (1740–1795) skrev Fredmans Epistlar. Verket består av 82 visor, som skildrar livet i Stockholm i slutet på 1700-talet.
Målning av Robinson Crusoe som tittar ut över havet.
Läromedlets författare Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
SVENSKA NIVÅ 1, 2 OCH 3
EN KOMPLETT HANDBOK
Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok samlar hela gymnasiets svenskämne i ett och samma läromedel. En tryckt bok och ett digitalt läromedel ingår och tillsammans täcker de det centrala innehållet för svenska nivå 1–3.
Handboken har en genomtänkt och tydlig struktur som gör det enkelt att följa progressionen i ämnet. Läromedlet innehåller fyra fylliga huvudkapitel: Litteratur, Tala, Skriva samt Språk och språkriktighet. Allt som hör till ett ämnesområde, till exempel litteratur, ligger samlat och nivåerna är markerade med tre olika färger: gul för svenska nivå 1, lila för svenska nivå 2 och grön för svenska nivå 3. På så sätt är det lätt att hitta i läromedlet, samtidigt som progressionen syns tydligt och gör det enkelt att repetera kunskap från en tidigare nivå.
I Svenska nivå 1, 2 och 3 – en komplett handbok finns en rik variation av skönlitterära texter och sakprosatexter med tillhörande textfrågor, reflektionsuppgifter och projektförslag. Eleverna får bekanta sig med flera olika texttyper och ges tillfällen att skriva texter som kopplas till ämnesinnehållet. Läromedlet har i samband med Gy25 uppdaterats med bland annat kritisk läsning, kreativt skrivande, en utförlig epoköversikt, uppgifter i epokanalys samt komparativ analys av litterära verk.
Det digitala läromedlet som följer med den tryckta boken, innehåller kapitel om litteraturhistoria, språksociologi, språk och språkriktighet, språken i Norden, grammatik och språkhistoria. Samtliga av dessa kapitel är nedladdningsbara och går att skriva ut. Här finns även självrättande ord och språkövningar samt en samling texter från olika tidsperioder som kan användas i samband med epokstudier. Den tryckta elevboken är inläst. Även de texter som ingår i det digitala läromedlet är inlästa.