9789147019120

BYGGSTART

Byggstart

TOMMY SVENSSON

Den här boken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper om byggande. Du får en översikt av de yrken som finns inom byggsektorn och en tillbakablick som visar byggandets utformning och utveckling. Här beskrivs också stegvis projektering, produktion och förvaltning av byggnader och anläggningar samtidigt som innehållet fokuserar på kvalitet, arbetsmetoder och värdet av en god arbetsmiljö.

Serien BYGG kommer att omfatta faktaböcker och en ByggWebb. Byggstart är den första faktaboken i serien.

Byggwebben har kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven och ger läraren en möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Byggstart

Liber Tommy Svensson

Best nr 47-01912-0 Tryck nr 47-01912-0-01

LIBER

Byggstart Omslag.indd 1

09-06-04 09.47.40

ISBN 978-91-47-01912-0 © Liber AB och Tommy Svensson Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier Redaktör: Margareta Nordmark Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén Bildleverantörer: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB 10n, 12m, 30, Bildinformation i Älvsjö AB 14n, Måleribranschens Yrkesnämnd 15n, Khaled el Fiqi/ SCANPIX 21ö, Göran Billeson/SCANPIX 21n, Lars Halbauer/SCANPIX 22ö, Håkan Liljenberg/SCANPIX 22m, Gunnar Lundmark/SCANPIX 22n, Gustaf Hansson 27n, Stockholms läns museum 28, Lars Ottosson/ Kristianstadsbladet 29ö, Skanska 59. Övrigt foto: Svante Ahlsén.

Omslag: Svante Ahlsén.

Första upplagan 2

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2009

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Byggstart_1.indd 4

09-06-04 09.40.01

5

Innehåll 8 Du byggare !

9 Yrken i byggprocessen Projektering Byggherre Samhällsplanerare Lantmätare Arkitekten Konstruktören

Andra konsulter

10 10 10 10 10 11

Byggföretagets kontor

11 11

Produktion

11

Produktionsledning

12 12 12

Arbetsledare Platschef

Anläggning Anläggnings- och vägarbetare Anläggningsdykare Beläggningsarbetare Drift- och vägunderhållsarbetare Maskinförare

Husbyggnad Byggnadsplåtslagare Ventilationsplåtslagare Betongarbetare Håltagare Murare

12 13 13 13 13 14 14 14 14 15 15 15

Målare Plattsättare Stenmontör Ställningsbyggare Takmontör Träarbetare Undertaksmontör Golvläggare

15 16 16 16 16 17 17 17

Andra yrken

18 18 18 18

Elinstallatör VVS-installatör Lastbilsförare

Förvaltning

19 19 19

Fastighetstekniker Fastighetsskötare

21 Arkitektur och byggande Arkitekturens spridning

21

Byggnadsepoker

22

Forntiden

23

Egypten – f. Kr. Mesopotamien, Egeisk kultur Antiken, Grekisk kultur  f.Kr. –  e.Kr. Antiken, Romersk kultur  – 

23 23 24

Medeltiden Romansk stil – Gotisk stil – Renässansen – Barrock – Rokoko – Klassicismen –

24 24 24 24 25 25 25

1800-talet

25 X Kapitel

Byggstart_1.indd 5

07-05-04 08.53.52

6 Empire – -tal -tal

25 26 26

Projekteringens olika faser

1900-talet

26 26 27 27 27 27 28

Förslag från arkitekten Förslag från konstruktören Systemhandlingar Bygghandlingar

29 29 29 30 30

Samhällets tillsyn och kontroll

Jugendt – Nationalromantik – Nyklassicismen – Funktionalismen – Postmodernismen – Nutid

Byggandets utveckling Från hantverk till sågverk Betongstommar Nya material, metoder och hjälpmedel Framtiden

Programhandlingar

Underlag för bygglov

Beskrivning Administrativa föreskrifter Teknisk beskrivning

Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Byggsamråd Kontrollplan Sakkunnig kontroll

Entreprenadformer

31 Byggprocessen

Delad entreprenad Generalentreprenad Totalentreprenad Bygghandlingar

33 Projektering Samhällsplanering och byggbestämmelser Miljöbalken Plan- och bygglagen, PBL Planer Översiktsplan Detaljplan Regionplan.

Fastighetsplaner.

Områdesbestämmelser.

Boverkets Byggregler, BBR Byggherre Projektkompetens Projektledare

Byggstart_1.indd 6

40 41 41 41 41 42 42 42 42 42 43 43 44 44 44 45 46 46 47 47

49 Produktion 34 35 35 36 36 37 37 37 38 38 39 39 40

Produktionsplanering Projekttidplanen Huvudtidplan

Produktionstidplanen Veckoplanen

APD-plan Organisatonsplan Arbetsberedning Uppföljning

Planeringsmöten Deltagarna Dagordning

49 50 50 50 50 51 51 51 52 52 53 53

07-05-04 08.53.52

7 Information till medarbetare

53

Kvalitets- och miljöplan Kvalitetsansvarig (KA) enligt PBL Fristående sakkunnig Slutbesiktningen Förvaltning

54 55 55 56 56

Garantitid

57

59 Byggarbetsplatsens arbetsmiljö God arbetsmiljö En bok i arbetsmiljö

59 59

61 Entreprenörskap

68 69 69

Att komma igång

69

71 Kvalitet Rätt kvalitet

72

Kvalitetsledningssystem

72

Fördelarna med att arbeta efter ett kvalitetsledningssystem

73

ISO  Andra kvalitetssystem Miljösystem

73 74 74

Kvalitetsarbete

74 74 75 76 76 76 77 77

65

Kvalitetsfelkostnader Hur ska man undvika felaktigheter?

Produktionsanpassad projektering Rätt material vid rätt tid Motivation ger kvalitet Rätt arbetsförutsättningar Riskbedömningar

Affärsidé

66

Arbetsberedning

Affärsplan

66 66 66 67 67 67 67 67

Utbildningens förändrade krav

62

65 Att starta eget företag Entreprenörer och egna företagare

Behov nu och framåt för varan/tjänsten Kundkrets Konkurrens Konkurrensmedel Marknadsföring Distribution Driftsbudget

Företagsform Enskild firma Handelsbolag

Byggstart_1.indd 7

Kommanditbolag Aktiebolag Ensam eller kompanjon

68 68 68

Fördelar med arbetsberedning Vad ska beredas Arbetsgång

M-principen Metod Människor Material Maskiner Miljö

Genomförande av arbetsberedning

78 78 79 79 79 80 80 80 80 80 81

82 Sakregister

07-05-04 08.53.52

8

Du byggare!

Inom byggbranschen finns det många olika yrken att välja bland. Förutom alla de yrkesgrupper som arbetar med produktion ingår också de som arbetar med projektering och förvaltning.

Byggbranschen sysselsätter idag en av tio på arbetsmarknaden. Oavsett yrke behöver du grundläggande kunskaper om hela byggprocessen.

Byggstart ger en orientering över branschens olika yrken, och visar hur olika byggnadsstilar utvecklats under årens lopp. Dessutom beskrivs byggprocessen, dvs. allt arbete som sker utanför själva produktionen; före, under tiden och efter att en byggnad eller anläggning uppförs.

Byggandet är av intresse för många och det är också många som är beroende av att alla i byggsektorn gör ett bra jobb.

Tommy Svensson Växjö i april 2007

Byggstart_1.indd 8

07-05-04 08.53.53

9

Yrken i byggprocessen Under byggprocessens olika skeden bidrar många olika yrkesgrupper, var och en med sin specialitet. I det här kapitlet ger vi en kort beskrivning av de olika yrkena.

Uppdraget att projektera och producera en byggnad kommer från byggherren. Under projekteringen görs all planering och under produktionen uppförs den byggnad eller anläggning som har projekterats. När byggnaden är besiktigad övertar en förvaltare eller ägare ansvaret.

Gemensamt för hela byggprocessen är att uppfylla kundernas önskemål och samhällets krav på kvalitet, miljö och hållbar utveckling.

Lär mer på

www.byn.se www.malare.nu www.pvf.se www.youcreate.se

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 9

07-05-04 08.53.53

10

Projektering Projekteringen pågår en lång tid innan bygget startar. Det är då utformning och konstruktion av anläggningen sker och som fastighetskartor upprättas. Entreprenörer ska anlitas och fi nansieringen ordnas. De flesta som arbetar med projektering har en högskoleutbildning.

Byggherre Byggherre/beställare kan vara en privatperson eller ett företag och är den som startar byggprocessen. De stora beställarna är kommuner, landsting och olika statliga myndigheter som upphandlar offentliga byggnader som till exempel skolor och sjukhus, men också projektering och produktion av vägar och broar.

Samhällsplanerare En samhällsplanerare utreder hur samhällets resurser bäst kan användas. Det kan vara allt från planering av var bostäder ska byggas till planering av lekplatser och grönområden.

Lantmätare I en lantmätares arbetsuppgifter kan det ingå att ansvara för beslut om hur fastighetsgränser ska dras och hur avstyckningar ska göras.

Framställning och uppdatering av kartor kan vara ett annat ansvarsområde.

Arkitekten En arkitekt kan arbeta inom flera olika områden. Den vanligaste uppgiften är att rita hus, men arkitekten har också andra inriktningar och kan arbeta med inredningar, utemiljö och planering av kommunens markområden. Arkitekter kan också vara specialinriktade och arbeta med handikappanpassning och miljöarbete.

Arkitekt och konstruktör påbörjar projekteringen långt före byggstart.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 10

07-05-04 08.53.54

11

Konstruktören En konstruktör ansvarar för konstruktioner i en byggnad. Det kan gälla att välja lämpliga material och arbetsmetoder som grundar sig på arkitektens ritningar och beskrivningar samt att göra hållfasthetsberäkningar på olika delar i en byggnad.

Såväl arkitekter som byggkonstruktören använder CAD-system som är anpassade till de olika yrkenas behov.

Andra konsulter Byggandet idag är tekniskt avancerat. Detta medför att konsulter som är specialister inom sitt område anlitas. Det kan vara inom EL, VVS och Ventilation. Konsulterna har vanligen en ingenjörsutbildning.

Byggföretagets kontor På byggföretaget arbetar administratörer som har hand om personalfrågor, ekonomi, löner etc. Inköparen tar hand om inköp och kalkylatorn tar fram underlag för till exempel anbud. Det kan också finnas planeringsansvariga som ser till att verksamheten följer uppgjorda planer och personal som arbetar med kvalitets- miljö- och säkerhetsfrågor. De har ofta en teknisk utbildning. På mindre företag kan flera arbetsuppgifter utföras av samma person.

Produktion Under produktionstiden är det produktionsledningen och de många olika yrkesarbetarna inom anläggning och husbyggnad som ska samarbeta. Allt det arbete som utförts under projekteringen och resulterat i ritningar, beskrivningar, tidplaner med mera är det underlag som används under produktionen för att bygga ett hus eller en anläggning.

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 11

07-05-04 08.53.56

12

Produktionsledning Arbetsledare och platschef är de som leder och ansvarar för verksamheten på en arbetsplats. Arbetsledaren kan ha en teknisk utbildning eller vara en erfaren hantverkare som avancerat. Platschefen är vanligen ingenjör eller har en annan teknisk utbildning och har dessutom ofta erfarenhet som arbetsledare.

Arbetsledare Arbetsledaren är den person som leder arbetet på bygget. Det är arbetsledarens ansvar att se till att material, maskiner och personal är på rätt plats vid rätt tid. I arbetet ingår också att samordna byggandet med underentreprenörer och att se till att arbetet utförs enligt ritningar, beskrivningar och bestämmelser. När det inte finns en platschef på bygget är arbetsledaren också arbetsgivarens ombud på arbetsplatsen och ansvarar för säkerheten på bygget.

Platschef Platschefen har huvudansvar för hela verksamheten på arbetsplatsen.

Då ingår även ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och säkerhet på bygget.

På mindre arbetsplatser kan platschef och arbetsledare vara samma person.

Anläggning Anläggnings- och vägarbetare bygger gator och vägar, broar, park- och trädgårdsanläggningar och mycket annat. Du kan bli anställd inom statliga, kommunala eller privata företag.

Utbildning till de flesta yrken inom anläggning kan du få genom att gå byggprogrammet på en gymnasieskola. Du kan även börja som lärling på något företag och läsa nödvändig byggteori på korrespondens. Men då får du inte gymnasiekompetens.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 12

07-05-04 08.53.57

13

Anläggnings- och vägarbetare En anläggnings- och vägarbetare arbetar med att bygga broar, vägar och lägga ledningar för fjärrvärme, vatten och avlopp eller att bygga nya banor för pendeltåg eller fjärrtåg.

När husen eller anläggningarna är färdiga ska utemiljön anläggas. Det kan vara att lägga gångplattor, sätta kantsten eller anlägga gräsmattor och hela parkanläggningar. Idag utförs mycket av arbetet med tekniskt avancerade maskiner.

Anläggningsdykare Anläggningsdykare är en liten udda yrkesgrupp inom byggbranschen.

Arbetet innebär att till exempel kunna forma, armera, svetsa och spränga under vatten. Som anläggningsdykare kan du också få utföra besiktningar av konstruktioner under vatten eller besiktiga fartyg.

Detta yrke ställer stora krav inte minst på din hälsa.

Beläggningsarbetare Beläggningsarbetaren bygger, underhåller och reparerar vägar men har också uppgifter vid arbeten med broar, tunnlar och viadukter. Arbetet består av utläggning eller tillverkning. Utläggning kan vara ytbehandling där stenmaterial och bindemedel sprids var för sig eller utläggning av varm asfaltmassa. Utrustningen är modern med heldatoriserade asfaltverk. Asfalttillverkningen sker både på stationära och flyttbara asfaltverk.

Drift- och vägunderhållsarbetare Drift och vägunderhållsarbetaren arbetar bland annat med underhåll av grusvägar, vägmärken, vägräcken samt röjning av växtlighet från vägkanterna och mindre broreparationer. I arbetsuppgifterna ingår även snöröjning och halkbekämpning. En drift- och underhållsarbetare bör ha lastbilskörkort och hjullastarebehörighet. I detta yrke bör man också ha kunskaper om nybyggnation av vägar, underhållsbeläggning och svetsning.

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 13

07-05-04 08.53.57

14

Maskinförare En maskinförare arbetar bland annat med grävmaskiner, väghyvlar, tornkranar, mobilkranar och betongpumpar. Det är stora maskiner som kräver att maskinföraren har god kunskap om säkerhet och maskinernas funktion och kapacitet. Många maskiner styrs av avancerad teknik som laser och GPS. Som maskinförare måste du kunna beräkna avstånd till en given fi xpunkt så att du gräver på rätt ställe. När det gäller kranar måste man känna till olika lyft redskap och hur kranen kan belastas.

Husbyggnad Inom byggbranschen finns det många olika yrken med en lång hantverkstradition. Den har fört med sig en yrkesstolthet som än idag präglar branschen och som kan bero på att byggnader och anläggningar är bestående i många år. Utbildning till de flesta yrken inom byggbranschen kan du få genom att gå byggprogrammet på någon gymnasieskola. Du kan även börja som lärling på något företag och läsa nödvändig byggteori på korrespondens. Men då får du inte gymnasiekompetens.

Byggnadsplåtslagare Plåtslageri har mångåriga traditioner bakom sig. Från vapensmide och rustningstillverkning har det utvecklats till att forma plåt som skyddar byggnader mot väder och vind. Plåtslagaren arbetar i verkstad och ute på bygget. Detaljer som monteras på byggnader tillverkas både traditionellt och med CNC-maskiner. En annan arbetsuppgift är att montera stommar av tunnplåtsprofiler till byggnader.

Ventilationsplåtslagare Ventilationsplåtslagaren monterar ventilationsdetaljer, oftast förtillverkade från fabrik, i byggnader. Ventilationskanaler kopplas till en ventilationsanläggning som förser byggnaden med frisk luft och tar vara på energin i den gamla luften. Ventilationsanläggningar styrs med modern teknik, som ventilationsplåtslagren måste känna till och kunna hantera.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 14

07-05-04 08.53.58

15

Betongarbetare Betongarbetaren armerar och gjuter både golv, väggar, balkar, pelare och bärlag. En annan uppgift är att jämna betonggolv med olika sorters spackel. Betongarbetaren monterar också förtillverkade betongelement, till exempel väggar fasadelement och bärlag. Andra uppgifter är att bygga broar, dammar och vägar i betong, ibland med komplicerade armeringar som ställer stora krav på kunskaper i ritningsläsning. En viktig uppgift är att betongen vibreras på ett riktigt sätt för att undvika dyrbara fel.

Håltagare Som håltagare borrar eller sågar du i betong eller tegel och gör öppningar för trummor, rör och fönster. Du får arbeta både i nyproduktionen och med renoveringsarbeten. Håltagaren är specialist och arbetar med tekniskt avancerad utrustning som specialsågar och diamantborrar.

Murare Murarens huvudsakliga arbetsuppgifter är att bygga upp husets väggar med olika sorters block och att klä huset med tegel. Men muraren sätter även plattor och putsar med olika sorters bruk som läggs på för hand eller sprutas.

Att mura kakelugnar eller arbeta med stuckatur (dekorationer av gips i taket) kan vara en utveckling på muraryrket.

Målare Målaren målar väggar, tak och snickerier samt tapetserar och sätter upp andra ytskiktsmaterial. Utomhus målas fasader och fönster. För alla behandlingar krävs ett noggrant grundarbete för att nå ett bra slutresultat.

Du bör ha känsla för kvalitet och för det estetiska. Många arbeten sker i kundernas hem, på arbetsplatser och i andra miljöer där du möter människor, vilket ställer krav på kundorientering och social kompetens.

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 15

07-05-04 08.53.59

16

Plattsättare En plattsättare klär väggar eller golv med kakel, klinker, konstbetongplattor eller mosaik i allt från badrum till simhallar. I arbetet ingår också underarbete som fuktisolering av väggar och golv. Byggkeramikrådet har speciella krav på hur arbetet ska utföras och på den som utför fuktisoleringen. Plattsättning kräver stor noggrannhet. Plattorna ska sättas med rätt bruk/lim och med rätt mönster. Fogarna ska vara jämna och fogningen tät för att härdas på rätt sätt. Plattsättaren är ofta en murare som specialiserat sig på detta yrke.

Stenmontör Stenmontören monterar marmor, granit och skiffer och kalksten både inomhus och utomhus. Yrket kräver en känsla för form och utseende och det är viktigt eftersom stenarbeten kan bevaras i många år. Vanliga arbetsuppgifter är att lägga golv, sätta trappor och montera fasader.

Arbetena är vanligen inte så långvariga varför det kan bli en hel del resor till nya arbetsplatser.

Ställningsbyggare Ställningsbyggaren monterar de ställningar som byggets olika yrkesgrupper behöver. Det finns idag lättmetallsställningar, rullställningar, hydrauliska arbetsplattformar, ramställningar, trapptorn, formställningar, klätterställningar och hängställningar. Det ställs höga säkerhetskrav på en ställning. Arbetsmiljöverket har föreskrifter som reglerar ställningsbyggnad. Eftersom ställningsbyggaren arbetar mycket utomhus måste du gilla detta.

Takmontör Att vara takmontör innebär att arbeta utomhus. Man får inte lida av svindel då arbetet ofta är på hög höjd. En takmontör monterar både tätskikt och värmeisolering förutom själva takelementet. Det är ett precisionsarbete som ställer höga krav. Det krävs kunskaper om brandventilation, takfönster, papp, plåt, gasolbrännare, takbrunnar och isolering och det är viktigt att hålla sig informerad om de nya material som kommer ut på marknaden.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 16

07-05-04 08.54.00

17

Träarbetare En träarbetare ska kunna montera färdiga formelement, men också kunna spika ihop en form av lösvirke. Att resa husstommar, montera inredning, fönster och dörrar är andra arbetsuppgifter. Arbetet underlättas med hjälp av till exempel eldrivna sågar och skruvdragare. Många byggnadsdelar är idag prefabricerade vid nybyggnation men vid ombyggnad och reparation är det hantverket som gäller.

Undertaksmontör Undertak är ett extra innertak som döljer rördragning, ljudisolering och ventilationstrummor. Undertaksmontören arbetar inomhus och monterar bärverk av skenor för undertak. Ofta används mindre plattor som ligger löst i skenorna för att underlätta vid service och reparation av el och ventilation.

Golvläggare Som golvläggare arbetar du med nybyggnation, renoveringar och ombyggnader. Du arbetar med mattor av olika material till exempel textil, plast, linoleum eller kork. Att lägga parkettgolv, slipa och ytbehandla nya och gamla golv är andra arbetsuppgifter. En viktig uppgift är också att arbeta i våtrum, med golv- och väggbeläggningar. Som golvläggare arbetar du många gånger nära kunden, därför är det viktigt att du som golvläggare har lätt för att umgås med människor.

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 17

07-05-04 08.54.01

18

Andra yrken Till en byggarbetsplats kommer också installatörer och de som levererar byggmaterial med lastbil. Lämplig utbildning kan du få på El- Energioch Fordonsprogrammet.

Elinstallatör Elinstallatören drar ledningar och installerar maskiner och utrustning i byggnader och på anläggningar. En annan viktig uppgift är att förbereda för provisorisk elförsörjning på byggarbetsplatsen. För att få koppla in elinstallationer krävs en speciell behörighet.

VVS-installatör VVS-montören monterar rörledningar och installerar vatten, värme och avlopp samt installerar utrustning i kök och badrum. I samband med installationsarbeten ingår också styr- och regleringsarbete för utrustningen.

Lastbilsförare Lastbilsförare och kranbilsförare är viktiga yrkesgrupper för byggsektorn så att allt byggmaterial kan transporteras, levereras, och lossas på rätt plats och i rätt tid. För tung lastbil krävs C-körkort och för lastbil med släp krävs CE-körkort. För kranbilsförare krävs utöver C-körkort bland annat att känna till olika lyftredskap och att kunna manövrera kranen efter teckengivning och radiodirigering.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 18

07-05-04 08.54.02

19

Förvaltning När byggnaden eller anläggningen är färdigbyggd och har tagits i bruk måste den också underhållas. Det kan göras av ett förvaltningsbolag som har anställda fastighetskötare och fastighets- och drifttekniker.

Kvalificerad Yrkesutbildning, KY, och Fastighetsakademin har utbildning för fastighetstekniker. En lämplig utbildning för fastighetsskötare kan vara Energiprogrammet med inriktning mot Drift och underhåll.

Fastighetstekniker En fastighetstekniker ska bland annat planera och ansvara för drift- och underhållsarbete i bostäderna, skötsel av grönområden, lekplatser och andra anläggningar för till exempel värme och ventilation.

Fastighetsskötare Som fastighetsskötare har du många kontakter med människor som bor eller arbetar i fastigheten. Arbetet innebär att du måste kunna lite av varje. Till exempel se till att värme, ventilation och andra tekniska system fungerar, utföra mindre reparationer, byta packningar och rensa avlopp samt sköta om lekplatser och grönområden.

Yrken i byggprocessen

Byggstart_1.indd 19

07-05-04 08.54.03

20

Byggstart_1.indd 20

07-05-04 08.54.03

21

Arkitektur och byggande Ordet arkitektur förknippas vanligen med stora och äldre byggnaders stil och utformning. Men begreppet arkitektur har med all konst att göra. Även möbler, parkanläggningar och bruksföremål har sin arkitektur, liksom all annan konst.

Arkitektur är en mycket gammal konstart. Vid utgrävningar från 5000 år f.Kr. har man funnit rester av bebyggelse som är utformad efter vissa mönster som visar hur dåtidens samhällsplanering av en stad kunde se ut. Oftast är husen uppbyggda runt en innergård. De är utförda av soltorkad lera som på den tiden var ett vanligt byggnadsmaterial.

Arkitekturen ska förena många olika områden. Till exempel:

• • • • •

utformning av fasader, inredning, utsmyckning, funktion och rummens utformning, anpassning till miljö och annan bebyggelse, material och konstruktion, anpassning till rådande samhällsideal och kultur.

Dessa egenskaper tillsammans skapar en byggnad med genomtänkt arkitektur.

Arkitekturens spridning Arkitekturen domineras historiskt sett av stora arenor, officiella byggnader, kyrkor, och slott. Vanliga bostäder byggdes av material som fanns lokalt och utan någon speciell arkitektur. Det var först på 1800-talet när flerbostadshus började byggas i städerna som arkitekter anlitades i någon större utsträckning.

På tiden före Kristus visade sig arkitekturen främst i de sakrala byggnaderna, dvs. byggnader med religiös anknytning.

Uppsala domkyrka. Södra entrén

Byggstart_1.indd 21

Arkitektur och byggande

07-05-04 08.54.07

22 I modern tid omfattar arkitekturen också bostadsbebyggelse. Liksom samhället, tekniken och materialet har förändrats har även arkitekturen förändrats. Om man kan känna igen vilken tid de olika stilarna representerar kan man också se när staden har växt fram.

Naturligtvis har många byggnader rivits, andra har byggts om, men det finns fortfarande byggnadsverk kvar som visar den tidens byggnadsutformning och ideal. Från forntiden finns många minnesmärken kvar som är speciella för den tiden och dess kultur.

Bebyggelse från 1800-talet och framåt går att känna igen på fönster och listverk, eftersom dessa hade speciell utformning beroende på 1800talets olika byggnadsepoker.

Byggnadsepoker Olika stilarter är vanligen ganska lätta att känna igen i en byggnads fasad, fönster, dörrar, in och utvändigt listverk, takkonstruktion och beläggning samt genom sin utsmyckning. Varje byggnadsepok hade sin egen stil. Åren när de olika epokerna inträffade varierar från land till land. Det som började runt Medelhavet nådde senare Norden. Skillnaden märks också mellan städer och landbygd. Till de större städerna kom idéerna först.

Ankarslutets uppgift var att fördela krafterna från ankarjärnet, som förankrade träbjälkar i murverket.

Ankarsluten var ofta synliga och dekorativa.

En ny epok spreds sakta från land till land. Detta innebar att en epok som började spridas i länderna runt Medelhavet kunde mottas i de Nordiska länderna först 10–20 år senare.

Här beskrivs byggnader från västvärlden. Man får dock inte glömma

bort att även Asien har en stor byggnadstradition. Ännu idag fi nns många byggnader bevarade ibland annat Indien, Indonesien, Kina och Japan. I Amerika finns också exempel på en välutvecklad arkitektur i fråga om sakrala byggnader av stora stenblock.

Liber – Byggstart

Byggstart_1.indd 22

07-05-04 08.54.08

23

Forntiden Egypten 3500–700 f. Kr. Mesopotamien, Egeisk kultur I Egypten växte det under denna tid fram en stor kultur av stenbyggnader som bevarades länge. Här byggdes tempelbyggnader och stora gravpyramider som till stora delar finns kvar än i dag. Byggandet av dessa framstår som en stor bedrift då man har behärskat konsten att flytta och stapla stora stenblock.

Kännetecknande för egyptisk byggnadskonst är elegans och klarhet.

Formerna är linjeräta. Från Egypten har vi fått grunderna för vårt byggande. Hus av sten med fyra väggar.

Giza-pyramiderna i Egypten

Antiken, Grekisk kultur 800 f.Kr. – 20 e.Kr. Grekerna byggde vidare på konsten att bygga med stora stenblock. Även marmor användes som byggnadsmaterial. Det var mestadels sakrala byggnader.

Kännetecknande för perioden var rader av kolonner (runda pelare) med runda valv emellan. På valven byggdes sedan murarna.

Kolonnerna hade utformning beroende på vilket grekiskt folkslag som byggde dem.

Korintiska: Kapitälet (översta delen) smyckad med akantusblad. (pryd-

nadsväxt).

Doriska: Kolonner utan bas. Kapitäl med fyrkantig stenplatta, (abakus).

Joniska: kolonner med bas och kapitäl med spiralformad utsmyckning,

(voluter).

Kvinnostatyer användes också som pelare, (karyatider).

Akropolis, Grekland

Byggstart_1.indd 23

Arkitektur och byggande

07-05-04 08.54.09

24

Antiken, Romersk kultur 100–500 I romerska byggnadverk var valvet, bågen och kupolen dominerande inslag. Det kupolformade innertaket utvecklades under denna tid.

Förebilden till detta är den uråldriga stengrottan. Känt från denna tid är Colosseum med plats för flera 10 000-tals åskådare.

Colosseum

Medeltiden Romansk stil 1000–1300 Kännetecken är rundbågar, valv och geometriska mönster som användes i katolska kyrkor och kloster.

I de områden där germanerna härskade pryddes byggnaderna av vikingatidens drakslingor men även andra symboler.

Bild

Gotisk stil 1200–1500 Tekniken att slå valv utvecklades. Bågarna blev höga och spetsiga. På detta vis kunde man skapa höga kyrkorum. Fönstren var också höga och spetsig med blyinfattat glas i olika färger och mönster.

Renässansen 1450–1650 Denna tid blev grunden till arkitekturen i väst. Antikens byggnadsformer låg till grund. Många palats och lantvillor byggdes. Arkitekturen blev under denna tid betraktad som en vetenskap. Yrket som arkitekt fick hög status. Många böcker om arkitektur skrevs under denna period. Även praktiska handböcker. I Sverige fi nns några slottsbyggen från denna tid.

Byggstart_1.indd 24

07-05-04 08.54.10

25

Barrock 1650–1750 Även barrocken bygger på antikens arkitektur. Formerna är försedda med rikliga ornament. Pelare som kvinnogestalter var vanliga. Salarna pryddes ofta av takmålningar och kupolen blev ett vanligt inslag.

Fönstren har två bågar med en mittpost som kan vara dekorerad.

Fönsterbågarna är hängda i mittposten. Bågarna är spröjsade med tre rutor i bredd och tre till fem rutor i höjd.

Rokoko 1750–1780 Denna tid präglade mest interiören och möbler. Fönstren har tvåbågar med spröjsar, mittpost. Vanligt med två rutor i bredd och tre till fem rutor på höjden. Större hus har krysspost, vilket gör fyra bågar. Bågarna i samma storlek. Två rutor i bredd. Tre till fem rutor i höjd i varje båge.

Fönstren är spröjsade.

Klassicismen 1780–1810 Byggnadernas fönster påminner om rokokotiden, men rutorna har blivit större.

1800-talet Empire 1800–1840 Fönsternas rutor har blivit större. Mindre hus har två bågar med en ruta i bredd och tre på höjden. På större hus ersätts den övre spröjsen med en krysspost, så att det bildas två mindre bågar och två med dubbla storleken.

Arkitektur och byggande

Byggstart_1.indd 25

07-05-04 08.54.11

26

1880-tal Fasaderna är slätputsade, mycket utsmyckad med profi lerade lister mellan våningarna och pilastrar i två våningar. De två nedersta våningarna är utförda som en stenimitering.

Fasadernas fönster har placerats med samma avstånd från varandra.

Fönstren har markerande omfattningar. Fönstren blir större utan spröjsar. Fönstren blir också högre. Tak av falsad plåt.

1890-tal Fasaderna är putsade eller av natursten. Tegelfasader med detaljer i sten förekommer också. Längs fasaderna förekommer det små gavelspetsar som går upp förbi takfoten. Hörnhus har torn med smidesdetaljer.

Fönstrens placering beror på rumsindelningen. Avstånden kan därför variera, men har samma utformning som under 1880-talet. Taken är av falsad plåt eller skiffer.

1900-talet Jugendt 1900–1910 Fasaden är slätputsad, dekorerad med ornament och ibland med blanka kakelband. Sockeln är av sten. Burspråk i buktande mjuka former går upp ovan takfoten. Fönster med tre bågar i rad blir vanligt, inga spröjsar. En krysspost skapar sex bågar. Fönsterna är småspröjsade upptill.

Taken är av falsad plåt, men påkostade byggnader har koppartak eller taktegel.

Byggstart_1.indd 26

07-05-04 08.54.12

27

Nationalromantik 1910–1920 Fasaderna är murade med rödbrunt tegel. Det förekommer även att fasaden är putsad eller slammad. Många detaljer runt fönster och takfot är omsorgsfullt murade. Burspråken kan gå upp genom taken och har då egna tak.

Fönsterna har små spröjsar upptill. Sockeln är av råhuggen granit.

Taken har mörkt glaserat tegel eller vanligt rött tegel

Nyklassicismen 1920–1930 Släta putsade fasader. Utsmyckningen är sparsam med lister, pilastrar, medaljonger. Socklarna är gjorda som en stenimitation. Fönstren sitter med jämna mellanrum, indelade i sex lika stora rutor. Tak av falsad plåt, tegel eller skiffer.

Funktionalismen 1930–1955 Allt som inte hade någon funktion för byggnaden togs bort under denna period. Alla linjer var raka. Allt som utfördes på byggnaden skulle ha en funktion. Byggandet förenklades. Det industriella byggandet började.

Man lade stor betydelse på ljus, vilket medförde större fönster. Även takterrasser förekom.

Postmodernismen 1960–1980 Denna riktning fick aldrig någon större genomslagskraft. Tanken var att blanda funktionalismen med en förenkling av antikens byggnadsstilar. Pivåhängda fönster var vanliga.

Det var under den här tiden som prefabricerad hus blev allt vanligare.

Arkitektur och byggande

Byggstart_1.indd 27

07-05-04 08.54.13

BYGGSTART

Byggstart

TOMMY SVENSSON

Den här boken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper om byggande. Du får en översikt av de yrken som finns inom byggsektorn och en tillbakablick som visar byggandets utformning och utveckling. Här beskrivs också stegvis projektering, produktion och förvaltning av byggnader och anläggningar samtidigt som innehållet fokuserar på kvalitet, arbetsmetoder och värdet av en god arbetsmiljö.

Serien BYGG kommer att omfatta faktaböcker och en ByggWebb. Byggstart är den första faktaboken i serien.

Byggwebben har kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven och ger läraren en möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Byggstart

Liber Tommy Svensson

Best nr 47-01912-0 Tryck nr 47-01912-0-01

LIBER

Byggstart Omslag.indd 1

09-06-04 09.47.40