Jonna Granberg Raimo Lappalainen
Den analytiska socialarbetaren
Analys, självreglering och kommunikation i svåra samtal
Innehåll
Förord 9
Inledning 11
Svåra samtal i socialt arbete 12
Bokens upplägg 13
Att ta sig an boken 16
Del 1: KBT och beteendeanalys i socialt arbete 17
Vad är kognitiv beteendeterapi? 19
Grundläggande verktyg inom KBT 19
Beteendeanalys 20
Beteendeanalys av Marie och Martin 24
En trevande start 24
Missförstånd, frustration och kroppens signaler 25
Eskalation och kommunikationssammanbrott 25
Efteråt – vad hände egentligen? 26
När det brister – Marie hos terapeuten 27
En fördjupad beteendeanalys 30
Triggers – startskottet 31
Tankar – hur vi tolkar situationen 37
Känslor – driver våra reaktioner 44
Beteenden – synliga uttryck för kedjan 51
Avslutande ord 58
Från insikt till handlingsutrymme 59
Maries insikter 60
Lärdomar och verktyg för socialt arbete 61
Del 2: Självreglering 63
Om stress 65
När stress blir en vana 65
Faktorer som påverkar hur vi hanterar stress 66
Stressreaktionen 68
Långtidseffekter av stress 71
Utmattning – när stressen går för långt 73
Verktyg för självreglering 77
Värderingar – vägen till meningsfullhet 78
Andningsövningar – hitta tillbaka till lugnet 81
Kognitiv omstrukturering – ändra tankemönster 85
Defusion – skapa distans till tankar 88
Medveten närvaro – vara närvarande i nuet 94
Självmedkänsla – möta sig själv med vänlighet 96
Acceptans – möta verkligheten som den är 99
Avslutande ord 109
Maries insikter 109
Lärdomar och verktyg för socialt arbete 111
Del 3: Kommunikation 113
Samtal med familjen Söderström 115
Orosanmälan 115
Familjen som system 118
Resurser och sammanhang 118
Från analys till handlingsplan 120
Att inta ett systemiskt förhållningssätt 124
Ramar för samtal 126
En trygg start 126
Tidsramar 127
Icke-verbal kommunikation 127
Att skapa ramar som fungerar 128
Orden vi väljer 130
Ord som associationer 130
Lyhörd för det osagda 131
Ord som väljs med omsorg 132
Orden vi skriver 133
Orden vi hör 135
Omformulera för hopp 135
Att skapa kontakt genom språket 138
Kommunikationstekniker och känslor 139
Känslofokuserade tekniker 139
Strukturfokuserade tekniker 151
Gränssättning – en kompletterande teknik 160
Empati som grund för alla tekniker 163
Att hitta balans i kommunikationen 165
Förstå motstånd och påbörja förändring 167
Förändringsprocessen 168
Samir och ansvaret för barnen 173
Motstånd som förtroendekris 179
Att förstå och hantera motstånd i samtal 181
Fallstudier – familjen Söderström 183
Telefonsamtal med Jenny – hantera känslor 184
Samtal med hela familjen – skapa struktur och trygghet 190
Telefonsamtal med skolkuratorn – för information 211
Samtal med Albert – kontakt och information 214
Samtal med Andreas – kontakt och information 223
Samtal med Andreas – motstånd och förändring 231
Telefonuppföljning med Andreas – för rörelse framåt 237
Uppföljande samtal med familjen – erbjudande om fortsatt stöd 246
Den komplexa verkligheten 254
Att gå från fallstudier till verklighet 257
Avslutande ord 259
Maries utveckling 259
Lärdomar och verktyg för socialt arbete 261
Några avslutande tankar 262
Från verktyg till förhållningssätt 262
Integrera olika perspektiv 263
Empati som drivkraft 263
Från läsning till hållbar praktik 264
Till sist 265
Tack 266
Litteratur 268
Bilaga. Teoretiska perspektiv 279
Om författarna 284
Förord
Har du någonsin varit i ett rum där varje ord vägs på guldvåg, där tystnaden mellan orden nästan vibrerar av känslor? Du som är socialarbetare känner igen de stunderna. Att hantera svåra samtal är själva hjärtat i vårt yrkesuppdrag – utmanande, men också helt avgörande. Som socialarbetare möter du människor i situationer fyllda av stress och osäkerhet. Det kan handla om akuta kriser, men också om långvariga svårigheter som psykisk ohälsa, beroende eller funktionsnedsättningar. Samtidigt ska du utreda, bedöma, fatta beslut och ge stöd, ofta i möten där känslorna är starka och komplexiteten stor.
I de här samtalen behöver vi verktyg som bygger på både forskning och erfarenhet. Den nya socialtjänstlagen lyfter fram vikten av evidensbaserade metoder och det är precis här vår bok, Den analytiska socialarbetaren – analys, självreglering och kommunikation i svåra samtal, kommer in. Vi har skrivit den för dig som är socialarbetare eller socionomstuderande och som söker konkreta verktyg för att hantera just de här situationerna. Oavsett var i det sociala fältet du verkar, inom socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården, omsorgen eller kriminalvården, hoppas vi att boken blir ett stöd i ditt arbete.
Det som förenar oss – Jonna som socialarbetare och Raimo som psykolog – är en och samma övertygelse: framgångsrikt socialt arbete kräver en djup förståelse för vad som driver oss människor. Det är först när vi vågar se på våra egna och klientens beteenden och kombinerar den insikten med genuin empati som vi kan hitta den trygghet och medvetenhet som krävs för att leda svåra samtal. Det bidrar inte bara till ett gott samtalsklimat, det kan också förebygga att missförstånd uppstår och situationer eskalerar.
I den här boken förenar vi våra erfarenheter från teori och praktik.
Genom socialarbetaren Maries fiktiva berättelse, tillsammans med exempel inspirerade av verkligheten, visar vi hur du kan använda de metoder vi beskriver i ditt eget arbete.
Vi har byggt boken kring tre teman som tillsammans skapar en helhet. Resan börjar med grunderna i kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeanalys. Vi fördjupar oss sedan i stress och självreglering och slutligen landar vi i samtalsstruktur, kommunikation och förhållningssätt i möten med andra. Vårt mål är att ge dig vetenskapligt förankrade och praktiska verktyg som gör verklig skillnad i din vardag. Att möta människor i utsatta situationer kräver mod och lyhördhet. Det är också i de svåra samtalen vi växer som människor. Vår bok är tänkt att vara en följeslagare på den resan. En hand att hålla i när du behöver känna dig tryggare i de samtal som ofta är de största utmaningarna, men också de mest betydelsefulla.
Jonna Granberg och Raimo Lappalainen
10 | den analytiska socialarbetaren
Inledning
Köksbordet var av fernissad furu, lite klibbigt under handflatorna. Jag var ny på jobbet då och satt tyst bredvid min äldre, mer erfarna kollega. Mittemot oss satt mamman. En bit bort i en soffa lekte hennes dotter, en flicka i åttaårsåldern. Vi hade fått in en orosanmälan från en granne som var bekymrad över hur flickan mådde. Enligt anmälan var det ofta högljudda bråk i hemmet och flickan brukade stå utomhus och gråta. Mamman kände inte igen sig i beskrivningen. I stället för att svara på frågorna riktade hon all sin kraft mot grannen. Orden var hårda och snabba: ful, dum, en riktig orm som lade sig i andras liv.
Varje försök min kollega gjorde för att styra samtalet rann av mamman. Hennes röst steg, fick en vass, metallisk klang. Det gick så fort från prat till skrik att något inuti mig inte hann med. Torr i munnen kunde jag inte komma på en enda bra sak att säga som skulle ha kunnat lugna ner henne. Jag satt i stället tyst och passiv.
Vad min kollega frågade har jag glömt, men mamman for upp från stolen och i nästa sekund var hon borta. Dörren till köket slog igen med en smäll som fick väggarna att darra. Tystnad. Sedan: ett dämpat, våldsamt slammer och till sist en hög skräll.
Vi skyndade in i rummet och hittade mamman på golvet, omgiven av köksattiraljer som hon dragit med sig i fallet. Jag tittade mot dottern i vardagsrummet. Den lilla hopkrupna gestalten hade glidit ner i soffan och låg med en kudde över huvudet.
Att lämna flickan med mamman var inte ett alternativ. Mamman var för instabil.
Vi packade en övernattningsväska med tandborste, pyjamas, ett ombyte kläder och kramdjur. När vi lämnade huset följde flickan
lugnt med, men mamman kom ut på gräsmattan innan vi hunnit fram till bilen. Hon spände ögonen i mig och skrek:
»Och vad f-n gjorde du? Du sa ju ingenting!«
Pulsen dunkade i halsgropen. Jag fick inte ur mig ett ord. Vi bara åkte därifrån.
I bilen såg jag flickans ansikte i backspegeln. Tårarna rann tyst nedför hennes kinder. Jag ville också gråta, både över hennes situation och över min egen känsla av otillräcklighet. Det var mitt allra första hembesök som socialarbetare och jag kände mig överväldigad av vilka förväntningar som ställdes på mig.
Den här upplevelsen blev för mig, Jonna, en smärtsam men lärorik introduktion till hur känslomässigt krävande och komplext socialt arbete kan vara. Vi möter människor som bär på känslor som ilska, sorg eller rädsla – känslor som kanske inte alltid syns men ibland tar sig uttryck på oväntade sätt i samtalen. Det är en del av vardagen i vårt yrke, även om uttrycken varierar. Ibland möter vi någon som söker ekonomiskt bistånd och visar sin frustration genom ilska. Andra gånger är det en tonåring som drar sig undan och undviker ögonkontakt, eller en förälder som gråter och vädjar om hjälp för sitt barn. Vi gör vårt bästa för att stötta och förstå, men det är inte alltid lätt att nå fram.
Och du har säkert också varit där, i samtal där både dina och klientens känslor behöver hanteras samtidigt som kommunikationen ska hållas öppen och respektfull. Det är ingen enkel uppgift.
Mamman som ifrågasatte min tystnad lärde mig något viktigt: goda intentioner räcker inte alltid. Jag insåg att för att utvecklas i rollen som socialarbetare behövde jag förstå mina egna känslor och också hur jag kunde kommunicera på ett sätt som faktiskt fungerade – även när situationen var pressad.
Svåra samtal i socialt arbete
Ett svårt samtal är ett möte där känslor, konflikter eller känsliga ämnen står i fokus. Sådana samtal kan handla om praktiska problem, personliga frågor eller tunga besked. Det är tillfällen när vi behöver sätta gränser, fatta svåra beslut eller bemöta starka reaktioner. Både klienten och vi som socialarbetare kan känna stress, hopplöshet, il-
12 | den analytiska socialarbetaren
ska eller sorg. Om vi inte hanterar känslorna medvetet kan de skapa distans och skada relationen.
Så hur skapar vi en trygg och respektfull kommunikation även när det stormar? Ett sådant samtal handlar om mer än att bara förmedla information eller fatta beslut. Det kräver både närvaro och medvetenhet om hur vi agerar.
Det första och mest grundläggande steget är att vända blicken inåt, mot våra egna reaktioner och förhållningssätt. Målet blir att skapa ett möte där klienten känner sig sedd, lyssnad på och respekterad.
Empati som grundperspektiv
Ett av våra viktigaste verktyg som socialarbetare är empati. Det finns ingen enkel definition av empati, men i grunden handlar det om att med nyfiket och öppet sinne våga kliva in i någon annans verklighet.
Empatin hjälper oss att förstå både barnet som far illa och föräldern som kämpar med trauman från sin egen uppväxt. Den gör det möjligt att se det som finns under ytan, att få en klarare bild av både behov och styrkor.
Men empati är mer än en känsla. Det är ett aktivt förhållningssätt. När vi möter en annan människa med empati och verkligen försöker sätta oss in i hens perspektiv skapar vi en miljö där kontakt kan växa. En miljö där klienten känner sig trygg nog att öppna sig, vilket är helt avgörande för att bygga förtroende och en grund för förändring.
Empatin fungerar som en kompass i varje möte. Den påminner oss om att bakom varje berättelse och bakom känslor som frustration och ilska finns unika erfarenheter och behov. I slutändan är empatin, oavsett vilka verktyg eller metoder vi använder, ett sätt att möta varje människa som den individ hen är.
Bokens upplägg
Den här boken är tänkt som en guide för dig som vill stärka din förmåga att hantera svåra samtal i socialt arbete. Du får följa den fiktiva socialarbetaren Marie på en resa där hon utvecklar sin förmåga att reflektera, analysera och bemöta klienter på ett sätt som skapar koni nledning | 13
takt, förståelse och förändring. Hennes berättelse är förankrad i socialtjänstens vardag, men de metoder och lärdomar hon tar med sig kan användas inom hela det sociala arbetets fält. Tanken är att du, i takt med att Marie utvecklar sin förmåga, själv ska få möjlighet att tillämpa verktygen i dina egna möten.
Utöver Maries resa innehåller boken också berättelser baserade på Jonnas egna erfarenheter. I dessa används ordet »jag« för att markera att de bygger på verkliga händelser. Hembesöket i inledningen är ett exempel, men genom boken finns fler situationer hämtade ur yrkeslivet. De ger en konkret bild av de utmaningar socialarbetare möter och hur metoderna kan tillämpas i praktiken. Bokens resa följer en medveten ordning, från insikt till handling. Tre delar samverkar. Vi behöver:
• En förmåga att analysera, för att kunna förstå beteendet och samspelet i samtalet.
• Verktyg för självreglering, för att hitta balans i ett krävande yrke och kunna stå kvar när det stormar.
• Medveten kommunikation, för att skapa kontakt och förändring.
När vi lär oss använda alla tre perspektiven tillsammans med empati blir samtalen inte bara baserade på kunskap, utan också tryggare och mer flexibla.
KOMMUNIKATION
för att skapa kontakt och förändring 14 | den analytiska socialarbetaren
SJÄLVREGLERING
för balans i ett krävande yrke
ANALYS
för att förstå beteendet och samspelet i samtalet
Tre perspektiv behövs för att gå från insikt till handling.
Del
1.
KBT och beteendeanalys
För att kunna förstå vad som händer i svåra samtal behöver vi en karta och det är precis vad kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeanalys ger oss. Metoderna hjälper oss att se vad som utlöser starka reaktioner och hur vi kan hitta nya vägar till kontakt. I bokens första del får du följa Marie när hon använder beteendeanalys för att bättre förstå sina egna och klienten Martins reaktioner. Samtidigt får du praktiska verktyg för att analysera dina egna och klienters beteendemönster, vilket ger en stabil grund för att hantera samtal på ett mer medvetet sätt.
Del 2. Stresshantering och självreglering
Socialt arbete är ett känslomässigt krävande yrke. En hög arbetsbelastning, i kombination med starka känslor, kan påverka vår förmåga att vara närvarande och empatiska. I bokens andra del får du följa med när Marie lär sig hantera sina egna reaktioner med hjälp av verktyg från KBT och Acceptance and Commitment Therapy (ACT). På så vis får också du konkreta strategier, ett ankare i stormen, för att reglera stress och känslor, så att du kan möta klienter med närvaro och samtidigt ta hand om ditt eget välmående.
Del 3. Kommunikationstekniker
När vi väl har kartan och ett inre ankare är det dags att rikta blicken utåt, mot själva mötet. I bokens tredje del följer vi Marie i samtal med familjen Söderström, möten som präglas av starka känslor och motstånd. Genom att använda stöd från beteendeanalys, självreglering, ett systemiskt synsätt, relationsinramningsteori (RFT) och Motiverande samtal (MI) lär sig Marie att förstå samspelet i familjen och anpassa sin kommunikation för att skapa förändring. Som läsare får du här ta del av konkreta verktyg för att bygga kontakt, förståelse och en samtalsmiljö som möjliggör utveckling.
i nledning | 15
Att ta sig an boken
Den här boken skiljer sig från mer traditionella fackböcker genom sitt fokus på upplevelsebaserat och tillämpat lärande. Längs vägen hittar du reflektionsfrågor och övningar som är tänkta att hjälpa dig koppla innehållet till din yrkesroll och dina egna erfarenheter. För att få en djupare förståelse kan det vara värdefullt att skriva ner dina tankar och insikter. Ett sätt är att använda en anteckningsbok för att samla reflektioner. Du kan börja med att fundera över: »Vad är ett svårt samtal för mig?«
Vissa avsnitt i boken kanske känns självklara, andra mer utmanande. Boken ger inga enkla svar, men den hjälper dig att se bredare och tänka djupare kring det du redan gör. Läs i din egen takt, ta pauser vid behov och låt insikterna landa över tid.
Detta är en bok att arbeta med, återvända till och växa tillsammans med. Vi hoppas att den ska ge dig nya perspektiv och att den blir ett stöd i ditt arbete med svåra samtal.
Vill du fördjupa dig?
För dig som vill gå vidare och arbeta praktiskt med innehållet i boken finns övningsmaterial på Natur & Kulturs hemsida: www.nok.se. Där hittar du övningar kopplade till bokens tre delar, tänkta att hjälpa dig att analysera vad som händer i svåra samtal och utveckla en samtalsstil som bygger på förståelse, kontakt och förändring. Materialet passar lika bra för dig som läser på egen hand som för dig som arbetar tillsammans med kollegor eller är under utbildning. För dig som är handledare eller lärare finns dessutom ett separat material.
TIPS! Ta del av materialet i efterhand, när du läst klart en del eller hela boken, för att ta nästa steg i din utveckling.
DEL 1
KBT och beteendeanalys i socialt arbete
Den där känslan av att orden tar slut. Av att sitta tyst och passiv när ett möte håller på att spåra ur. Den väcker en fråga: Vad händer egentligen i de svåra samtalen och hur kan vi förstå dem för att agera annorlunda?
Svaret börjar med att se på mönstren.
För att kunna se mönster behöver vi en slags karta. Det är precis vad kognitiv beteendeterapi, KBT, med dess beteendeanalys, ger oss. Tänk på KBT som en guide till den mänskliga terrängen – både vår egen och våra klienters. KBT hjälper oss att läsa av hur tankar, känslor och handlingar hänger ihop, och ger oss verktygen att börja rita om kartan när vi har kört fast.
Stanna upp en S tund!
Tänk på ett svårt samtal du haft nyligen. Fokusera på det mest centrala i upplevelsen – känslan. Fanns det ett ögonblick då du kände att du tappade fotfästet eller då samtalet tog en oväntad vändning? Det är i de ögonblicken som verktygen i denna del kan göra störst skillnad. De ger oss en chans att förstå vad som händer och att agera mer medvetet.
Vad är kognitiv beteendeterapi?
Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ses som en praktisk verktygslåda fylld med strategier för att förstå och hantera livets utmaningar.
Det är inte en enda, fast metod, utan ett flexibelt sätt att arbeta där vi väljer verktyg anpassade för varje unik situation. Kärnan är alltid ett aktivt samarbete. I slutändan är målet att hitta och träna på nya sätt att agera, sådana som leder till en mer fungerande vardag.
Under de senaste decennierna har det vuxit fram nya inriktningar, ofta kallade tredje vågens KBT. Ett av de främsta exemplen är Acceptance and Commitment Therapy (ACT), en inriktning vi kommer att återkomma till. I ACT arbetar vi för att öka psykologisk flexibilitet, till exempel genom att förändra det vi kan och acceptera våra känslor samtidigt som vi agerar i linje med våra värderingar – det som är viktigt för oss.
Grundläggande verktyg inom KBT
Det finns över 70 olika metoder att arbeta med inom KBT. Även om de flesta av dem hör hemma i terapi, kan en glimt av de vanligaste ge en förståelse för bredden i det här förhållningssättet.
Här är en kort översikt över några av dessa principer och verktyg:
• Psykoedukation. Att ge kunskap om ett problem, till exempel hur kroppens stressystem fungerar under en panikattack. Det kan ersätta skam och förvirring med förståelse.
• Exponering. Här handlar det om en stegvis och kontrollerad kontakt med det som är skrämmande, som ormar eller höga höjder, för att på sikt minska rädslans makt.
• Problemlösning. En metod för att möta en överväldigande utmaning, som en kaotisk vardag, genom att bryta ner den i små, konkreta och hanterbara steg.
• Beteendeexperiment. Att se en stark övertygelse (till exempel »ingen tycker om mig«) som en hypotes man faktiskt kan testa, genom att pröva den i en verklig situation och se vad som händer.
• Kognitiv omstrukturering. Handlar om att lära sig se sina egna automatiska negativa tankar och omformulera en tanke (som »jag kommer att misslyckas«) till ett mer balanserat och hjälpsamt perspektiv.
• Känslohantering. Innebär att hitta sätt att stå kvar i starka känslor, som ilska eller ångest, utan att antingen agera på impuls eller stänga av helt, för att på sikt minska känslornas intensitet.
• Medveten närvaro (Mindfulness). En övning i att vara närvarande i nuet, vilket kan skapa ett inre lugn och ett större handlingsutrymme.
• Acceptans. Som förhållningssätt innebär det att sluta kämpa mot det okontrollerbara (som kronisk smärta eller en förlust) och i stället rikta energin mot det som vi upplever är viktigt i livet.
• Hemuppgifter. Bygger på principen att det verkliga förändringsarbetet sker i klientens vardag. Det betyder att aktivt öva på nya färdigheter mellan mötena, så att kunskapen blir en levande del av livet.
Beteendeanalys
För att kunna välja ett passande tillvägagångssätt behöver terapeuten först förstå individens unika situation. Beteendeanalys kan ge den förståelsen. I terapeutiska sammanhang undersöker klienten och terapeuten tillsammans samspelet mellan tankar, känslor och beteenden för att förstå vilka mönster som skapar svårigheter här och nu. Men det är inte bara terapeuten som har nytta av beteendeanalys, också för dig som socialarbetare är det en grundläggande metod. Med ABC-modellen kan vi systematiskt kartlägga de faktorer som utlöser ett beteende, hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det leder till.
20 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
Introduktion till ABC-modellen
ABC-modellen består av tre delar:
• A (Aktiverande händelse). Det som händer innan som utlöser och påverkar ett beteende. Det kan vara en yttre händelse, en specifik situation eller en inre upplevelse som en tanke eller känsla i en viss kontext.
• B (Beteende). Själva reaktionen eller handlingen som följer efter den aktiverande händelsen.
• C (Konsekvens). Resultatet av beteendet. Ger det både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser? Dessa konsekvenser avgör om beteendet förstärks eller försvagas, och påverkar alltså sannolikheten att det upprepas nästa gång vi möter en liknande aktiverande händelse.
Om beteendeanaly S
Beteendeanalys är ett verktyg som ofta används i kognitiv beteendeterapi, men syftet här är inte att göra socialarbetare till terapeuter. I stället har vi anpassat principerna för att skapa ett kraftfullt analysverktyg för samtalssituationer. Fokus ligger på att öka förståelsen för dynamiken i nuet, snarare än på behandling i klinisk mening. Beteendeanalysen är en flexibel metod som kan kombineras med andra arbetssätt för att ge en mer nyanserad bild av både dina egna och klientens behov. Att använda beteendeanalys kräver kunskap och övning – en process som du kan inleda redan under läsningen och sedan fortsätta utveckla i ditt dagliga arbete och i professionell handledning.
Vill du fördjupa dig? Om du vill lära dig mer om beteendeanalys kan du hitta böcker och artiklar i litteraturlistan i slutet av boken.
Vad är kogniti V beteendeterapi? | 21
Karins
historia – ett exempel på ABC-modellen
För att illustrera hur ABC-modellen fungerar ska vi titta på Karin, 42 år, som kämpar med både ångest och ekonomiska svårigheter. Hon får stöd av en boendestödjare för att hantera vardagen, bland annat genom att följa upp sin ansökan om försörjningsstöd. Trots att Karin vet hur viktigt stödet är, märker boendestödjaren att hon ofta drar sig undan när det är dags att träffas. Genom ABC-modellen kan vi få en tydligare bild av vad som ligger bakom Karins beteende.
KOmpOnent beSKriVning
A: Aktiverande händelse Karin får ett sms från sin boendestödjare om att de ska gå till socialtjänsten för att följa upp hennes ansökan. Direkt känner Karin oron krypa i kroppen. Tanken på att behöva sitta där och kanske bli ifrågasatt gör henne nervös.
B: Beteende I stället för att svara på sms:et låser Karin dörren och låtsas att hon inte är hemma när boendestödjaren dyker upp. Senare skickar hon ett kort meddelande och säger att hon fått huvudvärk och inte kan delta.
C: Konsekvens För stunden känner Karin sig lättad. Hon slipper den jobbiga känslan och behöver inte hantera ångesten som tanken på mötet väckte. Men på längre sikt förstärker undvikandet hennes problem. Ansökan blir försenad, hennes ekonomiska stress ökar och känslan av hopplöshet växer.
Analysen visar hur Karins undvikande beteende ger en kortvarig lättnad, men på sikt leder till konsekvenser som förvärrar hennes situation.
Fördjupad beteendeanalys
För att verkligen förstå en reaktion kan vi bryta ner den ytterligare. Då ser vi länkarna i en kedja, en så kallad beteendekedja:
• Trigger. Vad satte i gång reaktionen?
• Tankar. Vilka tankar dök upp i stunden?
• Känslor. Vilka känslor väcktes?
• Beteende. Hur agerade personen utifrån sina tankar och känslor?
22 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
TRIGGER TANKAR KÄNSLOR BETEENDE
Den beteendeanalytiska kedjan.
Varje gång vi agerar leder det till en konsekvens, som i sin tur påverkar hur vi beter oss i framtiden. Ofta styrs vi av det som känns bäst i stunden. Ett beteende som ger en omedelbar lättnad kommer vi med högre sannolikhet att upprepa, även om vi innerst inne vet att de långsiktiga konsekvenserna kanske inte är lika bra för oss.
Att bryta ner situationer på det här sättet hjälper oss att se våra reaktionsmönster och förstå varför vi agerar som vi gör. Det är just den insikten som gör beteendeanalys till ett så kraftfullt verktyg i socialt arbete. Den ger oss en djupare förståelse för både klientens och våra egna reaktioner, vilket hjälper oss att möta svåra situationer med större precision och empati. Det är en etisk handling i sig: att sträva efter att verkligen förstå innan vi bedömer eller ingriper. Dessutom kan vi med en sådan klarsynthet också få syn på nya möjligheter och motiveras till förändring.
För att se hur en fördjupad beteendeanalys kan hjälpa till att förstå samspelet i ett svårt samtal ska vi nu följa ett möte. Låt oss presentera – socialarbetaren Marie och hennes klient Martin.
Vad är kogniti V beteendeterapi? | 23
Beteendeanalys av Marie och Martin
Det är egentligen ett rutinärende på barn- och familjeenheten, ett samtal efter en orosanmälan från polisen om en tonåring som stulit en bil tillsammans med andra ungdomar. Men för Marie känns det som ytterligare ett tungt möte i en lång rad de senaste månaderna. Arbetsbelastningen har varit hög och ett par nyligen avslutade, komplexa barnavårdsutredningar har tärt på henne. Sömnen har varit tunn och orolig och tankarna på tidigare samtal snurrar fortfarande i bakhuvudet som ett lågt, malande ljud. Det gör det svårt att samla sig inför det som väntar.
Martin, som nyligen blivit ensamstående och har ensam vårdnad efter en skilsmässa, kämpar med att ta hela ansvaret för sin tonårsson. Han gör sitt bästa, men sonens stöld har träffat honom som ett slag i magen och känns som en påminnelse om att han kanske inte är en tillräcklig pappa trots allt han försöker. På vägen till mötet har han försökt nå sin son flera gånger på telefon, utan att få svar. Frustrationen växer, liksom oron för de juridiska konsekvenserna. Och under alltihop: den där gnagande känslan av att socialtjänsten redan har bestämt sig, att han kliver in i rummet dömd på förhand.
En trevande start
Den välbekanta knuten dras åt i mellangärdet när Marie ser Martin i receptionen, sammanbiten och spänd. Väl inne i det lilla mötesrummet känns luften tjock, svår att andas. Hans djupa suckar landar i henne som små stötar och hon ser hur hela hans hållning bildar ett tyst skal av motstånd. En tanke ekar i henne: Tänk om jag inte lyckas nå honom?
24 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
När hon öppnar samtalet är hennes röst främmande och neutral:
»Vi har fått in en orosanmälan gällande din son och meningen med vårt samtal i dag är att göra en förhandsbedömning om huruvida en utredning ska inledas eller inte.«
Medan Marie läser upp innehållet i anmälan sitter Martin med korsade armar och tittar tyst på Marie. Hon fortsätter snabbt:
»Hur ser du på det som har hänt? Och vilket stöd tror du att din son behöver?«
Orden faller som på autopilot – korrekta, men utan värme, utan den empati hon egentligen vill förmedla.
Missförstånd, frustration och kroppens signaler
När Martin mumlar »Jag vet inte« börjar Marie gå igenom vilka stödinsatser som finns – familjebehandlare och kontaktperson. För Martin, som redan känner sig pressad och missförstådd, låter hennes ord som något hämtat ur en broschyr. Byråkratiska, avståndstagande. Hennes ton får honom att uppleva henne som kall.
Ser hon inte vad jag går igenom? tänker han, frustrerad. Han avbryter, säger »jaja« och »det vet jag väl«, inte för att vara otrevlig, utan för att det känns som att hon inte bryr sig.
Marie hör frustrationen i hans röst och försöker hålla sig lugn.
Men kroppen reagerar snabbare än tankarna. Pulsen rusar, hjärtat bultar hårt i bröstet, handflatorna blir fuktiga. Och när hon ser spänningen i Martins käkar klarar hon inte av att bemöta honom. Ju mer hon klamrar sig fast vid strukturen, desto tommare blir orden, som om de kommer från långt borta.
Eskalation och kommunikationssammanbrott
Martin i sin tur ser inte Maries ångest och till slut står han inte ut med det han tolkar som distans. Han säger hårt:
»Du förstår inte hur det är att vara ensamstående och se sitt barn göra så här!«
Marie svarar på ren reflex, ett försök att släta över:
»Det är svårt för alla föräldrar i sådana här situationer.«
Martin tystnar. För honom känns försöket att visa förståelse som
b eteendeanalys a V Marie och Martin | 25
en bortförklaring, en nonchalant axelryckning. Han lutar sig bakåt i stolen, som för att skapa avstånd. Knyter händerna på armstöden. Det enda ljudet i rummet är ventilationens dova, eviga surrande.
När Martin till slut öppnar munnen är rösten låg och spänd.
»Vad menar du med det?«
Marie tolkar Martins spändhet som oberäknelig. Trycket ökar över bröstet på henne, det ilar över huden. Hon vet att hon håller på att tappa fotfästet. Spänner sig, kämpar för att behålla kontrollen över situationen och sina känslor. Med en fastare, mer samlad ton säger hon:
»Vi behöver också titta på din roll i det här. Hur tror du att din sons beteende har påverkats av er situation hemma?«
Hon hoppas att frågan ska leda till reflektion. Att det ska styra samtalet mot mer lugn. Men orden träffar Martins ömma punkt –rädslan för att vara en dålig pappa. Redan tyngd av skuld känns det som en rak anklagelse. Hans frustration exploderar. När han svarar är hans röst hög och gäll:
»Menar du att jag är en kass farsa eller vad då, din jävla idiot!?«
Marie rycker till. Tänk om han blir våldsam?
Paniken kommer som en våg, isande och snabb. Rummet försvinner. Ljuset från fönstret förvandlas plötsligt till det skarpa ljuset från kökslampan i barndomshemmet, lukten av damm blir den av pappas cigarettrök och Martins förvridna ansikte är en annan mans ansikte, vrålande.
Impulsen att lugna, att få det att sluta, ersätts nu av en annan reaktion, att slå tillbaka. Utan att hon hinner hejda sig kommer orden:
»Du beter dig som en sådan!«
Efteråt – vad hände egentligen?
Rummet fylls av en laddad tystnad. Martin sitter med knutna nävar, andas tungt och stirrar ner i bordet. Marie känner hettan stiga i ansiktet, en våg av skam. Ångesten bultar i bröstet. Vad har jag gjort? Relationstråden mellan dem har brustit.
Martin lämnar rummet, argare och mer förtvivlad än när han kom in. Klicket när dörrhandtaget släpps är det enda som hörs, följt av en tystnad som känns tyngre än hans anklagelse.
Marie sitter kvar, ensam med känslan av misslyckande och skuld.
26 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
Dagarna efter mötet med Martin är som att gå i sirap. Hon ältar händelsen om och om igen – Martins upprörda röst, hans anklagande blick och hennes egen reaktion.
Hon skjuter upp att dokumentera samtalet. Mappen med hans namn på ligger på skrivbordet som en tyst förebråelse. Skammen är en fysisk tyngd i kroppen.
Om nätterna ligger hon vaken och när hon väl somnar plågas hon av drömmar där Martins ord ekar i hennes huvud. Tänk om han klagar hos chefen? Tänk om det här påverkar min anställning?
Varje morgon vaknar hon med samma gnagande oro. Den följer henne genom dagen som en skugga.
På fredagen kommer en ny anmälan, en nästan identisk situation: ensamstående förälder, tonåring, misstanke om brott. När hon läser orden är det som om hela mötet med Martin spelas upp igen. Hettan i ansiktet, pulsen som rusar, ilningen över huden. Hon reagerar på en situation som ännu inte har hänt.
Marie inser att hon är rädd. Inte bara för att möta arga klienter, utan också för sin egen reaktion. För den där delen av henne som tog över och som hon inte kunde styra. Hon kan inte lita på sig själv längre. Och vad gör man när man inte kan lita på sig själv? Marie vet inte. Hon bara fryser.
Med den insikten kommer en tyst panik. Det här kommer att hända igen.
Med darrande hand öppnar hon webbläsaren. Orden hon skriver i sökfältet är ett erkännande av den egna gränsen: KBT-terapeut, stress, trauma.
När det brister – Marie hos terapeuten
Några veckor senare sitter Marie i ett ljust, lugnt rum. Låter fingrarna följa texturen på fåtöljens armstöd medan hon berättar för en terapeut om mötet. Hon beskriver hur Martins ilska väckte något inom henne som kändes omöjligt att kontrollera.
»Det var som en reflex«, säger hon.
»Jag vet inte vad som hände. Jag har haft många samtal förut i mitt jobb och aldrig reagerat så här.«
Terapeuten lyssnar uppmärksamt och ställer frågor om Maries
barndom och tidigare erfarenheter. Marie börjar berätta.
Uppväxten var fylld av konflikter och i hemmet pyrde ilskan, redo att flamma upp när som helst. Hon minns sin pappa – temperamentet, explosiviteten.
»Han ställde höga krav«, säger Marie och suckar trött. Hon känner den gamla, välbekanta tyngden över axlarna.
»Jag försökte alltid göra allt rätt för att han inte skulle bli arg.«
Som äldsta barnet bar hon ett tungt ansvar för sina yngre syskon.
»Jag gjorde allt jag kunde för att hålla lugnet hemma«, fortsätter hon lågt. »Om jag bara kunde vara perfekt, tänkte jag, så skulle kanske allt bli bra.«
Terapeuten nickar och frågar milt:
»Hur hanterade du hans ilska när du blev äldre?«
Marie blir tyst en stund.
»Jag skrek tillbaka«, säger hon till slut. »På ett sätt kändes det bra att stå upp för mig själv, men det blev kaotiskt. Jag var ofta rädd för min pappa, också när jag försökte försvara mig.«
Terapeuten låter henne sitta med sina tankar en stund innan hon frågar:
»Vad var det som fick dig att reagera som du gjorde under mötet med Martin?«
Marie funderar.
»När Martin höjde rösten«, säger hon långsamt, »var det som att jag hörde min pappa igen. Jag kände samma impuls – att försvara mig, att stå upp för mig själv, men också att få det att sluta, snabbt.«
Hon tystnar och skakar på huvudet.
»Jag bara reagerade. Och i stället för att lugna ner allt blev det värre.«
Terapeuten möter hennes blick.
»Martins reaktion väckte gamla känslor och minnen. Som om din hjärna följer en gammal karta«, säger hon. »Den har lärt sig att reagera på ett visst sätt i situationer som känns hotfulla och när stressen slår till är den gamla, upptrampade stigen det snabbaste valet – även om den leder till en plats där du inte vill vara.«
Marie ser orden som en karta i sitt eget inre. För första gången inser hon att det som hände i mötet med Martin inte bara handlade om hans ord eller ilska.
28 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
»Men«, fortsätter terapeuten, »det går att skapa nya vägar – att träna på andra sätt att hantera stressen och liknande situationer.«
Marie lutar sig tillbaka i stolen, funderar en stund.
»Jag tror att om jag hade kunnat förstå Martin så hade jag kanske kunnat hålla mig lugnare och mött honom där han var.«
»Precis«, svarar terapeuten, »när vi förstår vad som driver en annan persons reaktion – deras oro, behov eller smärta – blir det lättare att bemöta dem med lugn och närvaro. Men det är inte enkelt, särskilt inte när våra egna känslor tar över. Därför behöver vi öva på att skapa ett ögonblick av stabilitet i stunden.«
Marie nickar långsamt. Det är som om konturerna på den där gamla, inre kartan blir synliga, inte som en oundviklig rutt utan som ett av många möjliga spår i en större terräng.
»Så hur tränar man på det?« frågar hon.
»Vi börjar med att göra en beteendeanalys tillsammans«, säger terapeuten. »Vi behöver helt enkelt kartlägga vad som triggar olika reaktioner hos dig och hos de klienter du möter. När vi ser mönstret i vad som händer och vilka konsekvenserna blir, kan vi också börja arbeta med nya strategier för att hantera både stress och svåra känslor.«
Marie är inte säker på vad analysen innebär, men något i terapeutens lugna närvaro gör att hon vågar ge det en chans.
Steg för steg börjar de tillsammans utforska situationen med Martin – vad som ledde fram till den samt vilka känslor och tankar som tog över i stunden, hos både Marie och honom. För första gången ser Marie sina reaktioner i ett nytt ljus. Inte som misslyckanden, utan som pusselbitar i ett mönster hon nu har chansen att förstå. Det är som om något låser upp sig i bröstet, en stilla, befriande känsla av att ha slutat springa.
Det är här hennes verkliga utveckling börjar. Hur Marie använder sina nya kunskaper från KBT och beteendeanalys för att hantera sin stress och förbättra sin kommunikation får vi följa i den andra och tredje delen av boken.
Men för att förstå hennes utveckling behöver vi först gå på djupet med vad som faktiskt hände i mötet med Martin. Den analysen blir vårt nästa steg.
fall S tudier att SK ri Va ut
För dig som vill arbeta vidare med Maries resa, antingen själv eller med kollegor, finns fallstudierna att skriva ut för analys och reflektion på Natur & Kulturs hemsida: www.nok.se.
En fördjupad beteendeanalys
Med hjälp av ABC-modellen kan vi se hur både Marie och Martins automatiska reaktioner bidrog till att förstärka det negativa samspelet under mötet. Deras beteenden påverkade inte bara samtalets riktning, utan också relationen mellan dem.
perSOn HändelSe (a)
Martin Känner sig arg, frustrerad och besviken – både på sonen och sig själv. Han upplever att Marie ifrågasätter honom.
Marie Är trött efter en sömnlös natt och hög arbetsbelastning. Martins suckar och höjda röst får henne att känna sig otillräcklig.
beteende (b) KOnSeKVenS (C)
Han höjer rösten. Kortsiktigt: Får utlopp för sin frustration, känner lättnad. Långsiktigt: Relationen till Marie skadas, vilket kan påverka stödet till sonen negativt.
Marie höjer rösten tillbaka.
Kortsiktigt: Upplever en känsla av kontroll. Långsiktigt: Ökad oro och osäkerhet inför framtida möten.
Nu är det dags att göra en fördjupad beteendeanalys av mötet mellan Marie och Martin. Då blir det tydligt hur deras tankar, känslor och beteenden hakar i varandra som en kedjereaktion, styrda av kortsiktiga positiva konsekvenser. Varje händelse triggar nästa och det blir en dominoeffekt där den enas reaktion förstärker den andras. Om ingen av dem bryter mönstret är risken stor att situationen eskalerar och leder till ännu större missförstånd och konflikter.
Genom att följa Maries insikter hos terapeuten kan vi tillsammans hitta verktyg för att analysera och förstå hennes, Martins och även våra egna reaktioner. Och just den insikten – att se vad som triggar
30 | del 1 • kbt och beteendeanalys i socialt arbete
Om författarna
Jonna Granberg är socionom, utbildad vid Örebro universitet, har en filosofie magisterexamen i socialt arbete från Lunds universitet och är legitimerad socialarbetare i Finland. Hon är även utbildad Nepsy-coach, har en grundläggande psykoterapiutbildning och studerar till legitimerad psykoterapeut vid Åbo Akademi. Jonna har lång erfarenhet av socialt arbete, med roller som socialarbetare, kurator och socialchef. Hennes arbete genomsyras av en passion för att förstå mänskligt beteende, och hon har specialiserat sig på att hjälpa människor att hitta vägar framåt och skapa förändring med KBT som utgångspunkt. Jonna bor och arbetar på Åland. Mer om henne på www.dandelia.ax.
Raimo Lappalainen är professor emeritus i klinisk psykologi och psykoterapi vid Jyväskylä universitet i Finland, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. Han har studerat psykologi vid Uppsala universitet och Åbo Akademi samt genomgått forskarutbildning och psykoterapiutbildning vid Uppsala universitet. Raimo har publicerat över 250 vetenskapliga artiklar och andra vetenskapliga arbeten. Under de senaste 40 åren har han undervisat psykologer, psykoterapeuter och näringsterapeuter i psykologiska behandlingsmetoder, framför allt inom beteendeanalys, kognitiv beteendeterapi samt värde- och acceptansbaserade metoder.
S
OCIALARBETARE MÖTER DAGLIGEN barn, ungdomar och vuxna i situationer fyllda av starka känslor, motstånd och stress. Hur kan de här situationerna, de svåra samtalen, hanteras?
I Den analytiska socialarbetaren presenteras verktyg för socialt arbete. Boken visar hur man kan arbeta med beteendeanalys – en viktig del av kognitiv beteendeterapi (KBT) – tillsammans med självreglering och kommunikation, där empatin utgör den bärande grunden.
Genom berättelsen om socialarbetaren Marie, som vi får följa i bokens alla tre delar, blir verklighetens utmaningar levande.
• Den första delen av boken introducerar KBT och beteendeanalys i socialt arbete. Den visar hur både ditt eget och klientens agerande kan förstås genom att undersöka triggers, tankemönster, känslor och beteenden.
• Den andra delen fokuserar på stress i socialt arbete och strategier för självreglering, med verktyg från KBT och
Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Målet är balans i en krävande arbetsvardag.
• Den tredje delen handlar om samtalets struktur och innehåll, med fokus på familjen som system och hur relationerna runt omkring påverkar samtalet. Den visar hur språket formar våra upplevelser, hur vi kan förstå och möta motstånd och hur vi med medvetna samtalsverktyg kan skapa förändring.
Avslutningsvis vävs de olika teorierna och metoderna samman till en praktisk helhet – en vision för ett analytiskt, empatiskt och hållbart sätt att möta människor i det sociala arbetets vardag.
Den analytiska socialarbetaren vänder sig till både socionomstudenter och yrkesverksamma.