9789113023298

Från KATTEGATT till skagerack

Om Skärgårdsliv 2005;

Från KATTEGATT Till SKAGERACK

. Göran Dalhov är konstnär och arkitekt, vilket gör att både konst i pragnanta akvareller och fakta om hus kommer till sin rätt. För alla som lärt sig älska Bohuslän är detta en bok att stillsamt och med tacksamhet njuta av.” /Bibliotekstjänst ...akvarellerna är läckra. och här ännu ett smakprov på nå när associationsprpmenerandet är som bäst, ett avsnitt om sveka kohem.

Där står hon, sagokon som i den fornnordiska skapelseberättelsen. Jag vill lova att hon är vacker/ Ellen Mattson/ GT

DALHOV

. Vi bjuds på en utsökt blandning av bild och text, allt präglat av författarens kärlek till och inlevelse i sitt landskap.

EN HISTORIA OM VÅR VIK I NORDSJÖN DÄR TORSK FISKATS SEDAN YGGDRASIL. Göran

Dalhov

GÖRAN

DALHOV

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2009 Göran Dalhov och Norstedts, Stockholm Akvareller och text Form & svartvitt foto Författarporträtt Repro

Göran Dalhov Dalhov Artworks Rebecca Dalhov Fälth & Hässler

Tryckt i Slovenien, 2009.

ISBN

978-91-1302329-8

Boken är satt i: Rubriker Underrubriker Brödtext Bildtext

Perpetua Titling MT light 30/36 Adobe Garamond Pro italic 14/15 Adobe Garamond Pro regular 11/15 Verdana regular 9/12

Innehåll KO LO F O N

6

innehåll

7

FÖR(E)TAL

8

s i l l p ro l o g

10

VÄ L K O M M E N T I L L S K A G E R A C K

25

ö f o l k e t på h e r m a n ö & i v e n e d i g

37

A N G Ö R I N G I VA R V S B Y G D

49

C A P M I L L I A R DÄ R I F R A N K R I K E & B O H U S L Ä N

61

M E D H Y R B ÅT T I L L S M Ö G E N

79

V R A K G O D s & S T R A N D F Y N D U T S I D A B O VA L L

91

BYGGE FÖR SJÖUTSIKT I TANUM

105

VILDMARKSLIV I BOHUSLÄN

119

HYTTELIV HOS FJORDLING & ELLING

129

H AV S U T S I K T I M O L L Ö S U N D

137

MARSTRAND: HISTORIA & REGENTER

149

E N F Ö R L O R A D VÄ R L D AV T R Ä D & Ä D E L L Ö V S K O G

157

S T J E R N E S K U D T, D R AC H M A N N, L Æ S Ø & S K AG E N

169

L A N D E T S O M F L Y T E R AV T I D VA T T E N & E L D VA T T E N

181

E F T E RTA N K E

192

FÖR(E)TAL Professor Des MacHale från Cork University of England, anser att endast den som inte är gentleman citerar korrekt. Han menar att om man slår upp ett citat som man tänker använda när sammanhanget passar, blir det aldrig så på kornet, som när man felciterar i inspirationens stund. Eller som han uttrycker saken på sitt eget språk: ”Oscar Wilde didn’t say but should have said; No gentleman quotes correctly.” Chefredaktören för Oxford Dictionary of Quotation, Elizabeth Knowles, motsatte sig det där i Stephen Frys radioprogram: ”Frys English Delight; Quotation” i BBC 4, den 17 februari 2009. Hon tycker att felcitat är en styggelse. Men vad som är värre än felciteringar är talesätt som blir modeuttryck.

P

Stephen Fry är hal som en ål.

8

Vad ska man kalla en upplevelse?

Uttrycket att Bohuslän inte är ett landskap utan ett tillstånd, håller nog bara huvudstadens psykiatriker med om nuförtiden. Den eufori som många menar är synonym med upplevelsen av trakten förtas av gråvädret vintertid. För att överleva där behövs medicinering.

Psykiatrikerna kallar landsändan ”Sobril-kusten”. Det är inte heller ”smultron och tång”, som man sa på nittiotalet. Balsam för narig vintersjäl är havsbandet bara ibland. Bohuslän är ett saltstänkt uttryck, snarare än ett namn på vår hörna av Nordsjön – från Kattegatt till Skagerack. Det tar inte hänsyn till territorialgränser eller ekonomiska frihandelsområden. Skärgårdarna har däremot gemensamma nämnare i hur folket lever.

Det är det som ordet Bohuslän egentligen betyder; vardagshändelser, som att rätt angöra en brygga, hävda vrakningsrätt, välja naturhamn, navigera, utnyttja bärgningsregler och projektera bostäder och anläggningar.

Eller hantera förhållandet mellan in- och utsocknes.

När man detaljstuderar rätten till vraktimmer visar det sig att det är exakt samma förutsättningar som styr bärgningen i våra dagar, som på kaparkaptenernas guldålder under 1700-talet. Eftersom handelsområdet är äldre än vårt eget rike har det internationella seder och bruk. Gamla fiskare talade flytande engelska så sent som på 1980-talet. Kanske är det därför man känner igen sig när man reser några hundra mil bort, till de vanligaste turistmålen. Landskapet, dofterna och själva träden hör till en egen tid. Och kontakten med andra länder under horisonten har varit mer självklar än samhörigheten med inlandet: ”Större skepp har’nte gått från lan’, än där kommer större igen”, säger man på Tjörn ibland. Att sammanfatta ett kulturområde som är så gammalt att romarna hade ett namn på det

Doften av rödspotta ... är vägen dit.

är omöjligt. Men försöket har berikats av förlagssamarbetet med Per Faustino. Tack också för lektörstöd av Heléne Wivianne Svenson och formgivningshjälp av Rebecca Dalhov. Tack Arthur Dalhov för svartvitt foto. Tack också Fiskeriverket i Göteborg för källor och faktaunderlag.

9

24

VÄ L K O M M E N TILL S K AG E R AC K

H

Har ni någon gång läst Peter Mayles böcker om lantlivet i ”the South of France”, som engelsmännen kallar landskapet i vardagslag, vet ni vad jag menar. Kortfattat handlar det om en britt som lämnar civilisationen (imperiet) för att slå sig i slang med lokalbefolkningen i bergsbyn Menerbes. Byn ligger i Luberon, bergen sträcker sig utefter första benet i Monacorallyt mot Gap, i riktning Grenoble. Mayle redovisar kulturkrockar och presenterar en löst sammanhållen receptsamling från sina favoritkrogar. Han skulle lika gärna kunna ha åkt till Tjörn.

Vinterekens bruna kransar runt Bohuskullarna är desamma som i Beaumettes i Provence. Trädreliken vinterek är en kvarglömd trädsort från värmeperioden för niotusen år sedan. Och den är karaktärsväxt här på Tjörn. Precis som i Provence sveper den landskapet i en brun vinterolle på höstkanten. På den tiden var landet 5 grader varmare än nu och vi hade kärrsköldpaddor ända upp till Stockholmstrakten. Vintereken är lätt att känna igen på de bruna löv den bär vintern igenom. Precis som den omåttligt populära avenboken i trädgårdshäcken, ni vet. I år passar den extra bra i januarivärmen vid Stigfjorden, på väg ut mot Härön.

25

26

Ödsmåls Kile.

Flaggar med rost och sienna Landskapet flaggar med samma färger som sin sydliga kusin. Precis som i Luberon så här års, slås man av hur brunt allting är. Ekarna och de låga husen är desamma i dag som före laga skifte och storskifte. Det som slog sönder gemenskapen i vårt land och kanske skapade en del av det svenska kynnet. Utom på en plats – i skärgårdarna. Där överlevde småkrogarna längst.

Här i Kyrkesund fanns det tjugoåtta stycken under 1800-talets början och nu är de tillbaka som naturlig samlingsplats för oss lokalbor. Färjechauffören har till och med egen plats vid bardisken, där han äter dagens lunch under den varma tiden på året. Jag kan nå tretton krogar/lunchställen i båten på mindre än en kvart.

Två av dem ligger inte ens 300 meter från huset. Vi har ljugarbänk i varje samhälle, precis som i Provence.

Och där sitter folk så fort det är tjänligt väder. Och det är det för det mesta, numera.

Klimatförändringarna och El Niño har gjort landskapet mer provencalskt än vanligt. Om senhöstarna frasar kastanjelöven i den 20-gradiga värmen på Färjeplan på samma sätt som på torget i Lacoste. Nu, i årets allra första hälft, har vi samma temperaturer som det brukar vara i Haute Provence. Runt 8 grader varmt.

Men vinden är varmare här, i avsaknad av mistralen som kyler på från de liguriska bergen i norr. Men varg har vi nästgårds, precis som de. I fjol vintras kom ulven ända ut på knallarna mittemot Härön. Där har den inte varit sedan vårvintern 1871, då Kolthoff, ni vet han med Biologiska museet på Kungliga Djurgården, jagade den sista vargen i Bohuslän över isen på Stigfjorden mot Orust.

Mycket om mat Det dagliga samtalsämnet på bryggan vintertid i Kyrkesundet rör sig dessutom många gånger kring det som har med mat att göra. Och mat är detsamma som fisk: – Nollorna var inne i går!

Det betyder att årsungarna av bleka stimmade kring ångbåtsbryggan.

– Halvard fick ett tjog på Krossen i morse!

Det betyder att makrillen har gått till.

– Arne hade bara sex i alla när han drog i dag!

Det är detsamma som dålig tillgång på hummer.

27

28

Långa.

I Bohuslän finns många möjligheter till lokala primörer med en självklar början i nässelsoppan med vaktelägg vid påsk. Det ska vara sill till äggen efter soppan. På Klädesholmen, 5 distans sydvart, finns den gudomliga gubbasillen. Det är en sorts kräftmarinerad specialitet hos någon av de femton sillindustrierna på kobben. Våröring kring bryggorna, försommarmakrill från Kråkefjord, havskatt så färsk att den bits, hälleflundra, bleka och vitling från Krossefjord. Till allt detta färsk eller säsongspotatis från Tjörn, vilket är ett begrepp i Göteborg. Lägg därtill Stigfjordsostron, för att inte tala om blåmusslorna. De flesta har sitt eget plockställe. Det går en spann till ett familjekok och det ska vara vitlök i, grädde och vitt vin. Numera äts det faktiskt till pasta.

Om man pratar med ortsborna kommer samtalet in på mat så snart man klarat av vädret. I juletid är julbordet på Magasinet det stora samtalsämnet. Om sommaren är dagens lunch på tal lika ofta som var man just nu har fin havsöring till salu. Mat tas på största allvar – precis som i Luberon.

Landskapets släktskap med Provence finns också i det eviga spelet mellan ortsbor och utsocknes. Och utsocknes kan vara detsamma som de på andra sidan viken. I extrema fall kan till och med ”badisar” räknas före sådana.

29

30

31