9789147091065

200s 90gr WF bulk 0,90 rygg 12 mm

Entreprenörernas svenska historia skildrar det svenska entreprenörskapets historia från mitten av 1800-talet till nutid. Många både kända och mindre kända entreprenörer porträtteras. Boken ger perspektiv och förståelse samt skingrar ”historielösheten” för många läsare. Här förklaras de olika stegen i företagande som Sverige tog för att bygga upp en modern välfärdsekonomi. Detta bidrar inte bara till en bättre förståelse för svensk ekonomi, utan ger också möjlighet att tolka den historiska process som omvandlar många andra länder i världen.

Materialet är indelat i sex block: 1848–1907 Den stora grundarepoken 1908–1932 Börskapitalets första tid 1933–1945 Återhämtning – sedan nytt världskrig 1946–1968 Dröm om ett starkt samhälle 1969–1992 Två kriser och tjänsternas genombrott 1993– Den globala kapitalismen

Entreprenörernas svenska historia

Vad har entreprenörerna betytt för utvecklingen i Sverige? Vilka typer av nya företag har kännetecknat olika tidsperioder? Dessa och många andra frågor behandlas i denna bok.

RO NAL D FAGE R FJÄL L

Entreprenörernas svenska historia

Mellan blocken finns avsnitt kallade Axplock, som samlat tar upp kvinnliga entreprenörer, uppfinnare, invandrade entreprenörer, ägardynastier, artistentreprenörer och entreprenöriella misslyckanden.

Entreprenörernas svenska historia är skriven för gymnasiet och vuxenutbildningen, inkl Yrkeshögskolan. Den är avsedd för studier i såväl entreprenörskap och ekonomi som historia och samhällskunskap. Boken kan med fördel läsas även i grundläggande högskolekurser, studiecirklar och folkhögskolekurser etc.

Självklart är boken också lämplig för alla som är intresserade av svensk näringslivshistoria och företagande.

RONALD FAGE R FJÄL L

Boken innehåller också frågeställningar samt slutsatser och kriterier om företagande och entreprenörskap. Med boken följer DVD-skivan ” När Sverige blev rikt”.

Ronald Fagerfjäll, född 1945, var tidigare chefredaktör för Affärsvärlden och har de senaste decennierna arbetat som författare till ett tjugotal verk om företag och ekonomi. Han är bland annat också ledarskribent i Dagens Industri.

Best.nr 47-09106-5

Tryck.nr 47-09106-5-00

I N KL DV D

Entreprenörernas svenska historia ISBN 978-91-47-09106-5 © 2011 Ronald Fagerfjäll och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Bildredaktör: Ewa Hansson-Rosdahl Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Sebastian Ritter Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Teckensnitt: Brödtext: Adobe Garamond Pro. Rubriker: Formata

Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Kina 2011

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel komplettering].

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 4

11-03-18 13.39.46

Innehåll Förord 11

1848-1907 Den stora grundarepoken 13

Politiken förändrades 14 Från en låg nivå 15 En stad av smuts och mörker 16 Produktionskapacitet för sommarhalvåret 16 Jordbruket släppte sina arbetare 18 Bra utbildning 20 En tekniskt fantastisk period 20 Revolution i verkstäderna 22 Cykelns stora betydelse 23 De nya företagens geografi 24 Några av 1800-talets entreprenörer 26

Den moderna pressens grundare – Lars Johan Hierta 27 Startade sågverksexpansionen – James Dickson 27 Den främste verkstadsledaren – Jean Bolinder 28 En av bomullsfabrikanterna – Otto Engelke 28 Den förste moderne bankmannen – André Oscar Wallenberg 29 Växlade på järnvägen – Antenor Nydqvist 30 Revolutionerade stålet – Göran Fredrik Göransson 30 Kemiskteknisk föregångare – Wilhelm Holmström 31 Dynamit, krut och pristagare – Alfred Nobel 32 Den förmögne snuskungen – Knut Ljunglöf 33 Skapade det moderna Bergslaget – Erik Johan Ljungberg 33 Göteborgs främsta industrifamilj – Claes Johansson 34 Entreprenör i konstgödsel – Oscar Carlson 34 Uppfinnarnas förebild – Gustaf de Laval 35 ”Limhamnskungen” – Rudolf Fredrik Berg 36 Telefonins radarpar – Lars Magnus Ericsson och Henrik Cedergren 36 Förste bilentreprenören – Philip Wersén 38 Främste cykelfabrikanten – Per From 38 Tidig eltekniker – John Fredrik Luth 39 Fotogenkök och motorer – Johan Viktor Svensson, Frans Wilhelm Lindqvist och Berndt August Hjorth 39 Först framgång och sedan kris 40 Kvinnliga entreprenörer – axplock 41

Sofia Gumælius, Augusta Lundin, Wilhelmina Skogh, Anna Sandström, Anna Whitlock, Sofi Almquist, Anna Ahlström, Hanna Lindmark, Hilda Ericsson, Anna Rex, Lil KarholaWettergren, Antonia Ax:son Johnson, Cristina Stenbeck, Filippa Knutsson, Maria Erixon, Signhild Arnegård Hansen, Sofia Svanteson, Liselott Lööf, Jane Walerud, Monica Lindstedt, Shori Zand, Annika Högström, Isabella Löwengrip, Cecilia Börjesson

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 5

11-03-18 13.39.46

1908–1932 Börskapitalets första tid 47

Standarden höjdes 48 De större företagen 1908 50 Karteller gjorde om företagen 51 Konkurrensen slog tillbaka 51 Spekulation på börsen 52 Företag i bankernas ägo 53 Dyrtiderna skapade nöd 54 Ett produktivitetslyft 55 Sveriges största industriföretag i slutet av 1920-talet 56 Sju män som vågade entreprenörslivet 57

En formidabel trio 57 Kvartetten som lyckades 58 Väl förberedda 60 Elektroteknisk kartellivrare – Sigfrid Edström 60 Vittberest skeppsredare – Dan Broström 61 Fyrteknik och Nobelpris – Gustaf Dalén 62 En mångsidig innovatör – Sven Wingquist 63 ”Generalkonsuln” – Axel Johnson 64 Byggmästaren som blev finansman – Ivar Kreuger 65 Generalagent för dammsugare – Axel Wenner-Gren 67 När jobbet var klart 68 Fler av börskapitalismens entreprenörer 69

Ett finansiellt nätverk 70 Varvsbyggaren – Hugo Hammar 70 Gummikungen – Henry Dunker 71 Varuhusvisionären – Josef Sachs 72 Demonförläggaren – Erik Åkerlund 73 Filmföretagaren – Charles Magnusson 74 Postorderentreprenören – Johan Petter Åhlén 75 Uppfinnare – axplock 77

John Ericsson, Carl Munters, Baltzar von Platen, Erik Ryd, Nanna Schwartz, Nils Löfgren, Bengt Lundqvist, Nils Alwall, Uno Lamm, Lars Leksell, Åke Gustafsson, Sven Wirfelt, Arvid Carlsson, Östen Mäkitalo, Håkan Lans, Sigvard ”Sigge” Johansson, Per-Olof Karlsson, Göran Cewers, Kaj Mickos, Nandan Khokar, Christina Lampe-Önnerud, Mathias Uhlén

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 6

11-03-18 13.39.46

1933–1945 Återhämtning – sedan nytt världskrig 81 Köpstark medelklass 82 Eftersatta grupper 83 Extremisterna isolerade 84 mellankrigstidens entreprenörer 86 En folkhemsk filmkung – Anders Sandrew 86 Kooperationens grundargestalt – Albin Johansson 87 Fritidsentreprenören – Algot Johansson 89 Spekulant och radiofabrikant – Bertil Gylling 89 Världserövrare på kontorsmaskiner – Elof Ericsson 90 Störst inom konsumentelektronik – Axel Holstensson 91 En finansman för sin tid – Hugo Stenbeck 91 Redare på kylgods och olja – Sven Salén 92 Volvos rationelle grundare – Assar Gabrielsson 92 Förpackningarnas gigant – Ruben Rausing 93 Företagare i livsmedel – Henning Throne-Holst 95 Förste läkemedelsentreprenören – Börje Gabrielsson 96 invandrade entreprenörer – axplock 97 De tidiga invandrarna – Samuel Owen, Thomas Telford, Louis Fraenckel, Harry Faulkner En ny våg – Herbert Felix, Laszlo Szombatfalvy, Marcus Storch, Töivelemb Kivikas, Salvatore Grimaldi, Alessandro Catenacci, Bicky Chakraborty, Fotios Costoulas, Mohammed Al-Amoudi, Ayad al-Saffar, Akbar Seddigh

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 7

11-03-18 13.39.48

1946–1968 Dröm om ett starkt samhälle 101 Ökad statskontroll 103 Rekordåren 104 Sveriges största privatföretag 1967 105 Efterkrigstidens entreprenörer 106 Varvsutmanare – Gustaf Thordén 107 Omvandlare inom teko – Folke Thulin 108 Bilfraktare – Olof Wallenius 108 Nischföretagare – Victor Hasselblad 109 Transportpionjären – Carl-Bertel Nathhorst 109 Medicinteknikföretagaren – Holger Crafoord 111 Ytterligare en livsmedelsföretagare – Herbert Felix 112 Fler förpackningsföretagare – Knut Laurin 113 Kommunernas storbyggare – John Mattson 114 Distributionsrevolutionären – Erling Persson 115 Astras förändrare – Ivan Östholm 116 Möbelrevolutionären – Ingvar Kamprad 117 ägardynastier – axplock 120 Wallenberg, Bonnier, Johnson, Söderberg, Rausing, Stenbeck, Salén, Öhman, Spendrup, Persson, Lundberg, Olsson, Hjörne

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 8

11-03-18 13.39.50

1969–1992 Två kriser och tjänsternas genombrott 123

Förebilder i industrin 125 Branscher i kris 126 Planekonomiska strömningar 128 Bubblan spricker 129 Sveriges största privatföretag 1987 131 Entreprenörsinsatser under krisperioden 133

En sagolik insats – Lars Lindmark 133 Musikens mäktigaste – Stikkan Anderson 134 Mobilernas intraprenör – Åke Lundqvist 135 Omvandlingarnas riskkapitalist – Gustaf Douglas 136 Bilsäkerhetsmannen – Gunnar Bark 136 Optionernas företagare – Olof Stenhammar 137 Miljardär på utbildning – Bertil Hult 138 Sjöfartskrisens frifräsare – Christer Ericsson 139 Monopolens utmanare – Jan Stenbeck 140 Kunskapsföretagarna – Thord Wilkne och Hans Mellström 141 Artistentreprenörer – axplock 143

Modern och dynamisk bransch 143 Författare i den nya mediaeran – Carl Jonas Love Almqvist, Emilie Flygare-Carlén, Viktor Rydberg 144 Guld i strupen – Jenny Lind, Christina Nilsson 145 Kompromisslös författare – August Strindberg 145 Målare med marknader – Bruno Liljefors, Anders Zorn, Carl Larsson 145 Ny teknik och nya artister – Wilhelm Peterson-Berger, Hugo Alfvén, Wilhelm Stenhammar, Selma Lagerlöf, Edvard Persson, Evert Taube, Calle Jularbo, Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist, Eyvind Johnson, Harry Martinson 146 Filmens megastjärnor – Greta Garbo, Ingrid Bergman 148 Världens bästa Astrid – Astrid Lindgren 148 Firade operastjärnor – Jussi Björling, Birgit Nilsson, Nina Stemme, Peter Mattei 148 Stora filmskapare – Ingmar Bergman, Jan Troell, Lasse Hallström 149 Mångsidiga underhållare – Povel Ramel, Hasse Alfredson, Tage Danielsson 149 Första ungdomsidolen – Alice Babs 150 Författare av spänning – Maj Sjöwall och Per Wahlöö, Jan Guillou, Henning Mankell, Stieg Larsson 150 Svensk pop på export – Benny Andersson, Björn Ulvaeus, Anni-Frid Lyngstad, Agneta Fältskog, Martin Sandberg (Max Martin), Jörgen Elofsson, Jonas Åkerlund, Robyn 151 Sportens artister – Björn Borg, Lennart "Nacka" Skoglund, Sven "Tumba" Johansson, Ingemar Johansson, Zlatan Ibrahimovic 152

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 9

11-03-18 13.39.50

1993– Den globala kapitalismen 153

Snabbt växande ekonomier 154 Krympande ekonomier 155 Industriell renässans för Sverige 156 Ökat utländskt ägande 157 Flest anställda i Sverige år 2008 159 Kvinnorna erövrade chefsjobb 159 Hur ser en innovativ region ut? 161

God innovationspolitik 161 Innovationskedjan 162 Det globala entreprenörskapet 165

Äventyrsentreprenören – Adolf Lundin 166 Byggarbröderna – Erik och Mats Paulsson 166 Skönhetsoperatören – Bengt Ågerup 167 PR-man och utbildare – Per Magnus (Peje) Emilsson 168 Finansanalytikern Patrik Brummer 169 Riskkapitalisten – Björn Savén 169 Verkstadsföretagaren – Stig Engström 170 Modeentreprenören – Filippa Knutsson 171 IT-miljardärer – Niklas Zennström, Martin Lorentzon, Daniel Ek 172 Entreprenöriella misslyckanden – axplock 174

Fiaskot Göta kanal 174 Katastrofer på järnväg 175 Misslyckad vagnsproduktion 175 Utslagna elektriska konkurrenter 176 Separator ”wannabes” 176 Personbilarnas lycksökare 176 Fenomenet emissionsbolag 177 SKF:s kopiatörer 177 TV:ns tillverkare 177 Den olycksaliga datasatsningen 178 Finansmän som kraschade 178 Och så kom IT-bubblan 179 Den senaste finanskrisens offer 180

Frågor och slutsatser om entreprenörer i Sverige 183 Sakregister 191

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 10

11-03-18 13.39.50

Förord Varför växer en del länders ekonomier snabbare än andra? En viktig förklaring är att de har fler växande företag – organisationer som hela tiden anställer nya med­ arbetare i sin ambition att bli större. Oftast handlar det om relativt unga företag eftersom expansion är riskabel. Äldre företag riskerar inte gärna det som redan uppnåtts utan väljer hellre att effektivisera och strukturera om befintlig verksamhet och köpa upp mindre konkurrenter. De strävar efter att uträtta mer med färre anställda. Unga företag har däremot inget val. Enda vägen framåt är att ta in fler medarbetare och försöka erövra nya kunder.

Båda delarna behövs. Utan storföretagens produktivitetsansträngningar skulle inte ekonomin bli effektivare, och utan de nya företagens expansion skulle ekonomin lätt börja stagnera.

De unga växande företagen kallas ofta entreprenöriella och deras ledare entreprenörer. Med entreprenörer menas här företagare som bygger nya växande före­tag eller sätter fart på små företag som tidigare inte gjort mycket väsen av sig. Utan den sortens förändringsinsatser stagnerar lätt utvecklingen.

Den här boken om svensk historia är skriven ur dessa entreprenörers perspektiv. Vad har entreprenörerna betytt för utvecklingen och vilken sorts nya företag har kännetecknat varje period? Även de större företagen skymtar i bakgrunden.

Det är drygt 160 år sedan Sverige släppte företagandet fritt genom att införa en ny aktiebolagslag. En ganska liten grupp svenska liberaler började efter utländsk förebild förändra en u-landsekonomi, låt vara att befolkningen hade relativt god läskunnighet och ett jordbruk på uppåtgående. Tusentals entreprenörer fick rätt att bilda aktiebolag inom vilket område de ville. Förändringarna kom i olika steg över flera decennier, men resultatet visade sig ändå extremt snabbt. Mellan 1848 och 1907 mer än fyrfaldigades svensk ekonomi i storlek. Sådana språng i levnadsstandard hade tidigare tagit tusen år!

Tusentals nya företag hade fått sätta fart på utvecklingen.

Framme vid det sena 1920-talet tillhörde Sverige redan de moderna industriländerna och hade till slut utvecklat ungefär de institutioner som vi har i dag, fria val med rösträtt, en rik flora av företag och ett rättsväsende som strävade efter att behandla alla lika. Resultatet var fortfarande spektakulärt, eftersom produktionen hunnit bli nära tre gånger större än 1907, hela 2,5 gånger mer att röra sig med för fler svenskar. Företag som tidigare haft hundratals anställda hade nu tusentals och nya företag startades hela tiden. Det spännande var att både stora och små företag fortfarande växte.

Framme vid 1976 hade svensk produktion växt fyrfalt (!) från 1930 och svenskarna fått ytterligare tre gånger så mycket att fördela mellan sig. Återuppbyggnaden

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 11

11-03-18 13.39.50

efter kriget gav Sverige 23 år i följd med produktionsförbättring! Då var det lätt att driva företag. Varför bekymra sig om det nya när det gamla gick så bra?

Sedan kom en baksmälla delvis beroende på kärvare utveckling i världen, delvis beroende på hur svenska regeringar mötte de sämre tiderna. Sverige vandrade, efter inflation och finanskris, en mödosam väg tillbaka. Storföretagen drog ner på verksamheten i Sverige och få nya företag kom i deras ställe. Under drygt 30 år därefter har produktionen bara fördubblats och svenskarna har fått 80 procent mer att röra sig med. Utvecklingen har alltså varit sämre än tidigare. Svensken ligger inte längre i världstoppen.

Dessa svårigheter hindrar inte att entreprenörskapet har kommit tillbaka i svensk ekonomi och att utsikterna, internationella finanskriser till trots, ser bättre ut än på länge. Viktigast är att vi svenskar numera erkänner den roll entreprenörskap och företag har i utvecklingen av levnadsstandard.

I den här boken försöker jag förklara de olika stegen i företagande som Sverige tog för att bygga en modern välfärdsekonomi. Det gäller inte bara att förstå svensk ekonomi bättre utan att också förstå den historiska process som i vår tid omvandlar många andra länder i världen. Den kris som världsekonomin nyss har varit inne i understryker snarast detta. Näringslivet utvecklas i en miljö där optimism och pessimism avlöser varandra. Allt blir inte rätt, utan det handlar om att ständigt mönstra ut de mindre lyckade projekten och ständigt söka nya och mer hållbara.

Vid sidan av berättelsen presenteras entreprenörer, företagare och företagsledare från varje tidsepok. Även om ett omfattande sökarbete har lagts ner blir presentationerna lätt ofullständiga eller orättvisa. Att välja ett hundratal bland tusentals kandidater blir förstås subjektivt. Men tanken är också att levnadshistorier och exempel av den här sorten ska öka förståelsen för den ständiga omvandlingen och företagarens situation.

I avsnitten som kallas Axplock har översikter och uppräkningar kompletterats av annat som kan vara intressant, entreprenörer som har misslyckats till exempel. Jag berättar även om entreprenörer som är kvinnor, invandrare eller artister.

Efter varje kapitel finns arbetsuppgifter som ska stimulera till eftertanke. Och i slutet försöker jag besvara hur du själv skulle kunna bli företagare.

Till sist vill jag tacka, förutom förläggaren på Liber Per-Olof Bergsten som enträget övertalade mig att skriva boken, två andra personer som har betytt mycket för bokens utformning. Alexander Husebye är entreprenören på Centrum för Näringslivshistoria som generöst har bidragit med unika bilder och CD-skiva. Calle Magnell är den entreprenörielle och kreative mediaman som genomfört filmprojektet ”När Sverige blev rikt”, med mig som oerfaren programledare. Den i mitt tycke spännande filmen, som skildrar de hundra första åren av entreprenörshistoria, medföljer den här boken tack vare hans generositet. Det är jag särskilt glad över.

Ronald Fagerfjäll

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 12

11-03-18 13.39.51

1848–1907

Den stora grundarepoken

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 13

11-03-18 13.39.52

D

et hände något märkligt med svensk levnadsstandard under andra hälften av 1800-talet. Tidigare hade århundradena passerat utan radikala förändringar. Skogar hade bränts ner och ny jordbruksmark hade brutits med stor möda. Gärdsgårdar och stenrösen vittnar om slitet. Uppfinningar som plogen och hästens krage av trä hade effektiviserat arbetet. Nya grödor hade kommit från Amerikas indianer, i Sverige främst potatisen. Befolkningen ökade, men människor fick det inte särskilt mycket bättre.

Men mellan 1848 och 1907 kom svensk produktion att bli fyra gånger större i storlek. Trots att antalet svenskar ökade med mer än 50 procent fick de genomsnittligt nära tre gånger mer att röra sig med. Sådana lyft i levnadsstandard hade ingen tidigare sett!

Politiken förändrades Det som inträffade var att Sverige började surfa på den företagarvåg som redan hade förändrat Storbritannien. Det fanns redan ett recept att kopiera. Liberala politiker försökte öppna för företagsgrundare i ekonomin. Tidigare reglerades ekonomin av ett skråväsende som försökte hålla ner antalet företag.

Några lovande industriföretag fanns visserligen redan, men det var nu som Sverige fick en ny fabriks- och hantverksförordning och antog en aktiebolagslag. Många fler skulle få starta verksamheter utan att söka tillstånd från dem som redan var inne i branschen. Människor skulle få satsa utan att riskera mer än ett bestämt kapital.

Tidigare dominerade jordbruket, den gamla modernäringen, helt. Produktionen i landet svängde så kraftigt med skördarna och klimatet att det var svårt att urskilja de gradvisa förbättringarna. Den nya industrin började lyfta människorna ur ”den svenska fattigdomen”. Men även det dominerande jordbruket fick en ny utvecklingskraft. Storbritannien, till exempel, hade öppnat gränserna för att köpa havre till alla sina hästar i stadstrafiken.

Det är inte svårt att hitta exempel på nya aktiviteter och företagare. En del verkstäder, till exempel Bolinder samt Nydqvist & Holm, hade just kommit igång med tillverkning av diverse metallprodukter, från spisar till jordbruksredskap. Den svenska nyutvecklade säkerhetständstickan började sitt segertåg, från Småland ut i världen. I Norrland byggdes den första ångsågen i Tunadal då göteborgska affärsmän försökte komma över trävaror för de utlandsmarknader som just öppOriginaletiketten från Jönköpings Tändnats. I Norrköping planerade judiska affärssticksfabrik med devisen ”Tända endast mot män ett stort bomullsväveri. I Stockholm lådans plån”. Termer som "Made in Swelyckades en grupp intresserade starta Stockden", Säkerhets-Tändstickor och Jönköping var begrepp som borgade för kvalitet. holms Enskilda Bank. Det fanns många fler.

14

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 14

11-03-18 13.39.52

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

Vid mitten av 1800-talet försörjde sig 80 procent av svenskarna på primitivt jordbruk.

Från en låg nivå Aktivitetsökningen kom från en låg nivå. Man kan likna den tidens Sverige vid ett av världens mest efterblivna utvecklingsländer i dag. Av de 3,3 miljoner männi­skor som bodde i landet försörjde sig 8 personer av 10 på primitivt jordbruk.

De enda maskiner som år 1848 betydde något för ekonomin var väder- och vattenkvarnar. De utvecklade ungefär en femtedel av effekten i hela ekonomin. De flera miljoner svenskar som arbetade med sina muskler för att odla och hålla boskap hade hjälp av 400 000 hästar och 280 000 oxar för att utveckla resten av kraften.

Men fanns det inte ångmaskiner? Jo, de hade använts i flera decennier men var ännu så få att deras bidrag knappt var mätbart, någon procent eller så.

Ett annat sätt att beskriva nivån på den här tiden är att jämföra den med dagens produktionsstatistik. De volymer som nationalekonomer räknat fram i efterhand visar att vi svenskar i dag producerar drygt 80 gånger mer än 1848 och att vi med tanke på hur många vi blivit jobbar närmare trettio gånger effektivare än för 160 år sedan. En mindre stad, som Ystad eller Falkenberg, producerar alltså i dag lika mycket som hela Sverige gjorde då.

Jämförelsetal av den sorten kan räknas fram med förvånansvärt stor exakthet, men de fångar ändå bara några aspekter av den förändring som skett. Somliga människor som sätter mer värde på det liv som levdes förr – nära naturen – kan hävda att skillnaden är betydligt mindre, medan andra menar att det snarare rör sig om ännu större skillnader än vad produktionsstatistiken kan visa.

15

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 15

11-03-18 13.39.53

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

Mycket av det som läsaren av den här boken värderar högt i dag, som hygien, möjlighet till långt liv, fysisk bekvämlighet, välsmakande och näringsriktiga måltider, ekonomisk trygghet, geografisk rörlighet och rik underhållning fanns ju inte på 1840-talet, inte ens för de allra rikaste.

En stad av smuts och mörker För att förstå hur huvudstaden Stockholm såg ut får man befolka en tätort av Ystads storlek med fattiga hantverkare och köpmän. Tänk er ett gytter av mindre hus, helt utan bekvämligheter och sanitetsanordningar men med desto fler råttor, möss och löss! Städernas befolkningar drabbades på den tiden hårt av olika epidemier. Föreställ er en stad med kalla dragiga bostäder och nästan utan ljus på gatorna i vintermörkret.

Men det var ändå på landet de flesta levde. Låt oss försöka göra en tidsresa dit för att bättre förstå det ekonomiska utgångsläge, var­ ifrån den svenska moderna entreprenörshistorien startar. Om vi en senvinterdag på 1840-talet kunde landa på gårdsplanen hos en vanlig bondfamilj skulle vi förundras över hur grått och oansenligt allt tedde sig för våra ögon. De små timrade husen var omålade och hade mycket små fönster. Målarfärg var för dyr och användes bara av de rika. Vägarna var inte stort mer än uppkörda lerstigar, eftersom det inte fanns något behov av bredare vägar.

Människorna var småväxta, seniga och klädda i grova filtaktiga grå yllekläder.

Barnen såg magra och bleka ut, dåligt rustade för klimatet. De äldre människorna hade krökta ryggar, var tandlösa och tidigt åldrade. Knapp och ensidig kost i kombination med hårt kroppsarbete hämmade inte bara kroppens tillväxt utan kunde även försämra hjärnans utveckling. Att alkohol serverades till flertalet måltider gjorde inte saken bättre.

Vi skulle reagera på stanken av ingrodd svett och ladugård kring alla vi mötte, över den dåliga hygienen överallt. Att tvätta sig och byta kläder var något man gjorde sällan. Vatten fick bäras från brunnen och värmas upp över eld, ett omfattande projekt.

Produktionskapacitet för sommarhalvåret I ladugården skulle vi i halvmörkret se de magraste och minsta kor vi någonsin sett.

Under vintern överlevde husdjuren nätt och jämnt på torrt gräs och torra kvistar, för att sedan släppas ut och börja mjölkas när gräset växte grönt och frodigt igen.

Mjölken förvandlades till ost och salt smör som kunde lagras under vintern då korna inte mjölkade längre. Det gällde att hålla liv i så många kor som möjligt med det foder som kunde uppbringas för att det skulle finnas produktionskapacitet även nästa 16

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 16

11-03-18 13.39.53

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

sommarhalvår. Alla djur behövde var sitt ämbar vatten framburet varje dag under vintern. Ett evigt bärande av spannar upphängda i ett ok över axlarna.

För att komma in i det knuttimrade boningshuset skulle vi få huka oss genom den låga dörren. Det var som att passera en osynlig vägg av starka odörer från rök, matrester, kroppslukter och djur. I boningshuset samlades alla, människor såväl som höns och annan småboskap. Måltider åts i flygande fläng vid ett stort långbord utan särskild dukning. Tunt bröd som var knallhårt doppades i välling eller ölsoppa för att bli mjukt.

Det fanns inte någon färsk mat, utan allt kom från visthusbodar eller matkällare. Nästan allt skördades eller slaktades ju på hösten och fick hållas torrt, surt eller salt för att inte ruttna bort under året. Mot våra gommar skulle det mesta smaka antingen för salt eller för skämt.

Under vinterkvällarna trängdes alla kring elden, som gav den enda belysningen. Männen lagade redskap eller slöjdade och kvinnorna sysslade med tygtillverkning eller sydde kläder av ylle eller lin. Under sommarhalvåret gällde det att utnyttja ljuset fullt ut och samla så mycket i ladorna och bodarna som möjligt.

Detta är ingen nidskildring av ”den gamla goda tiden”. Tack vare svensk och utländsk forskning samt efterlämnade föremål, byggnader, brev och inskrivningslängder från till exempel militärtjänsten vet vi hur verkligheten såg ut vid den här tiden. Ändå levde människor alltså bättre än de gjort på 1700-talet.

Under mörka vinterkvällar var elden den enda belysningen.

Nya maskiner, växtförädling, konstgödsel och djur­avel skulle under senare delen av 1800-talet revolutionera villkoren på landsbygden. Till exempel ett så enkelt redskap som lien av stål gjorde att skörden kunde bärgas åtta gånger snabbare än med den primitiva skäran. Tidigare hade bönderna lagstiftningsvägen värnat om sin arbetskraft. Vuxna barn var helt enkelt tvungna att ta tjänst till låg ersättning. Men nu behövdes det snart inte längre lika många pigor och drängar. Detta trots att jordbruket började exportera produkter.

Att Storbritannien öppnade handeln för trävaror skapade en boom längs Norrlandskusten, där många hundra nya sågverk startades. Ditflyttade företagare drev en omfattande ny verksamhet från avverkning och flottning till sågning och transport. Norska företagare och tekniker spelade en viktig roll.

17

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 17

11-03-18 13.39.54

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

Barnen i Jönköpings Tändsticksfabrik hade samma uppgifter som de vuxna, men bara en tredjedel i lön. De arbetade 10 timmar om dagen, sex dagar i veckan. År 1860 utgjorde barnen över hälften av arbetsstyrkan.

Följden blev att människor kunde börja lämna landsbygden och flytta in till samhällen och städer för att arbeta i de nya industriföretagen. Det var den process som kallades industrialisering. Unga människor flyttade till arbeten i tråkiga industriorter, styrda av maskinerna, sommar som vinter. Att barnarbete på natten förbjöds i Sverige 1852 säger något om de hårda villkoren. Men livet på landet var ännu kargare.

Jordbruket släppte sina arbetare Förändringen kunde bara komma successivt. År 1870, drygt 20 år efter den start som boken valt, hade Sverige ännu bara fått 90 000 nya industriarbetare, några fler än antalet hantverkare. Därefter snabbades takten upp. Bolagsbildningen, som gått långsamt till en början, satte fart. Cirka 500 nya aktiebolag bildades på fem år 1867–1871. Fram mot sekelskiftet fanns det redan hundratals företag med närmare tusen anställda vardera. Det var från dessa expanderande företag som en stor

18

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 18

11-03-18 13.39.57

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

del av den nya tillväxten kom. Företagens nya anställda fick löner och spenderade sina pengar på livsmedelsmarknader. De behövde nya bostäder som uppfördes av nya byggföretag. Aktiviteten spred sig över hela ekonomin.

I flera olika steg fick svenskarna större rätt att starta verksamheter, först år 1848 och sedan ytterligare uppluckringar år 1864. Det stela skråväsendet, som brukade reglera hantverket i detalj, gick i graven. Med den nya aktiebolagsformen kunde människor gå in i större riskfyllda projekt med ett visst bestämt kapital och riskerade inte att förlora mer eller rentav hamna i fängelse om affärerna gick dåligt. Tidigare kunde man bara bli rik genom att skaffa mark eller gå ut i krig. Nu kunde man skapa överskott genom att tillverka och sälja saker rationellt.

Men det är viktigt att komma ihåg att impulserna till förändring kom utifrån, huvudsakligen från Storbritannien som låg långt före i utvecklingen. Varenda textilmaskin eller ångmaskin i det dynamiska Västergötland kom med en eller flera brittiska installatörer och instruktörer som förfasade sig över okunnigheten de mötte.

Den svenska industrins gudfäder var tidigare, när Göta kanal-projektet satte igång omkring 1810, britter som Samuel Owen, Thomas Telford och Daniel Fraser. De tränade hundratals svenska yrkesarbetare som ständigt värvades till andra företag när de började kunna hantera fil, tång och måttsticka.

Den gamla svenska bruksindustrin fick räddas, inte bara en utan flera gånger, först av två handelsfamiljer från Göteborg, Waern och Ekman som hämtade hem brittiska smält- och valstekniker när svenskarna höll på att konkurreras ut på 1820-talet, och därefter av två svenska handelsmän från Gävle och London, Göransson och Kleman, som införde Bessemerblåsningen på 1860-talet under en ny kris. Även om det i båda fallen fanns egna tekniska förbättringar med i bilden Efter att ha sett ett brinnande stearinljus i London handlade det om anpassning till star1837, startade Lars Johan Hierta 1839 Liljeholmens kare utländsk konkurrens.

Stearinfabrik. De nya stearinljusen blev snart en Så blev det i alla de nya industrisuccé, men den höga prisnivån gjorde dem exkluerna. Svenskar med företagaranda siva. En fabrik byggdes vid Danvikstull i Stockholm gjorde visserligen finurliga tekniska för– här ses fabriksområdet med arbetarbostäderna till höger. bättringar men grundidéerna kom utifrån, oftast från Storbritannien.

19

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 19

11-03-18 13.39.57

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

Bra utbildning Sverige hade från början ett relativt bra utbildningsväsende och större läskunnighet än någon annanstans i världen. En god kristen skulle kunna läsa Luthers katekes.

Och trots fattigdomen fanns det universitet och vetenskapsmän med internationellt rykte.

Svenska utbildningsanstalter började snart träna ingenjörer även för civilt bruk. Redan 1870 hade fler än 1 100 ingenjörer utexaminerats från Teknologiska Institutet i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Flera andra skolor deltog. Den första kursen för ”civilingenjörer” hölls på Mariebergs artilleriläroverk redan 1851. Det stora Göta kanal-projektet hade tidigare gett ekonomin en hel kader av teknikkunniga militärer (jfr s 174).

En ny generation svenska politiker lyckades på kort tid införa liberala ekonomiska idéer i ett land som tidigare präglats av det envälde som Gustav III genomfört i slutet av 1700talet och som den nya kungasläkten Bernadotte från Frankrike lyckats delvis behålla. Nu öppnades dörrarna, först för liberalare ekonomisk politik och därefter långsamt för demokrati. Tvåkammarriksdagen som avlöste ståndsriksdagen år 1866 hade snäva rösträttsbegränsningar, men den ledde Chalmers Tekniska Högskola har till en stabilitet i politiken som gynnade den nya företagarsitt ursprung i den "IndustrieSkole" som invigdes i Göteborg klassen.

1829 under namnet "Chalmersska Den verkliga demokratin med lika rösträtt för alla män Slöjdskolan". och kvinnor skulle däremot ta ytterligare drygt ett halvt sekel att genomföra! Arbetarna startade fackföreningar och började agera politiskt i kampen för bättre förhållanden. Även detta skulle ta lång tid.

I tvåkammarriksdagen böljade snart en strid mellan frihandelsvänner och protektionister där frihandelsvännerna höll stånd i flera decennier, vilket bäddade för en dynamisk utveckling.

En tekniskt fantastisk period Tekniskt kunde svenskarna knappast ha startat sitt förändringsarbete vid en bättre tidpunkt. Telegrafen var just introducerad i stora delar av världen och järnvägar byggdes på alla kontinenter.

I Sverige gick det snabbt när utvecklingen väl kommit igång. År 1854 öppnades telegrafförbindelse mellan Stockholm och Göteborg. Redan året därpå var hela systemet utbyggt och uppkopplat under Öresund till kontinenten.

Beslutet om stambanor för järnväg finansierade av staten togs år 1854 och en rad privata bolag startades för lokaltrafik. Västra Stambanan mellan Stockholm och

20

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 20

11-03-18 13.39.58

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

Göteborg invigdes 1862 och tre år senare var 12 000 man i färd med att bygga järnvägar för staten.

Telegrafen och järnvägen förändrade snabbt ekonomin. Det blev nödvändigt att införa samma tid i hela landet. Tidigare när det tog fyra dygn för ett meddelande att färdas per post från huvudstaden till Göteborg var det inte så anmärkningsvärt att klockor visade lite olika tider på olika orter.

Motor på släde utanför Bolinders verkstad på KungsEn ny sorts banker grundades, såholmen i Stockholm, där den är tillverkad. dana som telegraferade pengar i stället för att mödosamt och riskabelt flytta sedlar i sadelväskor mellan olika delar av landet. En del exportföretag började ta direktkontakt med sina kunder i stället för att sälja sina produkter till handelshus. På grund av detta gick till exempel den gamla framgångsrika firman Tottie & Arfwedson i konkurs 1867 i samband med en stor finansiell kris som började i London.

Ett tecken i tiden var grundandet av Dagens Nyheter år 1864, den första rikstäckande tidningen ämnad att fraktas på järnväg. Sverige krympte och ekonomin blev allt mer invecklad. Fler människor kunde ta kontakt med varandra och samarbeta på ett mångsidigare sätt.

När Västra Stambanan togs i bruk 1862 var det för första gången möjligt att på mindre än ett dygn ta sig mellan landets två största städer.

21

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 21

11-03-18 13.40.01

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

Revolution i verkstäderna En annan mäktig teknisk kraft var den nya verkstadstekniken. Fram till sekelskiftet framstod de flesta verkstäder som ett slags butiker där kunder kunde beställa olika specialgjorda maskiner och gjutgodsutrustningar. Den ena maskinen kunde likna den andra, men identiska blev dessa hantverksprodukter aldrig. Så var det hos allt större verkstadsföretag, som Bolinder, Munktell, Nydqvist & Holm, Atlas, Motala, Husqvarna och många andra.

Men standardiseringens teknik, som byggde på utbytbara delar, utvecklades vid olika vapenverkstäder i USA redan i mitten av 1800-talet och fördes till Sverige av tekniker vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna på 1870-talet.

Den nya verkstadstekniken byggde på olika nya specialmaskiner. Med fräsmaskinen kunde man framställa plana metallytor med inbördes räta vinklar mycket noggrannare än tidigare. Och med slipmaskinen kunde även ovana arbetare göra passningen mellan olika maskindelar exaktare än de gamla specialarbetarna klarat. Mätverktygen kalibrerades så småningom med hjälp av en svensk uppfinning, Johanssons måttsats. Till den nya tekniken hörde också revolversvarven med svarvstålen på ett roterbart huvud. Antalet tidsödande byten minskade. Ökad precision och snabbhet möjliggjorde steg för steg ”de utStandardiseringen i verkstäderna underbytbara delarnas teknik” med en helt annan slagkraft. lättades med den johanssonska kombiSnart kunde produkter masstillverkas på löpande band i nationsmåttsatsen, patenterad av Carl jättelika hallar. Till den utvecklingen bidrog också elektriEdvard Johansson 1904. citeten som gjorde att varje arbetsstation kunde utnyttja en egen liten motor. Detta skedde efter sekelskiftet.

Man kan nog säga att människan också blev utbytbar. Snabbutbildade nykomlingar kunde sättas in på specialiserade och monotona arbetsmoment. Specialarbetaren förlorade något av sin yrkesstolthet.

Svagström användes redan i telegrafen, och på 1870-talet presenterades den nya amerikanska telefonen. Genombrottet för elektricitet som kraftkälla kom mot slutet av 1880-talet när växelström introducerades av en rad olika företag, där­ibland Allmänna Svenska Elektriska AB (senare Asea). Tämjandet av vattenkraften förändrade ekonomin. Ångmaskinen hade utvecklats redan på 1700-talet i England, men den var tung och ganska ineffektiv. I ångfartyg behövdes så stora utrymmen för maskinen och bränslet att allt snabbare och större segelfartyg kunde göra långväga fraktarbete effektivare. Det pågick därför fortfarande en hundraårig kamp mellan smäckra överriggade segelfartyg och ”tekokarna”, som ångfartygen kallades. Evert Taube speglar detta i sina sjömansvisor (se s 147).

22

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 22

11-03-18 13.40.02

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

Elektriciteten från vattenkraften skulle slå ut ångmaskinerna i fabrikerna och i järnvägslokomotiven. De nya dieselmotorerna från Tyskland skulle successivt ta över fartyg och tyngre fordon. De lättare bensinmotorerna skulle öppna för personbilar och motorcyklar.

Vid det laget hade fokus redan flyttats från Storbritannien till USA för unga svenska tekniker. Om britterna var skickligast på att dela upp handarbete på ett effektivt sätt, blev det stora landet i väster med sin lågutbildade invandrade arbetsSex män arbetar vid båtpropeller. 1900-talets början. kraft mästare på att utveckla maskiner som gjorde arbete till enkla rutinuppgifter.

Svenska tekniker var inte längre tröga lärjungar utan snarare de mest ivriga.

Horder av tekniskt eller kommersiellt utbildade svenskar drog till USA för att lära sig mer.

Cykelns stora betydelse Men dessförinnan kom en fransk ”fulländad uppfinning”, vars betydelse ofta underskattas. Michauds pedalcykel, som demonstrerades år 1867, var ett ovanligt kraftfullt redskap för modernisering av ekonomin, särskilt när den fick frihjul så att den kunde rulla oberoende av pedalerna när det bar nedåt. Inom kort byggdes cykelfabriker och snart sagt varenda vuxen svensk kunde börja trampa i allt längre slingor kring sina hembyar. Människor kunde röra sig inom en betydligt större yta. Det skulle öppna för nyheter som nykterhetsloge, idrottsplats, dansbana, lanthandel, Folkets Hus och mycket annat. Den lokala världen och marknaden växte.

Förändringar alltså, vart än man såg: politiska, ekonomiska och tekniska. Det finns stor anledning att döpa perioden från 1848 fram till ungefär 1907 till grundarepoken.

Nya företagare fick möjligheter att starta verksamheter på en rad områden som öppnade sig. Det är dags att presentera en rad av dem. Men först ska vi titta närmare på hur den Damcykel från Svenska Cykeldepoten (senare Svenska Cykelfabriken Monark) i Varberg, 1910. nya ekonomin lokaliserades.

23

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 23

11-03-18 13.40.04

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

De nya företagens geografi

V

arför ligger industrier där de ligger? Varför är entreprenörskap och företagande vanligare i vissa områden?

Svaren på frågorna hänger ofta samman med mönster som är betydligt äldre än det vi kallar industrialismen.

De flesta städer som finns i dag är grundade på medeltiden, långt före de moderna fabrikerna. De grundades oftast som marknadsplatser i anslutning till farbara vattendrag, gärna en bit in i landet så att de inte lika lätt kunde attackeras av fientliga fartyg. Ganska beskedliga små floder och åar, som Nissan i Västsverige eller Kolbäcksån i Mellansverige, gav upphov till näringsgeografiska regioner med handel och samfärdsel. Till vattendragens betydelse bidrog också de vattenkvarnar och stånghammare som kunde anläggas vid fall och forsar. Ortsnamn som Hammarby och Viskafors vittnar om detta.

De nya fabrikörerna på 1800-talet anslöt till de system som redan fanns. De sökte sig till orter och områden med fler människor och bättre kommunikationer.

Etableringsmönstret från forna tider konserverades eller till och med förstärktes.

Där de nya arbetsplatserna hamnade blev det resurser för vägar och annan samhällsservice. Ännu fler sökte sig dit.

Att småländska Gnosjö eller Västerås i Mälardalen fortfarande i dag har en extremt stor andel av sina invånare verksamma i industribranscherna har alltså långa historiska rötter. En del av de nya industriföretagen behövde emellertid närhet till råvara. Gruvföretag etablerades i Norrbotten vid fyndigheterna, medan skogsföre-

Utbyggnaden av järnvägen skapade nya stationssamhällen längs järnvägslinjerna.

24

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 24

11-03-18 13.40.05

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

tagen hamnade i Norrlands glesbebyggda älvdalar, dit de kunde få skogsråvaran flottad på vattendragen.

Den statliga utbyggnaden av järnvägen mot slutet av 1800-talet bröt delvis det etablerade mönstret. Av decentraliseringsskäl och militära skäl valde politikerna nämligen att dra järnvägslinjerna vid sidan om flera av den tidens huvudorter.

Till exempel järnvägen från Stockholm till Malmö drogs över det småländska höglandet och stimulerade orter som Tranås, Nässjö, Sävsjö, Alvesta och Älmhult.

Flera av Sveriges dåvarande största städer, som Västervik, Kalmar och Karlskrona, hamnade däremot utanför de nya transportlederna.

I Norrland drogs Inlandsbanan en bit in i landet av militära skäl. Nya stationssamhällen blev Ljusdal, Bräcke, Sollefteå, Vännäs, Jörn, Älvsbyn och Boden.

Sträckan Stockholm–Göteborg gav nya knutpunkter som Katrineholm, Hallsberg, Laxå, Skövde och Herrljunga.

Det krävdes att stationssamhällen låg med jämna mellanrum för att tågen skulle kunna förses med bränsle, kol och vatten. Det behövdes också passagerare längs linjerna. En ny generation företagare lokaliserade därför strax före sekelskiftet sin tillverkning i de nya gynnade orStationen i Sveg längs Inlandsbanan. terna.

Järnvägssträckan Stockholm–Göteborg gav nya knutpunkter, som Katrineholm.

25

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 25

11-03-18 13.40.08

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

Några av 1800-talets entreprenörer

D

et var fortfarande grosshandlarnas tid i slutet av 1800-talet, även om den nya telegrafen hade öppnat för direktkontakter mellan tillverkare och användare. Stora ekonomiska resurser hade samlats i handelsledet. Det talades, till exempel, om ”grosshandlarvillor” när nya sommarhus byggdes längs kusterna. Men en rad tekniker hade startat tillverkningar och etablerat sig bland de förmögnaste familjerna. Jämfört med sina arbetare lyfte de nya företagarna fabulösa löner och utdelningar, och skatterna var knappt märkbara. Inte undra på att många unga män från företagarmiljöer drömde om att starta eget.

Varifrån kom de och vart tog de vägen? Eftersom det fanns möjligheter snart sagt överallt, är det inte så stor mening med att dela upp dem i branscher. I denna bok omtalas några av periodens många grundare i den ordning som de har fötts. De speglar den breda förändringen i svenskt samhälle. Att alla är män beror på att så få kvinnor fick chansen. Ogifta kvinnor hade inte ens fått bli myndiga förrän helt nyligen (1884; gifta kvinnor blev myndiga först 1921).

Fattiga arbetarsöner och bondsöner fick längre fram stora framgångar trots alla ekonomiska och utbildningsmässiga nackdelar som de fick brottas med. Förklaringen är nog att överklassen var konservativ. Adelsmännen var vana att ha förtur till de gynnade positionerna – varför syssla med något så vardagligt och praktiskt som industri? Inte heller storbönderna hade mycket till övers för det nya. En och annan hantverkarson höll sig nog också misstänksamt kvar vid det gamla.

Att invandrare spelade en stor roll berodde däremot på att de ofta var bättre rustade. De hade kommit till utvecklingsekonomin Sverige för att pröva lyckan. Den processen hade börjat långt tidigare med tyskar i Stockholm, belgare (valloner) i Bergslagen samt holländare och skottar i Göteborg. Särskilt betydelsefulla under det sena 1800-talet blev de judiska invandrarna, eftersom de hade ett stort internationellt nätverk för handel och finanser via sina trosfränder, se vidare s 69 och 97.

I förändringstider är det påfallande ofta som helt nya grupper tar över. De har lättare att ta risker eftersom de inte har något att förlora.

I början var det välutbildade ämbetsmannasöner som dominerade bland grundarna, senare vågade även andra.

Liljeholmens Stearinfabriks Med avsikt har entreprenörer som expanderade snabbt och utställningslokal vid Stockanställde många valts, eftersom det var de som drev tillväxten holmsutställningen 1897 i form under den här epoken. av ett gigantiskt stearinljus.

26

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 26

11-03-18 13.40.09

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

Den moderna pressens grundare Lars Johan Hierta föddes 1801 i Uppsala i ett akademikerhem med upplysningsidéer. Han studerade både klassiska språk och naturvetenskap innan han anställdes i Bergskollegium. Vid 1823 års riksdag var han kanslist eftersom han lärt sig stenografi, och där väcktes intresset för politik. Det blev nya inhopp vid nästa riksdag 1828–1830, då han började ge ut en riksdagstidning och inköpte en tryckpress. Den s k julirevolutionen i Frankrike ökade intresset för liberalism i Sverige och Hierta började ge ut tidningen Aftonbladet, en ny sorts tidning med liberalt sinnade ledare och lättläst material. Tidningen fick många kända medarbetare, men det var den här publicisten som präglade det mesta och skötte allt, från redigeringen till tryckpressen. Tidningen, som nådde 3 000 i upplaga, lyckades överleva 14 indragningar. Hierta sålde Aftonbladet efter skandalen med författaren Carl Jonas Love Almqvist, se vidare s 144.

Redan 1839 grundade Hierta också Liljeholmens Stearinfabrik och blev sedan verksam i en rad andra affärsprojekt. Han dog som en förmögen man 1872 efter ett liv i politikens och affärernas centrum.

Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta, som gav ut tidningen till 1851 och gjorde den till landets största.

Startade sågverksexpansionen James Dickson föddes 1810 som son till den

skotskfödde företagaren Robert Dickson i Göteborg. Han fick utbildning i Skottland och England innan han blev bokhållare i familjeföretaget, som länge drivit en trävaruverksamhet i Värmland och Norge som ett led i firmans internationella handel. Det blev James Dickson som öppnade trävaruverksamheten i Norrland mot världen och drev den så expansivt att man talade om rovdrift och ”baggböleri”(olovlig avverkning på kronoskog) efter sågverket i Bagg-

James Dickson öppnade trävaruverksamheten i Norrland mot världen.

27

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 27

11-03-18 13.40.10

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

böle utanför Umeå. Han dömdes 1849 till böter för att ha avverkat på kronans mark och utträdde ur firman. Han donerade senare delar av sin förmögenhet.

Andra grundare, bland annat familjen Kempe från den tidigare svenska besittningen i tyska Pommern, drev den stora exploateringen av Norrlandsskogarna vidare efter det att Storbritannien öppnat gränserna till sitt imperium. I snart sagt alla älvdalar anlades sågverk och lastningshamnar.

Den främste verkstadsledaren

Bröderna Bolinder – Jean, Carl Gerhard och Anton – vid verkstadens första svarv, dragen av en arbetare. Kungsholmen i Stockholm 1840–1850.

Annons runt sekelskiftet 1900.

Jean Bolinder föddes 1813 som son till en präst. Johan, som han hette från början, utbildades som elev hos ett bergsråd (ledamot av Bergskollegium), arbetade vid Kungliga Myntet (Sveriges myntverk) och konstruerade maskiner vid sidan av detta. Efter en studieresa till Skottland och England startade han och den yngre brodern Carl Gerhard en mekanisk verkstad som fick bära deras namn. Detta blev en av landets ledande verkstäder, som Jean Bolinder drev med stor energi. Fabrikerna i Bolinders levererade bland annat de flesta sågverken i Norden, en stor del av gjutjärnsspisarna, kokkärlen, kaminerna, ångmaskinerna och mycket annat.

Jordbruket var också en stor kund åt den första generationens verkstäder. Företaget växte till över 1 000 anställda. Jean Bolinder dog 1899. Under sonens ledning fick företaget sedan en ny expansionsperiod med tändkulemotorn som förändrade den svenska kustfarten. Bolinders kom i problem under 1920-talet och slogs samman med Munktell till det BM som sedan införlivades i Volvo.

En av bomullsfabrikanterna Otto Engelke föddes 1815 och var son till en tullfiskal. Han kom från Västkusten

till Norrköping som 16-årigt biträde i en speceriaffär. Efter anställning hos en klädfabrikant blev han vid 38 års ålder disponent hos nybildade Norrköpings Bomullsväfveri år 1853. Närmare 250 vävstolar beställdes från England och ett spinneri 28

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 28

11-03-18 13.40.14

1848–19 07

öppnades senare. Det var bomullsvävens genombrottstid i Sverige med importerad råvara.

Fabriker startades i de textilområden som tidigare använt ull och linne som råvara. Verksamheten utvecklades under Engelkes tid, och brorsonen Daniel kunde sedan efter 1874 tredubbla produktionen och introducera det kända varumärket Tuppen för högklassig lakansväv. Företaget hade cirka 1 000 anställda en bit in på det nya seklet.

D en st o r a g r unda r e p o ken

Verksamheten vid Norrköpings Bomullsväfveri utvecklades under Otto Engelkes tid där.

Den förste moderne bankmannen André Oscar Wallenberg, född 1816, var biskopsson. Hans äventyrliga läggning

ledde honom in i det nya. Redan i tonåren gav han sig hemifrån och tog hyra till sjöss. Vid hemkomsten valde ynglingen sjömilitär utbildning som var avslutad när han var 21 år gammal.

I väntan på kommendering blev han vanlig sjöman, hamnsjåare och sjöbefäl i en rad olika länder innan han nio år senare återvände med nya erfarenheter och språkkunskaper. Första befälet i Sverige blev på nya stora fartyget Göta Kanal, som dessutom råkade vara landets första propellerdrivna fartyg.

Stockholms Enskilda Bank, grundad av André Oscar Wallenberg, firar 50-årsjubileum 1906.

29

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 29

11-03-18 13.40.16

1848–19 07

D en st o r a g r unda r e p o ken

År 1850 kom en kommendering till Sundsvall, en stad som börjat blomstra på grund av den internationellt öppnade trävaruhandeln. Redan året därpå lämnade den 35-årige Wallenberg det militära och etablerade sig som affärsman i staden, vilket underlättades av de nya näringsreglerna. Med ett klart liberalt program representerade han Sundsvalls borgare i riksdagen från 1853.

Han blev inte bara den förste moderne svenske bankmannen utan också anfader i landets mäktigaste finansdynasti. Stockholms Enskilda Bank, som han grundade 1856 efter skotsk modell, gick till en början strålande. År 1879 kom dock en kris som nästan stjälpte banken och som förvandlade honom och hans arvingar till försiktigare företagare. Wallenbergfamiljen spelar fortfarande en stor roll i Sveriges bank- och storföretagsvärld. Se vidare s 120.

Växlade på järnvägen Antenor Nydqvist, född 1817 och son till en distriktsläkare, får också representera

alla de tidiga industrialister som fick sitt största genombrott mot slutet av seklet.

Det gällde även samtida verkstadsföretagare som Theofron Munktell och nämnde Jean Bolinder.

Nydqvist utexaminerades från Teknologiska Institutet redan 1833. Efter praktik vid ett spinneri gjorde han studieresor till Tyskland, Österrike, Schweiz och Frankrike. Tillsammans med två kompanjoner startade han en mekanisk verkstad i Trollhättan för att bygga vattenturbiner, sedermera Nydqvist & Holm AB. Fabriken låg vid nya Trollhätte kanal. År 1866, då företaget hade ett 50-tal anställda, var Nydqvist kvar som ensam ägare. Företaget levererade sitt första lokomotiv och en ny expansionsfas började i järnvägseran. År 1905 hade antalet anställda växt till över 1 000 och detta var alltså då ett av landets största industriföretag.

Grundaren blev kvar ända till 1914, då han dog 97 år gammal. Sonen Herman, som var chef för företaget, drev det vidare och tog hem en jättelik Rysslandsorder som medverkade till att företaget kom i kris. Efter olika ägarturer, där Handelsbanken var inblandad, hamnade företaget först i Boforskoncernen och senare i Volvo.

Revolutionerade stålet Göran Fredrik Göransson föddes 1819 och var son till en grosshandlare i Gävle.

Han fick så kallat burskap (rätt att bedriva verksamhet) som grosshandlare redan 1840, det var ju fortfarande skråväsendets tid. Denne Göransson stiftade en rad företag, bland annat Korsnäs sågverk. Men den intressantaste bedriften blev ett modernt stålverk i Sandviken, som han anlade så sent som 1862 efter det att han fått den brittiska bessemermetoden att fungera för första gången. Då hade Göransson 30

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 30

11-03-18 13.40.16

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

fått sätta sitt grosshandlarföretag i konkurs. Även det andra företaget, Högbo Jernwerk, startat med brittiskt kapital, gick i konkurs men anläggningen i Sandviken kunde köpas ut.

Nästan omedelbart tog det nya Sandvikens Jernverk AB upp kampen med de största bruksföretagen om ledarpositionen i stålbranschen. Företaget, som drevs vidare av familjen efter grundarens död 1900, seglade igenom alla kriser till skillnad från andra stålföretag Sandvik AB grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson, som hamnade i bankernas ägo. som först i världen lyckades använda bessemermetoden vid Sandvikens Jernverk fick helt stålframställning i industriell skala. ändra sitt produktsortiment.

Sverige hade ett stort antal bruk ända från medeltiden. Under 1800-talet kom de ofta små bruken i kris, eftersom britter och fransmän hade utvecklat nya rationella metoder. Sandviken fick specialisera sig på avancerade specialprodukter för att överleva.

Det var först efter andra världskriget som Göranssons ättlingar fick släppa greppet om företaget. Sandvik är ett framgångsrikt världsledande teknikföretag i dag.

Kemiskteknisk föregångare Wilhelm Holmström var född 1832 i

Kristinehamn och hade etablerat sig som grosshandlare i Stockholm när han år 1868 kontaktades av en kamrer J F Ögren, som utvecklat ett skriv- och kopiebläck men misslyckats med att producera det lönsamt. De bildade ett företag i Barnängenområdet på Söder och detta företag, som leddes av Holmström fram till 1885, tillverkade bläck, tvål och andra kemisktekniska artiklar. Namnet Barnängens Tekniska kom till 1871.

Grosshandlaren, som var en uppskattad person i Stockholms och Uppsalas

Barnängens Tekniska Fabrik leddes av Wilhelm Holmström fram till 1885. Här ses en av företagets första transportbilar (1913).

31

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 31

11-03-18 13.40.18

1848–19 07

D E N S To r A g r U N DA r E p o K E N

sällskapsliv som sångare, seglare och jägare, inrättade en liten zoologisk park med bland annat den björn som blev företagets marknadsföringssymbol.

Han var en flitig annonsör i veckopressen. Katalogen innehöll snart 350 olika produkter, men tillverkningen utfördes under relativt hantverksmässiga former.

Efter grundarens död drevs företaget vidare framgångsrikt med export till en rad länder. Barnängen tillhörde de kemiföretag som omstrukturerades med bankernas hjälp och som hamnade först i Kema Nobel och sedan i nederländska Akzo Nobel.

Dynamit, krut och pristagare Alfred Nobel föddes 1833, samma år som hans fars rörelse

gick i konkurs. På den tiden betydde konkurs att förlora allt, även sin frihet.

Fadern flydde därför till ryska S:t Petersburg. Alfred, som var näst yngst av fyra bröder, utbildade sig där, innan han 17 år gammal fick resa till USA och arbeta hos den utvandrade svenske teknikern John Ericsson (jfr s 77). Efter två år kom han tillbaka till faderns verkstad i S:t Petersburg. Det var i den här verkstaden han började att experimentera med nitroglycerin. Försöken fortsatte i Sverige i samarbete med fadern, som hade lyckats betala sina skulder. År 1864, då Alfred var 31 år, inträffade en explosion som dödade flera personer, bland andra den yngste brodern. Olyckan grep fadern hårt, och denne återfick aldrig sina krafter.

Alfred Nobel – mannen bakom Alfred skadades vid olyckan, men fullföljde arbetena, Nobelpriset. delvis som ett slags revansch. Han utvecklade först Nobeltändaren och senare dynamiten.

Han grundade en rad sprängämnesbolag i Europa och Amerika och flyttade själv rastlöst mellan Tyskland, Frankrike och Italien. Under denna tid sprängdes järnvägstunnlar och öppnades gruvor över hela världen. År 1893 förvärvade Alfred Nobel aktiemajoriteten i Bofors, ett svenskt stål- och vapenföretag. Han var också mycket aktiv som uppfinnare på en rad olika områden och tog ut patent på sådant som konstgjort silke, läder och gummi – 355 skilda patent i olika länder. Intäkterna från affärerna och uppfinningarna grundlade en betydande förmögenhet, som vid hans död 1896 uppgick till 33 miljoner kronor.

Den blev grunden för Nobelpriset, som delats ut sedan 1901.

Bofors fick efter första världskriget räddas av SKF-chefen Sven Wingquist (jfr s 63) och tyska företaget Krupp.

32

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 32

11-03-18 13.40.19

Bildförteckning AGA:s arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 57, 62 Alfa Lavals arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 35 AL Pressbilder, Alf Lindberg s 126:1 Arbetarrörelsens arkiv s 103 Arbetarrörelsens arkiv & bibliotek, Axel Malmström s 54 Asea s 60:1 AstraZeneca AB s 96 AstraZeneca AB, Sten Rosenlund s 79 Atlas Copcos arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 175 Autoliv s 137:1 Axel Johnson AB s 64 Axel Johnson AB, Jörgen Hildebrandt s 43 Barnängen, Henkel Norden AB s 31:2 Beijer Alma AB s 125:2 Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv, Föreningen Stockholms Företagsminnen s 21:1, 23:1, 28 Borås Museum, Algots arkiv s 89 Borås Wäfveri s 50 Broströmkoncernen, Svensk Sjöfartstidning, annons 1968 s 61:2 Brukskultur Åtvidaberg s 90 CE Johanssons arkiv, Företagens arkiv Sörmland s 22 Centrum för Näringslivshistoria s 41 Chalmers Tekniska Högskola s 20 Cycleurope Sverige AB s 23:2 Cykelhistoriska föreningen s 38 Dunkers Kulturhus, Ulf Celander s 71 Ericssons arkiv s 37:2 Ericssons arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 36, 37:1, 47, 65:1, 101, 105, 135:2 Ericssons arkiv, T.Carlgren, Centrum för Näringslivshistoria s 125:1 Elextrolux s 67:1, 78, 104, 131 Electrolux arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 67:2 Engcon s 170 Filippa K s 171 Fjärdhäll, Per s 25:1 Föreningen Stockholms Företagsminnen s 92, 136 Gambro s 111:2 Gösta Nordins arkiv s 106:2 Hansan AB s 167:2

Entrepr svenska historia_inlaga.indd 200

Hasselbladsstiftelsen s 109:2 Hemfrid AB s 45:1 Hennes & Mauritz AB s 115:2 Hennes & Mauritz AB, Pierre Björk s 116 Hennes & Mauritz arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 115:1 Hufvudstadens arkiv s 55:3, 72 Håkan Lans arkiv s 80 IBL s 61:1 IBL, Charles Hammarsten s 98 IBL, Georg Oddner s 112:2 IBL, Micael Engström s 140 IBL. Pär Eliasson s 123 IBL, REX s 151:2, 152 IBL, SDS, Thommy Bernqvist s 148 IBL, SDS, Torbjörn Carlsson s 127 IBL, SDS, Uno Andersson s 147 IBL, Staffan Jönsson s 102 IBL, Stapleton Historical Collection Heritage s 83:2 IBL, Svenskt Fotoreportages samling s 149 IBL, Sören Wibeck s 55:2 IBL, Torkel Lindebergs samling s 146:1 IBL, Ture Hellström s 113 Ikea s 117, 118 Investor s 120 Investment Partners s 169 JM AB, Lars Strandberg s 114:2 John Mattson Byggnads AB s 114:1 Jupiterimages s 153 Jönsson, Peter s 44:3 Kooperativa förbundet, Bibliotek och arkiv, Lennart Nilsson s 87:2 Kinnevik s 121:1 Kraft Foods arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 95 Kunskapsskolan, Trelleborg s 168 Liljeholmens Stearinfabrik AB:s arkiv, Föreningen Stockholms Företagsminnen s 19, 26 Ljungbergsfonden s 33:3 LRF:s arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 85 Matton s 25:2, 51, 53, 128, 129, 130:1, 160, 179 Militär Ekiperings AB:s arkiv, Föreningen Stockholms Företagsminnen s 81 Nobelstiftelsen s 32 Norstedts, David Lagerlöf s 150 Ocean Observations s 44:4

Odd Molly s 165 Peab s 167:1 Photodisc s 183 Polar Music Prize s 134 Preem, Hans Berggren s 99 Primus AB s 39 Procordia s 112 Q- Med s 167:3 Ratos s 137:2 Riksbanken s 156 Sandviken AB, Sandvikens kommunarkiv s 31:1 Scanpix s 109:1 Scania AB s 110 Scanpix, DN s 91 Scanpix, GT s 42:2 SEB:s arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 13, 29:2 Securitas Sverige AB s 158 Sjöberg Bild, K.G Kristoffersson s 74, 87:1 Sjöfors, Daniel s 135:1, 151:1 SKF s 63, 124 Spendrups s 121:2 Spotify s 173 Svenska LantChips s 44:2 Svenskt Näringsliv s 44:1 Svenskt Näringslivs arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 130:2 Sveriges Riksdag, Holger Staffansson s 162 Swedish Match s 33:1, 33:2 Tetra Pak, Peter Engler s 94 Thinkstock s 16, 52:2, 146:2, 154, 155, 157, 161, 163, 177, 178 Thordén, Marianne s 107 Tändsticksmuseet s 18 Tändsticksmuseet, Mons Annér s 14 Uddeholm AB s 126:2 Ur dokumentären "När Sverige blev rikt" 2010, Pi idé AB s 15,17, 21:2, 24, 27:2, 27:3, 29:1, 42:1, 48, 49, 52:1, 55:1, 58, 60:2, 65:2, 66, 69, 70:1, 82, 83:1, 86, 88, 106:1, 111:1, 174 Varvshistoriska Föreningen, Göteborg s 70:2 Veckojournalen, årgång 1935 s 73 Vin & Sprit AB s 133 Volvo Personvagnar s 93 Åhléns arkiv, Centrum för Näringslivshistoria s 75 www.blondinbella.se s 45:2 www.skype.se s 172 www.walleniusmarine.com s 108

11-03-18 13.43.55

200s 90gr WF bulk 0,90 rygg 12 mm

Entreprenörernas svenska historia skildrar det svenska entreprenörskapets historia från mitten av 1800-talet till nutid. Många både kända och mindre kända entreprenörer porträtteras. Boken ger perspektiv och förståelse samt skingrar ”historielösheten” för många läsare. Här förklaras de olika stegen i företagande som Sverige tog för att bygga upp en modern välfärdsekonomi. Detta bidrar inte bara till en bättre förståelse för svensk ekonomi, utan ger också möjlighet att tolka den historiska process som omvandlar många andra länder i världen.

Materialet är indelat i sex block: 1848–1907 Den stora grundarepoken 1908–1932 Börskapitalets första tid 1933–1945 Återhämtning – sedan nytt världskrig 1946–1968 Dröm om ett starkt samhälle 1969–1992 Två kriser och tjänsternas genombrott 1993– Den globala kapitalismen

Entreprenörernas svenska historia

Vad har entreprenörerna betytt för utvecklingen i Sverige? Vilka typer av nya företag har kännetecknat olika tidsperioder? Dessa och många andra frågor behandlas i denna bok.

RO NAL D FAGE R FJÄL L

Entreprenörernas svenska historia

Mellan blocken finns avsnitt kallade Axplock, som samlat tar upp kvinnliga entreprenörer, uppfinnare, invandrade entreprenörer, ägardynastier, artistentreprenörer och entreprenöriella misslyckanden.

Entreprenörernas svenska historia är skriven för gymnasiet och vuxenutbildningen, inkl Yrkeshögskolan. Den är avsedd för studier i såväl entreprenörskap och ekonomi som historia och samhällskunskap. Boken kan med fördel läsas även i grundläggande högskolekurser, studiecirklar och folkhögskolekurser etc.

Självklart är boken också lämplig för alla som är intresserade av svensk näringslivshistoria och företagande.

RONALD FAGE R FJÄL L

Boken innehåller också frågeställningar samt slutsatser och kriterier om företagande och entreprenörskap. Med boken följer DVD-skivan ” När Sverige blev rikt”.

Ronald Fagerfjäll, född 1945, var tidigare chefredaktör för Affärsvärlden och har de senaste decennierna arbetat som författare till ett tjugotal verk om företag och ekonomi. Han är bland annat också ledarskribent i Dagens Industri.

Best.nr 47-09106-5

Tryck.nr 47-09106-5-00

I N KL DV D