Page 1

martin eidensten är ingenjören som skolade om sig

till socionom och arbetar sedan 2014 som fältassistent i Farsta stadsdel i Stockholm stad. Martin Eidensten är även aktiv i Föreningen Storasyster, som arbetar med stöd till personer utsatta för sexuella övergrepp.

ISBN 978-91-8809-990-7

9

789188 099907

martin eidensten

blunda inte – att förebygga sexuella övergrepp martin eidensten

Sexuella övergrepp mot unga är allt för vanligt. Exakt hur många som utsätts är omöjligt att säga, men på gymnasiet är uppskattningen en av fem. Bland unga 16–29 år fyra av tio. #Metoo-debatten hösten 2017 bekräftade att unga är extra utsatta. Vuxenvärldens ansvar är stort – både för att förebygga övergrepp och för att lyssna och agera när något inträffat. Men vuxna väljer ofta att blunda. Blunda inte är en bok som vill få vuxna att öppna ögonen. Boken består av två delar. Den första fokuserar på kunskap om sexuella övergrepp, vilka unga som utsätts och vad lagen säger. I den andra delen finns konkreta tips och vägledning för hur övergrepp kan förebyggas och hur unga som utsatts kan bemötas. Boken varvar forskning och undersökningar med författarens egen erfarenhet som fältassistent. Den riktar sig till alla som i sitt yrke möter unga.

att före bygga sexuella övergrepp


Innehåll

Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

DEL 1 – OM SEXUELLA ÖVERGREPP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Vad vet vi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Myten om ”de andra” .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Hur långt har vi kommit? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Sexuella övergrepp på internet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Om normer .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 HBTQ+. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Om porr .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Språkets betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 #metoo – en vändpunkt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

DEL 2 – DET PRAKTISKA ARBETET .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Övergripande förhållningssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Fånga upp de som utsätts. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Hur behandlar ungdomar varandra?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Att prata om sex .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Bilaga 1 – Metodmaterial och andra tips .. . . . . . . . . . . . . 116 Bilaga 2 – Anmälningsplikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Referenser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126


Förord Blunda inte. Det är titeln på den här boken. Att inte blunda är det jag mest av allt vill att du ska ta med dig efter att ha läst klart. Det är bland det viktigaste du kan göra i arbetet mot sexuella övergrepp. Att inte blunda. Alldeles för många blundar. Det är smärtsamt tydligt för många som blivit utsatta för någon typ av sexuellt övergrepp. Övergrepp som andra känt till eller misstänkt men som ingen gjort något åt. När #metoo-rörelsen tog fart under hösten 2017 blev det tydligt för ännu fler hur många som blundat. Det som berättades och fortsätter berättas under #metoo är sällan nyheter. De är ofta situationer som fler känner till – fler än de som utsätts – men det är få som agerar. Det har i alla tider funnits utsatta som berättat vad de varit med om samt vem eller vilka som gjort det mot dem. Fler än hittills trädde fram under #metoo men det jag upplever som historiskt är att fler började lyssna. Kanske kommer hösten 2017 i framtiden att ses som vändpunkten där allt ändrades. Där allt fler slutade att blunda för det som händer i deras omedelbara närhet och började att agera. Det är en sak att se olika varningstecken, att få en känsla av att något inte stämmer eller till och med att veta. Det är en helt annan att faktiskt göra något. Utöver att vara lyhörd, tillgänglig och inkännande krävs också en vilja att agera och kunskap om hur man bör göra det. Ungdomar kan må dåligt och ha det svårt av massor av olika anledningar och på massor av olika sätt. Vi behöver alla pusselbitar det går att få tag på för att minimera riskerna för att något förbises. Ju mer kunskap vi har, 4 | förord


desto mer kommer vi att se och kunna agera på, oavsett om det handlar om rasism, homofobi, psykisk ohälsa, sorg, mobbning, sexuella övergrepp eller något helt annat. Att förebygga sexuella övergrepp är ett av de områden jag brinner extra starkt för och det är bokens huvudfokus. Jag hoppas att den både ska öka kunskapen om sexuella övergrepp och inspirera till förebyggande arbete. Många av de praktiska tips jag tar upp är dock relevanta även för andra fokusområden. Boken riktar sig främst till dig som på något sätt arbetar eller vill arbeta med barn och ungdomar. Oavsett om det är som fältassistent, kurator, lärare, skolledning, elevhälsoteam, personal på boende för ensamkommande, idrotts- eller fritidsledare, hem för vård och boende eller i någon annan kapacitet. Men den passar också för dig som är förälder. Främst för att öka dina kunskaper om sexuella övergrepp men även för att lättare se hur verksamheter där ditt eller dina barn deltar jobbar med dessa frågor och, om det behövs, ställa krav på dem. Boken består av två delar. Den första delen har fokus på sexuella övergrepp som kunskapsområde och tar bland annat upp hur vanligt det är, vilka som utsätts, relevanta lagar samt betydelsen av normer och språk. Den andra delen fokuserar på det praktiska arbetet, hur det går att förebygga förekomsten av sexuella övergrepp samt hur man bemöter ungdomar som har varit med om övergrepp. Genom hela boken finns olika tips utspridda. Det är främst delar av mitt referensmaterial som jag vill lyfta fram lite extra om du önskar fördjupa dina kunskaper ytterligare, men det kan också vara filmer eller radioprogram. Dessa kan du också använda för att fördjupa dina egna kunskaper eller, om du tycker att de passar, kan du spela upp dem för ungdomar som avstamp till samtal. Hur just du använder den här boken beror på vilken roll du har och i vilka sammanhang du arbetar eller vill arbeta med ungdomar. Min förhoppning är att bidra med ny kunskap som du kan använda i ditt möte med unga. Använd den på det sätt som passar dig, men framför allt: blunda inte. Martin Eidensten

förord |

5


del 2 Det praktiska arbetet

Den här delen av boken handlar om det praktiska arbetet med att förebygga sexuella övergrepp. Jag anser att det är flera saker som behövs för ett effektivt förebyggande arbete och de olika kapitlen i denna del fokuserar på dessa punkter: • Att allt arbete i verksamheten baseras på gemensamma förhållningssätt med rätt fokus. • Att de som varit eller är utsatta fångas upp och får stöd. • Att vuxna ser hur ungdomar behandlar varandra. • Att prata om sex. • Att det regelbundet arbetas med olika normer kopplade till kön, sex och sexualitet. #metoo – en vändpunkt? |

85


Övergripande förhållningssätt Det här inledande kapitlet i bokens andra del handlar om några övergripande förhållningssätt som är av betydelse i alla samtal om sexuella övergrepp med unga, oavsett om det sker i grupp eller individuellt. Helt centralt är att alla vuxna i en verksamhet måste utgå ifrån samma bas för att undvika dubbla budskap eller förvirring.

Det är alltid aktuellt Sannolikheten för att en eller flera av de unga vi möter har egna erfarenheter av sexuella övergrepp är förhållandevis hög. Det kan vara som utsatt, som förövare eller både och. Dessutom så bär även ungdomar utan egna erfarenheter sådant som kompisar har berättat för dem. Det kan vara oerhört jobbigt. Därför är det viktigt att inte prata på ett teoretiskt plan, som om sexuella övergrepp är något som bara händer på andra platser. Det kan skapa en känsla av alienation för dem som har varit med om något, samtidigt som det bibehåller illusionen av att alla inte är en del av att de maktstrukturer som ligger till grund för de sexuella övergrepp som sker. Säg aldrig saker som: •

”Men det gäller ju inte er.”

”Sådant håller ju inte ni på med.”

”Ni är ju sådana ungdomar som sköter er!”

Sexuella övergrepp är aktuellt här och nu för alla du möter, inte enbart för unga utan även för kollegorna på din arbetsplats. 86 | övergripande förhållningssätt


Beredskap Att sexuella övergrepp alltid är aktuellt betyder att det måste finnas en beredskap att agera när något inträffar. Det är viktigt med tydliga rutiner i verksamheten. Vem ska kontaktas vid vilka tider och vem har vilken roll. En av de absolut första sakerna som måste göras är att se till att den som är utsatt får fortsatt stöd och är delaktig, i den mån hen vill och det är möjligt, i vidare hantering. Om en ungdom själv valt att berätta för en vuxen är den antagligen extra lämpad för den rollen, eftersom ungdomen troligen valde att öppna sig för den av en anledning. Vid osäkerhet kan det alltid ställas en fråga om det är någon annan i personalen de hellre har den här extra kontakten med. Det kan även vara på sin plats att öppna upp för andra alternativ där den unga personen kan vända sig. Andra saker som behöver ske är polis- och orosanmälningar samt att ta eventuella föräldrakontakter. Ingen verksamhet där ungdomar vistas är en fristad från polisiärt arbete. När det gäller brott räcker det inte med att prata med ungdomar, personal och föräldrar. Både polis och socialtjänst kan sitta med information om ungdomar som de olika verksamheterna där unga vistas inte har (se mer om anmälningar i bilaga 2). tips: Förbered kontaktuppgifter och namn på olika personer och funktioner dit ungdomar kan vända sig, som skolkurator, skolsyster, fältassistenter, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, olika jourer samt präster och diakoner. En bra plats att placera affischer med sådan information är på toaletter där unga i lugn och ro kan spara nummer eller ta en bild av allt utan att andra ser.

Ha respekt för att det kan vara tufft

Både i individuella samtal och i grupper är det viktigt att ha respekt för att det kan vara oerhört tufft för dem med egna erfarenheter. I individuella samtal är det lättare att känna av hur en ungdom reagerar på olika frågor. Det är svårare i grupper där ens fokus delas på flera och alla inte har samma erfarenheter. Ett sätt att göra det lättare för dem med egna erfarenheter i gruppsammanhang är att vara extra tolerant om någon sneglar på sin mobil ibland. övergripande förhållningssätt |

87


Det kan till och med vara bra att dela ut något de kan distrahera sig med stundvis utan att det stör andra eller att de slutar lyssna, till exempel pennor och tomma papper som de antingen kan använda till att kladda på eller som de kan fylla med tankar och reflektioner utifrån vad som sägs i rummet. Eller dela ut mandalas eller andra komplicerade bilder som de kan färglägga. Om detta görs är det viktigt att påpeka syftet med att dessa delas ut: att det fortfarande är viktigt att lyssna och delta, men att det kan vara skönt att få fokusera på något annat i några minuter om det känns jobbigt.

Var beredd på att någon kan berätta om egna upplevelser i gruppen Ibland kan det hända redan under ett gruppsamtal att en ungdom berättar om egna upplevelser. Då är det bra att försöka begränsa i stunden och följa upp individuellt så snart det går, antingen på en gång om det är flera vuxna på plats eller direkt efteråt. Min upplevelse är att det är vanligare att en ungdom berättar att de varit med om något inför en större grupp ju yngre de är. ”Under en mentorlektion med mina elever i årskurs fem pratade jag om bra och dåliga hemligheter. Att bra hemligheter är roliga och spännande medan dåliga ofta gör att det känns dåligt i magen. En kille i klassen räcker upp handen och säger att han alltid har ont i magen och att det beror på att han blir slagen hemma, han försöker att inte gråta men jag ser att det rinner några tårar. Vi var turligt nog två lärare så jag kunde gå iväg med honom till skolans rektor och vi ringde socialtjänsten direkt.”
 lärare, mellanstadieskola

88 | övergripande förhållningssätt


Rätt fokus Undvik att lägga fokus på de som utsätts. Det är aldrig deras ansvar att agera på något slags ”korrekt” sätt för att slippa bli utsatta, det är en självklar rättighet att inte bli det. Försök att alltid använda uttryck och ord som lägger fokus på de som utsätter andra. Ha alltid det centralt i samtal med individer och grupper eller i olika övningar. Gör till exempel övningar som fokuserar på hur en person kan försäkra sig om att en annan vill vara med om vissa saker istället för att säga nej till sådant de inte vill. ”Jag drömmer om en värld där vi går från feministiskt självförsvar till maskulint självansvar.”
 ida östensson 2017 [76]

Hur känns det för ett barn som alltid blivit instruerad i att det är viktigt att säga nej och vara tydlig när någon sedan går över barnets gränser? Risken är stor att hen känner ett större ansvar själv, att hen inte sagt nej tillräckligt tydligt eller snabbt. Det kan göra steget att berätta för en vuxen längre eftersom de flesta barn är rädda för att få skäll när de gör något fel. Jag anser att det är bättre att i det förebyggande arbetet fokusera på hur man vet att man har någon annans samtycke. •

Hur kan man förstå att någon vill något?

Hur kan man fråga?

På vilka sätt kan någon säga nej?

Hur ser det ut?

Genom att på olika sätt fokusera på att lyssna efter ett ja eller förstå att någon inte vill flyttas ansvaret dit det ska vara.

Personlig integritet Att lägga fokus på hur man känner igen samtycke står inte i kontrast till att lära barn och unga om personlig integritet, både sin egen och andras. Det finns delar på deras kroppar som ingen annan än de själva får röra. Om det sker måste de veta att det är fel och även ha orden som behövs för att kunna berätta för vuxna. övergripande förhållningssätt |

89


tips: Rädda barnens material Stopp! Min kropp! om sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar: http://tips.blundainte.nu/24

Inkludera alla Det är inte alltid det finns HBTQ-personer eller de med erfarenhet av sexuella övergrepp närvarande. Men det är alltid viktigt att uttrycka sig som om de skulle kunna vara det och aldrig anta att personen man pratar med endast har heteronormativt sex där alla samtycker. Ofta känner man inte till en persons erfarenheter, läggning eller könsidentitet. Om det är saker som är relevanta är det bättre att ställa konkreta frågor än att anta något själv. ”När en ungdom kommer till ungdomsmottagningen och vill testa sig för graviditet eller könssjukdomar vill jag gärna prata om kondomanvändning. Men innan jag kan göra det måste jag ställa frågor om den sexuella handling som föranledde besöket var frivillig, skedde på ett sätt så att någon kan bli gravid eller om någon av de inblandande ens kan ha en kondom.” kurator på ungdomsmottagning

Visa öppenhet med symboler Ett sätt att visa var man står i olika frågor är med symboler. När det kommer till HBTQ-frågor finns det flera olika flaggor som kan användas för att signalera tillhörighet eller acceptans. Den vanligaste som flest känner igen är regnbågsflaggan eller pride-flaggan. Genom att ha symbolen synlig markerar det en öppenhet och acceptans för dessa frågor. ”Jag sitter i ett samtal med en ung tjej på ungdomsmottagningen och märker att hon tydligt tittar bort från mina ögon till den regnbågsflagga jag har fäst på tröjan. Hon berättar sedan om ett bekymmer med sin flickvän som hon vill ha stöd i. Jag tänker att regnbågsflaggan kanske inte var avgörande men i alla fall gjorde det lättare för henne att beskriva de problem hon hade.”
 kurator på ungdomsmottagning

90 | övergripande förhållningssätt


Det kan tyckas som en enkel sak men det fungerar verkligen. Jag och mina kollegor har ofta broscher med olika HBTQ-flaggor på oss. Det har gett upphov till många spontana och bra diskussioner kring olika sexualiteter och könsidentiteter. Det kan också vara det som gör att en ungdom väljer att öppna sig för en vuxen. ”Jag träffar en ungdom ute en kväll som jag annars bara träffat i skolan några gånger. Hen pekar på min brosch med transflaggan och säger:
 ’Det där är transflaggan. Varför har du transflaggan på dig?’
 Jag förklarar att vi är HBTQ-certifierade via RFSL och att det är ett sätt för oss att visa att var vi står i olika HBTQ-frågor, att alla får vara precis som de vill och har rätt att definiera sig själva. Ungdomen berättar att hen är transperson själv och att alla inte accepterar det. Det blir starten på en längre kontakt.”
 fältassistent

När professionella vuxna jobbar med olika symboler på det här sättet är det otroligt viktigt att inte endast använda dem som en ytlig markör för att få kontakt med unga. Symbolerna ska användas med stor respekt och förståelse för den kamp som ligger bakom. Det måste även backas upp med kunskap och förhållningssätt. Det räcker inte att ha en regnbågsflagga någonstans, om unga till exempel ändå automatiskt könas som tjej eller kille och antas vara heterosexuella.

övergripande förhållningssätt |

91


martin eidensten är ingenjören som skolade om sig

till socionom och arbetar sedan 2014 som fältassistent i Farsta stadsdel i Stockholm stad. Martin Eidensten är även aktiv i Föreningen Storasyster, som arbetar med stöd till personer utsatta för sexuella övergrepp.

ISBN 978-91-8809-990-7

9

789188 099907

martin eidensten

blunda inte – att förebygga sexuella övergrepp martin eidensten

Sexuella övergrepp mot unga är allt för vanligt. Exakt hur många som utsätts är omöjligt att säga, men på gymnasiet är uppskattningen en av fem. Bland unga 16–29 år fyra av tio. #Metoo-debatten hösten 2017 bekräftade att unga är extra utsatta. Vuxenvärldens ansvar är stort – både för att förebygga övergrepp och för att lyssna och agera när något inträffat. Men vuxna väljer ofta att blunda. Blunda inte är en bok som vill få vuxna att öppna ögonen. Boken består av två delar. Den första fokuserar på kunskap om sexuella övergrepp, vilka unga som utsätts och vad lagen säger. I den andra delen finns konkreta tips och vägledning för hur övergrepp kan förebyggas och hur unga som utsatts kan bemötas. Boken varvar forskning och undersökningar med författarens egen erfarenhet som fältassistent. Den riktar sig till alla som i sitt yrke möter unga.

att före bygga sexuella övergrepp

9789188099907  
9789188099907