9789147115426

Golvl채ggning

Jan Pettersson, m fl.

Best.nr 47-11542-6 Tryck.nr 47-11542-6

6

Innehåll Kvalitetsplan Golv

11 Golvläggning

Undergolv Val av material i torra utrymmen

11 12

Linoleum, plast, gummi och kork Textilmaterial Trä- och laminatgolv Kök Övriga bostadsutrymmen Offentliga lokaler Våtrum Trappor Ramper och gradiner Väggar

12 13 14 16 16 17 17 18 18 18

Specialgolv Antistatiska och elavledande (ESD) golv

Sportgolv Ventilerade golv Halkhämmande golv Industrigolv Boverkets Byggregler, BBR Skydd mot brandspridning inom brandcell Luftkvalitet i byggnad Fukt Ljudnivå Yta avsedd att beträdas AMA Hus

19 19

21 22 22 22 23 23 24 24 25 25 25

Utförandeföreskrifter för textil, kork, linoleum, gummi och plast 26 Textilmattor och -plattor Korkplattor Linoleum Gummimattor och –plattor Plastmattor och -plattor Liber – Golvläggning

27 27 28 28 28

Projektfakta Organisation Projektgenomgång Produktionsplanering Dokumentstyrning Inköp 31 Produktionsstyrning Kontroll Brister och fel

29 29 29 30 31 31 31 32 32 32

Hantering och förvaring

33

Kvalitetsdokument Kvalitetsrevision och utbildning Periodiskt underhåll

33 33 33

Ljud

34

Ljudstyrka och tonläge 34 Stegljudsnivå 34

Brand 35 Brandklassning Utrymningsvägar m m

35 36

Fukt 39 Luftfuktighet 40 Fukt i material 41 Fuktmätning 41

43 Undergolv

Konstruktion Krav på undergolv Avjämningsmetoder Flytande undergolv Undergolv för golvvärme

43 44 47 49 50

7 Trappor 50 Undergolvsmaterial 50 Isolermaterial 51 Spackelmassor 53 Avjämningsmassor 54 Brädgolv 54 Golvskivor 55 Genomförande 57 Förberedelser 60 Beläggning på gamla ytmaterial 62 Läggning 64 Kontroll 67

69 Mattor och plattor i torra utrymmen

Korkplattor 82

Beklädnadsmaterial 83 Brandsäkerhet 83 PVC-mattor 83

85 Mattor och plattor av textilmaterial

Funktionskrav 85

Fibrer, egenskaper och användningsområden 87 Naturfibrer 87 Konstfibrer 88 Användningsområde 90 Stegljudsisolering 69 Brandsäkerhet 70 Halksäkerhet 70 Statisk elektricitet 70 Tålighet 70 Slitstyrka 71 Städvänlighet 71

Bestämmelser i BBR och AMA Hus Boverkets Byggregler, BBR AMA Hus

72 72 73

Plastmattor 74 Mattyper Plastgolv av termoplastisk polymer Egenskaper hos plastmattor

Riktlinjer 91 Konsumentverkets riktlinjer 91 GuT 92

Material och mattyper

93

Allmänt 93 Tillverkning 93 Vävda mattor 94 Tuftade mattor 95 Uppbyggnad 97

99 Trä- och laminatgolv

75 76 77

Gummimattor 78 Linoleum Kvaliteter Egenskaper hos linoleum

79 80 81

Golvplattor 82 Vinylplastplattor Gummiplattor

82 82

Egenskaper 100 Trägolv 100 Laminatgolv 100

Användningsområden 101 Trägolv 101 Laminatgolv 101 Golvläggning

8 Material 102 Parkettgolv 102 Lamellparkett - bräder och rutor 104 Format 105 Parkettstav 106 Massiva golvbräder 107 Laminatgolv 107

Underhåll och slipning

108

Krav på undergolv

125 Våtrumsbeläggning

Golv- och väggmattor av plast

125

108

Våtrum 126 Golvlutning 126

Parkettgolv 108

Genomförandekrav 127

Förberedelser 109

Golv 127 Väggar 127

Omslipningsbart eller inte?

Kontroll av elutrustning

109 109

Slipning 111 Valsslipmaskin 111 Golvhyvelmaskin 111 Kantslipmaskin 112 Parkettskrapor 112 Slippapper 112 Slipriktning 113

Golvbranschens golvgaranti

114

Ytbehandling 115 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter 115 Förberedelser 116 Vattenlack Klassning av lokaler Härdaren Grundlackning Topplackning Temperatur, torktider Färdigbehandlat material Omlackering av tidigare lackerat golv

116 117 118 118 119 119 120 120

Olja 121

Liber – Golvläggning

Anvisningar för montering

128

GVK 128 Auktorisation 129 Förutsättningar 129

Våtrumsgolv 130 Rörgenomföringar i golv Brunnar och stosar Golvbrunnar Underlaget – golv Golvvärme Montering av golvmatta

130 131 132 132 133 133

Våtrumsväggar 134 Rörgenomföringar i vägg Montering av väggmatta

Branschstandard våtrum Plastmattor Plastväggar Leverantörens anvisningar

134 135

137 137 138 138

Kontroller 139 GVK-kontroll 139 Egenkontroller 139

9 141 Fästmedel och profiler

Verktygs- och materialvård

157

Verktygsvård Andras arbeten Avstängning av utrymme

157 157 157

159 Arbetsmiljö Limning 141 Fastgnidning 141

Limmer 143 Vattenbaserat lim 143 Lösningsmedelsbaserat lim 143 Lim utan lösningsmedel 144 Fogband 144

Tejp 145 Limningsmetoder 146 Hellimning 146 Punktlimning 146 Dra-losslimning 147 Fixeringslimning 147 Tejplimmning 147

Våthetsgrader 149 Våtlimning Häftlimning och kontaktlimning

149 149

Reparationer och underhåll

159

Utrivning 159

Arbetsmiljö 160 Vattenbaserade limmer Lösningsmedelsbaserade limmer Andningsorgan och hud

160 160 160

Hjälpredskap 161 Ergonomi 161

Personlig skyddsutrustning Personlig hygien

162 163

165 Ordlista och sakregister

Underlag 150 Sugande material Svagt sugande material Täta material

150 150 150

Golv- och väggmaterial

151

Golvmaterial: 152 Väggmaterial: 153

Lister och profiler

Ordlista 165 Sakregister 167

154

Griplister 154 Tröskellister 154 Skarvskenor 154 Täcklister 155 Nivålister 155 Nosbeslag 155 Socklar 156 Skurlister 156 Trösklar 156 Golvläggning

11

Golvläggning Golv- och väggbeklädnader har stor påverkan när det gäller estetisk utformning och inomhusklimat. Dessutom utgör de skydd mot slitage och andra påfrestningar.

Golvmaterial av linoleum, plast, textil, gummi och kork används såväl i bostäder som i offentliga miljöer, i torra och våta utrymmen och på specialgolv som t.ex. i idrottshallar.

Undergolv Undergolv är den del av en bjälklagskonstruktion som utgör underlag för golvbeläggningen. Ofta består undergolvet av ett betongbjälklag eller en betongplatta på mark. Undergolv av träbaserade skivmaterial på regelkonstruktioner är också vanliga, speciellt i småhus.

Betongbjälklag eller skivmaterial är dock sällan tillräckligt släta och ytjämna för att kunna utgöra underlag för en beläggning. För att uppfylla kraven på släthet och ytjämnhet krävs därför nästan alltid att underlaget jämnas ut med spackel eller avjämningsmassor.

Det ställs en rad tekniska krav på undergolv. För att slutresultatet ska bli bra krävs att undergolvet har:

• rätt planhet • rätt bärighet • rätt slitstyrka • god vidhäftning vid underlaget.

Dessutom måste undergolvets material samverka med den fuktisolering, det lim och den golvbeläggning som ska användas. Annars kan det uppstå problem. I många fall ställs också krav på att undergolvskonstruktionen ska stegljudsisoleras.

Golvläggning

12

Val av material i torra utrymmen

I våra bostäder förekommer nästan alla sorters golvmaterial. Smak, funktion och ekonomiska aspekter bestämmer valet.

Linoleum, plast, gummi och kork Mattor och plattor av linoleum, plast, gummi och kork läggs i bostäder, offentliga miljöer och på specialgolv.

Golvmattor och plattor väljs med avseende på önskad funktion. Mattor och plattor av linoleum, plast, gummi och kork kan tillverkas för ”allround”-bruk och uppfyller då de flesta funktionskrav vid normalt nyttjande, som i bostäder och kontor. Men det finns också material som är specialtillverkade, t.ex. för att undvika statisk elektricitet.

Golv med mattor och plattor i torra utrymmen ska klara viss stegljudsisolering, brandsäkerhet, halksäkerhet och statisk elektricitet. Därtill ska de vara slitstarka, tåliga och städvänliga.

Liber – Golvläggning

13

Textilmaterial Mattor och plattor av textilmaterial läggs i bostäder och offentliga miljöer, i torra utrymmen och för specialändamål.

Heltäckningsmattor tillverkas av naturfibrer eller konstfibrer. Ofta förekommer det blandningar av dessa.

Naturfibrer kan vara animaliska (ull eller nöthår) alternativt vegetabiliska (sisal eller jute).

Konstfibrer är syntetfibrer som polyamid (PA), polyester (PES), akryl (PAC) eller polypropylen (PP).

Golvläggning

14

Trä- och laminatgolv

Trä- och laminatgolv är lämpliga i bostäder, men inte i våtutrymmen och i groventréer.

Trägolv lägger man alltid märke till, och de passar in i vitt skilda miljöer.

De har god slitstyrka, livslängd, städbarhet, kemikaliebeständighet samt ljud- och värmeisolering. Trägolv är även lätta att laga, behandla och fuktisolera.

Lamellbräder i kombination med speciella underlagsmattor ger tillräcklig stegljudsförbättring på lägenhetsskiljande bjälklag.

Det finns parkett som är brandklassad och godkänd för utrymningsvägar.

Laminatgolv ger i sitt slitskikt stora möjligheter till mönsterdesign. Det förekommer allt från naturtrogna trä- och stenmönster till rena fantasimönster. Laminatgolv har vanligen en svagt strukturerad yta men kan också vara helt släta.

Laminatgolv har goda fysikaliska och kemiska egenskaper. Framför allt har de bra motståndsförmåga mot tryck från stolshjul, allmän nötning, cigarettglöd och fläckar samtidigt som de är färghärdiga mot ljus.

Liber – Golvläggning

15 Parkettolv Parkettgolv ska enligt AMA Hus ha ett slitskikt som är minst 2,5 mm tjockt. De kan då kan slipas om och ytbehandlas många gånger, ungefär var 15 år. Trägolv av lamelltyp, som också är mycket vanliga, har ett tunnare slitskikt.

Ett trägolv passar in i olika miljöer. Det används oftast i bostädernas vardagsrum, men kan finnas i alla torra utrymmen och även i kök.

I offentliga lokaler används parkett i t.ex .skolsalar, samlingslokaler och danslokaler.

Parkettens historia sträcker sig ända till 1400-talets Italien. Den har varit, och är fortfarande, ett populärt golvmaterial för torra utrymmen.

Livslängden på parkett gör att den i längden är ett billigt alternativ trots det relativt höga inköpspriset.

Golvläggning

16

Val av material i övriga utrymmen

Kök Ett kök behöver regelbundet fuktstädas och befrias från fläckar.

Köksgolvet ska dessutom vara skonsamt för ben och rygg samt ha halkfri yta. Fogar och utrymmen bakom hushållsmaskiner bör vara utförda på ett sätt som gör att vatten inte kan tränga in under mattan.

Plast- eller linoleummattor kan med fördel användas i kök.

Övriga bostadsutrymmen Linoleum, plast, trä, laminat, kork, sten och textila material kan läggas i övriga bostadsutrymmen.

Liber – Golvläggning

17

Offentliga lokaler Golv i offentliga lokaler nöts hårt, och det ställs högre krav på brandsäkerhet och stegljudsisolering än i bostäder. Beläggningsmaterialet måste anpassas till verksamheten.

Skolsal

2,5 mm linoleum, gummigolv

Väntrum

kork- och plastplattor, gummigolv

Kontorslandskap Sjukhuskorridor

textilmattor och textilplattor, gummigolv homogen plastmatta, gummigolv

Våtrum Golv- och väggmattor av plast tillverkas i ett antal olika typer och kvaliteter. Färger och mönster är i det närmaste obegränsade och ytorna kan variera från helt släta till präglade och med olika halksäkerhet.

Våtrum ska ha vattentät beläggning för att skydda angränsande byggnadsdelar och utrymmen från fuktbelastning. Golv utförs vattentäta för att motstå vattenspill och spolning, men även av hygieniska skäl. I vårdutrymmen och väntrum förekommer t.ex. ofta vattentäta golv för att underlätta våtstädning.

I våtrum ska golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten, hög luftfuktighet eller vattenspolning ha vattentäta ytskikt.

Kraven kommer från Branschorganisationer och är etablerade branschregler.

Boverkets Byggregler anger minimikrav för våtrum.

Golvläggning

18

Trappor Vid val av material i trapporbör hänsyn tas till halkrisk och slitstyrka.

Trappor i offentliga byggnader beläggs med hårda, halvhårda eller mjuka material. Trappor i bostadshus beläggs med samma material, men lägre krav på materialet kan då tillåtas.

Trappor i bostäder beläggs med plast, trä, kork, linoleum eller textil.

Ramper och gradiner Ramper och gradiner kallas de trappformade avsatser som ofta förekommer i biografer och sporthallar. I dessa utrymmen används halvhårda och mjuka material.

Väggar Väggbeklädnader av mattor och plattor monteras i våtrum, i bostäder, kontorslokaler, restauranger, festvåningar, konferensrum och butiker.

De ger oömma och starka ytskikt,och i vissa fall förbättras ljud- och värmeisolering. Beklädnaden ska uppfylla krav beträffande brandsäkerhet.

Dekorativa beklädnader kan monteras som fondvägg. Som skydd mot vattenstänk monteras beklädnad över tvättställ, diskbänkar och bakom disk- och tvättmaskiner. Dörrar och väggar kan skyddas mot stötar och slag med hjälp av beklädnader. Väggar i klass- och lekrum kan beläggas med kork och användas som anslagstavlor.

Liber – Golvläggning

19

Specialgolv Antistatiska och elavledande (ESD) golv Gnistor av statisk elektricitet kan antända explosiva gaser, t.ex. i operationssalar och laboratorier. Gnistor kan också förorsaka överslag i datorer.

Plastgolv Halvhårda golv för statisk avledning, s.k. halvledande golv, tillverkas av homogent och heterogent ledande plast.

Plastmassan i den homogent ledande mattan innehåller kolpulver.

Mattan läggs i längsta möjliga våder och svetsas samman med ledande svetstråd. Elavledande golv ska jordas med koppar- eller rostfria band enligt golvtillverkarens anvisningar.

Heterogent ledande plastgolv innehåller plastchips som lamineras samman med kolgångar mellan lagren.

Plattorna har bra vertikal ledningsförmåga, men dålig horisontell. Den horisontella ledningen bör förbättras genom limning med ett elektriskt ledande lim. Svetsning sker med normal, icke ledande svetstråd.

Betonggolv Betonggolv är ledande. De kan isoleras med fuktprimer så att ledningsförmågan till jord ökar. Någon extra jordkopplingsanordning behövs då inte för antistatiska golvbeläggningar. För statiskt disspativa (SD) och elektriskt ledande (EC) beläggningar krävs dock koppling till jord.

Golvläggning

20 Trägolv Isolerande underlag av t.ex. träfiberskiva, spånskiva eller gammal golvbeläggning behöver elektriskt ledande lim samt särskilda ledningsanordningar horisontellt.

I limskiktet läggs kopparband i en riktning, som tvärförbinds med ett ytterkantsförband och ansluts till jordat metallföremål.

Bestämmelser Det är mycket viktigt att motståndet hos halvledande golv ligger inom angivna värden. Golvet kontrollmäts tidigast fyra veckor

efter att golvet är färdigt och därefter årligen. Mätningen utförs av konsultfirmor och provningsanstalter.

Textila antistatmattor Det finns inga halvledande textila mattor, men däremot antistatiska textila mattor som är avsedda för elektriskt känsliga utrymmen Tillverkaren av den elektriska utrustningen anger vilka krav som ställs på mattan.

Tuftade mattor antistatbehandlas med ilagda stålfibrer eller nylonfibrer med kolkärnor.

Nålfiltsmattor nålas i med 0,1 m långa stålfibrer som blir förbunda med en elektriskt ledande förlatextering. För nålfilt utan underlag används elektriskt ledande lim.

Sportgolv Sportgolv ska vara sviktande (elastiska) för att minska skaderisker vid t.ex. ansatser och nedslag. Samtidigt ska ytan vara hård. Kraven på sportgolvet skiftar beroende på typen av sportaktivitet. Det finns ytelastiska, punktelastiska och mixelastiska sportgolvlösningar.

Ytbeläggningar Vanlig ytbeläggning är korklinoleum, plastmattor eller lamellbrädor.

Linjemarkeringar för olika sporter målas, tejpas eller fälls in i ytmaterialet.

Undergolv Som undergolv används bräder, byggplattor, kryssfaner, korkelement eller spontad fuktbeständig spånskiva. Skivor och bräder läggs i förband med skarv över regel och med rörelsefogar mot t.ex. väggar.

Golvläggning

22

Ventilerade golv Vissa konstruktioner utförs med mekanisk ventilation som kopplas till byggnadens egna system.

Halkhämmande golv Golv i vissa utrymmen förses av säkerhetsskäl med halkhämmande golvbeläggning. En kombinaiton av hög fyllmedelshalt och strukturerad yta ger mattorna extra friktion jämfört med andra golvbeläggningar. I de utrymmen som halkskyddas i en byggnad, eftersträvas likvärdig ytsträvhet.

Exempel på användningsområden är stor- och grovkök, duschrum med plats för fler än fem personer, vattenlekrum i daghem och omklädningsrum. De halkskyddade golven har oftast sämre städegenskaper än andra golv.

Industrigolv På betong och asfalt kan man lägga plastgolv tillverkade som plattor eller banor. Golven läggs i verkstäder, industrier, truckgångar, entréer samt i och på lastkajer. Golven kan vara släta eller präglade och är oftast sammansatta av 1/3 PVC och 2/3 fyllnadsmedel (grovmald kvartssand).

Plastgolven är som regel brandhärdiga och halkskyddade. Även gummigolv är lämpligt material för industrigolv.

Golvmassor Golvmassor består av färglös enkomponents polyuretanplastlack och färgade plastchips. För att erhålla bottenfärg blandas ett färgpigment i första lackningen, och därefter strös olikfärgade plastchips ut efter andra lackningen. När lacken torkat, påförs ytterligare ett eller två lager lack.

Golvmassor läggs i verkstäder, personalutrymmen, transportgångar, industrilokaler, lagerlokaler, entréer och korridorer. Golvmassorna kan vara mycket brandfarliga Läggning av golvmassor omfattas av Härdplast-förordningen, som kräver utbildning för dem som ska hantera dessa produkter.

Liber – Golvläggning

23

Bestämmelser och krav för golv Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler (BBR) är tekniska föreskrifter kopplade till Planoch bygglagen (PBL) och Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL).

Byggreglerna föreskriver de funktionskrav som samhället ställer på byggnader. Här redvisas och kommenteras den del av BBR:s föreskrifter som direkt berör golvarbeten.

Drift- och skötselutrymmen Städutrymmen och utrymmen för installationer, som t.ex. fläktrum, bör vara utrustade med golvbrunn och vattentät golvbeläggning.

Skydd mot brandspridning inom brandcell Byggnader delas in i olika brandklasser. Byggnader där brand medför stor risk för personskador ska utföras i klass Br 1, som tidigare kallades brandsäker byggnad. Br 1 omfattar byggnader med tre våningar eller fler och sådana tvåvåningsbyggnader där det vistas personer som inte själva kan sätta sig i säkerhet.

I Br 1-byggnader ställs krav på golvmaterialet i utrymningsvägarna. Golven ska vara utförda i material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgas. Golvbeläggningen bör uppfylla klass G eller vara obrännbar.

Golvläggning

24

Luftkvalitet i byggnad Inomhusluften får inte innehålla föroreningar som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. Gaser och partiklar från byggnadsdelar och ytmaterial får inte medföra att människors hälsa riskeras.

Detta innebär att man bör välja lågemitterande golvmaterial, som avger så små luftföroreningar eller lukter som möjligt. Det innebär också att golvunderlaget måste vara så torrt att fuktskador inte kan uppstå.

Fukt Byggnader ska utformas så att skador, mögel, elak lukt eller andra hygieniska olägenheter till följd av byggfukt eller inträngande fukt inte uppkommer. Detta innebär att undergolvet inte får vara för fuktigt.

I våtutrymmen ska ytskikt, fogar, anslutningar och genomföringar utformas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte medverkar till att mögel uppstår.

I BBRs avsnitt om ”Våtutrymme” föreskrivs också att:

• golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengö-

ring, kondensvatten eller hög luftfuktighet ska ha vattenavvisande ytskikt.

• golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vatten•

spill eller utläckande vatten ska ha vattentätt ytskikt.

i utrymmen med golvavlopp ska golvet ha fall mot avlopp i sådana delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte förekomma i någon del av utrymmet.

• alla fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt ska vara vattentäta.

AB Svensk Våtrumskontroll har speciella anvisningar, Säkra Våtrum, för våtrum som beaktar BBRs föreskrifter (GVK).

Liber – Golvläggning

4 © 2014 Liber AB Redaktör: Börje Pettersson Bildredaktör: Tore Allert Layout: Ann-Christin von Reybekiel, Reybekiel Form AB Grafisk form: Svante Ahlsén, Illustrator AB Foto: Marice Ahlsén Övrigt foto: Hus & Hem 12 ö, Golvman I Trestad AB 12 ö, Desso 13 m, Golvabia 13 m, Vår Villa 14 ö, PJ Parkettgolv AB 15 u, Tarkett 17 m, 18 ö, P4 Gävleborg 18 m, Ludvika kommun 21 ö, Kjellbergs TEXTILA GOLV 27 ö, 85 ö, Mapei AB 28 ö, Ann-Christin von Reybekiel 38, 110, Golvbröderna 48 ö, 108 ö, Mitt nyahus YouTube 48 u, Lisas och Birgers hemsida 51 ö, Karnerva 53 m, Bosch 61 m, 61 m, Karnerva 64 u, Sto 65 ö, Galären i Luleå AB 69 m, Ullmans Mattor AB 70 u, Wikimedia 71 ö, Sollentuna kommun 80 u, Forbo 83, 139, Livinggreen 86 u, Ullmans Mattor AB 86 u, Sågkvarnsgård 87 u, sköna hem 90 ö, Logoclic 101 ö, Malia Brandbu 102 u, Aprobo AB 104 u, PJ Parkettgolv AB 106 u, Persson Hyrmaskiner AB 112 ö, Wasling media 115 ö, Haglunds Måleri AB 117 u, Fixit städ & fastighetsservice 118 m, Nilfisk 123 ö, 123 m, AB Svensk Våtrumskontroll 129 ö, Duri Svenska AB 144 ö, 144 u, 146 u, 161 m, formera 145 ö, Sanera 159 u. h = höger v = vänster ö = över u = undre m= mitten hs= hela sidan Tecknade illustrationer: Mats Millberg Infocar AB. Första upplagan 1 Tryckt i Kina Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Liber – Golvläggning

Golvläggning Denna faktabok riktar sig till alla som behöver grundläggande eller fördjupade kunskaper om golvläggning. Den riktar sig främst till dig som ska utbilda dig till golvläggare, men kan användas av alla som behöver kunskaper inom området.

Boken innehåller en beskrivning av de vanligaste mattyperna som förekommer i våra bostäder och i offentliga lokaler. Den beskriver vilka mattyper som är lämpliga beroende på användningsområde.

Lim och fästmetoder för de olika golvmaterialen beskrivs i boken liksom olika typer av lister och profiler.

Boken tar upp och redogör för det regelverk som idag gäller vid mattläggning i olika typer av rum, ex. våtrum.

Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus.

Bygg Plus är en betaltjänst på webben som innehåller övningsuppgifter, arbetsmoment, inlämningsuppgifter och mötesplatser för lärare och elever samtidigt som läraren har möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Läs mer på www.liber.se/elaromedel

Best.nr 47-11542-6 Tryck.nr 47-11542-6