9789162284657

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren

Handledning i vård och omsorg ISBN 978-91-622-8465-7 © 2007 Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed by Alfa Print, Sundbyberg 2007

'zSPSE

Handledning har en viktig funktion för alla studerande och nyanställda inom vård och omsorg. Hur den pedagogiska handledningen fungerar har avgörande betydelse för den studerandes lärande och inskolningen i yrkesrollen. Att få kvalificerad handledning är en av förutsättningarna för att den arbetsplatsförlagda utbildningen för studerande och introduktionstiden för nyanställda ska bli en positiv, kreativ och lärorik upplevelse.

Att vara handledare är en krävande, utmanande och stimulerande uppgift och därför behöver handledaren särskild kompetens och utbildning. Med denna bok hoppas vi bidra till detta.

Handledning inom vård och omsorg kan användas av lärare och studerande på Omvårdnadsprogrammet, nyanställda och handledare i olika verksamheter inom området och av andra som är intresserade av pedagogisk handledning.

Ett särskilt tack riktas till vår referensgrupp Annelie, Lotta, Martin, Pernilla och Vanja, som genom sina kunskaper och erfarenheter som undersköterskor inom olika verksamheter, bidragit till att levandegöra texten med verklighetsanknutna aktuella exempel och genom synpunkter kvalitetssäkrat bokens innehåll.

Vi har valt att använda patient/brukare som samlingsbegrepp för alla vård- och omsorgstagare. Den studerande och handledaren har vi valt att benämna hon eftersom merparten av vård- och omsorgspersonalen fortfarande är kvinnor.

Agneta Blohm

Monica Andersson

Jörgen Andersson

'e303%

*OOFIlMM

'zSPSE

"UU WBSB IBOEMFEBSF

Personerna i boken 7

Handledningsrelationen 29 Handledarrollen 31 Handledningens mül och process 32 Mülrelaterad handledning 33 Processrelaterad handledning 33 Handledningsmodell 34 FÜrberedelser 34 Inventering 36 Planering 37 GenomfÜrande 37 Utvärdering 38

)BOEMFEOJOH ÂŹ FO EFM BW WlSE PDI PNTPSHTQFSTPOBMFOT BSCFUF Handledarens kompetens 9 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

)BOEMFEOJOH ÂŹ WBE jS EFU

Olika former av handledning 14 Universitet och hÜgskolor 14 Yrkesutbildning 15 Grundskola och gymnasium 16 Handledning av nyanställda 16 Yrkesinriktad handledning – professionell handledning 17 Personlig handledning eller coachning 17 Kollegahandledning 18 Handledning av patienter och brukare 18 Gränsomrüden till handledning 18 Teorier och modeller fÜr pedagogisk handledning 20 Lärlingsmodellen 20 Teoretisk utgüngspunkt fÜr lärlingsmodellen 21 Reektionsmodellen 22 Teoretisk utgüngspunkt fÜr reektionsmodellen 23 Den reekterande praktikern 25 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

*//&)a--

3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

,PNNVOJLBUJPO

Envägs- och tvüvägskommunikation 41 Verbal kommunikation 42 Icke verbal kommunikation 42 Kommunikation i grupper 43 Bekräftelse 44 Hinder fÜr kommunikation 44 Konikter 45 Konikthantering 47 Aktivt lyssnande 48 LÜsningsfokuserat fÜrhüllningssätt 48 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

.BSUF .FP  FUU LPNNV OJLBUJPOTWFSLUZH Marte Meo – en metod fÜr vägledning 51 Grundläggande principer 51 Uppmärksamhet 52 Benämna 52

Vänta in – ge tid 53 Tydlig start och avslutning 53 Bjuda in till samspel 53 Marte Meo i hemtjänsten 53 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

4BNUBM Att lyssna aktivt 57 FrigÜrande och blockerande samtal 57 Jag- och dubudskap 58 Öppna frügor 58 Ord att undvika 58 Omformuleringar 59 Girasprük 60 Matchning 61 Det svüra samtalet 61 Positiv inställning 61 FÜrstüelse 62 Äkthet 62 Mül – hur gür vi vidare? 62 Empati 63 Den empatiska processen 64 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

,VOTLBQ LPNQFUFOT PDI MjSBOEF Teoretisk och praktisk kunskap 66 Kunskapsbegrepp 67 Tyst kunskap 67 Personlig kunskap 67 Faktakunskap 67 FÜrstüelsekunskap 67 Färdighetskunskap 69 FÜrtrogenhetskunskap 69 Kompetens 70 Formell kompetens 70 Reell kompetens 70 Lärande 71

Lärstilar 72 Lärande i praktiken 73 Lärande ur ett salutogent perspektiv 74 Begriplighet 75 Hanterbarhet 75 Meningsfullhet 76 Kan man koppla KASAM till lärande? 76 Portfoliometodik 76 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

:SLFTTPDJBMJTBUJPO Socialisation 79 Yrkessocialisation 80 Regler och normer 80 Värderingar 82 Arbetsplatsens kultur 82 Lärande organisation 84 Professionalism 86 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

)BOEMFEOJOH PDI CFEzNOJOH BW TUVEFSBOEF Styrdokument fÜr utbildningar 88 Programmül och kursmül 89 Programmül 90 Kursmül 90 Betygskriterier 91 ArbetsplatsfÜrlagd utbildning, APU 91 Säker bedÜmning 91 Samarbete skola/utbildningsanordnare och praktikplats 92 PraktikplatsbesÜk 93 Handledarträar 94 Handledarutbildning 94 Validering 94 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

*//&)a--

*OUSPEVLUJPO BW OZBOTUjMME QFSTPOBM Verksamhetens organisation 96 Arbetsplatsens mül 97 Utvärdering 99 Rutiner 99 Lokala rutiner 99 ArbetsplatsmÜten 100 Fysisk arbetsmiljÜ 100 Psykosocial arbetsmiljÜ 100 Systematiskt arbetsmiljÜarbete 101 Arbetsskada och arbetsolycksfall 101 Medarbetarsamtal 101 Tystnadsplikt och sekretess 102 Avvikelserapportering 103 Lex Maria 103 Lex Sarah 104 Vision – �Världens bästa arbetsplats� 105 3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

*//&)a--

eWOJOHBS #JMBHPS

Välkomstbrev 112 Utvärdering av APU 113 BedÜmning av APU 114 Praktikbetyg 116 Informationsbrev till nyanställd personal 117 Checklista fÜr nyanställd personal 118 Mül och betygskriterier fÜr kursen Handledning 120

-JUUFSBUVS

3FHJTUFS

1&340/&3/" * #0,&/

"OOB är underskÜterska och handledare inom hemtjänst. aTB är underskÜterska och handledare pü ett äldreboende. ,BSJO är underskÜterska och handledare pü infektionskliniken pü ett sjukhus. .BSJP är underskÜterska och handledare pü en geriatrisk vürdavdelning.

,FSTUJO studerar till underskÜterska och gÜr sin praktik hos "OOB inom hemtjänsten.

1FUFS studerar till underskÜterska och gÜr sin praktik hos aTB pü ett äldreboende.

4UJOB studerar till underskĂśterska och gĂśr sin praktik hos ,BSJO pĂĽ infektionskliniken.

1FUUFS är nyanställd underskÜterska pü den geriatriska vürdavdelningen där .BSJP arbetar.

1&340/&3/" * #0,&/

,"1*5&-

)BOEMFEOJOH ¬ WBE jS EFU

Begreppet handledning betyder konkret att leda någon vid handen.

Man kan tänka sig att handledaren räcker den som får handledning en hjälpande hand praktiskt eller symboliskt. Handledaren vägleder personen för att hon ska utvecklas i sitt yrke. Det finns många definitioner av begreppet. I boken beskrivs handledning som en pedagogisk process som innebär ett möte. När det gäller handledning av studerande och nyanställda, sker detta möte mellan en person som är mer kunnig och erfaren inom sitt yrkesområde och en person som är mindre kunnig och erfaren inom området.

0MJLB GPSNFS BW IBOEMFEOJOH Handledning används på olika sätt och i olika sammanhang, inom respektive yrkes- och utbildningsområde.

Handledning av studerande sker inom olika utbildningsinstitutioner, t.ex. universitet och högskolor, yrkesutbildningar samt grundoch gymnasieskolor.

6OJWFSTJUFU PDI IzHTLPMPS

Kristin studerar statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Hon skriver en uppsats som handlar om brittiska tidningars rapportering av IRA:s (Irländska Republikanska Armen) agerande under 1980-talet i Nordirland. Hon har problem med att avgränsa arbetet och kontaktar sin handledare på utbildningen som bl.a. ger henne rådet att tydligt formulera rapportens syfte.

När studenter vid universitet och högskolor skriver rapporter får de handledning av någon av sina lärare.

)"/%-&%/*/( ¬ 7"% `3 %&5

:SLFTVUCJMEOJOHBS

Sanna går på Sjuksköterskeprogrammet. Hon ska ta venprov på en patient. Hon har först provat på Stina som är hennes handledare. Stina har valt ut en patient, som hon vet är samarbetsvillig, och som har ”bra vener”. Stina säger: ”Du får göra allt själv, jag sitter snett bakom dig och hjälper dig om det behövs.” Sanna är helt fokuserad på att lyckas.

Inom många olika yrkesutbildningar ingår praktik eller lärande på arbetsplatsen (APU/VFU*) som en viktig del i utbildningen och utvecklingen av yrkesrollen. Lärande på arbetsplatsen, praktik, förekommer under flera perioder inom utbildningar av t.ex. förskoloch grundskollärare, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare samt inom gymnasieskolans och vuxenutbildningens yrkesinriktade utbildningar. * VFU, Verksamhetsförlagd utbildning inom högskola/universitet.

)"/%-&%/*/( ¬ 7"% `3 %&5

Som handledare i vård och omsorg ska du vara tydlig i din roll och veta dina gränser. Handledning gäller upplevelser inom yrkesområdet. Du och den du handleder reflekterar över aktuella situationer.

Den som får handledning har möjlighet att beskriva sina känslor och tankar. Har hon personliga problem, som kan påverka den arbetsförlagda utbildningen/introduktionen, behöver du som handledare kanske hänvisa henne till att söka hjälp utanför arbetsplatsen.

5FPSJFS PDI NPEFMMFS GzS QFEBHPHJTL IBOEMFEOJOH Både äldre och nyare traditioner har format olika modeller för att handleda studerande och personal. Med modell menas det sätt man ger handledning på. Det kan handla om en övergripande, vid modell eller en mer konkret modell med en tydlig struktur. Läs mer i kapitel 3 Att vara handledare.

Traditionerna och modellerna kan också kopplas till olika teorier om hur lärande sker. I boken beskrivs lärlings- och reflektionsmodellen.

-jSMJOHTNPEFMMFO

”När jag gjorde min praktik på en geriatrisk avdelning berättade min handledare ofta i detalj om vad hon gjorde. Det gällde t.ex. en patient som hade vändschema eller när vi skulle lägga om ett sår. Handledaren berättade både innan vi gick in och under tiden vi var hos patienten vad som skulle göras och hur det skulle utföras. Hon berättade om konsekvensen av att göra på det ena eller andra sättet. Jag tyckte att det var bra. Det var så mycket jag behövde veta och slapp att fråga hela tiden”, säger Åsa. ”Jag minns att min handledare la sig på min nivå. Hon förmedlade yrkesstolthet och visade både praktiskt, etiskt och psykologiskt hur jag skulle förhålla mig. Jag fick uppgifter som jag redan kunde, hon lät mig t.ex. ta olika prover. Det kändes bra, man växer av det”, säger Karin.

)"/%-&%/*/( ¬ 7"% `3 %&5

Både Åsas och Karins beskrivningar utgör exempel på lärlingsmodellen, där handledaren är en förebild genom sitt sätt att vara och handla.

Handledning enligt lärlingsmodellen är en gammal tradition i all yrkesutbildning. Sedan långt tillbaka i tiden har lärlingen observerat hur mästaren utfört olika moment. Handledningen följde ofta mönstret; demonstration, tillämpning, korrigering, dvs. mästaren visade, lärlingen provade själv och mästaren bedömde lärlingens prestationer.

Enligt lärlingsmodellen sker lärandet många gånger genom modellinlärning. Detta innebär att det är mäster som vet hur arbetet ska utföras. Lärlingens uppgift är att utföra arbetet så likt mäster som möjligt både när det gäller färdigheter och attityder. Men det ingår också i mästers roll att leda sin lärling genom läroprocessen.

Mäster ska skapa förutsättningar för lärlingen att utvecklas genom att anpassa innehåll och uppgifter till dennes nivå samt öka svårighetsgraden på uppgifterna i den takt som passar denne. Senare forskning har visat att även mästaren lär av lärlingen. Detta sker genom att han observerar och imiterar sin elev. Forskningen har också tydliggjort att när lärlingen tar efter mästaren så gör han det på sitt eget vis. Det handlar om en lärandeprocess, som både mästare och lärling tar gemensamt ansvar för och där båda tillåts växa och blir mer jämlika.

5FPSFUJTL VUHlOHTQVOLU GzS MjSMJOHTNPEFMMFO

Lärlingsmodellen har sin teoretiska grund bl.a. i den sociokulturella synen på lärandet. Detta synsätt anser att människan ständigt lär och lärandet sker i ett samspel mellan individer i ett kulturellt sammanhang. Fokus ligger på samspelet mellan individer i en speciell situation och inte på individens tänkande. Lärlingen tar till sig kunskaper genom att iaktta mästaren och därefter själv pröva att använda de olika redskapen. En av företrädarna för denna syn på lärandet var Lev Vygotskij (1896–1934), rysk psykolog och pedagog. Han menade att vi utvecklas som personer i samspel med den miljö och kultur som vi lever i. Det språk som omger oss och som vi lär oss har betydelse för den personliga och intellektuella utvecklingen. Vi möter nya upplevelser och tillgodogör oss nya sätt att uppfatta världen och vi utvecklas när våra gamla synsätt inte fungerar längre. Vi förändrar vårt språk, våra uppfattningar, sättet att tänka, känna och agera.

)"/%-&%/*/( ¬ 7"% `3 %&5

få stöd i sin handledaruppgift av både arbetsledning och arbetskamrater. När det finns flera handledare på arbetsplatsen kan de hjälpa varandra genom att bilda grupper, där de samtalar och reflekterar kring handledarrollen.

)BOEMFEOJOHFOT NlM PDI QSPDFTT Handledning kan både vara målrelaterad och processorienterad. Den målrelaterade handledningen innebär att man arbetar mot vissa bestämda mål. Den processorienterade handledningen handlar om att man lyfter fram den personliga utvecklings- och mognadprocess som den som personen genomgår. När man kombinerar dessa kan handledning ses som en process där bägge parter arbetar tillsammans för att uppnå målen.

"55 7"3" )"/%-&%"3&

.lMSFMBUFSBE IBOEMFEOJOH Målrelaterad handledning kan handla om studerande som deltar i en yrkesutbildning. Syftet med praktiken är att den studerande, under handledning, ska få möjlighet att möta verkligheten i vård- och omsorgsarbetet och där lära och utvecklas.

Målen kan handla om att kunna utföra olika vård- och omsorgsuppgifter men också om förmågan att samarbeta och ta initiativ, kunna ta ansvar, förmåga att skapa relationer samt att utveckla en yrkesroll. Målen kan vara övergripande, som t.ex. att utveckla en professionell yrkesroll, eller specifika, t.ex. att kunna hjälpa brukaren med personliga hygienen. Målen fungerar också som underlag för utvärdering och bedömning av den arbetsplatsförlagda utbildningen, dvs. hur den studerande har uppnått de mål för utbildningen som finns angivna i både läro- och kursplanen. Läs mer om program- och kursmål i kapitel 9.

Ett annat syfte med den målrelaterade handledningen är när en nyanställd, med hjälp av en erfaren kollega, ska introduceras på den nya arbetsplatsen och där målet är att förstå verksamhetens organisation och dess rutiner.

1SPDFTTSFMBUFSBE IBOEMFEOJOH Processen handlar om vägen till målen, dvs. hur den som får handledning når sina mål. Processen är det som händer under tiden och hur personen mognar och utvecklas. Att lära och utvecklas sker ofta stegvis och i samspel med andra. Detta kan upplevas både inspirerande och frustrerande.

Handledningen är fylld av utmaningar och egna och andras krav på att prestera och lyckas. Vägen till ny kunskap är sällan spikrak utan kantas av att både lyckas och misslyckas. Under handledningen väcks en rad tankar och känslor som behöver bearbetas. Ibland uppstår frågor som man behöver finna svar på för att komma vidare.

Dessa frågor kan handla om t.ex. brukarens eller närståendes situation som väcker engagemang och som berör eller att t.ex. kunna bemöta den åldrande människan och hennes tankar inför döden. Utmaningen ligger ofta i hur du som yrkesperson ska förhålla dig och agera på ett professionellt sätt i dessa sammanhang.

"55 7"3" )"/%-&%"3&

7FSCBM LPNNVOJLBUJPO När vi talar med och skriver till varandra använder vi ord. Det har stor betydelse vilka ord vi använder när vi kommunicerar fÜr att vi ska vara tydliga, undvika missfÜrstünd och nü fram till varandra. I kapitel 6 s. 59 ges exempel pü ord och formuleringar som visat sig fungera bra fÜr eektiv kommunikation.

*DLF WFSCBM LPNNVOJLBUJPO Karin ser pü Stina att hon inte ser nÜjd ut. Hon frügar hur Stina känner sig och hur hon tror att hennes ansiktsuttryck püverkar patienten.

Genom den icke-verbala kommunikationen fÜrmedlar vi känslor och ger budskapet mening och djup. Vi använder oss bland annat av ansiktet, Ügonen och munnen, gester, kroppshüllning, avstünd, berÜring och rÜstens tonfall. Vi fÜrstärker och fÜrtydligar det vi säger genom t.ex. betoningar, leenden och rynkade Ügonbryn. Den ickeverbala kommunikationen är till stor del omedveten fÜr oss och utan dessa uttryck skulle vür kommunikation vara utan sammanhang och verka egendomlig.

Som handledare behÜver du vara medveten om den icke-verbala kommunikationens betydelse i samspelet med den du handleder. Ett vänligt ansiktsuttryck, med Ügonkontakt och münga leenden, signalerar trygghet och avspändhet. När vi skrattar tillsammans slappnar vi av. När den du handleder är bekymrad visar du med ditt ansiktsuttryck och tonfall att du känner med henne. Det skapar fÜrutsättningar fÜr att hon ska känna sig fÜrstüdd.

Du intar lyssnarposition med din kropp fÜr att verkligen visa att du är med henne och fÜr att kunna uppfatta det hon säger. Lyssnarposition innebär att du har Ügonkontakt och stür vänd mot personen.

FÜr att kunna visa respekt fÜr personens integritet müste du ocksü känna hennes gränser fÜr kroppskontakt. Veta vid vilka tillfällen det känns rätt att du tar i henne och när och hur du ska gÜra det.

Det har stor betydelse att den verbala och den icke-verbala kommunikationen hos en person stämmer Üverens fÜr att vi ska undvika dubbla budskap. Om din rÜst är hürd och lüter irriterad när du sam,0..6/*,"5*0/

tidigt säger att du är lugn och glad så blir budskapet dubbelbottnat och otydligt.

,PNNVOJLBUJPO J HSVQQFS Hur kommunikationen i en grupp utvecklas har betydelse för hur samarbetet fungerar. Gruppkultur, gruppklimat, normer, värderingar, konflikthantering, beslutsfattande och sociala roller formas utifrån hur kommunikationen i gruppen fungerar. Läs mer i kapitel 8 om yrkessocialisation.

En grupp, t.ex. i ett arbetslag, där deltagarna är medvetna om kommunikationens betydelse och uppmärksamma på både den verbala och den icke-verbala kommunikationen, har stora chanser att utvecklas på ett positivt sätt.

Mångårig psykologisk och sociologisk forskning har visat att människor, förutom de formella yrkesroller som de har, också antar informella sociala roller. Vid t.ex. en arbetsplatsträff är det tydligt att några av medarbetarna är mer aktiva genom att yttra sig, komma med förslag och idéer, andra är mer tysta. En del har lätt att fatta

,0..6/*,"5*0/

,PNQFUFOT Kompetens kommer av latinets competentia och beskrivs i svenska ordbÜcker som lämplighet, duglighet, skicklighet eller behÜrighet.

Det är nĂĽgot mer än kunskap. Kompetens fĂśrutsätter kunskap, men innebär att vi dessutom kan använda kunskapen t.ex. inom ett yrkesomrĂĽde. Vi talar om begreppet yrkeskompetens. Det handlar om fĂśrmĂĽgan att klara en arbetsuppgift. Till kompetensbegreppet knyts ocksĂĽ fĂśrmĂĽgan att lära. En intressant frĂĽgeställning är om yrkeskompetens alltid kräver formell kompetens. MĂĽnga har lĂĽng erfarenhet av vĂĽrd- och omsorgsarbete, utan att ha genomgĂĽtt nĂĽgon formell utbildning. Erfarenheten ďŹ nns som kunskap i form av fakta, fĂśrstĂĽelse, färdighet och fĂśrtrogenhet, men saknar kanske delar av alla fyra kunskapsformerna. Denna erfarenhetskunskap kan personen erĂśvra pĂĽ egen hand utan att ha deltagit i nĂĽgon formell utbildning.

'PSNFMM LPNQFUFOT

Formell kompetens har den som fullfÜljt en utbildning och fütt intyg, betyg, examen eller t.ex. har ett slutbetyg frün Omvürdnadsprogrammet, är legitimerad sjukskÜterska eller psykolog. Formell kompetens är tydlig, antingen har man den eller inte.

3FFMM LPNQFUFOT

Karin har delegation pü att dela läkemedel. Hon arbetar som underskÜterska och är formellt inte behÜrig att dela läkemedel, men hon har sü lüng erfarenhet och stort kunnande att hon fütt delegering av sjukskÜterskan.

Med reell kompetens menas den beredskap man har att lĂśsa uppgifter och hantera situationer. I denna beredskap ďŹ nns fĂśrutom kunskaper ocksĂĽ erfarenheter, värderingar, attityder, synsätt, fĂśrhĂĽllningssätt och Ăśvriga personliga egenskaper.

Den reella kompetensen tillägnar man sig genom erfarenhet.

Hur utveckling av kompetens inom ett yrkesomrüde sker kan beskrivas med hjälp av olika nivüer frün nybÜrjare till expert.

Den som nyligen har bÜrjat arbeta inom vürd och omsorgs skaffar sig en grund fÜr arbetet genom att t.ex. lära sig rutiner, regler och grunder. När en studerande, som under sin APU, für frügan �Vet du varfÜr den här patienten behÜver en särskild madrass?� svarar hon kanske �Jag vet inget om orsaker ännu. Jag fÜrsÜker lära mig vad jag

,6/4,"1 ,0.1&5&/4 0$) -`3"/%&

ska gÜra och har svürt att hinna med att reektera Üver varfÜr�. Den studerande är inriktad pü vad hon ska gÜra och när hon ska gÜra det.

Smüningom fÜrdjupas och konkretiseras de fÜrsta erfarenheterna och fÜrstüelsekunskapen utvecklas. Hon kan sedan skilja ut vilka uppgifter som är viktiga att gÜra och kan bÜrja fungera mer pü egen hand.

Till slut arbetar den studerande helt självständigt pü ett intuitivt och säkert sätt. Hon mÜter och hanterar olika situationer; som en kompetent vürdare. Hon fortsätter sedan att utveckla sin skicklighet genom hela yrkeslivet. Läs mer i kapitel. 8 om professionalism.

-jSBOEF Hur och när sker lärande? Hur och när blir erfarenheter kunskap?

Hur sker lärande under praktiken eller vid introduktion pü en ny arbetsplats?

Vi talar idag om det livslünga lärandet. Ett lärande som pügür oupphÜrligt i alla üldrar under hela livet, även i yrkeslivet. Lärandet är en process där vi själva är delaktiga, där vi själva skapar mening

,6/4,"1 ,0.1&5&/4 0$) -`3"/%&

Portfoliometodik innebär ett demokratiskt arbetssätt där den studerande ges mÜjlighet att ta ansvar fÜr och püverka sin egen kunskapsutveckling. Lärandet är självständigt, sker individuellt eller i samarbete med andra samt genom reektion. Genom att ta fasta pü den studerandes starka sidor blir metodiken ett verktyg fÜr inlärningen och Ükar den studerandes mÜjligheter att uppleva utbildning och APU som ett begripligt, hanterbart och meningsfullt sammanhang.

Handledarens uppgift blir att utgü frün den studerandes kunskapsoch erfarenhetsnivü samt och ställa Üppna frügor som utmanar och uppmuntrar till reektion.

3&'-&,5&3" 0$) %*4,65&3"

#FTLSJW TLJMMOBEFO NFMMBO QSBLUJTL PDI UFPSFUJTL LVOTLBQ

%JTLVUFSB CFHSFQQFO LOPXJOH XIBU PDI LOPXJOH IPX

(F FYFNQFM Ql EJOB FHOB LVOTLBQFS VUJGSlO EF GZSB LVOTLBQT CFHSFQQFO GBLUB GzSTUlFMTF GjSEJHIFU PDI GzSUSPHFOIFU

'zSTzL BUU CFTLSJWB EJO QFSTPOMJHB LVOTLBQ )VS TLJMKFS EFO TJH GSlO EJOB TUVEJF FMMFS BSCFUTLBNSBUFST QFSTPOMJHB LVOTLBQ

%JTLVUFSB CFHSFQQFU UZTU LVOTLBQ NFE EJOB TUVEJFLBNSBUFS

)VS LBO EV TZOMJHHzSB EJO UZTUB LVOTLBQ

)VS GlS NBO ZSLFTLPNQFUFOT VUBO BUU IB GPSNFMM LPNQFUFOT

)VS HzS EV TPN IBOEMFEBSF EFO TUVEFSBOEFT "16 QFSJPE CFHSJQMJH IBOUFSCBS PDI NFOJOHTGVMM

'VOEFSB zWFS EJO FHFO MjSTUJM PDI GzSTzL BUU CFTLSJWB EFO

7JMLB jS EJOB TUBSLB TJEPS OjS EFU HjMMFS MjSBOEF

(F FYFNQFM Ql IVS EV TPN IBOEMFEBSF LBO BOWjOEB QPSUGPMJP NFUPEJL VOEFS EFO TUVEFSBOEFT "16 QFSJPE

,6/4,"1 ,0.1&5&/4 0$) -`3"/%&

,"1*5&-

:SLFTTPDJBMJTBUJPO

Det är Petters fÜrsta dag som underskÜterska pü vürdavdelningen där han ska vikariera hela sommaren. Han är nervÜs, fÜrväntansfull och stolt Üver sitt nya arbete inom sjukvürden.

Samtidigt växer antalet frĂĽgor kring arbetsplatsen och den nya yrkesrollen: Vilka rutiner ďŹ nns? Hur är mina arbetskamrater?

Vad fÜrväntas jag kunna och gÜra? Hur är det att arbeta som underskÜterska? Petter har blandade känslor och tusentals frügor infÜr sitt nya arbete.

4PDJBMJTBUJPO Socialisation betyder anpassning till omgivningens normer och värderingar. Socialisationsprocessen startar vid fÜdelsen när barnet bÜrjar knyta an till sina fÜräldrar och syskon och pügür hela livet.

Socialiseringsprocessen innefattar ocksü de fÜrväntningar som omgivningen t.ex. familj och vänner har pü oss och varierar beroende pü under vilken tidsperiod i livet det är. Genom denna process formas och püverkas vi av den kultur vi lever i. Vi lär oss stegvis genom de erfarenheter vi gÜr att fÜrstü och tolka samt att fÜrhülla oss till omvärlden.

I processen ingĂĽr ocksĂĽ vĂĽra egna fĂśrväntningar pĂĽ oss själva och vĂĽra mĂĽlsättningar. Dessa fĂśrväntningar kan handla om livsstil, utbildning eller att ďŹ nna en partner att leva med och bilda familj.

:3,&440$*"-*4"5*0/

eWOJOH

Lyssnarposition Syftet med övningen är att träna aktivt lyssnande. För att få igång en diskussion kan man exempelvis arbeta med en värderingsövning.

Arbeta parvis eller i grupp med en observatör.

Var och en rangordnar nedanstående 8 egenskaper hos en undersköterska från den viktigaste till den minst viktiga. Ärlig Rättvis Noggrann Fantasifull Kreativ Plikttrogen Punktlig Självständig Jämför sedan de rangordningar ni gjort i gruppen. Använd lyssnarposition när ni lyssnar på varandra.

Observatören iakttar och observerar när gruppen använder sig av lyssnarposition.

Observatören ger feedback när övningen är klar, dvs. ger exempel på när och hur deltagarna använt sig av lyssnarpositionen. eWOJOH

Kommunikation i grupper Synergieffekter En användbar övning, som kan hjälpa en enskild person eller ett arbetslag att utvecklas och att se sina styrkor är liggande H:et. Övningen kan varieras men detta är ett förslag som kan genomföras under ett personalmöte. Övningen kan även användas i en grupp som studerar tillsammans.

Arbeta i mindre grupper. Varje grupp har ett blädderblocksblad som delas in i fyra fält, två vågräta och två lodräta (som ett liggande H).

I det övre vågräta fältet ritar gruppen sig själv som en presentation. I det vänstra lodräta fältet skriver gruppmedlemmarna upp alla

e7/*/("3

1SFTFOUBUJPO

4UZSLPS

6UWFDLMJOH

4WBHIFUFS

sina styrkor och i det högra sina svagheter. I det nedre vågräta fältet skriver gruppmedlemmarna sådant som de behöver och vill utveckla.

Grupperna samlas och presenterar sitt liggande H. Därefter följer diskussioner kring gruppens styrkor, svagheter och vad gruppmedlemmarna behöver för att utvecklas vidare. eWOJOH

Att skapa gemensamma normer Arbeta i grupp Arbetssätt: Brainstorming '3a(&45`--/*/(

• Vilka normer har vi i gruppen?

Någon i gruppen skriver ned allt vad de andra i gruppen säger på blädderblock, whiteboardtavla eller interaktiv whiteboardtavla Man kan även skriva ned på post-it-lappar och klistra upp dem.

'3a(&45`--/*/(

• Vilka normer är önskvärda i gruppen?

Skriv ned dessa i en spalt bredvid de förra svaren.

Jämför de båda spalterna Har vi de normer vi vill ha? Vilka normer ska vi överge? Vilka normer behåller vi och vilka ska vi lägga till? Hur ska vi göra?

Hur följer vi upp detta? eWOJOH

Konfliktlösning Detta är en övning vid t.ex. ett personalmöte eller i en studerandegrupp.

Var och en skriver ett upplevt problem på ett papper och skickar sin lapp till den som sitter till vänster. Det innebär att den som skickat sin lapp också får ett papper av den som sitter till höger. Den som fått ett papper med ett problem skriver ett förslag på lösning av problemet.

Till slut får alla tillbaka sitt papper med ett antal lösningsförslag.

Nu kan dessa förslag värderas och de förslag som personen inte accepterar stryks. Tre förslag måste sparas.

Alla läser nu upp sitt problem och de tre sparade förslagen. Därefter följer en öppen diskussion och var och en kan välja ut några problem och åtgärder man ska arbeta med och hur det ska ske.

e7/*/("3

�Man ska tycka om att lära ut, det är en fÜrutsättning�, säger Karin, underskÜterska och handledare. �Jag kan känna att jag har nügot värdefullt att ge.�

Handledning i vĂĽrd och omsorg handlar om pedagogisk handledning. I boken fĂĽr du fĂślja handledarna Anna, Karin, Mario och Ă…sa. Du fĂĽr ta del av deras reflektioner, kunskaper och erfarenheter samt hur de lĂśser olika handledningssituationer tillsammans med sina studerande.

Kapitlen innehüller fallbeskrivningar, studieuppgifter och konkreta fÜrslag pü kommunikationsÜvningar, konflikthantering, samtalsÜvningar och lärstilar.

Boken är skriven fÜr studerande pü Omvürdnadsprogrammet, nyanställda och handledare inom vürd och omsorg samt fÜr andra som är intresserade av pedagogisk handledning.

Studiehandledning till boken finns att hämta pü www.bonnierutbildning.se

&0 +

XXX CPOOJFSVUCJMEOJOH TF