9789147111954

Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation

till den statliga styrningen av förskolan. Här beskrivs hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet fram till i dag och hur de statliga kraven på dokumentation får konsekvenser för bedömningen.

Den andra delen diskuterar olika frågor kring utvärdering och

pedagogisk bedömning i förskolan till exempel utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. Författarna ger här exempel på olika typer av bedömningspraktik.

Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärde-

ring och pedagogisk bedömning i förskolan. Det första kapitlet är en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. I det andra kapitlet analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande.

Gunnar Åsén (red.) är professor emeritus i didaktik vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering.

GUNNAR ÅSÉN (RED.)

Boken riktar sig främst till blivande och yrkeverksamma förskollärare.

UTVÄRDERING & PEDAGOGISK BEDÖMNING I FÖRSKOLAN

Denna antologi handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Boken är uppdelad i tre delar:

UTVÄRDERING & PEDAGOGISK BEDÖMNING I FÖRSKOLAN GUNNAR ÅSÉN (RED.)

Best.nr 47-11195-4

Tryck.nr 47-11195-4-00

9789147111954c1c.indd 1

11/12/14 4:00 PM

UTVÄRDERING & PEDAGOGISK BEDÖMNING I FÖRSKOLAN GUNNAR ÅSÉN (RED.)

9789147111954b1-246c.indd 1

11/12/14 4:55 PM

3

Innehåll Förord .................................................................................................. 8 Två läroplans- och utvärderingstraditioner ...................................................... 8 Bokens disposition ................................................................................................ 9

Författarpresentationer ....................................................................13

Del 1.

Statlig styrning och förskolans praktiker Gunnar Åsén & Emilie Moberg

Den statliga synen på och styrningen av utvärdering i förskolan ..18 Arbetsplan för förskolan .....................................................................................18 Det pedagogiska programmet ...........................................................................19 Att erövra omvärlden...........................................................................................22 Läroplan för förskolan (Lpfö 98) .....................................................................23 Allmänna råd för förskolan ................................................................................24 De nationella utvärderingarna av förskolan ....................................................25 Uppdraget om förtydliganden av förskolans läroplan ..................................27 Skolverkets förslag ...............................................................................................28 Utbildningsdepartementets förslag ..................................................................30 Den reviderade läroplanen .................................................................................32 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar ........................................................33 Avslutande kommentarer ...................................................................................35 Maria Folke-Fichtelius & Christian Lundahl

Förskolebarns lärande som mått på kvalitet – statliga krav på dokumentation i förskolan ...............................................................38 Utvecklingspsykologi och skolmognad ...........................................................39 Från kollegial utvärdering till kvalitetskontroll ..............................................40 Resultat i en strävansprocess? ............................................................................42

9789147111954b1-246c.indd 3

11/12/14 4:55 PM

4

• Innehåll

Följa, värdera, analysera – utan att bedöma, kategorisera och jämföra? ...42 Två läroplanstraditioner .....................................................................................45 Formativ och/eller summativ bedömning? ....................................................48 Förhandlingar och förskjutningar i en blandad modell ................................49 Ann-Christine Vallberg Roth

Spår av transformativ bedömning i multidokumentation .............51 Dokumentation och documentality – styrning genom dokumentation ..53 Multidokumentation – olika dokumentationsformer och skiftande innehåll i tre förskolor .........................................................................................55 Olika former av bedömning...............................................................................58 Summativ, formativ eller transformativ bedömning? ...................................68 Transformativ bedömning i multidokumentation – summering ...............70

Del 2.

Utvärderingsredskap och bedömningspraktiker Gunnar Åsén

Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering .................74 Motivfrågan: Varför ska utvärderingen göras? Vilka är motiven? ..............75 Intressentfrågan: För vem ska utvärderingen göras?.....................................77 Innehållsfrågan: Vad ska utvärderas? ...............................................................78 Delaktighetsfrågan: Vilka ska involveras i utvärderingen? ..........................81 Metodfrågan: Hur ska utvärderingen genomföras? Vilka metoder ska användas? ...............................................................................................................82 Maktfrågan – Vems idéer blir representerade i utvärderingen? ..................84 Etikfrågan: Vilka etiska överväganden bör göras i utvärderingen? ............85 Värderingsfrågan: Gentemot vilka kriterier ska utvärderingsresultaten bedömas? ...............................................................................................................88 Användningsfrågan: Hur ska resultaten från utvärderingen användas? ....92 Kunskapsfrågan: Hur kan resultaten från olika utvärderingar relateras till varandra? ..........................................................................................................96

9789147111954b1-246c.indd 4

11/12/14 4:55 PM

Innehåll •

5

Agneta Wallander

Att göra skillnad eller reproducera en särskiljande praktik ...........99 Inledning ............................................................................................................. 100 Mekanismer i maskineriet ............................................................................... 101 Min egen positionering.................................................................................... 102 Ompositionering............................................................................................... 105 Skillnad från eller att göra skillnad................................................................. 106 Pedagogisk dokumentation ............................................................................ 108 Ann-Marie Markström

Utvecklingssamtal som bedömningspraktik – i hemmet och i förskolan .............................................................111 Utvecklingssamtal i förskolans styrdokument ............................................ 112 Ett institutionellt samtal .................................................................................. 113 Utvecklingssamtal som bedömning i flera steg ........................................... 114 Utvecklingssamtal som bedömningspraktik i tid och rum ....................... 123 Monica Nilsson & Karin Alnervik

Verksamhetsteori som redskap i förskolans systematiska kvalitetsarbete .................................................................................126 Inledning ............................................................................................................. 126 Verksamhetsteori och verksamhetssystem .................................................. 127 Förskolan som verksamhetssystem ............................................................... 128 Förskolan i förändring ...................................................................................... 130 Motsättningar och expansivt lärande i förskolan ........................................ 131 Utvecklad verksamhet genom förändrat ”görande” och reflektion ......... 133 Att dokumentera barnen eller verksamheten .............................................. 134 Lärandeteorier som redskap i det systematiska kvalitetsarbetet ............. 136 Kvalitet eller meningsskapande ...................................................................... 138 Slutord ................................................................................................................. 140

9789147111954b1-246c.indd 5

11/12/14 4:55 PM

6

• Innehåll

Polly Björk-Willén

Döma eller bedöma? Bedömningspraktiker avseende barns språkliga kompetenser. ...................................................................142 Inledning ............................................................................................................. 142 Hur språklig mångfald manifesteras – ansiktet utåt ................................... 145 Bedömning av språkfärdigheter ..................................................................... 146 Exempel från olika bedömningspraktiker .................................................... 150 Sammanfattande reflektion ............................................................................. 155 Lise-Lotte Bjervås

Bedömning av förskolebarn i en kunskapsekonomi ....................156 Dokumentation, uppföljning och analys – från ord till handling ............ 159 Pedagogisk dokumentation som formativ bedömning ............................. 161 Pedagogisk dokumentation och kompetenta barn..................................... 163 Ingela Elfström

Pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan ........................................165 Inledning ............................................................................................................. 165 Bakgrund till pedagogisk dokumentation i svensk förskola ..................... 166 Pedagogisk dokumentation synliggör lärprocesser.................................... 173 Exempel från en empirisk studie.................................................................... 174 Avslutande reflektioner .................................................................................... 183

Del 3.

Skandinavisk utblick Lars Holm

”– Var är din rygg?”

En analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark ........................................................................................186 Inledning ............................................................................................................. 186 Teoretisk utgångspunkt ................................................................................... 187

9789147111954b1-246c.indd 6

11/12/14 4:55 PM

Innehåll •

7

Metod och datainsamling ................................................................................ 188 Analys av språkliga utvärderingsmetoder..................................................... 189 Syn på mätning, bedömning och kunskapssyn i materialen för språkbedömning ............................................................................................... 192 Diskussion och perspektiv .............................................................................. 194 Sidsel Germeten

Et norsk blikk på vurderingsarbeid i barnehagen.........................198 Innledning .......................................................................................................... 198 Læreplanens mangetydige ansikter ............................................................... 199 Vurdering av enkeltbarns læring og danning ............................................... 201 Diskurser om kvalitet i norske barnehager................................................... 205 Spesialpedagogiske tiltak som del av barnehagens ansvar ........................ 207 Strukturkvalitet versus kvalitet i innholdet .................................................. 208 Diskusjon: Nye vurderingspraksiser? ........................................................... 211

Referenser........................................................................................215

9789147111954b1-246c.indd 7

11/12/14 4:55 PM

8

Förord

Två läroplans- och utvärderingstraditioner I OECD-rapporten ”Starting Strong II” (OECD, 2006) beskrivs två olika internationella läroplanstraditioner inom förskolan. Inom den ena traditionen, den anglosaxiska, tenderar man att introducera skolliknande innehåll och metoder i förskolan. Bland 20 granskade OECD-länder återfinns denna tradition i bl.a. Australien, Canada, Frankrike, Irland, Holland, Storbritannien och USA. I de länder där denna tradition är stark baseras utvärdering av enskilda barns utveckling och lärande på tydliga mål och tester av på förhand givna kunskaper och färdigheter.

Inom den andra traditionen, som betecknas som den nordiska och centraleuropeiska traditionen, finns en stark tro på att förskolans pedagogik kan influera de första åren i skolan (jfr Martin-Korpi, 2005). I flera av de länder där denna tradition är stark synliggör man vad barn lär sig genom dokumentation i syfte att följa barns framsteg, men dokumentationen används också som utgångspunkt för reflektion bland personalen kring barnens lärande. Inom denna tradition fokuserar man på utvärdering av verksamheten och de förutsättningar som förskolan ger vad gäller barns lärande (Bennett, 2008).

Denna översikt handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Det handlar dels om att, i enlighet med den nordiska traditionen, utvärdera hur förskolan fungerar som system och vilka effekter eller resultat verksamheten ger, dels om olika sätt att direkt eller indirekt bedöma barnens utveckling, kunskaper och färdigheter, vilket ligger närmare den anglosaxiska utvärderingstraditionen.

Enligt läroplanens intentioner ska förskolebarnens prestationer inte utvärderas, men väl verksamheten. I den dåvarande regeringens förord till förskolans läroplan (Lpfö 98) formulerades detta på följande sätt: I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas.

Betyg eller omdömen utfärdas inte. (Lpfö 98, s 4)

9789147111954b1-246c.indd 8

11/12/14 4:55 PM

Förord •

9

Detta förord togs senare bort från själva läroplanen och i den nya, reviderade läroplanen framhålls det att barns utveckling och lärande ska följas, dokumenteras och analyseras, samtidigt som det tydligt framgår att det är verksamheten som ska utvärderas. Detta har lämnat utrymme för olika tolkningar av läroplanstexten och många av bidragen i denna antologi tar sin avstamp i den problematik som detta tolkningsutrymme innebär.

Den senaste nationella utvärderingen av förskolan (Skolverket, 2008) visade att användningen av olika typer av bedömningsmaterial ökar i förskolan. Även användningen av individuella utvecklingsplaner (IUP), som ofta innehåller olika typer av bedömningar av barns prestationer och personliga egenskaper (Vallberg-Roth & Månsson, 2008) har ökat markant.

Detta kan ses som ett närmande till den anglosaxiska utvärderingstraditionen, där enskilda barns utveckling och lärande fokuseras.

Bokens disposition Antologin består av tre delar: Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation till den statliga styrningen av förskolan. Denna del inleds med ett bidrag av Emilie Moberg och Gunnar Åsén, där de ger en beskrivning av hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet och fram till i dag. Analysen koncentreras till hur staten formulerat och hanterat utvärderingsfrågorna med fokus på nationella styrdokument och regelverk. Särskild uppmärksamhet riktas mot den reviderade läroplanen för förskolan och huvudpunkterna i Skolverkets respektive Utbildningsdepartementets förslag till ett nytt avsnitt kring uppföljning och utvärdering. Analysen koncentreras således till formuleringsarenan, medan frågan om hur utvärdering hanteras på realiseringsarenan endast berörs i begränsad utsträckning.

Maria Folke-Fichtelius och Christian Lundahl visar i det följande kapitlet hur de statliga kraven på dokumentation i förskolan får konsekvenser för bedömningen av verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Den koppling mellan dokumentation av barns lärande och bedömning av verksamhetens kvalitet som kommer till uttryck i den reviderade läroplanen är ny för förskolans del och utmanar på olika sätt förskolans tidigare bedömningstraditioner. Även detta kapitel innehåller en historisk tillbakablick

9789147111954b1-246c.indd 9

11/12/14 4:55 PM

10

• Förord

och behandlar Skolverkets respektive Utbildningsdepartementets olika förslag till revideringar av läroplanen, men med den skillnaden att fokus ligger på de nya kraven på dokumentation.

Ann-Christine Vallberg-Roth behandlar i sitt kapitel frågor om dokumentation och bedömning i relation till den statliga styrningen. Till förskolans målstyrda organisation har på senare år kopplats en ökande mängd dokumentation och utvärderingar av barnen, deras kunskaper, färdigheter, förmågor och egenskaper. I kapitlet ges talrika exempel på olika former av bedömning i bl.a. individuella utvecklingsplaner, portfolio och pedagogisk dokumentation. Transformativ bedömning är det begrepp som används för att beskriva och fånga den komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiken; ett begrepp som kan erbjuda stöd för kritisk reflektion kring denna praktik.

Bidragen i den andra delen tar upp frågor kring utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan och ger exempel på olika typer av bedömningspraktik. Flera av bidragen tar sin utgångspunkt i arbetet med pedagogisk dokumentation. Denna del inleds med ett kapitel av Gunnar Åsén där han tar upp tio grundläggande frågor i samband med utvärdering. Ett mysterium i samband med utvärderingar som tas upp inledningsvis är att man ofta vet vad man ska utvärdera och hur utvärderingar ska gå till, men inte varför man ska utvärdera och vad utvärderingarna ska användas till.

När man ska planera och genomföra utvärderingar är det därför viktigt att reflektera över och ta ställning till en rad frågor, t.ex. kring utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. En förhoppning är att de frågor som redovisas kan stimulera tänkandet och fungera som ett stöd i utvärderingsarbetet i kommuner och förskolor.

Ann-Marie Markström visar i sitt kapitel hur förskolans utvecklingssamtal kan förstås som en mängd komplexa aktiviteter där olika typer av kategoriseringar och bedömningar av enskilda barn är en central del av praktiken. Via olika strategier och kommunikativa verktyg sker en examination och bedömning av varje enskilt barn. Bedömningen är dels individrelaterad, där barnet jämförs med sig själv, dels normrelaterad, där jämförelser görs med andra barn i samma ålder. Bedömningen sker både genom bakåt- och framåtblickande, där barnet även jämförs med ett tänkt genomsnittsbarn och ett tänkt framtida skolbarn.

9789147111954b1-246c.indd 10

11/12/14 4:55 PM

Förord •

11

Lise-Lotte Bjervås bidrag handlar om bedömning av barn i en s.k. kunskapsekonomi. I en kunskapsekonomi framstår de yngsta barnen som ett mänskligt kapital, som en framtida investering, som redan i tidig ålder framhålls som en lärande individ. Enligt nobelpristagaren i ekonomi James Heckman är utbildningsinvesteringar riktade till förskolebarn mer ekonomiskt lönsamma än insatser som görs senare i livet.

Polly Björk-Willéns kapitel handlar om bedömningspraktiker kring barns språkliga kompetens på förskolor där flertalet barn talar ett annat modersmål än svenska. Hon väcker frågor som ”Vad händer när barn kontinuerligt dokumenteras?” och ”Är det möjligt att dokumentera och analysera barns utveckling och lärande utan att samtidigt bedöma deras individuella färdigheter?”

Ingela Elfström tar i sitt kapitel upp pedagogisk dokumentation som ett verktyg för utvärdering och pedagogisk utveckling i förskolan. Hon tar bl.a. upp bakgrunden till pedagogisk dokumentation i svensk förskola och teoretiska redskap för att kunna ta till sig dokumentation som ett redskap för förändring, samt ger exempel från en empirisk studie där hon följt en förskoleavdelnings arbete med pedagogisk dokumentation under ett läsår.

I Agneta Wallanders kapitel ges exempel från ett pedagogiskt dokumentationsarbete på en förskoleavdelning. Exemplet visar hur barn i en grupp positionerar sig och blir positionerade, både av pedagogen och av barnen själva. Med hjälp av dokumentationen kunde pedagogen tillsammans med barnen ”återbesöka” den händelse som dokumenterats, vilket gav arbetet en nytändning och ledde till förändrade positioner i gruppen.

I ett annat kapitel anlägger Monica Nilsson och Karin Alnervik ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på förskolans kvalitetsarbete. Syftet med kapitlet är tvåfaldigt: dels att bidra med ett inlägg i det pågående samtalet om systematiskt kvalitetsarbete, dels att erbjuda ett redskap i arbetet med att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.

Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Lars Holms kapitel innehåller en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. De språkliga bedömningsmetoderna på danska förskolor har på senare år blivit bredare och mer omfattande. Bedömningarna omfattar samtidigt flera dimensioner: de är en social praktik, ett mätinstrument med en viss syn

9789147111954b1-246c.indd 11

11/12/14 4:55 PM

12

• Förord

på språkkunskaper och ett socialt styrningsredskap. Den empiriska grunden för kapitlet består av data från fältarbete i tre förskolor i Köpenhamn.

I Sidsel Germetens kapitel, som avslutar antologin, analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande.

Centrala begrepp i detta sammanhang är fostran, social kompetens, språklig kompetens och ämneskompetens, vilka alla är begrepp hämtade från läroplanen. Sedan förskolan blev en rättighet för alla barn i Norge 2009, har man strävat efter att utveckla goda utvärderings- och dokumentationsformer. I kapitlet ställs frågan: Vilket lärande utvecklar barn i förskolan och hur arbetar förskolorna med att utvärdera det arbete de genomför?

En stor del av arbetet med denna antologi har genomförts tillsammans med Stockholms Universitets Förlag, men förlagsverksamheten avvecklades och förlagets utgivning övertogs i början av året av Liber. Slutligen vill jag framhålla Viveca Lindberg, som under en del av arbetsprocessen medverkade i att redigera denna bok, men som av olika skäl inte kunde delta i slutförandet av arbetet.

Bläse, augusti 2014 Gunnar Åsén

9789147111954b1-246c.indd 12

11/12/14 4:55 PM

13

Författarpresentationer

Karin Alnervik Karin Alnervik är förskollärare, ansvarig för förskolan HallonEtt och filosofie doktor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hennes forskning fokuserar förändringsarbete i förskolan kopplat till pedagogisk dokumentation. Karin har sedan 1980-talet arbetat med utvecklingsfrågor bland annat på Kommunförbundet i Jönköpings län och nationellt inom Lärarförbundet.

Lise-Lotte Bjervås Lise-Lotte Bjervås har en bakgrund som förskollärare men är numera lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsintresse är riktat mot frågor rörande dokumentation och bedömning i förskolan som bedömningspraktik. Vidare är även fokus riktat mot frågor rörande dokumentation och bedömning i förskolan som bedömningspraktik.

Polly Björk-Willén Polly Björk-Willén är lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintresse är interaktionsstudier i förskolan, vilket innefattar barns språkanvändning, datorspelande och lekspråk samt tambursamtal och språkpolicy i förskola och hem. Hon är publicerad i läroböcker och i internationella såväl som nationella tidskrifter.

Ingela Elfström Ingela Elfström, lärarutbildare och lektor i förskoledidaktik vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är riktat mot hur barn möter naturvetenskap i förskolan liksom hur olika utvärderingsformer styr förskolans innehåll

9789147111954b1-246c.indd 13

11/12/14 4:55 PM

14

• Författarpresentationer

och möjlighetsvillkor för lek och lärande. Ingela Elfström är dessutom förskollärare och har mångårig erfarenhet av yrket, både i barngrupp och som förskolechef.

Maria Folke-Fichtelius Maria Folke-Fichtelius är lektor i förskoledidaktik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är utbildningspolitik och statlig styrning med inriktning mot förskola. Ett särskilt forskningsintresse är bedömning och utvärdering i och av förskolan. För närvarande medverkar hon i ett forskningsprojekt rörande dokumentation i förskolan, i samarbete med forskare vid Karlstads universitet.

Sidsel Germeten Sidsel Germeten är professor i pedagogik vid UiT, Norges arktiske universitet, campus Alta. Hon har i dessutom varit vid Universitetet i Tromsø och Høgskolen i Oslo/Akershus. Tidigare var hon försteamanuens i pedagogik vid Høgskolen i Oslo/Akershus i 11 år.

Hennes forskning fokuserar på förskole- och skolreformer samt empirisk klassrumsforskning. Hon har skrivit flera artiklar, rapporter och böcker, blant annat Grunnlag for læring (2011) och Barnevern i barnehage og skole. Møte mellom barn, foreldre og profesjoner (2012).

Lars Holm Lars Holm har studerat till ph.d. i literacy och globalisering vid Danmarks Pædagogiske Universitet och är lektor vid Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU). Hans forskning fokuserar på språk och literacy i utbildning i flerspråkliga och postkoloniala sammanhang och inriktar sig mot språklig bedömning på utbildningsinstitutioner. Han är bland annat knuten till forskningsprojektet ”Tegn på Sprog” (2008–2014), där han studerar språkliga bedömningspraktiker i flerspråkiga klassrum i ett långtidsperspektiv.

9789147111954b1-246c.indd 14

11/12/14 4:55 PM

Författarpresentationer •

15

Christian Lundahl Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet och docent och lektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Christian Lundahl är specialiserad på bedömning och utvärdering i ett historiskt perspektiv, men har även skrivit böcker om bedömning med ett nutida praktiskt perspektiv. Lundahl bedriver för närvarande forskning om hur lärares bedömarkompetens kan utvecklas samt historisk forskning om hur skolresultat använts i internationella jämförelser.

Ann-Marie Markström Ann-Marie Markström är biträdande professor i pedagogik och arbetar som lärare och forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen är främst inriktade på frågor kring socialt ordningsskapande och normaliseringspraktiker kopplat till barns och föräldrars relationer och möten med förskola och skola. Pågående forskning handlar om utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation i förskolan, relationer mellan hem och skola samt anmälningar till skolinspektionen.

Emilie Moberg Emilie Moberg är doktorand i förskoledidaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I sin avhandling utforskar hon en läroplanspraktik i förskolan ur ett relationellt materiellt perspektiv. Hennes forskningsintressen inkluderar hur texter, saker, människor och idéer tillsammans gör en läroplanspraktik.

Monica Nilsson Monica Nilsson är förskollärare och docent i förskoledidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hennes forskning är inriktad mot pedagogiskt utvecklingsarbete i förskolan med speciellt intresse för lekvärldar, dvs. kreativa fantasivärldar, inspirerade av litteratur och berättelser, som skapas av barn och pedagoger tillsammans.

9789147111954b1-246c.indd 15

11/12/14 4:55 PM

16

• Författarpresentationer

Ann-Christine Vallberg Roth Ann-Christine Vallberg Roth är professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn. Hon är engagerad i forskning, forskarskolor och lärarutbildning som rör förskola och barndom i förändring. Hennes forskningsintresse rör företrädesvis dokumentation, bedömning och läroplansdidaktiska frågor med fokus på förskola. Hon är verksam dels vid Institutionen Barn, unga, samhälle, dels vid Centrum för professionsstudier, Malmö högskola.

Agneta Wallander Agneta Wallander är lärarutbildare och doktorand i förskoledidaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Avhandlingsprojektet heter ”Värde av Värden” och handlar om olika utvärderingspraktiker inom förskolan. Agneta Wallander är dessutom förskollärare och har mångårig erfarenhet av förskolans verksamhet.

Gunnar Åsén Gunnar Åsén är professor emeritus i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och har författat ett flertal skrifter om utvärdering. Den senaste är ”Utvärdering i förskolan – en forskningsöversikt”, skriven på uppdrag av Vetenskapsrådet. Han har också varit projektledare för Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.

9789147111954b1-246c.indd 16

11/12/14 4:55 PM

Fรถrfattarpresentationer โ ข

17

Del 1.

Statlig styrning och fรถrskolans praktiker

9789147111954b1-246c.indd 17

11/12/14 4:55 PM

18

Den statliga synen på och styrningen av utvärdering i förskolan Gunnar Åsén & Emilie Moberg

I kapitlet görs en historisk tillbakablick på hur utvärdering som instrument för statlig politisk styrning och kontroll av den svenska förskolan har vuxit fram och förändrats över tid. Analysen koncentreras således till formuleringsarenan och tar upp frågor kring hur staten formulerat och hanterat utvärderingsfrågorna inom förskolan med fokus på nationella styrdokument och regelverk. Särskild uppmärksamhet riktas mot den reviderade läroplanen för förskolan 2010 och huvudpunkterna i Skolverkets respektive Utbildningsdepartementets förslag till nytt avsnitt kring uppföljning och utvärdering. Hur utvärderingsfrågorna hanteras på realiseringsarenan berörs endast i begränsad utsträckning i detta sammanhang.1

Arbetsplan för förskolan Under utbyggnadsskedet på 1960- och 70-talen präglades förskolan av en stark statlig styrning. Verksamheten reglerades dels via lagstiftning och bestämmelser om statsbidrag, dels via ett detaljerat regelverk för verksamhetens inre organisation och yttre utformning. Genom centrala regler för bl.a. lokaler, personaltäthet och barngruppernas storlek ville man skapa en enhetlig förskola med likvärdig kvalitet över hela landet. Socialstyrelsen hade tillsynsansvaret för barnomsorgen och gjorde olika typer av uppföljningar i syfte att kontrollera framför allt frågor kring utbyggnadstakt och behovstäckning. Det pedagogiska arbetet ägnades lite uppmärk1 Begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan används inom läroplansteorin och avser de sammanhang där läroplanstexter formuleras respektive tas i bruk i en pedagogisk verksamhet (se vidare Dahlberg, Lundgren & Åsén, 1991; Lindensjö & Lundgren, 2000).

9789147111954b1-246c.indd 18

11/12/14 4:55 PM

Den statliga synen på och styrningen av utvärdering i förskolan •

19

samhet från statens sida. Detta gjorde att personalen själva fick utveckla metoder och modeller för att utvärdera sitt arbete (Åsén & Vallberg Roth, 2012).

Den första arbetsplanen för förskolan (Socialstyrelsen, 1976) gavs ut av Socialstyrelsen på grundval av Barnstugeutredningens arbeten och den försöksverksamhet som bedrivits åren innan. I arbetsplanen finns ett avsnitt om planering, där ordet utvärdering inte nämns alls. Däremot betonas vikten av dagliga iakttagelser av barnen som en grund för arbetet med planeringen: Dagliga iakttagelser av barnen är nödvändiga om man ska kunna planera för just de barn som finns närvarande i förskolan … Vid förskolans arbetskonferenser kan de vuxna diskutera sina iakttagelser och med utgångspunkt i dem planera en meningsfull verksamhet för barngruppen … Med jämna mellanrum är det viktigt att förskolepersonalen skriver ner sina iakttagelser av de enskilda barnen … Syftet med observationerna är att man ska kunna få en god bild av det enskilda barnet i gruppen, för att sedan kunna vägleda och ta hänsyn till barnet i planeringen. (s. 70)

Detta sätt att se på utvärdering (även om själva begreppet inte kom att användas i förskolan förrän senare), har historiskt sett till stor del kommit att kopplas till och användas synonymt med observationer av barn och barns interaktion med varandra och sin omgivning, där det främsta syftet varit att studera och klassificera barnens psykologiska utveckling – motoriskt, språkligt, kognitivt, emotionellt och socialt (Wehner-Godée, 2005; Pramling Samuelsson & Sheridan, 2009). Med ett sådant perspektiv fokuserades inte barns lärprocesser i första hand, utan uppmärksamheten riktades mer mot att klassificera och kategorisera de generella utvecklingsnivåer och stadier som barnet uppnått.

Det pedagogiska programmet Det pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) gavs ut 1987. Programmet vände sig i första hand till ledningsansvariga i kommunerna, dvs. förtroendevalda, förvaltningspersonal och föreståndare, men också till förskolans personal i övrigt. I programmet finns ett

9789147111954b1-246c.indd 19

11/12/14 4:55 PM

20

• Del 1. Statlig styrning och förskolans praktiker

avsnitt om ca 1 sida med rubriken ”Utvärdering och utvecklingsplan” där utvärdering kopplas till planering och utveckling: En kontinuerlig utvärdering är grunden för all planering och utveckling av verksamheten. Utvärdering är ett sätt att göra verksamheten tydlig – vad är det som händer? – hur ser vår verksamhet ut? – har den ändrat sig? I planeringsarbetet måste därför ingå en kontinerlig utvärdering och uppföljning av verksamheten så att man blir klar över vad som kommer barnen till del. Utvärderingen innebär att personalen tillsammans diskuterar, reflekterar över och försöker bedöma hur arbetet och verksamheten i förskolan har fungerat för barnen.

Därmed finns underlag för fortsatt planering och utveckling av verksamheten … Att utvärdera den egna verksamheten kräver att man kan vara självkritisk och har en viss distans till verksamheten. Därför är regelbundna iakttagelser, observationer och viss dokumentation till stor hjälp. Ibland kan det vara nödvändigt att ta hjälp utifrån (barnomsorgsassistent, kollegor etc.) för att få nya perspektiv på sin verksamhet. (s. 66–67)

I programmet lyfter man också fram att utvärderingen även bör inrymma barnens och föräldrarnas synpunkter på verksamheten samt att utvärderingen bör utmynna i en analys av läget som dokumenteras på ett enkelt sätt. Eftersom utvärderingen inte bara skulle ligga till grund för den egna förskolans planering utan också för politiska beslut i kommunen borde även en utvecklingsplan utarbetas och överlämnas till den kommunala ledningen. I slutet av avsnittet om utvärdering lyfter man även fram att metoder för att utvärdera, planera och utveckla verksamheten i förskolan behöver utvecklas. Detta är första gången som staten tar fram riktlinjer för hur utvärderingsverksamheten bör bedrivas i förskolan. Även i det pedagogiska programmet är utvärdering nära kopplat till planering och utveckling. Inom förskola och andra former av barnomsorg finns det en lång tradition av lokal utvärdering, där det främsta syftet varit att bidra till verksamhetens utveckling på lokal nivå. Under 1970- och 80-talen växte det fram en lokalt baserad utvärdering kopplad till egna intuitiva eller erfarenhetsbaserade bedömningskriterier. Enkla frågor som ”Vad fungerar bra?”, ”Vad fungerar mindre bra?” och ”Vad behöver vi ändra på?” stod ofta i fokus vid dessa utvärderingar. En annan vanlig

9789147111954b1-246c.indd 20

11/12/14 4:55 PM

Den statliga synen på och styrningen av utvärdering i förskolan •

21

utgångspunkt var de problem som pedagogen kunde möta i arbetet och där man gjorde observationer och bedömningar av såväl barns utveckling och behov som de egna insatserna. Syftet var att försöka förstå olika situationer för att tillsammans, genom samtal i personalgruppen, söka lösningar på problemen och utveckla verksamheten. Övergången från regelstyrning till målstyrning under 1980-talet innebar en ökad decentralisering av ansvar och beslut, från staten till kommunerna. Denna målstyrning förändrade såväl statens som kommunernas roll. För att få veta hur resurserna användes och intentionerna förverkligades hamnade uppföljning och utvärdering alltmer i fokus (Dahlberg, Lundgren & Åsén, 1991; Johansson & Åstedt, 1993). Det som påpekades i det pedagogiska programmet om att man behövde ta fram metoder för att utvärdera och utveckla verksamheten i förskolan möttes under 1980och 90-talet upp av en rad forskare som utvecklade olika utvärderingsmodeller som byggde på de professionella pedagogernas eget ansvar när det gäller att granska, förstå, värdera och utveckla det pedagogiska arbetet.

En sådan modell var ”lägesbedömningsmetoden”, som utvecklades och prövades utifrån studier av daghemsklimat och barns utveckling (Ekholm & Hedin, 1993). Andra modeller byggde på självvärdering (RubinsteinReich & Wesén, 1992), kollegieutvärdering eller kombinationer av självvärdering och externa bedömningar (se t.ex. Holmlund & Rönnerman, 1995). Dessa modeller innebar att personalen i förskolan, ofta tillsammans med utomstående observatörer, själva deltog i arbetet med att bedöma och värdera verksamhetens kvalitet.

Vid denna tid togs det också fram utvärderingsmodeller som syftade till att genom indikatorer av olika slag mäta verksamhetens kvalitet. En sådan modell, som tagits fram i USA, är Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS) som översatts till svenska och prövats i olika versioner (Kärrby, 1989, 1997; Andersson, 1995; Sheridan, 2001, 2007).

Skalan fokuserar såväl fysiska som pedagogiska faktorer i förskolemiljön.

Bedömningarna görs av tränade bedömare som besöker förskolan, gör observationer och intervjuar personalen. ECERS har använts dels som ett instrument för självvärdering, för att göra jämförelser mellan olika förskolor eller för att få en bild av hur en verksamhet utvecklas över tid.

Ett annat kvalitetsindikatorsystem är BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) som togs fram av Skolverket på 90-talet på uppdrag

9789147111954b1-246c.indd 21

11/12/14 4:55 PM

22

• Del 1. Statlig styrning och förskolans praktiker

av regeringen. Syftet med BRUK är dels att ge ett redskap för självvärdering, dels att skapa underlag för en nationell bedömning av kvalitet inom förskola och skola. Som grund för indikatorsystemet, som är mycket omfattande, ligger gällande styrdokument. Avsikten är inte att förskolor och skolor ska arbeta med alla delområden samtidigt, utan att man utifrån sina egna utvecklingsbehov ska göra ett medvetet val av vilka delområden man vill undersöka (se vidare Skolverket, 2010). Senare har olika indikatorssystem för att undersöka förskolors kvalitet genom självbedömning tagits fram i många större kommuner. De bedömningar som görs genom dessa indikatorer syftar oftast till att ge en bild av inom vilka områden verksamheten har sina starka sidor och inom vilka områden man har behov av att utvecklas (se t.ex. Stockholms stad, 2009).

Inom svensk förskola har det sedan mitten av 1990-talet vuxit fram ett stort intresse för dokumentation som arbetsredskap i det pedagogiska arbetet. Med hjälp av kamera och videokamera, bandupptagningar, skisser och anteckningar följer man barns och pedagogers arbete och barns lärprocesser. Genom att på detta sätt göra arbetet synligt och offentligt, skapar man också förutsättningar för en dialog kring verksamheten. En av dokumentationens viktigaste funktioner är att bilda utgångspunkt för en gemensam reflektion bland pedagogerna. Det är först när man tar dokumentationen som utgångspunkt för reflektion som den blir en pedagogisk dokumentation (Lenz Taguchi, 1997).

Att erövra omvärlden I Barnomsorg- och Skolakommitténs slutbetänkande ”Att erövra omvärlden” (SOU 1997:157) finns ett mer omfattande avsnitt (14 sidor) med rubriken ”Utvärdering och kvalitetsutveckling”. Där behandlas utvärderingsbegreppet och utvärderingens roll i styr- och ansvarssystemet. Där anges bl.a. att Skolverket ansvarar för nationella utvärderingar, kommunerna har att utvärdera det lokala skolväsendet och att den enskilda skolan/förskolan ska utvärdera sin verksamhet. Olika utvärderingsansatser på förskoleområdet beskrivs och idén om pedagogisk dokumentation, med inspiration bl.a. från de kommunala förskolorna i Reggio Emilia, lyfts fram som ett sätt att utvärdera och utveckla verksamheten i förskolan. Där hänvisas också till ett internationellt samarbete kring nya sätt att

9789147111954b1-246c.indd 22

11/12/14 4:55 PM

Den statliga synen på och styrningen av utvärdering i förskolan •

23

arbeta med utvärderings- och kvalitetsfrågor inom förskoleområdet, där bl.a. en associativ modell för styrning och utvärdering skisserats, där gemensam reflektion och dialog kring pedagogisk dokumentation ses som ett av de mest centrala inslagen (Dahlberg & Åsén, 1994; Moss, 1995).

Grundläggande för denna modell – till skillnad från en marknadsmodell där medborgarna reduceras till brukare (jfr Rombach, 1997; Dahler-Larsen, 1998) – är att förskola och skola ses som bärare av grundläggande sociala och kulturella värden, där frågor om kvalitet och utvärdering blir en angelägenhet för såväl politiker, ledning, pedagoger och föräldrar. Avsnittet om utvärdering avslutas på följande sätt: Sammanfattningsvis menar kommittén att utvärdering oftast har en styrande effekt. Det finns därför en risk att de utvärderingsinstrument som används, i realiteten kommer att ersätta de mål som satts upp för verksamheten. Det är därför viktigt att utveckla former för utvärdering som bidrar till en utveckling av arbetet i förskolan i den riktning som läroplanen anger.

Utvärdering kan äga rum utifrån olika motiv och syften. För att kunna bidra till den enskilda förskolans utveckling är det angeläget att utveckla perspektiv och metoder för utvärdering och kvalitetsbedömning, där utvecklingsmotivet, snarare än kontrollmotivet, är överordnat. Det handlar med andra ord om att utveckla ett utvärderingstänkande, där utvärdering, kvalitetsutveckling och utveckling av pedagogisk verksamhet kan gå hand i hand.

Utvärdering bör vara en del av förskolans offentlighet. För att möjliggöra insyn i, diskussion kring och bedömningar av verksamheten är det angeläget att utveckla former för utvärdering, där det pedagogiska arbetet och barns lärande dokumenteras och synliggörs och där dokumentationen också kan öppna för en dialog med föräldrar, ledningsansvariga, politiker och andra. (s. 100)

Läroplan för förskolan (Lpfö 98) 1998 fick förskolan sin första läroplan och blev det första steget i ett samlat utbildningssystem för barn och unga. Det främsta syftet med reformen var att förstärka föreskolans pedagogiska uppdrag samtidigt som förskolans pedagogik skulle få ökat genomslag i skolan (se Lpfö 98). I läro-

9789147111954b1-246c.indd 23

11/12/14 4:55 PM

24

• Del 1. Statlig styrning och förskolans praktiker

planen fanns endast ett kortfattat avsnitt kring utvärdering och då inte i läroplanens mål och riktlinjer, utan endast i regeringens förord till läroplanen, där följande avsnitt återfinns: Förskolans verksamhet ska planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till målen i läroplanen. Det är angeläget att metoder för utvärdering utvecklas som är tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bidrar till en utveckling av det pedagogiska arbetet. Genom pedagogisk dokumentation kan verksamheten i förskolan synliggöras och bli ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. (s. 4)

I läroplanen lyfts samma tre punkter fram som i det avsnitt som avslutar texten kring utvärdering i ”Att erövra omvärlden”. Det skedde således ingen större förändring när förslaget skrevs om till läroplanstext. I läroplanens mål och riktlinjer nämns ordet ”utvärdering” endast på ett ställe, nämligen under avsnittet ”skola och hem” där det anges att ”arbetslaget ska se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten”.

Allmänna råd för förskolan I Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan framhålls vikten av kommunikation mellan olika nivåer när det gäller arbetet med uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring: Uppföljning och utvärdering förutsätter en fungerande kommunikation mellan politiker, förvaltningsledning och förskolans chef kring verksamhetens ramar och villkor … Dialogen mellan kommunledningen och förskolans ledning om utvärderingsresultat och verksamhetens utveckling är betydelsefull. Tydlighet i signaler och återkoppling till de verksamma är viktigt för att bibehålla ett engagemang i gransknings- och förbättringsarbetet. (s. 13)

Enligt de allmänna råden bör kommunen återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten och barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. I övrigt ligger

9789147111954b1-246c.indd 24

11/12/14 4:55 PM

Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan ISBN 978-91-47-11195-4 © 2015 Författarna och Liber AB

Förläggare: Anna Maria Thunman Projektledare: Maria Emtell Omslag och typografi: Fredrik Elvander Ombrytning: OKS, Indien Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro OKS, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111954b1-246c.indd 2

11/12/14 4:55 PM

Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation

till den statliga styrningen av förskolan. Här beskrivs hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet fram till i dag och hur de statliga kraven på dokumentation får konsekvenser för bedömningen.

Den andra delen diskuterar olika frågor kring utvärdering och

pedagogisk bedömning i förskolan till exempel utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. Författarna ger här exempel på olika typer av bedömningspraktik.

Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärde-

ring och pedagogisk bedömning i förskolan. Det första kapitlet är en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. I det andra kapitlet analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande.

Gunnar Åsén (red.) är professor emeritus i didaktik vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering.

GUNNAR ÅSÉN (RED.)

Boken riktar sig främst till blivande och yrkeverksamma förskollärare.

UTVÄRDERING & PEDAGOGISK BEDÖMNING I FÖRSKOLAN

Denna antologi handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Boken är uppdelad i tre delar:

UTVÄRDERING & PEDAGOGISK BEDÖMNING I FÖRSKOLAN GUNNAR ÅSÉN (RED.)

Best.nr 47-11195-4

Tryck.nr 47-11195-4-00

9789147111954c1c.indd 1

11/12/14 4:00 PM