9789152321577

Handbok i vård och omsorg innehåller nästan 100 praktiska vård- och omsorgsuppgifter alltifrån sondmatning och förebyggande av trycksår till blodsockertest och Hjärt- och Lungräddning (HLR).

Metoderna är beskrivna i detalj, illustrerade med pedagogiska teckningar och placerade i alfabetisk ordning. För vissa vård- och omsorgsuppgifter krävs delegering av sjuksköterska.

HANDBOK

Ur innehållet: Bakteriologiska undersökningar – Basala hygienrutiner – Blodtrycksmätning – Förflyttningar – Katetrisering – Såromläggning – Venprovtagning.

Handboken kan användas som en uppslagsbok för elever på APL, vårdpersonal på sjukhus, sjukhem, äldreboenden, gruppboenden, inom hemsjukvård samt kommu­nens hemtjänst.

i vård och omsorg Helle Ploug Hansen & Britta Åsbrink

isbn 978-91-523-2157-7

www.sanomautbildning.se

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08- 587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Översättning och bearbetning till svenska förhållanden: Britta Åsbrink, omvårdnadslärare Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Lena Eklund, Kolofon Omslagsbild: Sofia Sabel/Scanpix Bildhuset

Originalets titel: Teknikker og procedurer. En håndbog for sygeplejersker Helle Ploug Hansen, red., Munksgaard Danmark Mekanisk, fotografisk eller anden gengivelse af denne bog eller dele deraf er kun tilladt i overensstemmelse med overenskomst mellem Undervisningsministeriet og Copy-Dan. Enhver anden udnyttelse unden forlagets skriftlige samtycke er forbudt ifølge gældende dansk lov om ophavsret.

Handbok i vård och omsorg isbn 978-91-523-2157-7 © 2005 Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2013

Förord Denna handbok har sin utgångspunkt i den danska boken Teknikker og procedurer redigerad av Helle Ploug Hansen.

Jag har gjort vissa tillägg jämfört med originalet. Dessa är undersökningar och omvårdnadsåtgärder som förekom­ mer inom vård och omsorg i Sverige t.ex. basala hygien­ rutiner, desinfektion, sterilisering, svalgprov, näs- och svalg­ odling samt avföringsprov. Sondmatning, trycksårsprofy­ lax och hjärt- och lungräddning har jag också ansett bör vara med.

Handbok i vård och omsorg är lätt att slå upp i när man ska använda en speciell teknik eller metod. Den är inte avsedd som en lärobok utan vårdaren måste ha grundläggande kunskaper inom vård- och omsorgsarbete.

När det gäller delegering och dokumentation ska gällan­ de föreskrifter och lokala anvisningar följas. Jag har valt att använda benämningen patient/brukare som gemen­ samt begrepp för patient, brukare och boende och jag ­kal­lar ­patienten/brukaren för han. Skyddsrock används ­alltmer sällan inom vård- och omsorgsarbete för att för­ hindra smittspridning, förutom på ett fåtal vårdinrättning­ ar. I denna upplaga räknar jag därför upp engångshandskar och plastförkläde som basutrustning då man utför vårdoch omsorgsuppgifter.

Jag är omvårdnadslärare och har ­undervisat inom Omvård­ nadsprogrammet och olika vuxenutbild­ningar för vård­ biträden och undersköterskor.

Britta Åsbrink

3

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08- 587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Översättning och bearbetning till svenska förhållanden: Britta Åsbrink, omvårdnadslärare Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Lena Eklund, Kolofon Omslagsbild: Sofia Sabel/Scanpix Bildhuset

Originalets titel: Teknikker og procedurer. En håndbog for sygeplejersker Helle Ploug Hansen, red., Munksgaard Danmark Mekanisk, fotografisk eller anden gengivelse af denne bog eller dele deraf er kun tilladt i overensstemmelse med overenskomst mellem Undervisningsministeriet og Copy-Dan. Enhver anden udnyttelse unden forlagets skriftlige samtycke er forbudt ifølge gældende dansk lov om ophavsret.

Handbok i vård och omsorg isbn 978-91-523-2157-7 © 2005 Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2013

Förord Denna handbok har sin utgångspunkt i den danska boken Teknikker og procedurer redigerad av Helle Ploug Hansen.

Jag har gjort vissa tillägg jämfört med originalet. Dessa är undersökningar och omvårdnadsåtgärder som förekom­ mer inom vård och omsorg i Sverige t.ex. basala hygien­ rutiner, desinfektion, sterilisering, svalgprov, näs- och svalg­ odling samt avföringsprov. Sondmatning, trycksårsprofy­ lax och hjärt- och lungräddning har jag också ansett bör vara med.

Handbok i vård och omsorg är lätt att slå upp i när man ska använda en speciell teknik eller metod. Den är inte avsedd som en lärobok utan vårdaren måste ha grundläggande kunskaper inom vård- och omsorgsarbete.

När det gäller delegering och dokumentation ska gällan­ de föreskrifter och lokala anvisningar följas. Jag har valt att använda benämningen patient/brukare som gemen­ samt begrepp för patient, brukare och boende och jag ­kal­lar ­patienten/brukaren för han. Skyddsrock används ­alltmer sällan inom vård- och omsorgsarbete för att för­ hindra smittspridning, förutom på ett fåtal vårdinrättning­ ar. I denna upplaga räknar jag därför upp engångshandskar och plastförkläde som basutrustning då man utför vårdoch omsorgsuppgifter.

Jag är omvårdnadslärare och har ­undervisat inom Omvård­ nadsprogrammet och olika vuxenutbild­ningar för vård­ biträden och undersköterskor.

Britta Åsbrink

3

Inledning Denna bok sätter fokus på teknik och metoder när det gäl­ ler vård och omsorg. Här beskrivs några av de tekniker och metoder som ingår i de vård- och omsorgshandlingar som vårdpersonal utför i praktiken.

Det är viktigt att vårdare/studerande noggrant läser ige­ nom instruktionerna före utförandet, t.ex. vid katetrisering eller subkutan injektion. Den som ska utföra en viss teknik eller metod måste ha överblick över hela uppgiften. En er­ faren vårdare ska ge stöd och handledning till en mindre erfaren genom att själv utföra metoden och nästa gång låta vårdaren/studerande utföra den under överinseende.

Den här boken förutsätter att studeranden/vårdaren har teoretiska kunskaper i anatomi, fysiologi, omvårdnad och hygien samt omdöme och empatisk förmåga så att teknik­ en och metoden kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt.

Metodbeskrivningar kan variera från arbetsplats till arbets­ plats. Den som utför en viss metod bör göra sig bekant med arbetsplatsens rutiner och sedan tillföra egna anteckning­ ar. Genom att studerande och vårdare tränar på metoder­ na ökar färdigheterna. Det skapar trygghet hos vård­tagaren och en upplevelse av att vårdaren är säker i sin teknik. Även om metoderna är beskrivna i boken betyder det inte att alla har kompetens att utföra dem. Patientsäkerhets­ lagen (2010:659) understryker att hälso- och sjukvårdsper­ sonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med veten-

4

skap och beprövad erfarenhet (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 1) Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 2).

Varje vårdare bör tillägna sig grundläggande kunskaper inom vård- och omsorgsarbete och arbetsgivaren ansva­ rar för att vårdpersonal får dessa kunskaper. För att utfö­ ra vissa arbetsuppgifter som beskrivs i boken krävs delege­ ring. Det gäller t.ex. katetrisering och sondmatning. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 3).

Boken kan användas som en uppslagsbok för vårdperso­ nal på sjukhus, sjukhem, äldreboenden och gruppboenden, inom hemsjukvård samt kommunens hemtjänst. Den kan användas i situationer när du behöver vägledning för att utföra en arbetsuppgift som du kanske inte gör så ofta. Bo­ ken kan också användas vid praktiska övningar inom vårdoch omsorgsutbildning, som instruktion och som träning i metodövningar. Latinska ord och uttryck undviks för att den ska vara lättillgänglig för alla som arbetar inom vård och omsorg.

För att förhindra smittspridning används engångshand­ skar och plastförkläde vid de flesta arbetsuppgifter och un­ dersökningar.

Metodbeskrivningarna inleds med en bildsymbol. Den hän­visar till att handdesinfektion/handtvätt ska utföras före och efter arbetsuppgifterna.

Handdesinfektion

före + efter

5

Inledning Denna bok sätter fokus på teknik och metoder när det gäl­ ler vård och omsorg. Här beskrivs några av de tekniker och metoder som ingår i de vård- och omsorgshandlingar som vårdpersonal utför i praktiken.

Det är viktigt att vårdare/studerande noggrant läser ige­ nom instruktionerna före utförandet, t.ex. vid katetrisering eller subkutan injektion. Den som ska utföra en viss teknik eller metod måste ha överblick över hela uppgiften. En er­ faren vårdare ska ge stöd och handledning till en mindre erfaren genom att själv utföra metoden och nästa gång låta vårdaren/studerande utföra den under överinseende.

Den här boken förutsätter att studeranden/vårdaren har teoretiska kunskaper i anatomi, fysiologi, omvårdnad och hygien samt omdöme och empatisk förmåga så att teknik­ en och metoden kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt.

Metodbeskrivningar kan variera från arbetsplats till arbets­ plats. Den som utför en viss metod bör göra sig bekant med arbetsplatsens rutiner och sedan tillföra egna anteckning­ ar. Genom att studerande och vårdare tränar på metoder­ na ökar färdigheterna. Det skapar trygghet hos vård­tagaren och en upplevelse av att vårdaren är säker i sin teknik. Även om metoderna är beskrivna i boken betyder det inte att alla har kompetens att utföra dem. Patientsäkerhets­ lagen (2010:659) understryker att hälso- och sjukvårdsper­ sonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med veten-

4

skap och beprövad erfarenhet (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 1) Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 2).

Varje vårdare bör tillägna sig grundläggande kunskaper inom vård- och omsorgsarbete och arbetsgivaren ansva­ rar för att vårdpersonal får dessa kunskaper. För att utfö­ ra vissa arbetsuppgifter som beskrivs i boken krävs delege­ ring. Det gäller t.ex. katetrisering och sondmatning. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård (Patientsäkerhetslagen kap. 6 § 3).

Boken kan användas som en uppslagsbok för vårdperso­ nal på sjukhus, sjukhem, äldreboenden och gruppboenden, inom hemsjukvård samt kommunens hemtjänst. Den kan användas i situationer när du behöver vägledning för att utföra en arbetsuppgift som du kanske inte gör så ofta. Bo­ ken kan också användas vid praktiska övningar inom vårdoch omsorgsutbildning, som instruktion och som träning i metodövningar. Latinska ord och uttryck undviks för att den ska vara lättillgänglig för alla som arbetar inom vård och omsorg.

För att förhindra smittspridning används engångshand­ skar och plastförkläde vid de flesta arbetsuppgifter och un­ dersökningar.

Metodbeskrivningarna inleds med en bildsymbol. Den hän­visar till att handdesinfektion/handtvätt ska utföras före och efter arbetsuppgifterna.

Handdesinfektion

före + efter

5

B

BASAL A HYGI EN RUTI N ER

Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19

Blodsockertest, elektronisk mätning

– Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen ­eller oftare vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken.

Blodsockerhalten mäts vanligtvis i kapillärblod från ett finger. Du kan även mäta blodsockerhalten i blod från ör­ snibben. Blodsockerapparater ser olika ut och det är därför viktigt att läsa bruksanvisningen noga.

– Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter ­varje direktkontakt med en patient samt före och efter användning av handskar.

– Vid synlig smuts på händerna, tvätta med vatten och ­flytande tvål innan de desinfekteras. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras.

– Vid vård av en patient med gastroenterit ska ­händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desin­ fektion.

– Skyddshandskar, engångsförkläde av plast eller en skydds­rock ska användas, om det finns risk för att ­händer eller arbetskläder kommer i kontakt med kropps­ vätskor eller annat biologiskt material.

– Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbets­ moment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Blodsockerapparat w Testremsor (kontrollera hållbarhetsdatum) w Lansett eller autoinjektor w Tork w Varmt vatten w Engångshandskar

Så här gör du – Kontrollera att apparaten är kodad till de testremsor som du använder och att den är rätt inställd.

Figur 1.

– Placera testremsan i apparaten.

– Låt patienten/brukaren tvätta händerna med varmt vatten för att stimulera blodcirkulationen.

– Ta på handskar.

– Torka av fingret med 70%:ig alkohol.

– Stick i ytterkanten av ett finger, undvik pekfingret (fig. 1).

– Håll fingret neråt och pressa ut en droppe blod.

20

B

B LO DS O C K E RTE ST Elektronisk mätning

– Torka bort den första bloddroppen för att undvika ­vävnadsvätska i provet.

21

B

BASAL A HYGI EN RUTI N ER

Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19

Blodsockertest, elektronisk mätning

– Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen ­eller oftare vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken.

Blodsockerhalten mäts vanligtvis i kapillärblod från ett finger. Du kan även mäta blodsockerhalten i blod från ör­ snibben. Blodsockerapparater ser olika ut och det är därför viktigt att läsa bruksanvisningen noga.

– Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter ­varje direktkontakt med en patient samt före och efter användning av handskar.

– Vid synlig smuts på händerna, tvätta med vatten och ­flytande tvål innan de desinfekteras. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras.

– Vid vård av en patient med gastroenterit ska ­händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desin­ fektion.

– Skyddshandskar, engångsförkläde av plast eller en skydds­rock ska användas, om det finns risk för att ­händer eller arbetskläder kommer i kontakt med kropps­ vätskor eller annat biologiskt material.

– Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbets­ moment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Blodsockerapparat w Testremsor (kontrollera hållbarhetsdatum) w Lansett eller autoinjektor w Tork w Varmt vatten w Engångshandskar

Så här gör du – Kontrollera att apparaten är kodad till de testremsor som du använder och att den är rätt inställd.

Figur 1.

– Placera testremsan i apparaten.

– Låt patienten/brukaren tvätta händerna med varmt vatten för att stimulera blodcirkulationen.

– Ta på handskar.

– Torka av fingret med 70%:ig alkohol.

– Stick i ytterkanten av ett finger, undvik pekfingret (fig. 1).

– Håll fingret neråt och pressa ut en droppe blod.

20

B

B LO DS O C K E RTE ST Elektronisk mätning

– Torka bort den första bloddroppen för att undvika ­vävnadsvätska i provet.

21

B

B LODSO C KERTEST Elektronisk mätning

B LO DTRYC KSM ÄTN I N G Auskultatorisk mätning

– Tryck fram nästa bloddroppe som ska vara så stor att testfältet på remsan fylls (fig. 2).

Blodtrycksmätning

– Efter en kort stund visas blodsockervärdet på displayen.

Auskultatorisk mätning

Efterarbete

– Lägg använd lansett i en burk för stickande och skä­ rande föremål. Ta tork och testremsa i handen och ta av handskarna (s. 56).

Handdesinfektion

Figur 2.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm/Hg) och be­ står av två värden t.ex. 130/80 (läses 130 genom 80). Vär­ det 130 är det systoliska blodtrycket, som mäts i artärerna ­under hjärtats arbetsfas, när blodet pumpas ut i kroppen.

Värdet 80 är det diastoliska blodtrycket, som mäts i artä­ rerna under hjärtats vilofas.

före + efter

Du behöver w Stetoskop w Blodtrycksmanschett i rätt storlek (för smal eller för bred manschett visar fel värde). w Vuxna smal (9 x 28 cm) överarmsomkrets < 22 cm w Standard (12 x 35 cm) överarmsomkrets 22–32 cm w Bred (15 x 43 cm) överarmsomkrets > 32 cm w Desinfektionsmedel för rengöring

Så här gör du – Patienten/brukaren ska helst ha vilat minst 5 min. före blodtrycksmätning och vara avslappnad.

– Patienten/brukaren ska sitta eller ligga bekvämt och ha stöd för armen.

– Dra upp skjort- eller tröjärm.

– Fäst blodtrycksmanschetten mitt på överarmen. Se till att manometern är nollställd.

22

23

B

B

B LODSO C KERTEST Elektronisk mätning

B LO DTRYC KSM ÄTN I N G Auskultatorisk mätning

– Tryck fram nästa bloddroppe som ska vara så stor att testfältet på remsan fylls (fig. 2).

Blodtrycksmätning

– Efter en kort stund visas blodsockervärdet på displayen.

Auskultatorisk mätning

Efterarbete

– Lägg använd lansett i en burk för stickande och skä­ rande föremål. Ta tork och testremsa i handen och ta av handskarna (s. 56).

Handdesinfektion

Figur 2.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm/Hg) och be­ står av två värden t.ex. 130/80 (läses 130 genom 80). Vär­ det 130 är det systoliska blodtrycket, som mäts i artärerna ­under hjärtats arbetsfas, när blodet pumpas ut i kroppen.

Värdet 80 är det diastoliska blodtrycket, som mäts i artä­ rerna under hjärtats vilofas.

före + efter

Du behöver w Stetoskop w Blodtrycksmanschett i rätt storlek (för smal eller för bred manschett visar fel värde). w Vuxna smal (9 x 28 cm) överarmsomkrets < 22 cm w Standard (12 x 35 cm) överarmsomkrets 22–32 cm w Bred (15 x 43 cm) överarmsomkrets > 32 cm w Desinfektionsmedel för rengöring

Så här gör du – Patienten/brukaren ska helst ha vilat minst 5 min. före blodtrycksmätning och vara avslappnad.

– Patienten/brukaren ska sitta eller ligga bekvämt och ha stöd för armen.

– Dra upp skjort- eller tröjärm.

– Fäst blodtrycksmanschetten mitt på överarmen. Se till att manometern är nollställd.

22

23

B

B

BLODTRYCKSMÄTNING Auskultatorisk mätning

B LO DTRYC KSM ÄTN I N G Digital mätning

Digital mätning

– Stäng ventilen.

– Palpera pulsen på handleden.

Du behöver

– Pumpa snabbt upp manschetten till 30 mm Hg över den nivå där du slutar känna pulsen.

w Digital blodtrycksapparat (fig. 2)

– Sätt stetoskopets öronproppar i din öron (fig. 1), placera stetoskopets membran över patientens/brukarens pulsåder i armvecket.

w Manschett i passande storlek (se manuell blodtrycks­ mätning).

– Digital blodtrycksmätning blir allt vanligare fram­ förallt på svårt sjuka patienter/brukare då det kan vara svårt att höra pulsslagen.

– När du hör det första pulsslaget läser du av det systoliska värdet på manometern.

– Ta av manschetten och anteckna värdena.

Om blodtrycksmätningen måste göras om ska det gå minst en minut mellan mätningarna. Mätningen ska göras på samma arm.

före + efter

Så här gör du

– Släpp ut luften långsamt genom att försiktigt öppna ventilen.

– Fortsätt att lyssna på pulsslagen och när de upphör, läs av manometern, som nu visar det diastoliska värdet.

Handdesinfektion

Figur. 1. Blodtrycks­ manschetten ska vara placerad mitt på över­ armen och stetosko­ pets membran över pulsådern i armvecket.

– Tillvägagångssättet är detsamma som vid auskulta­ torisk mätning, men utan stetoskop.

– Fäst blodtrycksmanschetten runt patientens/bruka­ rens överarm och tryck på startknappen.

– Mätningen sker automatiskt och anger både puls och blodtryck.

– Lägg tillbaka blodtrycksapparaten på samma plats så att den är lätt att hitta i akuta situationer.

Efterarbete Gör ren stetoskopets öronproppar med sprit (inte Klor­ hexidinsprit). Det är viktigt att blodtrycksmanschett och stetoskop läggs tillbaka på samma plats så att alla kan ­hitta dem i akuta situationer.

Figur 2. Digital blodtrycksmätare.

24

25

B

B

BLODTRYCKSMÄTNING Auskultatorisk mätning

B LO DTRYC KSM ÄTN I N G Digital mätning

Digital mätning

– Stäng ventilen.

– Palpera pulsen på handleden.

Du behöver

– Pumpa snabbt upp manschetten till 30 mm Hg över den nivå där du slutar känna pulsen.

w Digital blodtrycksapparat (fig. 2)

– Sätt stetoskopets öronproppar i din öron (fig. 1), placera stetoskopets membran över patientens/brukarens pulsåder i armvecket.

w Manschett i passande storlek (se manuell blodtrycks­ mätning).

– Digital blodtrycksmätning blir allt vanligare fram­ förallt på svårt sjuka patienter/brukare då det kan vara svårt att höra pulsslagen.

– När du hör det första pulsslaget läser du av det systoliska värdet på manometern.

– Ta av manschetten och anteckna värdena.

Om blodtrycksmätningen måste göras om ska det gå minst en minut mellan mätningarna. Mätningen ska göras på samma arm.

före + efter

Så här gör du

– Släpp ut luften långsamt genom att försiktigt öppna ventilen.

– Fortsätt att lyssna på pulsslagen och när de upphör, läs av manometern, som nu visar det diastoliska värdet.

Handdesinfektion

Figur. 1. Blodtrycks­ manschetten ska vara placerad mitt på över­ armen och stetosko­ pets membran över pulsådern i armvecket.

– Tillvägagångssättet är detsamma som vid auskulta­ torisk mätning, men utan stetoskop.

– Fäst blodtrycksmanschetten runt patientens/bruka­ rens överarm och tryck på startknappen.

– Mätningen sker automatiskt och anger både puls och blodtryck.

– Lägg tillbaka blodtrycksapparaten på samma plats så att den är lätt att hitta i akuta situationer.

Efterarbete Gör ren stetoskopets öronproppar med sprit (inte Klor­ hexidinsprit). Det är viktigt att blodtrycksmanschett och stetoskop läggs tillbaka på samma plats så att alla kan ­hitta dem i akuta situationer.

Figur 2. Digital blodtrycksmätare.

24

25

B

F

FÖR FLYTTN I N G Vändning av patient/brukare, en vårdare

Vändning av patient/ brukare, en vårdare

Handdesinfektion

före + efter

Sitta på sängkanten, två vårdare

Handdesinfektion

före + efter

Så här gör du

Ta eventuellt med ett draglakan.

– Båda vårdarna står på samma sida om sängen.

Så här gör du

– Be patienten/brukaren vända sig på sidan eller hjälp honom att vända sig.

– Höj sängen till rätt arbetshöjd.

– Höj huvudändan.

– Stå i gångstående ställning.

– En av er håller ena handen under hans skuldra och den andra på hans höftbenskam. Den andra hjälper till att föra hans ben över sängkanten (fig. 1) samti­ digt som ni hjälper honom upp i sittande ställning genom att trycka på hans höftbenskam (fig. 2).

– Be patienten/brukaren vända huvudet åt det håll som han ska vändas.

– Lägg det vänstra benet över det högra när patienten/brukaren ligger på sidan.

– Lägg patientens/brukarens vänstra arm över ­bröstet.

– Fatta tag över höften och skuldran på ­patienten/brukaren.

FÖ R F LY T TN I N G Sitta på sängkanten, två vårdare

– Arbeta med rak rygg.

Figur 1. Vändning åt höger.

– Vänd patienten/brukaren genom att göra tyngdöverföring från ditt främre ben till ditt ­bakre (fig. 1).

– Stanna upp genom att föra över tyngden tillbaka till ditt främre ben. (fig. 2).

– Kan patienten/brukaren själv ta tag i sänggrinden på den sida han ska vändas till, kan du ­vända honom genom att dra i draglakanet.

– Dra samtidigt som du gör tyngdöverföring från ditt främre ben till ditt ­bakre.

48

Figur 1.

Figur 2.

Figur 2.

49

F

F

FÖR FLYTTN I N G Vändning av patient/brukare, en vårdare

Vändning av patient/ brukare, en vårdare

Handdesinfektion

före + efter

Sitta på sängkanten, två vårdare

Handdesinfektion

före + efter

Så här gör du

Ta eventuellt med ett draglakan.

– Båda vårdarna står på samma sida om sängen.

Så här gör du

– Be patienten/brukaren vända sig på sidan eller hjälp honom att vända sig.

– Höj sängen till rätt arbetshöjd.

– Höj huvudändan.

– Stå i gångstående ställning.

– En av er håller ena handen under hans skuldra och den andra på hans höftbenskam. Den andra hjälper till att föra hans ben över sängkanten (fig. 1) samti­ digt som ni hjälper honom upp i sittande ställning genom att trycka på hans höftbenskam (fig. 2).

– Be patienten/brukaren vända huvudet åt det håll som han ska vändas.

– Lägg det vänstra benet över det högra när patienten/brukaren ligger på sidan.

– Lägg patientens/brukarens vänstra arm över ­bröstet.

– Fatta tag över höften och skuldran på ­patienten/brukaren.

FÖ R F LY T TN I N G Sitta på sängkanten, två vårdare

– Arbeta med rak rygg.

Figur 1. Vändning åt höger.

– Vänd patienten/brukaren genom att göra tyngdöverföring från ditt främre ben till ditt ­bakre (fig. 1).

– Stanna upp genom att föra över tyngden tillbaka till ditt främre ben. (fig. 2).

– Kan patienten/brukaren själv ta tag i sänggrinden på den sida han ska vändas till, kan du ­vända honom genom att dra i draglakanet.

– Dra samtidigt som du gör tyngdöverföring från ditt främre ben till ditt ­bakre.

48

Figur 1.

Figur 2.

Figur 2.

49

F

H

HJÄRT- O C H LU N GR ÄDD N I N G Medvetandekontroll

Hjärt- och lungräddning (HLR), vuxna Hjärt- och lungräddning görs vid andnings- och hjärtstopp.

Det är viktigt att du larmar ambulans så att sjukvårdsper­ sonal kan fortsätta hjärt- och lungräddning så fort som möjligt.

Medvetandekontroll Så här gör du – Kontrollera om personen är vid medvetande.

– Försök väcka personen genom att skaka hans skuldror och ropa ”Hur mår du?”

HJÄRT- O C H LU NGR Ä D D N I NG ( H L R ) Fri luftväg

Fri luftväg Så här gör du Böj personens huvud bakåt genom ett lätt lyft med två fingrar under hakan. Lägg din ena hand på personens ­panna och pressa pannan bakåt (fig. 1).

– Se om bröstkorgen höjs.

– Lyssna efter andningsljud.

– Känn efter eventuell luftström mot din kind (fig. 2).

– Kontrollera om det finns slem eller några lösa före­ mål i personens mun.

– När personen andas, lägg honom i stabilt sidoläge.

– Ring 112.

– Reagerar personen? Stanna kvar, personen kan bli sämre.

– Är personen medvetslös? Kontrollera andning.

– Ring vid behov 112.

Figur 1.

64

Figur 2.

65

H

H

HJÄRT- O C H LU N GR ÄDD N I N G Medvetandekontroll

Hjärt- och lungräddning (HLR), vuxna Hjärt- och lungräddning görs vid andnings- och hjärtstopp.

Det är viktigt att du larmar ambulans så att sjukvårdsper­ sonal kan fortsätta hjärt- och lungräddning så fort som möjligt.

Medvetandekontroll Så här gör du – Kontrollera om personen är vid medvetande.

– Försök väcka personen genom att skaka hans skuldror och ropa ”Hur mår du?”

HJÄRT- O C H LU NGR Ä D D N I NG ( H L R ) Fri luftväg

Fri luftväg Så här gör du Böj personens huvud bakåt genom ett lätt lyft med två fingrar under hakan. Lägg din ena hand på personens ­panna och pressa pannan bakåt (fig. 1).

– Se om bröstkorgen höjs.

– Lyssna efter andningsljud.

– Känn efter eventuell luftström mot din kind (fig. 2).

– Kontrollera om det finns slem eller några lösa före­ mål i personens mun.

– När personen andas, lägg honom i stabilt sidoläge.

– Ring 112.

– Reagerar personen? Stanna kvar, personen kan bli sämre.

– Är personen medvetslös? Kontrollera andning.

– Ring vid behov 112.

Figur 1.

64

Figur 2.

65

H

H

HJÄRT- O C H LU NGR ÄD D N I NG ( H LR ) Stabilt sidoläge

HJÄ RT- O C H LU NGR Ä D D N I NG ( H L R ) Luftvägsstopp

Stabilt sidoläge

Luftvägsstopp

– Lägg den bortre armen över bröstet. Lägg armen närmast dig rakt ut från kroppen.

När en person har satt något i halsen tar han sig ofta för ­strupen. Om personen är vaken så fråga om han har satt något i halsen. Uppmana honom att hosta för att försöka få upp före­målet. Om föremålet inte helt blockerar luftvägen kan luft passera förbi hindret. Då kan personen delvis hosta, prata ­eller viska. Effektiv hosta kan få föremålet att lossna och komma upp. Om föremålet sitter fast och personen inte kan hosta mås­ te första hjälpen ges snabbt för att han inte ska kvävas.

Gör så här Figur 3.

– Vinkla upp bortre knäet.

– Ta tag om den bortre skuldran och knäet, vänd personen mot dig.

– Böj huvudet bakåt så luftvägen hålls öppen.

– – – – – – –

– Lägg den övre armens hand under kinden.

– – – Figur 4.

– Kontrollera andningen, håll personen varm. Ring 112.

66

– –

Böj personen framåt så att huvudet är lågt.

Placera ena handen mitt på bröstkorgen.

Placera den andra handen mellan skulderbladen.

Slå hårt med handloven mellan skulderbladen, 1–5 ryggslag.

Stå bakom personen och lägg dina armar under hans strax ovanför hans navel.

Vik in tummen och knyt handen mot magen.

Lägg den andra handen ovanpå.

Gör ett buktryck genom att trycka inåt och uppåt och släpp efter. Fortsätt med 1–5 buktryck.

Fortsätt med 1–5 ryggslag och 1–5 buktryck tills föremålet kommer upp.

Om personen blir medvetslös larma 112 och starta hjärt-lungräddning HLR (se s. 64).

Efter en serie av 30 hjärtkompressioner öppna munnen och kontrollera om något föremål kommit upp.

Plocka ut det som är synligt, men peta inte runt med fingrarna i munnen.

Fortsätt med två inblåsningar.

– Får du inte ner luft blås kraftigare för att eventuellt pressa ner luft förbi föremålet.

– Om det inte går att få ner luft fortsätt med 30 hjärtkompressioner.

Kompressionerna kan stöta upp föremålet.

67

H

H

HJÄRT- O C H LU NGR ÄD D N I NG ( H LR ) Stabilt sidoläge

HJÄ RT- O C H LU NGR Ä D D N I NG ( H L R ) Luftvägsstopp

Stabilt sidoläge

Luftvägsstopp

– Lägg den bortre armen över bröstet. Lägg armen närmast dig rakt ut från kroppen.

När en person har satt något i halsen tar han sig ofta för ­strupen. Om personen är vaken så fråga om han har satt något i halsen. Uppmana honom att hosta för att försöka få upp före­målet. Om föremålet inte helt blockerar luftvägen kan luft passera förbi hindret. Då kan personen delvis hosta, prata ­eller viska. Effektiv hosta kan få föremålet att lossna och komma upp. Om föremålet sitter fast och personen inte kan hosta mås­ te första hjälpen ges snabbt för att han inte ska kvävas.

Gör så här Figur 3.

– Vinkla upp bortre knäet.

– Ta tag om den bortre skuldran och knäet, vänd personen mot dig.

– Böj huvudet bakåt så luftvägen hålls öppen.

– – – – – – –

– Lägg den övre armens hand under kinden.

– – – Figur 4.

– Kontrollera andningen, håll personen varm. Ring 112.

66

– –

Böj personen framåt så att huvudet är lågt.

Placera ena handen mitt på bröstkorgen.

Placera den andra handen mellan skulderbladen.

Slå hårt med handloven mellan skulderbladen, 1–5 ryggslag.

Stå bakom personen och lägg dina armar under hans strax ovanför hans navel.

Vik in tummen och knyt handen mot magen.

Lägg den andra handen ovanpå.

Gör ett buktryck genom att trycka inåt och uppåt och släpp efter. Fortsätt med 1–5 buktryck.

Fortsätt med 1–5 ryggslag och 1–5 buktryck tills föremålet kommer upp.

Om personen blir medvetslös larma 112 och starta hjärt-lungräddning HLR (se s. 64).

Efter en serie av 30 hjärtkompressioner öppna munnen och kontrollera om något föremål kommit upp.

Plocka ut det som är synligt, men peta inte runt med fingrarna i munnen.

Fortsätt med två inblåsningar.

– Får du inte ner luft blås kraftigare för att eventuellt pressa ner luft förbi föremålet.

– Om det inte går att få ner luft fortsätt med 30 hjärtkompressioner.

Kompressionerna kan stöta upp föremålet.

67

H

I

I NJ EKTION Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Långverkande insulin och blandningsinsulin ska blandas noga genom att du vänder pennan upp och ner tio gånger. Detta behövs inte vid snabbverkan­ de insulin.

Handdesinfektion

w Engångspenna w Spritsudd

före + efter

Så här gör du – Kontrollera att pennan innehåller ordinerat insulin.

– Ta av pappersskyddet på kanylen och skruva på kany­ len på pennan.

– Ta bort det yttre och inre skyddet på kanylen.

– Ställ pennan på 2 enheter och håll pennan uppåt.

Tryck på hatten och spruta ut de första dropparna.

Detta för att få bort luft som finns i kanylen (fig.1).

Nollställ på nytt.

– Ställ nu in dosen genom att vrida tills rätt siffra syns i fönstret = den ordinerade mängden. Varje steg är 2 E.

Figur 1. Tryck på hatten och spruta ut de första droppar­ na för att få bort den luft som finns i kanylen.

– Om den ordinerade dosen är 20 E. och mer, t.ex. 24 E., vrid ett helt varv och sedan 4 E. – Om synlig smuts finns på huden tvätta med sprit­ sudd och låt torka.

– Injicera enligt ordination genom att hålla pennan rakt, i 90º vinkel mot huden. Räkna till tio innan du drar ut kanylen Figur 1. Injektionsställen för insulingivning.

Efterarbete Ta av kanylen och lägg i burk för stickande och ­skärande föremål. Är pennan tom kastas den i sopsäck. Den ­penna, som används förvaras i rumstemperatur hos vårdtagaren. I övrigt ska insulin förvaras i kylskåp ­ 2–8 ºC. Insulin i rumstemperatur håller en månad.

När du tar en ny penna ska du skriva datum på den.

84

I

Du behöver

Insulin ska ges i underhudens fettvävnad.

Det resorberas olika snabbt dels beroende på vilken insulintyp du använder till exempel snabbverkande eller långsamt verkande in­ sulin, dels var du injicerar (fig. 1). Snabbast re­ sorberas insulin i buken där snabbinsulin bör ges, därefter i sätet (stussen). Långsammast sker resorptionen i låret. Du bör växla injek­ tionsställen för att undvika förhårdnader.

Växla aldrig mellan t.ex. buk och lår.

Engångspenna består av spruta, kanyl och in­ sulin i ett ­system. Pennan innehåller 300 E (En­heter) insulin. ­Varje patient/brukare ska ha sin egen insulin­penna. Det finns risk för smitta om du använder samma penna till fle­ ra patienter/brukare även om du byter kanyl.

I NJ E K TI O N Subkutan injektion, insulin med engångspenna

85

I

I NJ EKTION Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Långverkande insulin och blandningsinsulin ska blandas noga genom att du vänder pennan upp och ner tio gånger. Detta behövs inte vid snabbverkan­ de insulin.

Handdesinfektion

w Engångspenna w Spritsudd

före + efter

Så här gör du – Kontrollera att pennan innehåller ordinerat insulin.

– Ta av pappersskyddet på kanylen och skruva på kany­ len på pennan.

– Ta bort det yttre och inre skyddet på kanylen.

– Ställ pennan på 2 enheter och håll pennan uppåt.

Tryck på hatten och spruta ut de första dropparna.

Detta för att få bort luft som finns i kanylen (fig.1).

Nollställ på nytt.

– Ställ nu in dosen genom att vrida tills rätt siffra syns i fönstret = den ordinerade mängden. Varje steg är 2 E.

Figur 1. Tryck på hatten och spruta ut de första droppar­ na för att få bort den luft som finns i kanylen.

– Om den ordinerade dosen är 20 E. och mer, t.ex. 24 E., vrid ett helt varv och sedan 4 E. – Om synlig smuts finns på huden tvätta med sprit­ sudd och låt torka.

– Injicera enligt ordination genom att hålla pennan rakt, i 90º vinkel mot huden. Räkna till tio innan du drar ut kanylen Figur 1. Injektionsställen för insulingivning.

Efterarbete Ta av kanylen och lägg i burk för stickande och ­skärande föremål. Är pennan tom kastas den i sopsäck. Den ­penna, som används förvaras i rumstemperatur hos vårdtagaren. I övrigt ska insulin förvaras i kylskåp ­ 2–8 ºC. Insulin i rumstemperatur håller en månad.

När du tar en ny penna ska du skriva datum på den.

84

I

Du behöver

Insulin ska ges i underhudens fettvävnad.

Det resorberas olika snabbt dels beroende på vilken insulintyp du använder till exempel snabbverkande eller långsamt verkande in­ sulin, dels var du injicerar (fig. 1). Snabbast re­ sorberas insulin i buken där snabbinsulin bör ges, därefter i sätet (stussen). Långsammast sker resorptionen i låret. Du bör växla injek­ tionsställen för att undvika förhårdnader.

Växla aldrig mellan t.ex. buk och lår.

Engångspenna består av spruta, kanyl och in­ sulin i ett ­system. Pennan innehåller 300 E (En­heter) insulin. ­Varje patient/brukare ska ha sin egen insulin­penna. Det finns risk för smitta om du använder samma penna till fle­ ra patienter/brukare även om du byter kanyl.

I NJ E K TI O N Subkutan injektion, insulin med engångspenna

85

S

S ON DM ATN I NG Sondmatning med spruta

Sondmatning med spruta

S O N DM ATN I N G Sondmatning med spruta

Figur 1. Kontrollera att sonden ­ligger rätt genom att spruta in 15 ml luft och lyssna med stetoskopet om ­patientens/brukarens mage kurrar.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Dukad bricka med servett och sondkost enligt ordination w Slangklämma w Sprutor (flergångs-) 20 och 50–100 ml w Stetoskop w Servett w Vattenglas

Så här gör du – Duka vackert på en bricka och gör det till en måltidsstund för patienten/brukaren.

– Kontrollera datummärkning och anteckna tidpunkten när förpackningen öppnas.

– Skaka förpackningen.

– Kontrollera temperatur på sondmaten.

– Patienten/brukaren kan sitta upp eller höj huvudändan om patienten/brukaren är sängliggande.

– Lägg en servett under sonden och lossa på slangklämman.

– Kontrollera att sonden ligger rätt genom att spruta in 15 ml luft och lyssna med stetoskop på patientens/brukarens mage om det kurrar (fig. 1). Om det inte hörs något ljud kalla på läkare eller sjuksköterska.

– Spola igenom sonden med ljummet vatten.

Undvik att spruta ner luft.

132

– Fyll en ny spruta med sondkost. Spruta ut eventuell luft.

– Spruta sakta in sondkosten i sonden och iaktta patienten/ brukaren noga.

– Upprepa tills patienten/brukaren fått ordinerad mängd.

Det är viktigt att matningen går långsamt.

– Avsluta matningen med att spruta ned ordinerad mängd vatten, ca 50 ml.

– Kontrollera att det inte finns matrester kvar i sonden.

– Sätt på slangklämman.

– Läkemedel som ska ges i sonden bör helst vara flytande.

Tabletter kan krossas noga och blandas med vatten och sprutas ned i sonden. (Observera att vissa tabletter inte får krossas).

– Läkemedel kan ges före eller efter matningen. Spruta ned vatten efteråt.

Om patienten/brukaren är illamående och kräks kan det bero på bakterieväxt i sondkosten eller att den varit för kall.

Sondkosten kan också ha sprutats in för snabbt. Gasbild­ ning kan uppstå om patienten/brukaren är sängliggande.

Efterarbete Gör ren brickan. Rengör sprutan i diskmaskin efter varje måltid. Byt spruta 1 gång/vecka.

133

S

S

S ON DM ATN I NG Sondmatning med spruta

Sondmatning med spruta

S O N DM ATN I N G Sondmatning med spruta

Figur 1. Kontrollera att sonden ­ligger rätt genom att spruta in 15 ml luft och lyssna med stetoskopet om ­patientens/brukarens mage kurrar.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Dukad bricka med servett och sondkost enligt ordination w Slangklämma w Sprutor (flergångs-) 20 och 50–100 ml w Stetoskop w Servett w Vattenglas

Så här gör du – Duka vackert på en bricka och gör det till en måltidsstund för patienten/brukaren.

– Kontrollera datummärkning och anteckna tidpunkten när förpackningen öppnas.

– Skaka förpackningen.

– Kontrollera temperatur på sondmaten.

– Patienten/brukaren kan sitta upp eller höj huvudändan om patienten/brukaren är sängliggande.

– Lägg en servett under sonden och lossa på slangklämman.

– Kontrollera att sonden ligger rätt genom att spruta in 15 ml luft och lyssna med stetoskop på patientens/brukarens mage om det kurrar (fig. 1). Om det inte hörs något ljud kalla på läkare eller sjuksköterska.

– Spola igenom sonden med ljummet vatten.

Undvik att spruta ner luft.

132

– Fyll en ny spruta med sondkost. Spruta ut eventuell luft.

– Spruta sakta in sondkosten i sonden och iaktta patienten/ brukaren noga.

– Upprepa tills patienten/brukaren fått ordinerad mängd.

Det är viktigt att matningen går långsamt.

– Avsluta matningen med att spruta ned ordinerad mängd vatten, ca 50 ml.

– Kontrollera att det inte finns matrester kvar i sonden.

– Sätt på slangklämman.

– Läkemedel som ska ges i sonden bör helst vara flytande.

Tabletter kan krossas noga och blandas med vatten och sprutas ned i sonden. (Observera att vissa tabletter inte får krossas).

– Läkemedel kan ges före eller efter matningen. Spruta ned vatten efteråt.

Om patienten/brukaren är illamående och kräks kan det bero på bakterieväxt i sondkosten eller att den varit för kall.

Sondkosten kan också ha sprutats in för snabbt. Gasbild­ ning kan uppstå om patienten/brukaren är sängliggande.

Efterarbete Gör ren brickan. Rengör sprutan i diskmaskin efter varje måltid. Byt spruta 1 gång/vecka.

133

S

T

TRYC KSÅR Definition

Trycksår (Decubitus) Definition ”Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommer efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakat av högt tryck.

Försämrad blodförsörjning leder till syre- och näringsbrist i vävnaden. Detta tillsammans med försämrad borttrans­port av avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning kan ge upphov till lokal vävnadsskada.” (SoS-rapport 1997:7)

TRYC KSÅR Uppkomst

Handdesinfektion

före + efter

Uppkomst Trycksår kan uppkomma var som helst på kroppen där hu­ den utsätts för tryck. De flesta trycksår uppstår där benut­ skott ligger nära huden och belastningen blir stor på en li­ ten hudyta. Utsatta ställen är: öron, axlar, skulderblad, armbågar, stjärt, höfter, knän, fotknölar och hälar (fig. 1).

Skjuvning Skjuvning uppstår när en person som sitter glider neråt (fig. 2). Då förskjuts huden och den underliggande vävna­ den i förhållande till varandra. De små blodkärlen sträcks eller brister och blodflödet stoppas. Detta kan även ske vid vändning av patienten/brukaren.

Figur 1. Utsatta ställen för trycksår.

162

Figur 2. Skjuvning.

163

T

T

TRYC KSÅR Definition

Trycksår (Decubitus) Definition ”Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommer efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakat av högt tryck.

Försämrad blodförsörjning leder till syre- och näringsbrist i vävnaden. Detta tillsammans med försämrad borttrans­port av avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning kan ge upphov till lokal vävnadsskada.” (SoS-rapport 1997:7)

TRYC KSÅR Uppkomst

Handdesinfektion

före + efter

Uppkomst Trycksår kan uppkomma var som helst på kroppen där hu­ den utsätts för tryck. De flesta trycksår uppstår där benut­ skott ligger nära huden och belastningen blir stor på en li­ ten hudyta. Utsatta ställen är: öron, axlar, skulderblad, armbågar, stjärt, höfter, knän, fotknölar och hälar (fig. 1).

Skjuvning Skjuvning uppstår när en person som sitter glider neråt (fig. 2). Då förskjuts huden och den underliggande vävna­ den i förhållande till varandra. De små blodkärlen sträcks eller brister och blodflödet stoppas. Detta kan även ske vid vändning av patienten/brukaren.

Figur 1. Utsatta ställen för trycksår.

162

Figur 2. Skjuvning.

163

T

Handbok i vård och omsorg innehåller nästan 100 praktiska vård- och omsorgsuppgifter alltifrån sondmatning och förebyggande av trycksår till blodsockertest och Hjärt- och Lungräddning (HLR).

Metoderna är beskrivna i detalj, illustrerade med pedagogiska teckningar och placerade i alfabetisk ordning. För vissa vård- och omsorgsuppgifter krävs delegering av sjuksköterska.

HANDBOK

Ur innehållet: Bakteriologiska undersökningar – Basala hygienrutiner – Blodtrycksmätning – Förflyttningar – Katetrisering – Såromläggning – Venprovtagning.

Handboken kan användas som en uppslagsbok för elever på APL, vårdpersonal på sjukhus, sjukhem, äldreboenden, gruppboenden, inom hemsjukvård samt kommu­nens hemtjänst.

i vård och omsorg Helle Ploug Hansen & Britta Åsbrink

isbn 978-91-523-2157-7

www.sanomautbildning.se