9789147082773

Psykiatrins ABC Psykiatrins ABC

Psykiatrins ABC är skriven ur ett psykodynamiskt perspektiv. Även andra förklaringsmodeller presenteras, eftersom det är viktigt att inte låsa sig vid ett enda synsätt.

Denna nya upplaga beskriver bland annat olika psykiska störningar, rehabilitering och omvårdnad samt personlighetsutveckling, kommunikation och kriser. Psykiatrireformen och lagstiftning som berör den psykiatriska vården tas upp. Texten innehåller många exempel och tips på skönlitteratur.

Barbro Blume ★ Inga-Lisa Sigling

Psykiatrins ABC är lämplig i alla utbildningar där man behöver grundläggande kunskaper i psykiatri, men är främst avsedd för Omvårdnadsprogrammets valbara kurs Psykiatri på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Den är lämplig som facklitteratur för såväl personal på vårdcentral, psykiatrisk vårdavdelning och gruppboende, som äldreboende och hospice. Den kan också rekommenderas som repetitionsbok vid högre utbildningar.

Boken har granskats av Folke Rydström, leg. psykolog och leg. psykoterapeut i Motala.

Best nr 47-08277-3

Liber

www.liber.se

Tryck nr 47-08277-3

Barbro Blume ★ Inga-Lisa Sigling

3:e upplagan Omslag.indd 1

07-11-28 12.53.08

Innehåll Förord 7

kapitel 1 Psykiatri – vad är det? 9 Friskt och sjukt 9 Riskgrupper 10 Bilder ur verkligheten 11 Historik 17 Socialpsykiatri – psykiatrin idag 20 Brukar- och anhörigorganisationer 25 Lagstiftning 29 Psykiatriska begrepp 35

kapitel 2 Kommunikation 37 Olika sätt att kommunicera 37 Relationsarbete 41 Samtalsmetodik 46 Konfliktlösning 48 Hot och våld 49 Handledning 51

kapitel 3 Människosyn 53 Etiska värderingar 53 Förklaringsmodeller 55 Praktisk användning av olika förklaringsmodeller 58

kapitel 4 Personlighetsutveckling 60 Samspelet mellan arv och miljö 60 Utvecklingsteorier 61 Utveckling enligt S. Freuds psykoanalytiska teori 61 Utveckling enligt E. Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori 66 Utveckling enligt D. Sterns teori 69 Utveckling enligt J. Piagets teori 70 Jagets betydelse vid psykiska störningar 71 Försvarsmekanismer 71 Försvarshuset 74

kapitel 5 Kriser 76 Kris – vad är det? 76 Krisens förlopp 78 Krisstöd 82 Självmord 86

Inlaga.indd 3

07-11-28 13.51.41

kapitel 6 Omvårdnad 91 Definition 91 Evidensbaserad omvårdnad 92 Omvårdnadsmodeller 92 Kvalitetssäkring 92 Vårdprocessen 93 Vårdarrollen 98 Yrkeskategorier inom psykiatrisk vård 100

kapitel 7 Psykiatrisk behandling och rehabilitering 101 Psykologiska behandlingsformer 102 Kroppsterapier 112 Medicinska behandlingsformer 112 Rehabilitering 119

kapitel 8 Diagnostik och klassifikation enligt DSM 121 Diagnostik 121 Klassifikation enligt DSM 122

kapitel 9 Psykoser 124 Begreppet psykos 124 Reaktiva psykoser 126 Schizofrena syndrom 127

kapitel 10 Förstämningssyndrom – affektiva störningar 148 Manodepressiv psykos 148 Egentlig depression 154 Dystymi 156

kapitel 11 Ångestsyndrom 158 Paniksyndrom 159 Fobier 160 Social fobi 161 Tvångssyndrom 162 Posttraumatisk stress – PTSD 163

kapitel 12 Somatoforma syndrom 166 Konversionssyndrom 166 Hypokondri 167

kapitel 13 Dissociativa syndrom 169 Dissociativ identitetsstörning 169

kapitel 14 Sexuella störningar 170 Frigiditet och impotens 170

Inlaga.indd 4

07-11-28 13.51.41

kapitel 14 Sexuella avvikelser 172 Pedofili 172 Incest 172

kapitel 14 Psykisk ohälsa hos äldre 174 Äldre invandrare 175 Åldersdepressioner 175 Paranoida syndrom 176 Demens 177 Pseudodemens 178 Alzheimers sjukdom, DAT 181 Vaskulär demens, MID 183 Frontallobsdemens, FLD 184 Anhöriga 187

kapitel 17 Personlighetsstörningar 189 Borderlinestörning 189 Antisocial personlighetsstörning, psykopati 194 Narcissistisk personlighetsstörning 196 Paranoid personlighetsstörning 197

kapitel 18 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 198 Tecken på störningar hos barn och ungdomar 198 Utvecklingsrelaterade funktionshinder 201 De bortglömda barnen 202 Ätstörningar 205 Depressionstillstånd hos barn 209

kapitel 19 Drogberoende 210 Drogberoende – vad är det? 210 Dubbeldiagnoser 212 Psykiska konsekvenser av drogberoende 213 Behandling vid drogberoende 213

kapitel 20 Stress 216 Stress och psykosomatiska reaktioner 216 Utmattningsdepression – utbrändhet 217 Referenslitteratur 219 Register 220

Inlaga.indd 5

07-12-03 13.39.10

kapitel 2

Kommunikation

Ingen människa är en ö sig själv tillräcklig; varje människa är en del av världen en del av det stora hela.

John Donne, 1573–1631, engelsk diktare och präst

Ordet kommunikation betyder samfärdsel, förbindelse och används om företeelser inom ganska skilda områden. Detta kapitel handlar om människors kommunikation både verbalt och icke verbalt.

Olika sätt att kommunicera All mänsklig samvaro handlar om kommunikation. Människan kan helt enkelt inte låta bli att kommunicera. Vi meddelar oss, kommunicerar, med vår omgivning på flera olika sätt: • verbalt, genom ord, antingen ansikte mot ansikte eller via telefon, dator etc.

• icke-verbalt, genom kroppshållning, tonfall, röstläge och sättet att andas.

Män och kvinnor har generellt sett skilda sätt att uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt. Vi säger att de är kvinnliga respektive manliga i sin framtoning då vi möter män som har ett kvinnligt kroppsspråk och kvinnor som

37

Inlaga.indd 37

07-11-28 13.51.49

uttrycker sig manhaftigt. Ibland kan sådana uttalanden vara kränkande.

Det är viktigt att komma ihåg att alla människor har både manliga och kvinnliga drag.

Jung (1875–1961), en psykiater samtida med Freud (1856–1939), talar om introverta, inåtvända, och extroverta, utåtriktade, personligheter. Han visar också på att motsatta energier förekommer i alla sammanhang, natt förutsätter dag, det onda är en förutsättning för det goda.

Hos alla människor finns feminina och maskulina egenskaper, passivitet och aggressivitet. Jung använder sig av en kinesisk symbol för att visa motsatser inom människan. Yin betyder mörk, jord, feminin och yang betyder ljus, himmel, maskulin. I yin finns en ljus fläck och i yang en mörk som visar att inom oss bor både det ljusa och det mörka, det kvinnliga och det manliga. Jung överför också symbolen för att beteckna det okända omedvetna yin och det medvetna jaget yang.

Kroppsspråk och sinnesintryck Ibland stämmer inte det vi säger med det kroppsspråk vi visar. Vi ger då dubbla budskap. Kroppsspråk och tonfall betyder ofta mer än orden som sägs. Ett djur lyssnar inte till orden utan till tonfallet.

EN LITEN FLICKA sitter framför sin engelska bulldogg och tittar

kärleksfullt på honom och säger: ”Fy vad du är ful! Det är inte klokt vad du är ful! Jag hatar dig!” Hunden vet inte vad hon säger men hör på hennes tonfall att hon älskar honom. Han lägger huvudet på sned och slickar henne i ansiktet med värme.

Dubbla budskap kan skapa stor förvirring, framför allt hos barn. Eftersom det mesta av den icke-verbala kommunikationen sker på ett omedvetet plan, ökar riskerna för missförstånd. Ett litet barn har ett mycket uttalat kroppsspråk. En del av detta språk förlorar vi som vuxna. Vi lär oss att förställa oss, att sätta på oss en mask. Därför är en vuxens kroppsspråk mycket svårare att 38

Inlaga.indd 38

07-11-28 13.51.50

läsa än barnets. Men allt kan vi inte heller som vuxna kontrollera. Det är mycket svårare att ändra sitt kroppsspråk än att ändra sitt ordval. Ansiktet är vårt skyltfönster som vi försöker ha kontroll över, medan resten av kroppen kanske visar vad vi egentligen känner. Vi har vissa gemensamma gester som vi har lärt oss i den miljö vi vuxit upp. Gester kan betyda olika saker beroende på vilken kultur vi lever i.

Klädsel har en stor betydelse vid kommunikation. Vi placerar gärna in människor i fack utifrån hur de är klädda och vilken frisyr de har. Ofta sker detta omedvetet. Vi bedömer människor även med hjälp av andra sinnesorgan än synen. Vi undviker att sätta oss bredvid en person på bussen om han luktar illa. Vi bedömer kanske felaktigt en person som har skrikig röst som otrevlig.

Till första mötet mellan två människor kommer båda med ett bagage i sin ”ryggsäck”. I bagaget finns varje människas personlighet, hans tidigare erfarenheter, hans upplevelser av relationer, hans värderingar och attityder och även det som inträffat omedelbart före mötet. Bagaget inverkar på hur dessa människor bemöter varandra. Vi talar ofta om ”personkemi” i samband med relationer. ”Kemin stämmer inte mellan oss”, kan vi säga om någon vi inte tycker om. Vad detta egentligen handlar om är inte lätt att förklara. Men människor som är alltför lika har ofta svårt att dra jämnt och att utvecklas tillsammans. Motsatser hittar varandra men använder sedan stor energi för att förändra den andre, för att göra honom mer

kommunikation

Inlaga.indd 39

39

07-11-28 13.51.50

lik sig själv. Varaktiga relationer bygger på respekt för olikheter och en villighet och nyfikenhet att lära av andra. Jung menar att detta har stor betydelse vid möten mellan människor. Vi dras både till likheterna och olikheterna hos den andre.

Vi har ett behov av att generalisera vilket har stor betydelse vid första mötet. Generaliseringar är på gott och ont. För det lilla barnet är de viktiga och underlättar inlärning.

MALIN, 3 år, har lärt sig att alla djur som har vingar är fåglar. Där-

för känner Malin igen fåglar även om de kan se mycket olika ut.

Generaliseringar bidrar å andra sidan till fördomar. Eftersom man utgår från sina egna erfarenheter drar man alla över en kam.

LISA, som är 17, år hade det inte bra i högstadiet. Alla lärare var

knäppa, tycker hon. På en fest träffar hon Per, som hon blir mycket förtjust i. De börjar vara tillsammans. Lisa får veta att Pers mamma är lärare. Första gången Lisa träffar henne blir allt fel. Lisa har bestämt sig för att Pers mamma är en riktig ”kärring” och misstolkar allt hon säger. Det resulterar i att mamman får en mycket negativ bild av Lisa. En ond cirkel har startat.

Man brukar kalla ett sådant fenomen för en ”självuppfyllande profetia”.

Lisas negativa förväntningar på Pers mamma gör att hon vid detta sammanträffande bara får bekräftat att alla lärare är knäppa.

För att undvika misstag som kan förstöra för både en själv och andra är det viktigt att ompröva sina förhastade slutsatser. Det är mycket givande och intressant att utforska mänsklig kommunikation. Det leder till stora insikter framför allt om det egna beteendet och om hur andra uppfattar det.

Revir Vi har alla ett revir, ett område runt oss som är viktigt för vår integritet.

Det intima området är för de flesta ungefär en halv meter. Närmare än så vill vi inte komma människor som vi inte har en mycket nära relation till. Reviret kränks när någon exempelvis blir patient och behöver hjälp med hygien. Då kommer vårdpersonalen in i detta område. För många känns detta svårt. Om inte vårdpersonalen förstår vad det handlar om, 40

Inlaga.indd 40

07-11-28 13.51.50

kan patienten uppfattas som besvärlig och sur utan anledning.

Det finns också andra tillfällen när andra inkräktar på vårt intima område. Det händer t.ex. när vi åker tunnelbana eller med andra allmänna kommunikationsmedel. Då kan vi hamna kropp intill kropp med fullständigt främmande människor. För att klara detta använder vi vårt psykologiska försvar. Vi utestänger helt enkelt upplevelsen av att vi har andra människor så nära. Vi ser inte, vi hör inte och vi känner inte.

Relationsarbete När man talar om relationsarbete menar man i regel att någon har till yrke att arbeta med människor. Egentligen innebär en relation alltid ett arbete. Man får oftast inte en god relation gratis. När en människa föds måste hon alltid få en relation till minst en annan människa, annars skulle hon inte överleva. Genom relationen till ett DU utvecklar människan ett JAG.

Professionella relationer Det är skillnad på att vara vän till någon och att vara vårdare till någon.

Som vårdare har man en professionell relation till den hjälpsökande. kommunikation

Inlaga.indd 41

41

07-11-28 13.51.50

Vänrelation

Professionell relation

Jämlikhet

Icke jämlikhet

Man träffas på samma villkor.

Man träffas för att ena parten söker hjälp av något slag.

Ingen får betalt för att träffa den andre.

Vårdaren är anställd för den hjälpsökandes skull.

Ingen tredje part har några krav på vänrelationen. Ömsesidighet

Icke ömsesidighet

Vänner ger och tar och har samma rättigheter att uttrycka sorg, glädje och ilska mot varandra.

Vårdaren får inte använda relationen för sina egna behov.

Frivillighet

Icke frivillighet

Man blir vän med någon för sin egen skull och den andres.

Man får i regel inte välja sin vårdare eller sin patient.

Självkännedom, samtalsmetodik, konfliktlösningsmodeller samt handledning är olika hjälpmedel i relationsarbete. Det personliga ombudet, kontaktpersonen eller boendestödet som arbetar i den öppna psykiatrin får ofta en annan relation till brukaren än vad personalen har till patienten på en institution. Relationen kan utvecklas till något mitt emellan en professionell och en vänskapsrelation vilket oftast är mycket positivt för brukaren. Det är dock en balansgång som ställer stora krav på kommunens anställda. Här är det särskilt viktigt med en god handledning.

Den, som inte säger sanningen om sig själv, kan inte säga den om andra.

Virginia Woolf, 1882–1941, engelsk författare

42

Inlaga.indd 42

07-11-28 13.51.51

Självkännedom Ju mer jag vet om mig själv, desto bättre kan jag förhindra att omedvetna behov styr mitt handlande. En omedveten rädsla för döden hos mig kan hindra mig att lyssna på patientens dödsångest. Om jag tillfredsställer mitt behov av att prata med en patient om egna problem, kan jag hindra honom i hans arbete med att komma till rätta med sitt eget liv.

Genom att han ägnar sig åt mina problem i stället för åt sina egna, får han kanske lindring för stunden, men det leder inte till någon utveckling för honom.

PATIENTEN: ”Nu har jag inte sovit på flera nätter.”

VÅRDAREN: ”Nähä, kan du tänka dig, det har inte jag heller, inte

på en hel vecka. Jag tror det beror på att jag oroar mig för min tonårsdotter. Du förstår, hon är ute om kvällar och nätter och jag vet inte var jag har henne!”

Enklaste vägen till att lära sig mer om sig själv är att använda familj, vänner och arbetskamrater som speglar. Genom att vara öppen för andras reaktioner och kritik kan jag få veta mycket om hur andra uppfattar mig.

På så sätt blir all kritik konstruktiv eftersom den ökar min självkännedom.

Genom utbildning kan jag få ta del av olika kommunikationsteorier som gör att jag bättre förstår mina reaktioner och mitt handlande. Vidare kan jag genom handledning och terapi få ytterligare kunskaper om mig själv, få fler pusselbitar till min personlighet. kommunikation

Inlaga.indd 43

43

07-11-28 13.51.51

Transaktionsanalys, TA TA utvecklades av en amerikansk läkare, Eric Berne. Transaktionsanalys är en personlighetsteori och en systematisk teori för personlig förändring. Vi har här fritt använt delar av TA som en kommunikationsmodell som bidrar till självkännedom. En utgångspunkt i denna modell är att granska roller i familjen. Det som utvecklas mellan medlemmarna i en familj är som ett spel där alla intar sina speciella roller. Detta spel upprepas på olika sätt genom hela livet om inte personerna i fråga blir medvetna om det. Genom att analysera transaktionerna kan man få förståelse för hur det blev som det blev. Genom att på detta sätt öka sin självkännedom har en person bättre möjlighet att handskas med sig själv, sin omgivning och sitt liv.

LENA är storasyster i familjen. Hon har alltid tagit hand om sina

småsyskon och ordnat och donat. I skolan blir hon den som tar hand om sina kompisar och som vuxen hittar hon en man som hon gifter sig med, en ”lillebror” att ta hand om. Till slut blir hon trött på sin roll och slår bakut. Hon förstår inte sammanhanget, utan låter irritationen gå ut över omgivningen som inte heller förstår något.

En annan utgångspunkt i TA är de tre ”jagtillstånden”: Barnjagtillstånd, Vuxenjagtillstånd och Förälderjagtillstånd.

Barnjagtillståndet har vi med oss från det vi är små och det kan lätt plockas fram av omständigheter i vår vardag. Det räcker ibland med att chefen tilltalar oss utifrån sitt Förälderjagtillstånd. Vårt lilla barn kan vara inställt på att säga ja till allting eller också vara trotsigt och opponera sig mot allt. Barnjaget kan ställa till stort trassel för den vuxne och hans omgivning när det tar överhanden och inte går att styra.

Förälderjagtillståndet innebär att den vuxne omedvetet går in i ett beteende som han lärt av de vuxna i sin omgivning när han var barn. Föräldern kan vara dömande: ”Så här fick du väl inte göra!”eller uppmuntrande: ”Jag ser hur fint du har gjort!” Föräldern kan också visa tillit utan att behöva kontrollera: ”Jag vet att du klarar det här!” Slutligen förekommer ”låt-gå”-modellen: ”Jag bryr mig inte! Gör som du vill!”

Vuxenjagtillståndet är den rationella delen av oss. Det har till uppgift att samordna och ta vara på det som barnjaget och föräldrajaget står 44

Inlaga.indd 44

07-11-28 13.51.51

Förälderjag

Förälderjag

Förälderjag

Förälderjag

Vuxenjag

Vuxenjag

Vuxenjag

Vuxenjag

Barnjag

Barnjag

Barnjag

Barnjag

Sjuksköterska

Patient

Sjuksköterska

F.d. Patient

för, att ha kontroll över dem och se på dem med vuxna ögon. När två vuxna möts i sina vuxenjag har de i regel bäst förutsättning att nå en konstruktiv lösning.

Som vuxen har man tillgång till alla tre jagtillstånden. Vi växlar mellan våra olika jagtillstånd på ett omedvetet plan. Detta gör att två personer kan tala förbi varandra eller hamna i konflikt utan att alls förstå varför.

När den ene går in i sitt föräldrajag leder det ofta till att den andre lätt hamnar i barnjaget och tvärtom. rationell = förnuftig

EN KVINNA har råkat ut för en bilolycka och kommer in på akuten.

Hon känner sig liten och eländig. Hon möter där en sjuksköterska som är varm och omhändertagande, som tar henne i famn och tröstar henne. Kvinnan behöver få känna sig ompysslad och hon får sina behov tillfredsställda av sjuksköterskan som blir ”förälder” till henne. Om dessa två kvinnor träffas efter en tid på en fest och sjuksköterskan fortfarande behandlar sin före detta patient som ett litet barn blir behandlingen istället kränkande.

kommunikation

Inlaga.indd 45

45

07-11-28 13.51.52

Samtalsmetodik De flesta av oss har kunskap nog för att i vardagslag kunna samspråka med människor. Men om samtalet används som arbetsmetod är det viktigt att utveckla sin förmåga att tala med andra på ett bra sätt. Många reagerar negativt på ordet metodik i samband med samtal. De menar att om man följer en metod förloras spontaniteten och äktheten. Men istället är det ofta så, att om man lärt sig använda några viktiga principer för hur man samtalar, så underlättar det kommunikationen. Man slipper oron för att man frågar fel och pratar för mycket eller för lite. Man kan ägna sig helt åt ”mötet” med den andra människan. Ett samtal kan beskrivas på olika sätt: Möte kan man kalla ett samtal som gör att de som deltar når fram till varandra och får ut något av samtalet. Det är ett möte man eftersträvar mellan en vårdare och en patient. I ett sådant samtal finns en närhet och ett engagemang. Från ett möte i denna betydelse har båda deltagarna något väsentligt med sig. Det är viktigt att man i all omvårdnad verkligen möter sina klienter, åtminstone någon minut vid varje tillfälle.

Ritual är ett samtal som följer ett visst känt mönster. Det leder inte till ökad gemenskap, utan är en form av kommunikation som kan förbereda för ett möte eller hindra kränkning. Det är ofta bra att man i vårdarbetet kan göra vissa saker med ryggmärgen. Det gör att man får tid över till äkta möten med brukarna. Men man kan också missa viktig information.

ULLA är boendestöd åt Margareta, en kvinna som har schizofreni

och som inte brukar säga så mycket när Ulla kommer. Hon brukar hjälpa Margareta att bre smörgåsar på morgonen till frukost. En dag när hon som vanligt dukar fram dem på bordet, en smörgås med ost och en med skinka, säger Margareta: ”Jag vill ha gröt i stället!” ”Varför sa du inte det?” undrar Ulla. ”Du frågade inte!” säger Margareta.

Tidsfördriv kan man kalla ett samtal som inte förväntas ge någon djupare behållning. Sådana samtal kan t.ex. äga rum på träfflokalen och handla om väder och vind. Vi har trevligt tillsammans en stund vilket kan betyda väldigt mycket för t.ex. en person som inte har någon därhemma att umgås med utan att samtalet sätter några varaktiga spår.

46

Inlaga.indd 46

07-11-28 13.51.52

Alla dessa former av samtal fyller viktiga funktioner. Vi orkar inte ha djupare möten med alla människor vi träffar varje dag. Men för en patient eller pensionär kan några minuters möte med kontaktpersonen betyda att han orkar med sin situation på ett bättre sätt. Om kontaktpersonen sitter ner vid patientens säng eller vid köksbordet med patienten i fem minuter, upplevs den stunden som mycket värdefull i jämförelse med en halvtimmas samtal vid dörren på väg ut. Genom ritualer och tidsfördriv visar vi människor i vår omgivning att vi ser dem, utan att vi behöver engagera oss så djupt och det är också viktigt.

Principer vid samtal När man använder samtal som arbetsredskap är det vissa principer som är viktiga att följa: Att lyssna aktivt är första regeln. Ofta nedvärderas lyssnandet. Man tror inte att man uträttar något, om man bara lyssnar. Men de flesta av oss har upplevt att om vi får prata med någon, som är intresserad och lyssnar, får vi en överblick av problemet och kan kanske sedan se det ur en annan synvinkel.

Att visa tilltro till den andres förmåga att lösa sina problem är viktigt.

Det är annars väldigt lätt att ta över allt ansvar och på så sätt handlingsförlama den andre.

PATIENTEN: ”Jag skulle ju ringa socialsekreteraren, men det

känns så jobbigt.”

VÅRDAREN: ”Men det kan jag hjälpa dig med. Jag förstår så väl att du inte orkar det.”

Att återspegla. Det är viktigt att man försäkrar sig om att man förstått det man lyssnat till. Genom att säga: ”Är det så här du menar?” och sedan med egna ord återberätta vad den andre sagt, kan man ta reda på om man uppfattat situationen rätt. Detta kallas för återspegling.

Att använda sin intuition. Man måste vara uppmärksam på och försöka fånga in känslor som finns i det sagda men som inte är tydligt uttalade.

Detta kallas ibland att lyssna med ”tredje örat”.

kommunikation

Inlaga.indd 47

47

07-11-28 13.51.53

PATIENTEN: (nonchalant) ”Ja, du vet farsan flyttade ju hemifrån

så morsan och jag fick ha det så roligt vi kunde själva.”

VÅRDAREN: ”Kommer du ihåg hur du kände det, när din pappa

flyttade?”

Genom att ställa dessa frågor kan vårdaren få reda på om hans intuition var riktig.

Att ställa meningsfulla frågor. Hur man ställer frågor och varför är betydelsefullt i samtal. Samtalet med patienten i exemplet ovan kan t.ex. fortsätta på följande sätt. ”Det låter som om du hade det svårt under den perioden. Hur kändes det för dig då?” Detta sätt att ställa frågan ger ett annat svar än om man säger: ”Men, hade du inte det svårt under den tiden?” I den första frågan har man inbjudit till att berätta mera och också visat intresse, delaktighet och förståelse. Frågor som ”Kan du berätta mer?” och ”Hur menar du?” kan ofta hjälpa patienten vidare.

Att ge raka budskap. Den som är klar och tydlig i samtalet hjälper den andre att vara tydlig tillbaka. Om du använder ordet ”jag” om dig själv och inte ”man” visar du bättre vem du är och vad du vill. Jämför meningen ”Man önskar ju att folk brydde sig om vad man säger” med ”Jag önskar att du bryr dig om vad jag säger”.

Tystnad. En viktig uppgift i samtalet är att låta det få bli tyst ibland.

Tystnaden bidrar ofta till att fördjupa samtalet. Både jag själv och den jag samtalar med behöver tid att reflektera, lyssna inåt, tänka efter, finna ord etc. Om jag vet om detta behöver jag inte känna att det är pinsamt att jag inte kommer på något att säga just då.

Konfliktlösning Konflikt betyder sammanstötning, motsättning. Vi hamnar alla i konflikter med andra människor då och då. Ofta orsakas konflikter av rena missförstånd. Men de kan också vara djupa och välgrundade. Aggression betraktas ofta som något oacceptabelt och fult. För många människor är den känslan så otillåten att de tränger bort den. Andra märker den, men själva säger de i ilsken ton: ”Jag är väl inte arg!” Då är det viktigt att tänka på att aggression i sig är en livskraft som människan inte kan 48

Inlaga.indd 48

07-11-28 13.51.53

undvara, en överlevnadsdrift. Det gäller att lära sig att handskas med sin egen och andras ilska i stället för att låtsa att den inte finns. Ilska är en känsla och alla känslor är mänskliga.

Både människor och djur har sedan urminnes tider använt sig av två möjligheter i hot- och konfliktsituationer, nämligen kamp eller flykt.

Djuren har ett mycket tydligt kroppsspråk som visar om det är kamp eller kapitulation. Människan har genom sitt förnuft också andra möjligheter till konfliktlösning.

Hot och våld Det talas i dag mycket om att hot- och våldstendenser har ökat bland psykiskt sjuka och funktionshindrade personer. Det pågår forskning både i vårt land och internationellt kring hur man kan förebygga och minska dessa beteenden genom bemötande som främjar en positiv miljö. Det har exempelvis stor betydelse om personal på en psykiatrisk akutvårdavdelning har en positiv attityd till arbetet och kunskap och förmåga till känslomässig bearbetning. Man vet att en god struktur är hälsobefrämjande, framför allt på en arbetsplats där människor som har en psykisk sjukdom vistas. Det handlar om goda rutiner och realistiska gränser.

Ingen vårdare är perfekt men kan vara ”good enogh”, tillräckligt bra.

Vanliga orsaker till hot och våld är att en person har hallucinationer, befinner sig i ett maniskt tillstånd, är drogpåverkad, har låg impulskontroll eller över huvud taget är våldsbenägen. Det gäller att lära sig tecken på när någon börjar ” varva upp”. Då kan man i bästa fall genom sitt eget kroppsspråk och tal bidra till att förebygga ett kommande våld.

Här kommer några exempel på vad man ska tänka på och kan träna på i t.ex. rollspel: Kontakt genom kroppsspråket: • Kroppsställning. Den måste av omgivningen uppfattas som ickeauktoritär och så avslappnad som möjligt. Det går att träna detta t.ex. framför spegeln. Är man rädd bör man om möjligt hålla sig undan för Det är inte lätt att dölja rädsla .Ens egen rädsla ökar ofta den andres rädsla och aggressivitet. kommunikation

Inlaga.indd 49

49

07-11-28 13.51.53

• Ansiktsuttryck. Detta måste stämma med situationen. Att le mot en hotfull person kan lätt uppfattas som hån. Bäst är att hålla sig allvarsam utan att visa aggressivitet.

• Avstånd till den hotfulle. Man bör inte gå för nära utan helst stanna kvar på ett avstånd upp till tre meter. Allt närmande kan av honom uppfattas som hot. Likaså bör kroppsberöring undvikas. Om man lyfter handen för en beröring kan den andre tro att man hotar.

• Ögonkontakt. Om man själv känner sig i balans och lyckas fånga den andres blick kan man förmedla lugn.

Kontakt genom ord: • Röst. Att tala lugnt med en varm röst samt långsamt, tydligt och icke befallande inverkar lugnande. Det är oftast inte bra med en för lång tystnad. Den skapar ångest.

• Innehåll. Tala enkelt med korta meningar och föreslå konkreta handlingar som kan uppfattas konstruktiva. Ifrågasätt inte den andres ilska med obehagliga frågor utan lyssna och haka på det patienten tar upp.

• Visa förståelse för att den andre opponerar sig genom att t.ex. fråga vad han vill göra åt situationen.

50

Inlaga.indd 50

07-11-28 13.51.53

I en personalgrupp kan man träna detta tillsammans. På så sätt kan man uppnå en trygghet med varandra som sprids till de patienter man har på avdelningen. I öppen vård har man inte tillgång till arbetskamrater på samma sätt utan måste lita till sig själv. Det är viktigt att även sådan personal får tillgång till utbildning och träning även om hotsituationerna inte är så vanliga som i akut psykiatrisk vård.

Handledning Handledning är ett viktigt hjälpmedel för människor som arbetar med människor. Det blir alltmer vanligt på arbetsplatser inom utbildning, vård och omsorg att personalen har tillgång till grupphandledning inräknad i arbetstiden. Att under ledning av en kunnig handledare få möjlighet att se och förstå vad som händer i relationen mellan en själv och dem man arbetar med och har ansvar för, är ofta en nödvändighet för att förhindra utmattning. Ett viktigt mål med en handledningsgrupp är att stärka yrkeskunskap och yrkesidentitet inom den egna gruppen.

I handledningsgrupper där deltagarna har olika yrken får deltagarna dessutom insyn i och kunskap om varandras erfarenheter.

Gruppen bör ha en handledare som kan underlätta för deltagarna att våga dela med sig av viktiga upplevelser och problem i jobbet. Handledaren bör se till att varje deltagare får chans att komma till tals i gruppen, att man pratar en i taget och lyssnar på varandra. Det är inte en nödvändighet, men kan vara en fördel, att handledaren har erfarenheter inom deltagarnas arbetsområde. Däremot är det av största vikt att hon har goda kunskaper om vad som händer i och mellan människor samt om grupprocesser. En handledare som inte tillhör personalgruppen är ofta att föredra. Hon är mer klarsynt och har en bättre överblick över vad som händer i gruppen, eftersom hon inte är involverad i gruppens känslomässiga relationer.

Många personalgrupper får, av skilda anledningar och framförallt av ekonomiska skäl, inte tillgång till extern handledning. En möjlighet är att då att använda personal inom organisationen, med intern handledning.

När handledaren har ett annat yrke än dem hon handleder brukar man kommunikation

Inlaga.indd 51

51

07-11-28 13.51.54

kalla handledningen för konsultation. Vid akuta problem på arbetsplatsen kan man kalla in en handledningskonsult tillfälligt och träffas en eller ett par gånger. Ibland kan detta räcka för att man ska få nya infallsvinklar.

Detta är ett bra sätt för en grupp som tidigare haft handledning men som av olika anledningar inte har det längre. Att kunna acceptera och tillgodogöra sig handledning är viktigt i allt omvårdnadsarbete. Handledning är mycket viktigt då vi arbetar med oss själva som ”instrument ”. Detta skall alltid vara tillgängligt och bör anses som nödvändigt.

lästips Berne, Eric. Så bär vi oss åt.

52

Inlaga.indd 52

07-11-28 13.51.54

Psykiatrins ABC ISBN 978-91-47-08277-3 © 2008 Barbro Blume, Inga-Lisa Sigling och Liber AB redaktör: Katarina Wesslén-Lindahl illustrationer: Måd Olsson-Wannefors grafisk form: Nette Lövgren Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Elanders, Ungern 2008

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbrukenligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Inlaga.indd 2

07-11-28 13.51.41

Psykiatrins ABC Psykiatrins ABC

Psykiatrins ABC är skriven ur ett psykodynamiskt perspektiv. Även andra förklaringsmodeller presenteras, eftersom det är viktigt att inte låsa sig vid ett enda synsätt.

Denna nya upplaga beskriver bland annat olika psykiska störningar, rehabilitering och omvårdnad samt personlighetsutveckling, kommunikation och kriser. Psykiatrireformen och lagstiftning som berör den psykiatriska vården tas upp. Texten innehåller många exempel och tips på skönlitteratur.

Barbro Blume ★ Inga-Lisa Sigling

Psykiatrins ABC är lämplig i alla utbildningar där man behöver grundläggande kunskaper i psykiatri, men är främst avsedd för Omvårdnadsprogrammets valbara kurs Psykiatri på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Den är lämplig som facklitteratur för såväl personal på vårdcentral, psykiatrisk vårdavdelning och gruppboende, som äldreboende och hospice. Den kan också rekommenderas som repetitionsbok vid högre utbildningar.

Boken har granskats av Folke Rydström, leg. psykolog och leg. psykoterapeut i Motala.

Best nr 47-08277-3

Liber

www.liber.se

Tryck nr 47-08277-3

Barbro Blume ★ Inga-Lisa Sigling

3:e upplagan Omslag.indd 1

07-11-28 12.53.08