EN SKOLA SOM FUNGERAR – FÖR ALLA
Joanna Lundin
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39543 ISBN 978-91-44-11858-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild samt fotografier i inlagan: Magdalena Bibik (Fotografierna är tagna på Källbrinksskolan i Huddinge.) Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2017
INNEHÅLL
Förord 5 Inledning 9
Var börjar vi? 11 1 Utbildning 17
Personal 17 Planering av insatser 18 Elever 19 Föräldrar 20 Sammanfattning 22 2 Värdegrund 25
Pedagogens roll, uppgift och ansvar 25 Relationer 30 Planera för verkligheten 36 Elevsyn 38 Tips vid samtal med elever 43 Lösningsfokuserat och lågaffektivt 44 Behov i stället för diagnos 46 När lär vi oss? 47 Läxor och hemuppgifter 48 Förbjud förbud! 50 Speciallärarens roll och specialpedagogens roll 52 Hem–skola 54 Sammanfattning 59 © F ö rfattaren och S tudentlitteratur
3
Innehåll
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar 63
Lokaler 63 Möblering av klassrummen 67 Färgkodning 69 Kognitiva hjälpverktyg 70 Generella anpassningar 74 Magiska 7:an 75 Individuella anpassningar 77 Elevers egna strategier 80 Stödstrukturer för elever 82 Stödfrågor vid möten 82 Stöd vid möten med utbildningssamordnare (Så här skulle jag vilja ha det i skolan) 83 Rast – för alla eller bara för några? 84 Lugnt rum 86 Mat och matsalen 86 Informationskanaler/hemsida 89 Bonustips 90 Sammanfattning 91 Till sist 95 Läsa vidare 97 Bilagor 99
Stöd vid möten med utbildningsanordnare 100 Magiska 7:an 102 Har jag koll? 103
4
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
2 Värdegrund
När vi har fyllt på med kunskap om vad våra elever behöver och fått möjlighet att öka vår förståelse kring hur vi bör möta våra elevers olika behov är vi redo för steg två: arbetet med skolans värdegrund. Ett arbete som handlar om att tillsammans tänka, reflektera och diskutera hur vi ser på vår egen yrkesroll, hur vi ser på våra elever men också hur vi ser på lärandet och hur vi ska ge våra elever så bra förutsättningar som möjligt. Arbetet kring vår värdegrund är något som är ett ständigt pågående arbete och där vi alla har ett ansvar att hela tiden lyfta upp olika frågor till diskussion. Lika mycket ett gemensamt arbete som något vi var och en behöver göra.
Pedagogens roll, uppgift och ansvar För att få till en förändring i skolan måste vi börja med att arbeta med hur vi uppfattar oss själva i vår yrkesroll som pedagoger. Vi måste tänka, reflektera och diskutera kring hur vi ser på våra elever, på våra elevers föräldrar samt vems ansvar det är när något inte fungerar. Det är lätt att hamna i tankar kring ”någonannanism”, att det är någon annan som ska ta ansvar och lösa saker som inte © F ö rfattaren och S tudentlitteratur
25
2 Värdegrund
fungerar, alldeles oavsett om det handlar om brist på material, för stora grupper eller elever som inte arbetar som vi har tänkt. Vem som är den där andra varierar självklart men ofta handlar det om skolledningen, specialpedagogen/lärare, eleven, för äldern och så vidare. Det här sättet att tänka, att lägga ansvaret hos någon annan, gör oss maktlösa, en känsla som i sig lätt skapar frustration och irritation. Det leder ofta till känslor av otillräcklighet och med det också ökad stress. Så låt oss börja med just det som kanske är det svåraste och jobbigaste att göra, att titta på vårt eget sätt att arbeta. Vi måste fundera på vilka käpphästar vi har och varför. Det är inte lätt men helt nödvändigt om vi ska komma vidare. Lärarrollen har förändrats mycket genom åren vilket självklart är logiskt då det samhälle som skolan verkar i har förändrats. Den här förändringen märks tydligt även i skolans styrdokument, som skollagen, men framför allt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och Läroplan för gymnasieskolan 2011 (LGR11 och LGY11) där det tydliggörs vad och på vilket sätt vi ska arbeta. I LGR11 uttrycks det så här: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskaps utveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och
26
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
2 Värdegrund
behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.1
Och i LGY11 så här: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning.2
Det står även hur pedagogernas uppdrag ser ut: Alla som arbetar i skolan ska • uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska • ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 8. 2 Läroplan för gymnasieskolan 2011, s. 6.
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
27
2 Värdegrund
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, • stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter.3
Och vi hittar liknande riktlinjer för gymnasieskolan i LGY11: Alla som arbetar i skolan ska • ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, • uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska • utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfaren heter och tänkande, • stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, • i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, • tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, • se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, • stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter, • samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.4
3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 14. 4 Läroplan för gymnasieskolan 2011, s. 10.
28
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
2 Värdegrund
Även relationen och förhållandet mellan elev/pedagog/förälder har förändrats mycket, och de krav som nu ställs på skolan och skolans personal kan kännas främmande och svåra. Vi lärare har gått från en förmedlingskultur där vi per automatik har fått status i och med vår yrkesroll, till att idag arbeta i en konkurrensutsatt organisation där elever och föräldrar ska ses som kunder och därmed har rätt att ställa krav på ett annat sätt än tidigare. Det vi måste diskutera är hur vår professionella roll ska se ut. Vårt dagliga arbete måste vila på vetenskapliga grunder och utföras så som det står i skolans styrdokument. Egna värderingar och tankar om vad som är bra eller dåligt kring arbetssätt är viktiga men får inte genomsyra det dagliga arbetet. Att som pedagog envisas med att arbeta på ett visst sätt även om det inte fungerar för eleverna – det är inte professionellt! Enligt min åsikt försvåras utvecklingen mot en mer professionell skola av politiker som tänker kortsiktigt och vill ha enkla lösningar: Förbjud mobiler! Betyg i ordning och uppförande! Fler prov! Betyg tidigare! Det här är lösningar som inte kommer att förändra skolan i någon positiv riktning över tid. Snarare blir det stormigt och guppigt, vilket skapar frustration och stress bland skolans personal. Det som i stället behövs är lugn, tålamod och en vilja att åstadkomma en förändring från grunden. Som ett första steg i förändringsarbetet måste vi pedagoger © F ö rfattaren och S tudentlitteratur
29
2 Värdegrund
börja granska vårt eget förhållningssätt till våra elever och hur vi planerar och lägger upp vårt arbete. Det är ett tufft och jobbigt arbete att göra, men det är nödvändigt, för oss själva men framför allt för våra elever. Frågor att ställa sig: • Vad var det som gjorde att du valde att bli pedagog? • Vad är din drivkraft? • Vilka förebilder har du? • Vilka pedagoger minns du sedan din egen skoltid? • Vilka är dina starka sidor som pedagog? • Vilka sidor vill du utveckla som pedagog? • Vad vill du att dina elever ska minnas/säga om dig om
15 år?
Relationer Vi vet i dag genom forskning att den enskilt viktigaste biten för att skapa en god lärmiljö är att det finns en bra relation mellan pedagog och elev. Den traditionella synen på vår yrkesroll där vi som pedagoger bara ska förmedla kunskap till passiva mottagare är i dag förlegad och det är i stället samspelet och relationen mellan pedagog/elev (och elev/elev) som framhålls som det viktiga för att ett lärande ska ske. Att ha en god och nära relation med sina elever är inget som står i motsats till att vara en tydlig ledare i klassrummet, tvärtom! Den pedagog som har en god relation till sina elever får ett förtroendekapital som är ovärderligt för att skapa en trygg 30
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
2 Värdegrund
lärmiljö. En lärmiljö där det är okej att prova, inte nå ända fram och prova igen. Det är på relationens grund vi också löser konflikter och det är också där vi får förtroenden från våra elever. Genom att skapa relationer till våra elever får vi också möjligheten att lättare hitta nycklarna till vad våra elever behöver för att kunna utvecklas till sina bästa jag. Att relationer är en viktig kugge i skolans arbete märks tydligt i våra styrdokument där vår skyldighet att skapa en trygg och positiv miljö lyfts fram på flera ställen: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.5
5 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, kap 1, förståelse och medmänsklighet, s. 7.
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
31
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
När vi kommer till den fysiska lärmiljön handlar det om att se över hur vi använder våra lokaler för att främja trygghet, arbetsro och lärande. Även att se över de arbetsmetoder och de hjälpverktyg vi behöver är en viktig del för att verksamheten ska fungera för alla våra elever.
Lokaler Hur kan man göra lokaler tillgängliga för alla? Om vi har en skolbyggnad från 50–60-talet som inte alls är byggd för den verksamhet som vi ska bedriva idag, där det kanske saknas grupprum eller där klassrummen är små till ytan, hur gör vi då? Det är lättare att vara med redan när skolan ska byggas, men det är det få förunnat att få vara. I verkligheten har vi de lokaler vi har. Här gäller det att helt enkelt gräva där vi är! • Vilka behov har vi på vår skola? Vilka slags rum och
ytor behöver vi? • Hur kan vi använda skolans befintliga lokaler på absolut bästa sätt?
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
63
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
• Om det inte redan var möblerat som det nu är, hur
skulle man i stället kunna göra? • Går det med enkla medel att göra förändringar som t.ex. att sätta upp väggar eller andra typer av avskiljare? • Hur kan man med olika och kanske andra möbler skapa rum i rummet? Glöm inte att involvera eleverna i det här arbetet! Tänk lösningar och möjligheter och var inte rädda för att prova olika varianter. Den här lokalinventeringen är bra att göra emellanåt då behoven av olika ytor och lokaler förändras över tid. Efter att vi har tänkt nytt, stort och visionärt behöver vi sätta på oss våra tillgänglighetsglasögon. Se över hur lokalerna fungerar för alla våra elever. Även här är det viktigt att involvera eleverna, kanske genom ett npf-råd eller tillgänglighetsråd som har till uppgift att vara den kritiska rösten i den dagliga verksamheten. Så med glasögonen på går vi genom lokalerna och ställer oss följande frågor: • Hur är entrén på vår skola? Är det tydligt vilken entré
det är som är huvudentré? Behöver vi sätta upp skyltar? Är vår entré välkomnande och inbjudande? • Vilket är det första intrycket när man kommer in på skolan? Är det rent och fräscht? Är det något som är trasig? Finns det tydliga skyltar som visar vart man ska ta vägen? Finns det fotografier på dem som arbetar på skolan? Finns det någon att fråga om det är något man undrar över? Går det att ta sig fram, finns det fungerande hissar och så vidare? 64
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
• Vilka färger är väggar och skåp målade i? Är det •
•
•
•
• • • •
•
enhetliga färger eller är intrycket rörigt? Är det mycket saker uppsatta på väggarna? Är det i så fall nytt och relevant eller sådant som borde rensats bort för länge sedan? Vad måste vara kvar och vad går att ta bort? Hur är ljudvolymen i korridorer, matsal och klassrum? Behövs det ljuddämpade plattor i taket, tennisbollar på stolarna, möbler som dämpar ljuden i korridorer? Var förvarar eleverna sina saker, i skåp eller i ett hemklassrum? Behövs skåp eller finns det andra lösningar som är bättre? Är placeringen av skåpen den bästa eller är det ytor där det blir rörigt och mycket konflikter? Var är eleverna på rasterna? Finns det möjlighet att sitta, ligga, stå? Finns det möjlighet att gå undan om man vill till ett stilla rum? Hur är belysningen i korridorer och klassrum? Kan man vädra i t.ex. klassrummen? Finns det fungerande ventilation i alla klassrum och låter ventilationen på ett störande sätt? Är det lätt att hitta på skolan? Behöver vi sätta upp skyltar? Hur ska vi utforma skyltarna på bästa sätt, med färger, typ av bokstäver t.ex.? Hur ser det ut i klassrummen – är det rent och fräscht? Hur ser det ut på väggarna – är de rena eller fulla av elevarbeten? Vad kan vi rensa bort? Vilka möbler behövs i klassrummet och vilka kan vi ta bort?
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
65
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
När man går runt och tittar på lokalerna är det bra att ha följande i åtanke: Rena ytor Väggarna bör vara målade i en neutral färg, samma över hela skolan. Rensa bort så mycket som möjligt på väggarna i korridorer och klassrum. Ha en vägg/plats där elevarbeten sätts upp eller använd en skärmvägg att sätta upp arbeten på. Information på till exempel anslagstavlor ska vara relevant och rensas på onödig och icke aktuell information. Lätt att hitta på skolan Markera vad salarna heter och vad som är expedition och så vidare. Måla direkt på väggen eller sätt upp skyltar. Det är viktigt att det görs på ett enhetligt sätt. Använd gärna symboler som stöd för att hitta på skolan.
Vem är vem på skolan? Det bör finnas tydliga, stora kort på alla som arbetar på skolan vid till exempel skolans entré. Alla som arbetar på skolan bör också ha en namnskylt på sig. 66
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
Tydlig och lättillgänglig information Information om vem som är sjuk, vem som vikarierar för vem och annan information bör vara lättillgänglig. Vad är klockan? Många och stora klockor, både digitala och analoga, är ett bra tidsstöd för elever som har svårt med tidsuppfattningen.
Möblering av klassrummen Av tradition ser möbleringen i de flesta klassrum i Sverige rätt lika ut: bänkar på rad eller bänkar som står tillsammans för att skapa mindre grupper i klassrummet. Det kan vara värt att fundera på om det är den bästa möbleringen för alla elever. Eller finns det andra sätt att möblera som ger en flexibilitet och bättre inlärningsmiljö för fler? En självklarhet kan man tycka men fortfarande är traditionens makt stor kring hur det ser ut. Vi skulle kunna utgå från oss själva och observera hur vi gör under ett längre möte, sitter verkligen alla ner eller är © F ö rfattaren och S tudentlitteratur
67
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
det så att vissa hellre står upp? Precis på samma sätt är det för våra elever. Behoven är olika och vi måste erbjuda olika varianter av lärmiljöer men också ge eleverna möjlighet att få med sig kunskapen om vad de behöver för att lära sig på bästa sätt. Kunskap som de kommer att ha stor nytta av inför studier längre fram. Genom att tänka kring och också prova olika sätt att möblera våra lärmiljöer kan vi få igång en diskussion kring lärande, var och hur eleverna lär sig på bästa sätt. Är det alltid bäst att vara i klassrummet eller finns det andra platser som bättre stimulerar lärandet? Hur möblerar vi för olika uppgifter, samtal, enskilt arbete, grupparbeten, tysta arbeten och mer fysiska och ljudliga? Går det att hitta möbleringar som gör mig som pedagog mer tillgänglig för eleverna? Och hur möblerar vi för att skapa bästa möjliga arbetsro för alla?
68
© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
3 Fysisk lärmiljö och anpassningar
I många klassrum för yngre elever har den traditionella bänken med lock bytts ut mot vanliga bord och elevernas saker finns i stället i skåp på en annan plats i klassrummet. Detta fungerar bra för en del men för många elever med npf innebär den här förändringen att det blir rörigare i klassrummet då alla måste gå och hämta/lämna saker. Det blir mer ljud och sannolikheten att man glömmer bort vad man skulle hämta är tämligen stor när arbetsminnet är begränsat. Att det också oftare blir konflikter när många är på samma ställe och ska hämta och lämna saker är också uppenbart. Det krävs en hel del av pedagogen för att den här typen av möblering ska fungera bra för alla elever och det är nödvändigt att tänka ett varv till kring själva möbleringen men också hur det ska fungera så bra som möjligt. En enkel sak kan vara att sätta lådstopp på lådorna för att reducera ljudet eller låta eleverna ha en skrivbordslåda fastsatt på bordsbenet. Man kan också gå tillbaka till de traditionella bänkarna. Om det finns några kvar förstås.
Färgkodning Ett enkelt sätt att underlätta och göra dagen tydlig för alla elever är att färgkoda elevernas schema. Det gör vi genom att varje ämne får en egen färg, till exempel kan SO vara grönt, HKK lila och NO svart. Den här färgen ska sedan vara genomgående i allt som är kopplat till ämnet, mapparna som tillhör ämnet är i ämnets färg och alla placeringar på schemat för ämnet har ämnets färg. Och alla böcker som tillhör ämnet får en färg markör i rätt färg på bokryggen. I korridorren sätts det upp scheman i färg för alla elever, lika© F ö rfattaren och S tudentlitteratur
69
Joanna Lundin är npf-pedagog och föreläser, handleder och utbildar om npf.
EN SKOLA SOM FUNGERAR – FÖR ALLA I dagens skola planeras ofta verksamheten för att möta majoritetens behov, och först när det visar sig inte fungera börjar man söka efter alternativa lösningar. I boken uppmuntras vi att vända på tankegångarna och istället utgå ifrån de elever som behöver olika former av stöd och anpassningar, till exempel elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Fördelen med att tänka så, tvärtemot hur man brukar, är att det gynnar alla elever – för ingen missgynnas av en tydlig struktur med korta genomgångar, planering på tavlan och möjlighet till alternativa redovisningsformer. Tänker vi med andra ord ”rätt” från början skulle många elever kunna må bättre, utvecklas mer och slippa känna att de misslyckas i skolan. En skola som fungerar – för alla inspirerar läsaren till att påbörja en skolutveckling som inkluderar alla, utan att det behövs stora ekonomiska resurser. Här finns många praktiska tips och handfasta råd kring hur skolan kan göras mer tillgänglig för alla elever och hur fler kan få en lyckad skolgång. Boken vänder sig till yrkesverksamma inom skolan och andra som är intresserade av skola, npf och skolutveckling.
Art.nr 39543
studentlitteratur.se