9789151110639

Svenska TILLSAMMANS

5 Å r skurs

Svante Skoglund

5 År skurs

Svenska TILLSAMMANS

Svante

Skoglund

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Bildförteckning

Bilderna visas första gången i boken på följande sidor:

47-2 Thang Nguyen Quoc/iStock, 53 Lasse Edwartz/TT, 56-1 ”Carl Michael Bellman” Per Krafft d.ä., 1779/foto Nationalmuseum (PDM), 56-2 Karin Törnblom/TT (sångare), 56-4 Fredrik Sandberg/TT (politiker), 56-5 Adam Ihse/TT (skådespelare), 56-6 Image of Sport/TT (idrottare), 89-1 Iana Pronicheva/iStock, 91-2 Thomas Söllner/iStock, 99 Andy Wasley/iStock, 102 Mostphotos, 110-2 Gleerups Utbildning AB, 110-3 Katarina Weström/ Gleerups Utbildning AB, 120-1 Jonas Berggren/Historiska museet/SHM (CC BY), 120-2 Ola Myrin/Historiska museet/SHM (CC BY 4.0), 130-5 Marc Venema/iStock, 133-2 Tomas Ragina/iStock, 136-1 Nigel Stripe/iStock, 144 Bozena Fulawka/iStock, 148-1 Alexei Cruglicov/iStock, 161-1 Dmitriy Kazitsyn/iStock, 161-2 AB Photostudio/ Mostphotos, 164-4 Dimitri Zimmer/iStock, 190 Carin Carlsson

Övriga bilder iStock

Svenska tillsammans årskurs 5 bok 2 – Texttyper & Språklära

© 2024 Författaren och Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör: Marina Walker

Bildredaktör: Katarina Weström, Rebecca Weiger

Illustratör: Sanny Thor

Formgivning: Helena Alvesalo

Layout: Karin Österlund

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978 - 91- 511-1063 - 9

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress: Bording Pureprint AB, Borås 2024. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck: OÜ Print Best, Estland 2024.

Välkommen till Svenska tillsammans åk 5 bok 2!

Svenska tillsammans är ett läromedel i svenska för dig som går i årskurs 5. Läromedlet består av två böcker, bok 1 och bok 2 (som du håller i din hand just nu).

I bok 2 fortsätter du arbetet med olika texttyper. Du får beskriva, argumentera, förklara, instruera och berätta. I boken ingår även ett kapitel om språklära, närmare bestämt grammatik, stavning, språkriktighet och dialekter.

Till Svenska tillsammans finns också digital elevträning. Där kan du repetera och träna extra på det som du har arbetat med i böckerna.

I Svenska tillsammans träffar du oss. Vi heter Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie, och vi går precis som du i årskurs 5. Vi är här för att guida dig genom boken. Vi ses!

Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie.

2

Innehåll

1 Instruera s. 7

Hej! Jag heter Jing! När man instruerar skriver eller säger

man hur och i vilken ordning något ska göras. Det kan handla om allt möjligt, från att odla morötter eller koka pasta till att sätta upp en hylla, spela ett spel, baka eller sy in ett par byxor.

Den som instruerar måste vara noggrann, så att det inte blir några fel. Och den som tar emot en instruktion – muntligt eller skriftligt – måste vara uppmärksam.

Beskriva s. 39

Hallå där! Mitt namn är Maya. När man beskriver något skriver eller säger man hur det ser ut, låter, luktar eller är. Det kan till exempel vara en person, ett djur eller en plats. I en beskrivning ger man information till den som läser eller lyssnar. En beskrivning ska vara sann och bygga på fakta. Beskrivande texter kallas ibland för faktatexter. (Beskrivningar kan också finnas i berättelser. Då måste de förstås inte vara sanna.)

3 Argumentera s. 63

Tjena! Jag heter Charlie. När man argumenterar för man fram man sin åsikt i någon fråga. Man försöker också få den som läser eller lyssnar att tycka samma sak. (Eller i alla fall förstå ens åsikt.) Det gör man genom att lägga fram argument, det vill säga fakta som stödjer åsikten. Ofta behöver man ha fler än ett argument för att kunna övertyga. Den som argumenterar måste tänka igenom sin åsikt och sina argument ordentligt.

4 Berätta s. 87

Hallå! Jag heter Neo. När man berättar gör man det för att den som läser eller lyssnar ska tycka att det är intressant, spännande eller roligt. Man behöver inte hålla sig till sanningen. Däremot är det viktigt att berättelsen hänger ihop. Den måste till exempel ha en inledning och en avslutning. Karaktärerna – personerna – är viktiga i en berättelse.

Precis som miljön.

6 Språklära s. 129

5 Förklara s. 107

Hejsan! Amal här. Vet du att växterna får mat av solen? Det här kallas fotosyntes och är grunden för allt liv på jorden. (Vatten behövs också, förstås.) Men hur fungerar fotosyntesen egentligen? När man svarar på sådana kluriga frågor förklarar man något. Det får du träna på i det här kapitlet. När man har förklarat något ska det ha blivit tydligare för den som läser.

I bokens sista kapitel, Språklära, träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du letar pronomen, lär dig förkortningar och läser om dialekter. Det här kapitlet är indelat i fyra delar: Stavning, Språkriktighet, Grammatik och Dialekter.

Bok 2 innehåller fem kapitel om olika texttyper, från instruerande till berättande. Du läser och skriver texter av olika slag, men du arbetar också muntligt. I varje kapitel finns uppgifter på tre olika nivåer. Du arbetar först med uppgifterna på basnivå och fortsätter sedan med ”gå vidare”-uppgifterna. På den tredje nivån hittar du utmaningar, det vill säga uppgifter som ställer lite högre krav. Prata med din lärare om vilka uppgifter som du ska göra. Bokens sjätte och sista kapitel handlar om språklära. Där arbetar du med grammatik, stavning, språkriktighet och dialekter.

I Svenska tillsammans finns symboler som förklarar vad du tränar på när du gör uppgifterna:

Pennan visar att det är en skrivuppgift.

Boken står för läsuppgifter.

I loggboken skriver du vad du har lärt dig.

Verktygslådan hittar du vid tipsrutorna som hjälper dig med uppgiften.

Munnen med pratbubblan betyder att du ska samtala och diskutera.

Maya Jing Amal Charlie Ella Neo

BAS

Instruera

Hej! Jag heter Jing!

När man instruerar skriver eller säger man hur och i vilken ordning något ska göras. Det kan handla om allt möjligt, från att odla morötter eller koka pasta till att sätta upp en hylla, spela ett spel, baka eller sy in ett par byxor. Den som instruerar måste vara noggrann, så att det inte blir några fel.

Och den som tar emot en instruktion – muntligt eller skriftligt – måste vara uppmärksam.

I det här kapitlet

• Tränar du på att läsa och skriva instruerande texter.

• Repeterar du vad verb i presens och imperativ är.

• Övar du dig på att instruera muntligt.

• Arbetar du med alfabetisk ordning.

Visst kommer du ihåg hur man gör när man skriver en instruerande text? Man säger hur något ska göras. Och i vilken ordning som det ska göras. Mitt favoritrecept på smaskiga chokladbollar är ett bra exempel. Men en instruktion kan såklart handla om annat än godsaker. Till exempel om hur man leker kurragömma …

Tips! D e viktiga verben

När man skriver en instruktion använder man verb. Oftast använder man den form som kallas imperativ eller uppmaningsform Här kommer några exempel på verb i imperativ:

• skölj

• borra

• titta

• vrid

• ställ

I instruktioner kan man ibland också använda verb i den form som kallas presens eller nutidsform. Här kommer några exempel på verb i presens:

• sköljer

• borrar

• tittar

• vrider

• ställer

Fyra frågor före

• Vad är en instruktion?

• I vilka sammanhang används instruktioner?

• När läste du senast en instruktion? Vad handlade den om?

• Vad krävs för att en instruktion ska bli tydlig?

Tips!

T änk på det här när du skriver instruerande text

• En instruerande text beskriver hur något ska göras, steg för steg. Det kan handla om att laga mat, sticka en vante, plantera en ros, leka en lek, byta cykeldäck eller spela ett kortspel.

• Det ska gå att följa instruktionen och få det önskade resultatet.

• En instruerande text ska vara lätt att förstå . Det är särskilt viktigt att de olika delarna kommer i rätt ordning .

• Ibland kan det vara bra att ha med bilder i instruktionen.

SÅ HÄR LEKAR MAN KURRAGÖMMA

Hur gör man när man leker kurragömma? Arbeta i par och skriv tillsammans en lekinstruktion. Tänk på att den som läser instruktionen aldrig någonsin har lekt kurragömma.

Gör så här:

1 Diskutera först tillsammans:

• Vad går leken kurragömma ut på?

• Vilka regler gäller?

• Hur börjar man?

• Vad ska man tänka på så att det blir bra?

• Hur slutar man?

2 Gör sedan tillsammans en tankekarta med era svar.

Kurragömma

3 Skriv till sist en instruktion i hur man leker kurragömma.

Glöm inte att skriva rubrik.

4

Byt instruktion med ett annat par. Läs instruktionen och ge respons.

Se tipsrutan!

Tips! T änk på det här när du ger och får respons

När man ger respons – kommer med synpunkter – på en text som en kompis har skrivit, så finns det en del att tänka på:

• Ta upp minst en sak som du tycker är bra i texten. Det kan vara en tanke eller en formulering.

• Ta upp minst en sak som du tycker kan bli bättre i texten.

Det kan handla om innehållet eller om språket.

• När det gäller instruktioner är det förstås viktigt att de går att följa. Är din kompis text tillräckligt tydlig, tycker du?

Jag är faktiskt ganska usel på att leka kurragömma. Jag gillar inte att sitta tyst bakom en soffa. Men jag är ganska bra på att ge respons. Jag hittar alltid något i kompisarnas texter som jag gillar.

PRESENS ELLER IMPERATIV?

Verben är viktiga när man skriver en instruerande text. Det är verben som säger vad läsaren ska göra. De former som används mest i instruktioner är imperativ och presens. Stryk under verbet i meningarna. Skriv sedan I för imperativ och P för presens i rutan efter meningen.

• Fyll behållaren med varmvatten.

• Sedan fyller du behållaren med varmvatten.

• Stryk under alla verb.

• Skriv inget i rutan.

• Till sist kontrollerar du stavningen.

Japp. Och jag väljer att använda presens, nutidsformen.

Så här sitter ni och instruerar?

Jag kör med imperativ, uppmaningsformen.

Amal har bett sin mormor att sms:a receptet på den där fantastiska sockerkakan som hon brukar bjuda på. Strax ramlar det in en massa meddelanden. Tyvärr har Amals mormor en dålig dag, så det blir ganska rörigt. Men du hjälper såklart Amal och får ordning på grejerna.

Gör så här:

1 Arbeta i par och läs mormors meddelanden tillsammans.

2 Skriv ett recept med hjälp av informationen i meddelandena. Receptet ska förstås ha en rubrik, en lista med ingredienser och en arbetsordning (som beskriver vad som ska göras i rätt ordning).

3 Byt recept med ett annat par. Läs recepten och ge respons med hjälp av följande frågor:

• Finns det en rubrik?

• Finns alla ingredienser med i rätt mängder?

• Är de olika momenten i bakningen av kakan med – och kommer de i rätt ordning?

Hej på dig! Här är allt som behövs för

Mormors sockerkaka: 75 gram smör, 2 dl strösocker, 3 dl vetemjöl, 1 ½ tsk bakpulver.

Glöm inte att smörja och bröa en form på 1 ½ liter.

Grädda i ugnen i drygt en halvtimme, 35 min.

Äggen och sockret ska vispas. Gör det ordentligt. Det ska bli pösigt.

När du har smort formen ska smöret smältas. Och sedan ska mjölken i. Och så ska det svalna.

Ugnen ska vara på 175 grader.

Mormors tips: sätt på ugnen det första du gör. Innan du smörjer formen.

Hjälp! Jag glömde visst 2 tsk vaniljsocker! Det måste vara med!

Och 1 dl mjölk! Skrev jag det? (Förlåt! )

När ägg- och sockersmeten är pösig är det dags att blanda vaniljsocker, mjöl och bakpulver. Och så häller du ner det i ägg- och sockersmeten. Sedan ska du tillsätta mjölkblandningen, och så rör du ihop allt till en smet som du häller i formen. Okej?

Rubrik:

Ingredienser:

Gör så här:

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

MIN BÄSTA EFTERRÄTT

Skriv först ett recept på en kaka, tårta, paj, fruktsallad eller något annat som passar som smaskig efterrätt. Ta med både rubrik och ingredienser.

Skriv sedan instruktioner i en numrerad lista med verben i imperativ.

GIFTIGA KAKOR

Ibland blir det fel – väldigt fel – som i det giftiga kakreceptet som du kan läsa om i artikeln nedan. Först läser du nyhetsartikeln om det giftiga kakreceptet. Sedan svarar du på frågorna. Till sist skriver du en kort sammanfattning av artikeln.

Fel i kakrecept förgiftade fyra

En kraftig överdosering av muskot­

nötter i ett recept i tidningen Matmagasinet har givit fyra personer förgiftningssymptom. Ca 10 000 lösnummer av tidningen återkallas nu med omedelbar verkan från butiker.

I stället för avsedda två kryddmått muskotnötter står det nämligen 20 nötter i receptet.

– Vi trodde inte att det gick att äta en sådan kaka för att det blir så fruktansvärt beskt, men nu visar det sig att ett sällskap ändå gjort det, säger Ulla Cocke, Matmagasinets chefredaktör till TT.

Yrsel och huvudvärk

På sidan åtta i tidningen beskrivs tillagningen av ”Världens godaste

äppelkaka”. Men den är inte alls särskilt god mot kroppen.

Och i överdrivna mängder kan muskotnötter ge förgiftningssymptom.

Ulla Cocke uppger att de fyra personerna i sällskapet drabbats av yrsel och huvudvärk, men att de mår bättre nu.

Förtvivlade

Faktafelet stod klart för redaktionen redan i måndags. Då skickades ett varningsbrev ut till de cirka 50 000 prenumeranterna. Varningar på lösblad sattes också in i alla lösnummer.

Men eftersom lösblad kan falla ur, och sedan personer faktiskt drabbats, dras nu alltså hela lösnummerupplagan in.

– Vi är förtvivlade över det här och hoppas att det inte ska hända något mer, säger Ulla Cocke.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fel-i-kakrecept-forgiftade-fyra

KOLL PÅ TEXTEN

Arbeta enskilt eller tillsammans med en kompis.

För att kunna svara på frågorna behöver du kanske läsa nyhetsartikeln igen.

Om du arbetar med en kompis, turas ni om att läsa frågan högt innan ni svarar på den. Sätt ett kryss framför rätt svar.

1 Det första inledande stycket i en tidningsartikel kallas ingress I receptet om kakreceptet är den markerad med fetstil. Vilket av de här sakerna får läsaren inte veta i ingressen?

I vilken tidning som receptet publicerades.

Hur många personer som har fått förgiftningssymptom.

Hur många nötter som är med i receptet.

2 Hur reagerar chefredaktören när hon får veta felet?

Hon blir helt förtvivlad.

Hon tror först inte att någon ska kunna äta kakan, eftersom det blir så beskt med så många muskotnötter.

Hon får yrsel och huvudvärk.

3 Vad väljer tidningsredaktionen till sist att göra?

Se till att inga lösnummer av tidningen blir sålda.

R inga alla prenumeranter.

S toppa alla lösblad.

4

Vad var det som får tidningsredaktionen att fatta det beslutet?

Att lösbladen har tagit slut.

Att de får veta att fyra personer har blivit förgiftade av receptet.

Att kakan inte är så bitter som man hade trott från början.

5 Vad är det artikelns två mellanrubriker beskriver?

Förgiftningssymptomen och läsarnas reaktion.

Förgiftningssymptomen och redaktionens reaktion.

K aksmaken och beslutet att dra in upplagan.

Oj! Tjugo muskotnötter!

På 1600-talet trodde man att muskotnöten kunde bota pest. Det kan den inte.

Muskotnöten är förresten ingen riktig nöt.

SAMMANFATTA

Skriv en kort sammanfattning av artikeln om det giftiga kakreceptet.

Sammanfattningen ska innehålla 2–4 meningar och 30–40 ord.

Börja med att göra en tankekarta.

VÄGEN HEM TILL ...

Arbeta i par och beskriv era vägar hem från skolan, först muntligt och sedan skriftligt.

Gör så här:

1 Var och en beskriver, så noga hen kan, hur hen tar sig hem från skolan.

• Hur går hen?

• Tar hen någon buss?

• Cyklar hen?

Den som lyssnar gör anteckningar. Se till att få med alla detaljer.

2 Skriv ned varandras vägbeskrivningar med hjälp av anteckningarna.

Skriv beskrivningen som en instruktion med verben i imperativ.

3 Granska vägbeskrivningarna. Stämmer de? Går de att följa?

FLÖDESSCHEMA

Ett flödesschema är en speciell sorts instruktion, som innehåller rutor och pilar. I schemat finns frågor samt ja- och nej-alternativ – och ”lösningar” skrivna i imperativ. Med hjälp av ett flödesschema kan man beskriva hur den som läser ska tänka och göra.

Så här kan det se ut:

Lampan fungerar inte

Är lampan inkopplad?

Koppla in lampan

Är glödlampan utbränd?

Köp en ny lampa

Ersätt glödlampan

Vilka är alternativen om man har bråkat med en kompis? Man kan förstås alltid be om ursäkt. Eller ska man börja med något annat?

Nu ska du göra ett eget flödesschema. Börja med att beskriva problemet i den första rutan. Skriv sedan lösningsalternativen. Här kommer förslag på problem:

• Det är kallt i rummet.

• Det är varmt i rummet.

• Du har glömt läxboken hemma.

• Du har försovit dig.

• Din kompis hittar inte sin mobil.

• Du har tråkigt.

• Du har fått en fläck på dina jeans.

• Du har bråkat med din kompis.

• Du är hungrig.

• Krukväxten ser död ut.

• Du är sömnig.

• Du vill ha ett husdjur.

• Du har ont i huvudet.

Har du fler förslag, skriv in dem i listan.

• Grannen spelar trumpet.

•

KASTA I KORS – HUR GÖR MAN?

Din lärare har hittat en beskrivning av en rolig pauslek på nätet. Leken heter Kasta i kors. Tyvärr saknas det tydliga instruktioner till eleverna.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Läs först beskrivningen i rutan. Diskutera innehållet. Hur går leken till?

Vad är det som eleverna ska göra?

Eleverna arbetar i par. På en papperslapp skriver de en komplimang till sin kompis (till exempel: ”Du har så coola skor, Neo!”).

Du har så coola skor, Neo!

Komplimangen behöver inte vara så allvarlig. Eleverna ställer sig mitt emot varandra. Var och en knycklar ihop sin papperslapp till en boll. Sedan ställer de sig på huk. De kastar bollen med sin högra hand och tar emot kompisens boll i den vänstra. Nästa gång byter de och kastar med vänster hand och fångar med den högra.

De ska försöka kasta och fånga nästan samtidigt. De ska hålla på så i några minuter. Eleverna avslutar med att läsa sina lappar.

2 Skriv sedan en instruktion. Den ska bestå av en numrerad lista som beskriver vad eleverna ska göra när de leker

Kasta i kors. De första två punkterna är redan klara.

Så här leker man Kasta i kors:

1.

Bilda par

2. Ta fram papperslappar och pennor.

EN MUNTLIG INSTRUKTION

Du ska nu spela in en tydlig en instruktion som förklarar hur man gör en av sakerna som beskrivs och illustreras på nästa sida.

Gör så här:

1 Välj först om du ska spela in bara ljud eller både ljud och bild.

2 Välj vad din instruktion ska handla om. Para ihop bild och aktivitet.

3 Skriv stödord eller gör en tankekarta.

4 Gör en första inspelning av instruktionen.

5 Lyssna på instruktionen. Gör om inspelningen så att den blir bättre (om det behövs).

6 Lyssna på en kompis instruktion och ge respons.

Hur gör man

när man står på händer?

Tänk, tänk …

Hur man ritar en triangel …

Det vet jag ju. Men hur förklarar man det?

Vad ska man tänka på när man tar en selfie? Hm.

Förklara hur man …

1. Ritar en triangel.

2. Får den bästa platsen på bussen.

3. Tvättar håret.

4. Borstar tänderna.

5. Bäddar sängen.

6. Tar en selfie.

7. Studsar en boll.

8. Står på händer.

9. Skriver en dikt.

10. Kokar ett ägg.

11. Tvättar i tvättmaskinen.

12. Gräddar pannkakor.

13. Syr i en knapp.

Tankekarta

Stödord

EN SKRIFTLIG INSTRUKTION

Välj en av aktiviteterna i bild (du kan också välja från sidan 27) och skriv en instruktion. Gör först en tankekarta. Skriv sedan instruktionen i form av en numrerad lista med verben i imperativ.

1. 2. 3.

ALFABETISK ORDNING

När man sorterar ord i alfabetisk ordning börjar man med att titta på den första bokstaven. Titta på följande fyra förnamn som exempel:

Berouz

Albert

Albin

Agnes

Eftersom A i Albin kommer före B i Berouz, så hamnar Albin före Berouz. Lätt! Men hur blir det med Agnes? Ska det komma före eller efter Albin? För att ta reda på det får man titta på den andra bokstaven. G i Agnes kommer före L i Albin. Agnes ska alltså sorteras så att det hamnar före Albin. Hur blir det med Albert? Ska det komma före eller efter Albin? Titta på fjärde bokstaven! Så här blir det:

Agnes

Albert

Albin

Berouz

Kommer mitt namn före eller efter Albin om man ordnar våra namn i alfabetisk ordning?

Ordna och skriv följande namn i alfabetisk ordning.

Isa

Hannes

Douglas

Irma Doris

Hanin

Dottie

Hanna Håkan Isak

David

Ines

Isa, Irma, Dottie, Hannes, David och Ines står inte i bokstavsordning!

Gör så här:

1 Ta fram en bok eller tidning och leta upp åtta ord som börjar på bokstaven  b.

Skriv orden i alfabetisk ordning.

2 Ta fram en bok eller tidning och leta upp åtta ord som börjar på bokstaven  s.

Skriv orden. Be en kompis att ordna dem i alfabetisk ordning.

3

I en ordlista står orden i alfabetisk ordning.

Skriv de åtta orden i rutan i rätt ordning: hemkörning hemkvarter hemkört hemkänsla hemkunskap hemkär hemkörd hemlagad

4 I en ordlista står orden i alfabetisk ordning.

Skriv de åtta orden i rutan i rätt ordning:

5 I en ordlista står orden i alfabetisk ordning.

Skriv de åtta orden i rutan i rätt ordning:

berätta beskriva bollplank basket banan barnbarn båt batteri

sjösjuk skola slott sjukhus sjöman skepp solstol sjutton

SAKREGISTRET

Om man vet exakt vad man letar efter i en faktabok – till exempel information om en viss typ av fjärilar – kan man använda sig av sakregistret. Det finns längst bak och visar på vilka sidor i boken som olika saker tas upp.

I det här sakregistret ur en bok om historia har det smugit sig in fem fel. Vilka fel är det? Ringa in och beskriv felen.

adel 64–68, 72

biskop 18

borgare 46–48

domkyrka 18

frälse 64

Hansan 39

handeln runt Östersjön 38

hantverkare 44,45

högadel 68

köpmän 44

koggar 39

latinska bokstäver 26–25

Lübeck 40, 42

lågadel 68

missionärer 19

nunnor 18, 30

munkar 18, 30

Skötkonung, Olof 21–22

påven 17

riksråd 72

riddare 64

rådet 51

socken 16

stift 20, 24

vapensköld 66, 68

ärkebiskop 18

ROMERSKA SIFFROR

Romerska siffror används ibland när man sorterar kungar och drottningar.

Efter Gustav III (Gustav den tredje) kommer till exempel Gustav IV Adolf (Gustav den fjärde Adolf).

Kan du de romerska siffrorna?

Tänk på att man ska dra ifrån när ett mindre tal står före ett större.

IX är alltså 9, och XL betyder såklart inte Extra Large utan 40.

Gustav Vasa valdes till svensk kung år MDXXIII.

Den franska revolutionen ägde rum år MDCCLXXXIX.

1 Hur säger man Karl XIV Johan?

2 Vilket år är det i år? Skriv med romerska siffror.

3 Vilket år föddes du? Skriv med romerska siffror.

4 Vilket år fyller du 18 år?

I = 1

V = 5

X = 10

L = 50

C = 100

D = 500

M = 1000

Jag fyllde XI i juli.

Min farfar är LXXIII, tror jag.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva instruerande texter.

Jag har tränat på att ge muntliga instruktioner.

Jag har repeterat verb i imperativ och presens.

Jag har sorterat ord i alfabetisk ordning.

Skriv sedan fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

INSTRUKTIONSFILM – FÖR UTOMJORDINGEN XYX

Xyx har landat på jorden efter en lång resa från solsystemets utkanter. Där Xyx kommer från har man inga pengar och inga kläder och inga husdjur. Man äter inte mat utan små bränslekapslar. Ingen håller på med idrott. Och musik förstår man sig inte heller på. Eftersom man äger allt gemensamt är ingen avundsjuk på andra.

Tack vare sin lilla lingvafix (en riktigt smart apparat) kan hen förstå och tala svenska. Men Xyx har en del andra problem …

Gör så här:

1 Arbeta i par och hjälps åt att spela in en instruktionsfilm som hjälper Xyx att klara sig på jorden. Gör en tankekarta eller skriv stödord. Vad ska ni ha med i filmen? I filmen förklarar ni minst fem av följande saker:

• Hur man känner igen jordbor.

• Vad man ska tänka på när man träffar jordbor.

• Vad mat är för något.

• Hur pengar fungerar.

• Vad husdjur är.

• Hur kläder fungerar.

• Vad jordbor tycker om att göra.

• Vad jordbor gillar att prata om.

• Vad avundsjuka är.

• Hur musik fungerar.

• Vad sport går ut på.

2 Dela er film med andra i klassen – och titta på deras filmer. Ge respons genom att säga minst en sak som är bra med de andras filmer och minst en sak som skulle kunna ha gjorts bättre.

Tankekarta

Beskriva

Hallå där! Mitt namn är Maya.

När man beskriver något skriver eller säger man hur det ser ut, låter eller luktar. Det kan till exempel vara en person, ett djur eller en plats. I en beskrivning ger man information till den som läser eller lyssnar. En beskrivning ska vara sann och bygga på fakta. Beskrivande texter kallas ibland för faktatexter. (Beskrivningar kan också finnas i berättelser. Då måste de förstås inte vara sanna.)

BAS

I det här kapitlet

• Tränar du på att läsa och skriva beskrivande texter.

• Skriver du ett porträtt av en klasskompis.

• Arbetar du med olika rubriker.

• Lär du dig om styckeindelning.

Idag arbetade vi med beskrivande texter.

Den här gången skulle vi beskriva varandra.

Både på utsidan och insidan.

Vi började med att skriva upp frågor som man kan ställa när man intervjuar någon.

Hur gammal är du? Var bor du? Vad gillar du för godis? Vad äter du till frukost? Vad gör dig glad?

Sedan satte vi igång med intervjuerna. Kul!

Tips! G ör en intervju

När man intervjuar en person ställer man frågor som man vill ha svar på. Här kommer några tips:

• Man får intressantare svar om man undviker frågor som kan besvaras med ja eller nej. Använd i stället frågeord som vad, hur, vem, var, när och varför.

• Ställ en fråga i taget. Och vänta tills du får ett svar.

• Våga vara tyst.

• Anteckna eller spela in.

• Ställ följdfrågor. Om den som du intervjuar säger att hen älskar vintern, så vill du förstås veta varför.

Varför gillar du vintern? är ett exempel på en följdfråga.

Tips! T änk på det här när du beskriver

• En beskrivande text innehåller fakta om till exempel en plats, ett föremål, en person eller ett djur. Den kan därför också kallas för en faktatext.

• I en faktatext ska det som står vara sant. (Men om en beskrivning ingår i en berättelse kan den förstås vara påhittad.)

• Det är viktigt att en beskrivande text är lätt att förstå. Den som skriver måste tänka på i vilken i ordning som saker kommer.

VAD VILL DU VETA?

Arbeta först i par. Gå sedan igenom förslagen tillsammans i en större grupp.

Gör så här:

Tänk dig att du ska intervjua en klasskompis som du inte känner jättebra. Syftet med intervjun är att få fram fakta som du kan använda när du beskriver personen i ett personporträtt. Föreslå tio saker som du skulle vilja veta – alltså tio intervjufrågor.

Läs tipsen i rutan Gör en intervju på sidan 40.

Fråga 1.

Fråga 2.

Fråga 3.

Fråga 4. Fråga 5. Fråga 6. Fråga 7. Fråga 8. Fråga 9. Fråga 10. Jag ÄLSKAR tacos. Helst med stark sås!

Vilken är din favoriträtt?

FEM FRÅGOR OM MIG

Skriv fem frågor som du skulle vilja att någon ställer till dig. Frågorna ska få fram fakta om dig som kanske inte alla i klassen känner till. Du ska inte skriva svaren på frågorna och du bestämmer själv hur personliga frågorna ska vara.

INTERVJU MED AMAL

Vilka fem frågor ställer Jing till Amal i den här intervjun, tror du? Skriv dina förslag.

ETT PERSONPORTRÄTT

Det här är en lite längre skrivuppgift som består av två delar. Du ska både intervjua en person och skriva ett personporträtt.

Gör så här:

1 Arbeta tillsammans med någon i klassen som du inte känner så väl. Din lärare väljer vem du ska arbeta med.

2 Börja med att intervjua varandra. Ta hjälp av frågorna som ni föreslog i övningen Vad vill du veta? och Fem frågor om mig. Anteckna både frågor och svar. Var noga med fakta, så att det blir rätt.

3 Skriv beskrivande porträtt av varandra. Använd inspirationsmeningarna i rutan.

Inspirationsmeningar

Linda och jag träffas i klassrummet en tisdag förmiddag klockan tio …

Just den dagen har Linda på sig en svart tröja, blå byxor och vita strumpor …

Linda har precis fyllt elva år …

Hon har brunt, nästan svart hår som går till axlarna …

Hennes ögon är bruna …

Hon berättar att hennes största intresse är att läsa …

Hon bor med sin mamma, pappa och storasyster i en lägenhet …

Lindas favoritartist är …

Linda älskar färgen …, för den får henne att känna sig …

Får hon välja favoritmat, så blir det …

Hemma hos Linda finns en katt som heter …

FÖLJDFRÅGOR

Gör så här:

1 Läs det som Amal berättar om sig själv.

2

Hej, jag heter Amal! Jag gillar verkligen att röra på mig – och när det händer saker. Jag går på dans på tisdagarna, och jag spelar gärna fotboll. Jag tycker också om att baka kakor och tårtor med min pappa.

Jag gillar bland annat kaniner och ormar. Jag har en kanin som heter Malte. Han tycker väldigt mycket om att leka med mig. I alla fall för det mesta. Ibland surar han. Jag gillar att snacka och diskutera, men jag har också fått höra att jag lyssnar bra.

Tänk dig att du ska intervjua Amal. Skriv tre följdfrågor som du skulle kunna ställa för att få veta mer om henne.

Följdfråga 1

Följdfråga 2

Följdfråga 3

EN FISK ELLER EN ABBORRE?

I beskrivande texter är det ofta viktigt att använda

exakta ord. Vad menas med det? Se exemplen:

Inte så exakt

Mer exakt

Gretas fågel åt upp maten. Gretas undulat åt upp maten.

Han skriver böcker.

Han ville låna pengar av Zoe.

Han skriver skräcknoveller.

Han ville låna fem hundra kronor av Zoe.

Byt ut de kursiverade orden mot ord som ger mer exakt information.

1 Jag bor i en stad.

2 I sjön brukar jag fånga fisk.

3 Jag åt en frukt på eftermiddagen.

4 Vår granne Per har ett husdjur som jag inte gillar så mycket.

5 Han klev ut ur en bil.

6 Jag blev sjuk i påskas.

EFTERLYSNINGEN

En person har försvunnit. Du arbetar på polisen. Du skriver en efterlysning.

Gör så här:

Arbeta tillsammans med en kompis.

1 Läs exempeltexten noga (efterlysningen av Albert).

2 Diskutera och bestäm vem det är som har försvunnit.

Det kan vara en fantasiperson.

3 Skriv efterlysningen.

Efterlys mig!

Eller en kompis!

4 Dela er efterlysning med ett annat par, låt dem läsa och läs deras.

Ge respons: en bra sak och en sak som kan bli bättre.

SJÄLVPORTRÄTTET

Vem är du? Beskriv dig själv! Skriv i tredje person, det vill säga ”Linda är en elvaårig tjej ... Hon … ”

Ta hjälp av de här frågorna:

• Vad är det bästa du vet?

• Vad är du mest rädd för?

• Har du någon hjälte?

• Vem skulle du vilja vara om du inte var du?

• Om du vore ett djur – vilket djur skulle det vara?

• Vad tycker du om att äta – och vad äter du absolut inte?

• Vad skulle du vilja arbeta med?

• Vilken är din bästa egenskap – och tvärtom?

• Finns det något som du verkligen ångrar?

• Om du skulle beskriva dig själv med tre ord – vilka tre ord väljer du?

BOCKSTENSMANNEN

Genom att dela in en text i mindre stycken gör du den lättare att läsa. Följande text är hämtad ur en lärobok i historia och handlar om Bockstensmannen. Tyvärr har styckeindelningen försvunnit.

Tänk dig att det är du som har skrivit texten. I vilka stycken skulle du vilja dela in den? Markera varje nytt stycke genom att ringa in. Se exemplet.

Bockstensmannen

Året år 1936. Det är dagen före midsommarafton. Några mil

öster om den halländska staden Varberg hjälper elvaåringen

Thure sin pappa att ta upp torv ur en mosse. Han använder ett redskap som kallas harv. Harven dras av en häst. Plötsligt är det något som fastnar i harven. Det liknar en tygpåse.

I påsen ligger några svarta ben. Det var konstigt, tänker Thure.

Han springer bort till sin pappa. Pappan bestämmer sig för att hämta både polis och läkare. De kommer fram till att benen är en mans skelett. ”Påsen” är hans kläder. Mannen verkar ha legat länge i torvmossen. Polisen bestämmer sig för att inte utreda fallet. I stället kontaktar man en präst, så att den döde kan få en begravning. Av en ren slump får chefen för Varbergs museum höra talas om mossliket som Thure hittat. Begravningen

harv

Prästen fick ledigt. Det blev ingen begravning.

slump tillfällighet torv

Det var det här som elvaårige Thure hittade i en mosse. Bockstensmannen ligger idag på Varbergs museum.

stoppas. I stället börjar forskare undersöka Bockstensmannen, som han kommer att kallas. Under s ökningarna visar att mannen har levt på 1300-talet. Allt tyder på att han blev mördad. Det märkliga är att mördarna (eller mördaren) har kört tre stycken träpåkar genom kroppen. Troligen har de gjort det för att den döde inte skulle ”gå igen”. På medeltiden trodde man att mördade personer kunde komma tillbaka för att hämnas. Bockstensmannens kläder är välbevarade. Fyndet är den enda mansdräkt från medeltiden som vi har. Bockstensmannen hade på sig fyra ylleplagg: en kjortel (ett slags klänning som både män och kvinnor använde), en struthätta (mössa), en mantel och två hosor (långa strumpor). Man hittade också skor och bälten.

gå igen spöka

TVÅ OLIKA RUBRIKER

I den här uppgiften ska du skriva rubriker till tidningsnotiser. Du ska skriva två olika rubriker till varje notis. Den första rubriken ska vara beskrivande, medan den andra ska locka läsare. Läs först två exempelnotiserna.

Beskrivande rubrik:

Cykelstöld vid stationen

Lockande rubrik:

Vad stal 30-åringen vid stationen?

En man i 30-årsåldern greps på onsdag vid stationen misstänkt för stöld. Polisen fick larm om att en person stjäl en cykel, en patrull kallades till platsen och grep en gärningsperson. Mannen är misstänkt för stöld och våldsamt motstånd, uppger polisen.

Beskrivande rubrik: Krock på Vallavägen

Lockande rubrik: Klarade sig med skråmor

Klockan 22 på onsdagskvällen körde en lastbil in i en personbil på Vallavägen, utanför Kattas Tobak. Lastbilen fick sladd på den hala vägbanan. Personbilen fick omfattande skador, men föraren klarade sig med några skråmor i ansiktet.

Både polis och ambulans kom till platsen.

Gör så här:

1 Läs notiserna noga.

2 Skriv två rubriker till varje notis: en beskrivande och en lockande.

Beskrivande rubrik:

Lockande rubrik:

En husvagn som står parkerad på Storhögens camping i Tuna har utsatts för skadegörelse. En okänd gärningsman har brutit upp ett fönster på husvagnen. Polisen, som fick larmet under torsdagen, har säkrat vissa spår.

Beskrivande rubrik:

Lockande rubrik: Någon tappade sin plastgran på Västerleden på onsdagsmorgonen. Den hittades i höjd med trafikplats 167. Enligt uppgifter orsakade granen vissa störningar i trafiken, men ingenting allvarligt inträffade. Granen finns nu på polisens hittegodsavdelning.

PRESENTERA EN KÄND PERSON

Du ska hålla en muntlig presentation för dina klasskamrater. Presentationen ska handla om en känd person. Den ska vara mellan tre och fem minuter lång.

Gör så här:

1 Välj först vem du ska presentera. De som ska lyssna (dina klasskamrater) måste inte känna till personen, men hen ska vara så känd att hen finns med som egen artikel i Wikipedia.

Vem vill du presentera?

En skådespelare

En idrottare

En politiker

En sångare eller musiker

En historisk person

En fiktiv (påhittad) person

2 Samla fakta om personen. Bestäm också om du ska visa eller spela upp något som har med personen att göra.

3 Skriv stödord utifrån de fakta som du har fått fram.

4 Fundera: vad ska man tänka på när man håller en presentation? Gör en lista.

5 Håll presentationen för dina kompisar.

DELA IN I STYCKEN

Den här texten om folkskolan behöver delas in i stycken. Ringa in hur du tycker att det ska vara.

År 1842 bestämdes det att alla barn i Sverige skulle få möjlighet att gå i skola. Någon skolplikt handlade det inte om för barnens del –däremot måste alla församlingar ha minst en skola och minst en lärare. Fyrtio år senare blev folkskolan obligatorisk (inte frivillig längre) för barnen. Man hade inga klasser till att börja med utan barn i olika åldrar blandades. Det var också lite si och så med hur många år man gick i skolan. I mitten av 1800-talet handlade det kanske om bara ett par år, men efter hand blev folkskolan sexårig. Under folkskolans första årtionden var det inte alltid läraren hade någon pedagogisk utbildning. Det hände till exempel att äldre soldater fick ta hand om barnen. Det var vanligt att de äldre barnen undervisade de yngre. I folkskolan skulle barnen lära sig läsa, skriva och räkna. Det var också viktigt att lära ut den kristna tron, med biblisk historia, böner och psalmsång. År 1868 kom Läsebok för folkskolan, en lärobok som användes av de allra flesta barn i den svenska skolan. Boken kom ut i många upplagor (versioner). De allra flesta började arbeta direkt efter folkskolan, men några ungdomar fortsatte i det som kallades läroverk. Där kostade det pengar att studera, så det var mest förmögna familjer som hade råd.

Tips! B ot mot talkramp

Det är många som tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp. Men för de allra flesta är det en vanesak. Genom att träna på det här, blir du bättre och bättre. Tänk på att alla är mer eller mindre nervösa när de ska hålla en presentation. Det är naturligt.

Du är kanske inte någon som gillar att ta plats med dina ord – du kanske till och med är ganska blyg av dig och trivs bäst med att prata inför ett fåtal människor. Här är några råd till dig. Det är också viktigt att du får träna på det här ofta i skolan.

• Prata med din lärare om det känns väldigt jobbigt.

• Tänk på att andra för det mesta tänker mer på sig själva än på dig. Chansen är stor att de inte ens märker om du kommer av dig.

• Det går i de allra flesta fall att träna, så att man blir en säkrare talare.

• Se till att du kan ämnet. Det ger en väldig trygghet att ”vara expert”.

Prata med din lärare om det känns väldigt jobbigt att prata inför en grupp.

Det gör inget om du kommer av dig.

VÄLJ RUBRIK

Gör så här:

Har du vinterbadat någon gång? Det har inte jag. Men jag gillar snö.

1 Arbeta i par och läs tillsammans porträttet av Vera noga.

2 Skriv två rubriker till porträttet: en beskrivande och en lockande.

Jag träffar Vera längst ut på klipporna på Gräsö. Det är en solig söndagseftermiddag i februari. Snön är decimeterdjup.

Vera är elva år gammal och ska få mig att fatta hur skönt det är med vinterbad. Brrr!

För att skjuta upp badet frågar jag henne hur länge hon har vinterbadat. Hon berättar att hon började förra vintern.

Vera älskar vinter, snö och kyla.

– Jag skulle vilja bo på Sydpolen, säger hon, medan vi byter om.

Plums! Vi är i! Det är fruktansvärt kallt i vattnet.

– Så skönt, säger Vera.

– Så oskönt, säger jag. Och skyndar mig upp.

Beskrivande rubrik:

Lockande rubrik:

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva beskrivande texter.

Jag har intervjuat en klasskompis och skrivit ett personporträtt.

Jag har arbetat med styckeindelning.

Jag har tränat på att skriva både beskrivande och lockande rubriker.

Jag har presenterat en person muntligt.

Skriv sedan fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

CITATEN

Följande fyra citat är hämtade ur lika många personporträtt.

Välj minst ett av citaten och beskriv den person som det handlar om.

Här finns det förstås inget rätt svar, utan det är fritt fram för fantasin.

1. ”Alla hundar är lika välkomna.”

3. ”På onsdag bär det av igen.”

Jag har valt citat nummer

Det här tror jag om personen som det handlar om:

2. ”De röda är finast, tycker jag.”

4. ”Jag kan inte låta bli att smaka.”

Så här tror jag att personen ser ut:

BAS

Argumentera

Tjena! Jag heter Charlie.

När man argumenterar för man fram man sin åsikt i någon fråga. Man försöker också få den som läser eller lyssnar att tycka samma sak. (Eller i alla fall förstå ens åsikt.) Det gör man genom att lägga fram argument, det vill säga fakta som stödjer åsikten. Ofta behöver man ha fler än ett argument för att kunna övertyga.

Den som argumenterar måste förstås tänka igenom sin åsikt och sina argument ordentligt.

I det här kapitlet

• Tränar du på att argumentera skriftligt och muntligt.

• Repeterar du vad tes, argument och motargument är.

• Arbetar du med argumentationsord.

• Tränar du på att läsa kritiskt.

• Analyserar du olika skrivsituationer.

I årskurs 4 tränade vi en del på att argumentera, men min lärare Ellen säger att vi har mycket kvar att lära oss. Hon har nog rätt. Idag fick

vi en kul uppgift: vi skulle föreslå ett helt nytt ämne i skolan. Och argumentera för förslaget.

Vi började med att diskutera tillsammans …

Tips! Te s, argument och motargument

Tre ord är viktiga att kunna när man argumenterar:

• Tes är detsamma som åsikt. Ett exempel: Läxor borde förbjudas!

• Argument är sådant som talar för (stödjer) tesen. Ett exempel: Barn behöver sin fritid.

• Motargument är sådant som talar mot (ifrågasätter) tesen. Ett exempel: Man behöver repetera för att lära sig saker.

Tips! T änk på det här när du skriver argumenterande text

• En argumenterande text presenterar en tes (åsikt) och argument för tesen.

Den som läser ska kunna förstå vilken din tes är och vilka dina argument är.

Och helst ska personen övertygas av din text.

• Det är viktigt att du tänker igenom ämnet ordentligt innan du skriver.

Skriv en lista med stödord eller gör en tankekarta!

• Det är smart att tänka igenom motargumenten och bemöta dem.

ETT NYTT ÄMNE I SKOLAN

Rektorn på din skola berättar att det blivit fel i schemat.

Plötsligt har klassen fått en lektion över varje vecka, och den tiden måste fyllas med ett nytt ämne. Finns det något ämne som du saknar i skolan? Vad skulle det i så fall vara?

Vad skulle du vilja lära dig?

Gör så här:

1 Arbeta i par och diskutera tillsammans:

Finns det något ämne som saknas i skolan? Lista alla förslag.

2 Skriv ett förslag till rektorn. Ni ska ha med minst två argument. Tesen ska framgå i rubriken. Och ni ska underteckna förslaget med era namn.

3

Ge respons på ett annat pars förslag. Använd de här frågorna:

• Har förslaget en rubrik?

• Finns tesen med i rubriken?

• Finns det minst två argument?

• Är förslaget undertecknat med namn?

• Vad tycker du är bäst med texten?

• Vad tycker du kan bli bättre?

• Håller du med om tesen?

Bli mer påhittig –skulle det kunna vara ett ämne?

ARGUMENT OCH MOTARGUMENT

När man argumenterar är det viktigt att ha så bra argument som möjligt.

Eller motargument, om man inte håller med. Här får du träna på båda delarna.

Arbeta tillsammans med en kompis.

Gör så här:

1 Skriv en tes (en åsikt) på ett pappersark. Det kan vara något som ni själva kommer på, eller så använder ni en tes i rutan här nedanför.

2 Skicka lappen till ett annat par.

3 Vänd på lappen. Skriv ett argument för tesen på den övre halvan av arket.

Skicka lappen till ett annat par.

4 Skriv ett argument mot tesen på den nedre halvan av arket.

5 Läs upp tes, argument och motargument. Diskutera med ett annat par. Är argumentet eller motargumentet starkast?

Förslag på teser

• Gör lokaltrafiken gratis för alla

• Ät mer fisk

• Låt skoldagen börja klockan sju

• Ta bort idrotten från skolan

• Ge alla barn högre månadspeng

• Inför cykelkörkort

• Förbjud mobiler för alla under 12 år

• Förbjud semesterresor med flyg

Nej, inte börja klockan sju!!!

Då sover jag.

ARGUMENTATIONSORD

Det finns en del ord och uttryck som är bra att kunna när man argumenterar. Fortsätt på meningarna. Välj själv vad de ska handla om.

För det första …

För det andra …

Dessutom …

Jag håller med om att …

Därför …

Det är min uppfattning att …

Jag tycker inte att

Även

Till sist

BLÅTT GODIS

När man letar efter argument för sin åsikt, till exempel på nätet, är det viktigt att läsa kritiskt. Hur kritisk är du?

Tänk dig att din kompis skickar den här texten om blått godis till dig. Hen säger att hen har hittat den på nätet. Det är tydligt att din kompis verkligen tror på det som står i texten. Hen tänker sluta äta blått godis. Du är kanske mer kritisk?

Arbeta tillsammans med en kompis.

Gör så här:

1 Läs texten om blått godis.

2 Leta reda på alla ställen i texten där det påstås något utan att källan redovisas ordentligt. Ringa in de ställena.

3 Diskutera:

• Tror människor för mycket på det som de läser på nätet?

• Skulle du ha trott på texten om blått godis om du hade fått den från en kompis?

• Vem skulle kunna vara intresserad av att sprida ut falska nyheter om blått godis?

Neos lillebror Anton gillar blå kläder. Och blått godis. Han tror också på allt som står på nätet. Det pratar Neo ofta med honom om.

Blått godis

Enligt en aktuell amerikansk undersökning är det farligt att äta blått godis. Alltfler barn äter blått godis visar en enkät. Läkare uppger att det blå färgämnet kan ge svåra magbesvär. Men godisföretagen har tystat ner detta, enligt uppgifter. Bland amerikanska föräldrar har det blivit en folkstorm.

LÄSA INSÄNDARE

En insändare är en kort text som presenterar en åsikt. Den har en rubrik och en avsändare, som kan vara ett namn eller en signatur (”Karim Kazam”, ”Frasse”, ”Grön gubbe”, ”Skåningen”).

Så här kan en insändare se ut:

Låt oss sova ut på morgonen!

En sak som inte jag fattar är varför alla människor

måste stiga upp så tidigt. Alla är faktiskt inte morgonpigga. På min skola börjar vi 08.10.

Varje dag! Jag är alltid dödstrött fram till lunch.

Och när jag känner att jag jobbar som bäst är det dags att gå hem. Låt oss kvällströtta börja senare!

Det skulle alla må bättre av.

Vilken bra insändare!

Det känns som om det är jag som har skrivit den.

Sömntutan

Tesen presenteras i rubriken.

Här kommer tesen på nytt. Argument för tesen.

Om man inte vill skriva sitt namn kan man använda en signatur.

Det där är ingen insändare för mig. Jag är alltid uppe med tuppen.

Tips! T änk på det här när du skriver en insändare

• En insändare ska innehålla en tes (en åsikt eller ett förslag). Det kan till exempel vara något i stil med ”Bygg fler cykelbanor” eller ”Det ska vara tyst på biblioteket.”

• Den som skriver en insändare ska förklara varför hen tycker som hen gör – det vill säga presentera argument.

Se följande exempel:

Åsikt: Det ska vara tyst på biblioteket.

Argument 1: Annars kan man inte läsa.

Argument 2: Det finns andra ställen för dem som vill snacka.

• En insändare ska vara kort.

• Den som skriver en insändare avslutar ofta med en signatur i stället för sitt eget namn. Det kan till exempel vara ”Glad femteklassare”, ”Gurkan” eller ”Snälla Svante”.

• Glöm inte responsen . Låt en kamrat läsa din insändare och säga en sak som är bra och en sak som kan bli bättre.

Glada gurkan i 5B – det är jag det.

LÄSA INSÄNDARE

Läs de två insändarna och svara på frågorna efteråt.

Insändare 1

I världen finns det massor av fattiga barn som inte får mat så att det räcker och som inte kan gå i skolan. Men vad får de för hjälp av oss rikingar? Inte mycket. Istället för att hjälpa dem som behöver det, köper vi en massa onödig skit. Ta julen till exempel.

Det finns ingen hejd på hur mycket som ska köpas. Jag tycker det är fel. Dra ned på julmaten och på klapparna – och skänk pengar till dem som hjälper världens fattiga barn! Lilltomten

1 Vad vill Lilltomten? Ringa in svaret.

• Att folk ska lägga mindre pengar på julen och i stället skänka pengar till dem som hjälper världens fattiga barn.

• Att folk ska sluta köpa julklappar.

• Att folk ska sluta fira jul, för det är bara rikingar som gör det.

2 Vad skulle ett motargument kunna vara? Föreslå ett sådant.

Insändare 2

Överallt hör jag människor gnälla. De gnäller i affären, på bussen, i teve och radio och på nätet. Allt är fel. Allt är dåligt. Gnäll, gnäll, gnäll … Ändå finns det så mycket att vara glad över. Vi har fred i vårt land. Vacker natur. Bra sjukvård. De flesta har så de klarar sig. Var glad och tacksam istället för att sura!

Glada gurkan

1 Vad vill Glada gurkan? Ringa in svaret.

• Att folk ska skratta mer.

• Att folk ska vara mer tacksamma.

• Att folk ska hålla tyst med vad de tycker.

2 Vad skulle ett motargument kunna vara? Föreslå ett sådant.

SKRIV EN RUBRIK

Varken Insändare 1 eller Insändare 2 i uppgiften på sidan 74–75 har någon rubrik.

Föreslå rubriker:

Rubrik till insändare 1:

Rubrik till insändare 2:

SVARA PÅ EN INSÄNDARE – OM IDROTT I SKOLAN

Du läser insändare om idrottsslektioner i skolan och känner att du genast måste skriva ett eget inlägg. Men vilken av insändarna svarar du på?

Det väljer du själv!

Mer idrott i skolan!

Många av mina kompisar mår ganska dåligt. Jag tror det beror på att de sitter stilla med sina mobiler hela tiden. De håller inte på med sport på fritiden. Men man mår inte bra av att röra sig för lite. Jag tycker inte att det räcker med några timmar idrott i veckan. För att alla ska må bättre behöver vi ha minst en timme idrott varje dag. Då skulle alla bli starkare och friskare!

Klok 12-åring

Jag vill inte ha idrott

Jag går i skolan för att lära mig saker – inte för att idrotta. Jag tycker att det är tråkigt och jobbigt att jaga runt efter en boll eller slå kullerbyttor (som jag är sämst på) eller göra något annat sportigt. Det räcker väl att de som vill kan sporta, idrotta och gymnastisera på sin fritid? Alla gillar inte att röa sig i grupp! Slopa idrotten i skolan – det skulle många må bra av – till exempel jag! Musse

SKRIV EN INSÄNDARE

Nu är det din tur att skriva en insändare.

Gör så här:

1 Välj vad du vill skriva om. Du kan hitta på ett eget ämne eller välja ett från rutan:

2 Skriv insändaren. Ta hjälp av tipsrutan på sidan 73.

3 Läs en eller två kompisars insändare och ge respons.

• Gör lokaltrafiken gratis för alla

• Stäng alla djurparker

• Ät mer fisk

• Ät mer grönsaker

• Låt skoldagen börja klockan sju

• Låt skoldagen börja klockan nio

• Höj barnbidraget

• Ge alla barn ett musikinstrument

• Motionera mera

• Inför cykelkörkort

• Förbjud mobiler för alla under 12 år

• Förbjud semesterresor med flyg

• Satsa på tåget

RECENSIONEN

En recension är en personlig och argumenterande text om en bok. Recensionen ska inte bara vara en sammanfattning av handlingen i boken. Dina åsikter om boken är minst lika viktiga. (Recensioner kan också handla om annat än böcker, till exempel filmer och teaterföreställningar.)

Tips! T a hjälp av tipsen här när du recenserar en bok som du har läst:

• Gör anteckningar (stödord) medan du läser boken. Du kan också använda klisterlappar för att markera sidor i boken.

• Beskriv genren (typ av bok). Är det till exempel en deckare? En rysare?

• Beskriv karaktärerna. Vilka är de viktigaste karaktärerna ? Vad har de för relation till varandra?

• Beskriv miljön. Var utspelar sig boken?

• Beskriv handlingen – men låt inte beskrivningen ta för stor plats. Finns det en konflikt en gåta eller ett problem som driver handlingen framåt?

• Använd gärna citat i din recension.

• Sätt gärna in boken i ett sammanhang. Liknar den något annat som du har läst? Eller kanske en film som du har sett?

• Våga vara personlig. Skriv om de tankar och känslor som läsningen väcker.

• Ge boken ett betyg om du vill, till exempel fyra stjärnor av fem.

• Förklara varför du tycker som du gör. Om du skriver att boken är ”intressant” så säger inte det så mycket. Förklara istället vad det är som gör boken intressant.

Exempeltext recension:

En bok som alla borde läsa

Jag har läst romanen Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Den kom ut 2016. Boken handlar om elvaåringen Måns, som följer med sin mamma till Malmö när hon jobbar där. Han tycker att det ska bli spännande att vara i Malmö. Så här står det i början av boken när de åker in med tåget på stationen: ”Jag läste på en skylt, svarta bokstäver på vit botten: MALMÖ. Inom mig pirrade något slags bubblig förväntan. För här visste ingen något om mig. Här kunde jag vara precis exakt den jag var.”

Måns blir kompis med en kille som heter Mikkel som också gillar att skejta. Men Måns har en hemlighet – och när det kommer fram att han inte berättat om den för Mikkel blir det problem. Hemligheten är att Måns är född i en tjejs kropp

men länge känt sig som kille. I passet står det att han heter Michelle.

Jag tycker att Brorsan är kung är en väldigt bra bok. Den är lätt att läsa och roligt skriven.

Jag gillar både Måns och hans kompis Mikkel.

Jag tänker att boken handlar om hur viktigt det är att få vara den man känner sig som. Jag hoppas och tror att det kommer att gå bra för Måns och vill gärna läsa mer om honom.

Ge din recension en rubrik.

Du måste förstås berätta vad det är för bok du läst.

Ta gärna med ett citat i din recension.

Här får man veta lite mer om personerna i boken och även om ämnet eller konflikten i boken: att Måns inte vill heta Michelle längre utan vara den kille som han känner sig som. Hur reagerar andra på det?

Den sista delen av recensionen innehåller ett personligt omdöme om boken.

Gör så här:

1

Ta hjälp av tipsen på sidan 79 och skriv en riktigt bra bokrecension.

Glöm inte att det är dina åsikter (tankar, känslor) som är det viktiga.

Förklara varför du tycker som du gör om boken.

2 Läs en kompis recension och ge respons.

GRANNEN, LILLEBROR OCH GRÄLET

Läs om tre olika situationer:

Grannen

Din granne Eva-Greta Pärsson är 87 år, men hon har mycket bra hörsel. Och hon gillar inte att bli störd. På fredag eftermiddag kl. 16 tänker du och ditt band repa i ditt rum. Det kommer nog att höras in till Eva-Greta. Du skriver ett meddelande till henne.

Lillebror

Du har en lillebror som är 9 år och vill veta vad man ska tänka på när man söker efter information på nätet. Du hjälper honom med några kloka tips, som du förstås skriver ner.

Grälet

Katastrof! Du har blivit ovän med din bästa kompis! Om sanningen ska fram är det du som varit dum – och det vet du. Du skriver ett meddelande som du hoppas ska ställa allt tillrätta igen.

1 Vilken av texterna tycker du verkar svårast att skriva? Förklara varför.

2 Vad skiljer mottagarna åt? Hur påverkar det dig när du skriver till dem?

3 Skriv ett utkast till den av texterna som du tycker verkar svårast.

4 Läs en kompis text och ge respons.

Jag är ganska bra på att skriva förlåtmeddelanden. Det är faktiskt

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva argumenterande texter.

Jag har repeterat vad tes, argument och motargument är.

Jag har tränat på argumentationsord.

Jag har arbetat med att analysera olika skrivsituationer.

Skriv sedan fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

SÄLJ DET OSÄLJBARA

Du har fått i uppdrag att sälja en osäljbar vara. Vilken då? undrar du förstås.

Det ska du strax få veta. Arbeta tillsammans med en kompis.

Gör så här:

1 Skriv upp de osäljbara varorna i rutan nedan på papperslappar.

2 Välj en säljare och en köpare.

3 Låt säljaren dra en lapp.

4 Säljaren ska nu argumentera för varan. Försök att vara både saklig (förklara vad varan är bra till) och spela på känslor.

5 Kunden ställer frågor/ifrågasätter det som säljaren säger.

6 Spela upp dialogerna för resten av klassen.

Osäljbart?

• Ett ruttet äpple

• En tom tablettask

• En ensam strumpa

• En två veckor gammal dagstidning

• En vissen blomma

• En dator som inte funkar

• En tröja med en stor fläck

• Glasögon utan glas

• En tuschpenna som har torkat

• En trasig glödlampa

• Skor utan snören

• En glasspinne

ett ruttet äpple en tom tablettask en ensam strumpa en två veckor gammal dagstidning en vissen blomma

EN REKLAMFILM FÖR DIN SKOLA

Du har fått i uppdrag att intervjua – och filma – tre klasskompisar.

Filmklippen ska ingå i en ny film som din skola tänker göra.

Syftet med filmen är att få familjer att välja din skola för sina barn.

Gör så här:

1 Intervjua tre kompisar som går med på att bli intervjuade och filmade.

2 Be kompisarna fundera på vad det är som är så bra med er skola.

Gör en tankekarta på det som de säger.

3 Filma kompisarna när de berättar vad som är bra med skolan.

Berätta 4

Hallå! Jag heter Neo.

När man berättar gör man det för att den som läser eller lyssnar ska tycka att det är intressant, spännande eller roligt. Man behöver inte hålla sig till sanningen. Däremot är det viktigt att berättelsen hänger ihop. Den måste till exempel ha en inledning och en avslutning. Karaktärerna –personerna – är viktiga i en berättelse. Precis som miljön.

I det här kapitlet

• Tränar du på att skriva berättande texter.

• Arbetar du med miljö, karaktärer och handling.

• Tränar du på att variera ditt skriftspråk.

• Skriver du dikter.

Idag jobbade vi med berättelser i skolan. Det började med att alla fick komma på en plats – en miljö – där en spännande historia skulle kunna utspelas. Jag föreslog en härlig, mörk skog i närheten av en stor grotta. Vad skulle du föreslå för plats?

Tips! T änk på det här när du skriver berättande text

• En berättande text ska vara spännande eller intressant, så att läsaren vill fortsätta läsa.

• Man delar in berättelser i sorter som kallas genrer (uttalas ”sjanger”).

Några exempel på genrer är sagor, skräck, fantasy och deckare.

• En berättelse utspelar sig på en eller flera platser. Det här kallas för miljön i berättelsen.

• Berättelser handlar ibland om djur och ibland om zombier, men oftast om vanliga (eller ovanliga) människor. De kallas för personerna eller karaktärerna i berättelsen.

• I berättelsen händer det flera saker efter varandra. Det kallas för handlingen. Ofta finns det något som driver handlingen framåt. Det kan vara ett problem av något slag.

MÖTET – MED BERÄTTELSELAPPAR

Du ska skriva en kort berättelse om ett möte, men du behöver inte själv bestämma var historien utspelar sig och inte heller vilka två personer som träffas. Det kommer dina kompisar i klassen att hjälpa dig med.

Gör så här:

Bil

Simhall

1 Börja med platsen. Diskutera först tillsammans i klassen olika miljöer där ett möte skulle kunna ske. Skriv sedan ett förslag på en plats på en papperslapp (det här gör alla i klassen). Vik ihop lappen och lägg i en skål tillsammans med dina klasskompisars lappar.

Parkbänk

Bibliotek

Stall

Exempel:

Bil

Parkbänk

Simhall

Bibliotek

Stall

2 Fortsätt med karaktärerna . Diskutera olika tänkbara karaktärer.

Skriv sedan ett förslag på karaktär på en papperslapp. Ta med namn och ålder och gärna något mer. Vik ihop lappen och lägg i en skål

tillsammans med dina klasskompisars lappar.

Exempel:

Isa, 11 år, går i skolan

Ines, 43 år, bibliotekarie

Hannes, 43 år, pappa och polis

Irma, 76 år, mormor och pensionär

Dottie, 22 år, säljare i sportbutik

David, 37 år, läkare

Isa

Irma

David

Dottie

Hannes

Ines

3 Till sist ska det finnas med ett föremål i berättelsen. Diskutera olika tänkbara föremål. Skriv sedan ett förslag på ett föremål på en papperslapp. Vik ihop lappen och lägg i en skål.

Tips! T änk på det här:

Exempel:

en smörgås en nyckel en bok en mobiltelefon en påse godis

• Dra fyra lappar: en miljö, två karaktärer och ett föremål.

• Fundera fritt: vad är det för möte?

• Skriv stödord eller gör en tankekarta.

• Börja med att beskriva miljön.

• Fortsätt med karaktärerna. Vad gör de? Vad säger de?

• Vilken roll spelar föremålet?

• Se till att berättelsen får en avslutning.

• Skriv en rubrik som lockar till läsning.

• Läs varandras berättelser och ge respons.

4

Nu är det dags att skriva berättelsen. Arbeta i par. Läs i tipsrutan på sidan 91 hur ni ska göra.

RITA EN BILD!

Rita en bild till uppgiften Mötet – med berättelselappar . Skriv vad bilden föreställer och varför du valde just det motivet.

BYGG UT MENINGEN

Tänk dig att du har den här korta meningen: Iris äter. Bygg ut meningen med hjälp av byggstenarna här intill.

• aldrig

• hamburgare

• vegobullar

• före matchen

• min kusin

• ofta

• som en häst

• på tisdagar

• alltid

HUR KAN DET FORTSÄTTA?

Avsluta meningarna. De får gärna handla om Iris igen ...

När …

Eftersom

Tips! V ariera dina meningar!

Försök att variera dina meningar när du skriver. Det gör texten roligare att läsa. Här kommer några tips:

• Växla mellan korta och långa meningar. Det gör att texten genast känns mer intressant.

• Börja meningarna på olika sätt. Tänk på att du kan börja med att till exempel ange platsen eller tiden. Exempel: ”I Malmö kräktes Maja ned hela baksätet.” ”När jag skulle träffa Kalle var han inte hemma.”

BORIS RESA

Boris har skrivit en kort text om en resa. Problemet är att varje mening börjar med ordet sedan . Det blir väldigt enformigt. Hjälp Boris! Skriv om texten så att den blir mer varierad. Det finns många olika sätt att göra det på.

Sedan var det dags att ta sig till flygplatsen. Sedan gick vi ombord på planet. Sedan landade planet i Palma. Sedan åkte vi buss till Alcudia. Sedan fick vi nyckeln till vår lägenhet. Sedan lagade pappa spaghetti. Sedan gick vi en promenad. Sedan somnade vi.

SITUATIONEN

Arbeta i halvklass.

Två och två (elev 1 och elev 2) improviserar fram en situation, som skulle kunna ingå i en berättelse.

Gör så här:

1 Elev 1 formar händerna eller kroppen så att det ser ut som att hen håller i någonting. Det kan vara ett äpple, en ballong, en sked, en spade, en fågel eller någonting helt annat.

2 Elev 2 går fram och säger något om det osynliga föremålet. Till exempel: ”Vilken söt kattunge du har där.”

3 Elev 1 svarar. Elev 1 och Elev 2 utbyter några repliker.

4 Låt ett nytt par skapa en situation.

ARBETA MED LYRIK

Lyrik – dikter – är oftast rätt korta texter som förmedlar en känsla eller en tanke.

Dikter liknar på många vis låttexter. Vanliga ämnen är (ofta olycklig) kärlek, ensamhet, sorg, glädje – kort sagt allt som är viktigt i livet. Dikter kan också handla om naturen och miljön, och de kan vara politiska (kritiserar samhället).

En dikt kan se ut på många olika sätt. Här kommer ett exempel:

Sommardag

Här sitter vi och myser medan solen på himlen lyser.

Snart tar jag fram en kaka.

Kanske du vill smaka?

Efter kakan kan vi gå

ner till hamnen bara vi två.

Ta en simtur i havets vatten.

Kela med den där sura katten.

Ord om dikter

När man pratar om dikter använder man ofta de här orden:

• Versrad: en enstaka rad i dikten.

• Strof: flera rader som ”hänger ihop”, ungefär som ett stycke.

• Rim : de sista orden i den första och andra versraden i dikten Sommardag

– myser och lyser – rimmar med varandra. Det betyder att de slutar med samma ljudföljd, nämligen ”yser”. Nuförtiden skrivs de flesta dikter utan rim.

DIKTA OM EN FÄRG

Börja med att göra en tankekarta om en färg. Skriv färgen i mitten, till exempel ”blå”, ”svart” eller ”röd”. Skriv sedan, i molnen, saker och känslor som du kopplar till färgen. Skriv till sist en kort dikt som på något sätt handlar om färgen. Du ska inte skriva själva ordet för färgen. Låt en kamrat gissa vad det är för färg som dikten handlar om.

Exempel:

Koltrasten väcker mig. Är natten redan slut?

Asfalten är fuktig.

Allt smakar lakrits.

DIKTA OM EN PERSON

Skriv en dikt om en person. Det kan vara någon som du känner eller en kändis. Försök att få fram det som är speciellt med personen.

Exempel:

Jag kan höra mormors skratt.

Fast hon inte skrattar längre.

Var mormor alltid glad?

Säkert inte.

Men det är skrattet som jag minns.

TANKAR OM EN ANNAN

Tänk dig att du sitter på bussen och ser en person som du inte känner. Skriv en dikt om dina funderingar. Skriv i jagform.

Exempel:

Jag ser att du inte mår bra.

Jag undrar vad som hänt.

Har något sagt något dumt?

Är du ofta ledsen?

Jag skulle vilja krama dig.

Men det kan jag inte. För vi känner inte varann.

Jag kramar dig i dikten i stället. Kram! Kram!

Jag hoppas du mår bättre snart!

EN BOKSTAVSDIKT

Be en kamrat skriva olika bokstäver på lappar. Dra en av lapparna och skriv en dikt där alla versraderna börjar på den bokstaven. Se exemplet:

Exempel:

Snön gnistrar.

Solen värmer genom rutorna.

Snart ska pappa och jag åka skidor.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att skriva berättande texter.

Jag har arbetat med miljö och karaktärer i en berättelse.

Jag har tränat på att variera mitt språk.

Jag har skrivit dikter och lärt mig ord om dikter.

Skriv sedan fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

MORDET

I den här utmaningen ska du arbeta med en kompis och hitta på en mordberättelse – och sedan byta den mot en berättelse som ett annat par har skrivit.

Gör så här:

1 Börja med att hitta på två karaktärer/roller. De ska vara vuxna. Anteckna namn, kön, ålder, yrke och annat som ni kan komma på.

2 Hitta sedan på en plats. Peka – utan att titta – på ett ord i en bok. Den första bokstaven i ordet ska vara första bokstaven i det namn som ni ger platsen.

3 Peka på nytt i en bok, tills att ni hamnar på ett ord för ett föremål. Det ordet ska vara mordredskapet.

4 Skriv en kort berättelse som slutar med ett mord.

5 Byt berättelser med ett annat par.

6 Gör om berättelsen till en kort pjäs. Det betyder att ni ska skriva repliker. Skriv replikerna så här: AGNES Är du också hungrig?

BEROUZ Ja, lite.

Kort berättelse:

Kort pjäs:

Förklara 5

Hejsan! Amal här!

Vet du att växterna får mat av solen?

Det här kallas fotosyntes och är grunden för allt liv på jorden. Vatten behövs också, förstås. Men hur fungerar fotosyntesen egentligen? När man svarar på sådana kluriga frågor förklarar man något. Det får du träna på i det här kapitlet. Och när man har förklarat något ska det ha blivit tydligare för den som läser.

I det här kapitlet

• Tränar du på att skriva förklarande texter.

• Lär du dig vad sambandsord är.

• Lär du dig skilja mellan förklarande texter och andra texttyper.

• Tränar du på att illustrera förklarande texter.

Idag arbetade vi med förklarande texter. Förklarande texter är den typen av faktatexter som finns i alla läroböcker, alltså texter som förklarar hur olika saker hänger ihop. Men det är rätt lurigt att skriva förklarande. Man måste verkligen sätta sig in i det man skriver om. Vi fick testa att skriva om global uppvärmning, som vi har läst mycket om i skolan.

GLOBAL UPPVÄRMNING

Först samlade vi fakta tillsammans:

• Solens strålar studsar tillbaka från jorden.

• En del av strålarna stoppas av gaser i atmosfären.

• Gaserna kallas växthusgaser.

• Två växthusgaser är koldioxid och metan.

• Det här gör att jorden värms upp och kallas växthuseffekten.

• Bilar, fabriker och jordbruk släpper ut växthusgaser.

• Utsläppen förstärker växthuseffekten.

• Jorden blir varmare – en global uppvärmning.

• Klimatet förändras.

• Jorden drabbas av torka, översvämningar, högre vattennivåer i havet, extremt väder.

Solens strålar.

Avgaser.

Vattennivån stiger.

Så här blev min förklarande text:

Global uppvärmning

Solens strålar studsar tillbaka från jorden, men en del av dem stoppas av gaser i atmosfären.

Det här kallas växthuseffekten och gör att jorden värms upp. När vi människor släpper ut gaser – som koldioxid – från bilar och fabriker, så förstärker vi växthuseffekten.

Då får vi global uppvärmning. Det är därför som klimatet förändras. Eftersom jorden blir varmare blir det torka och översvämningar.

Rubriken säger vad den förklarande texten handlar om.

Här har vi markerat sambandsorden i texten.

De används för att skapa samband i texten, så att man förstår det som står.

Tips! D e viktiga sambandsorden

När man skriver en förklarande text använder man ofta sambandsord .

De binder ihop meningarna i texten, så att den som läser förstår.

Läs Amals text ovan, där sambandsorden är markerade.

Här är ett annat exempel:

Därför kan man säga att jorden behöver växthuseffekten.

Men det blir problem om vi får för mycket växthusgaser i atmosfären. Då kan växthuseffekten öka och klimatet bli varmare än det är idag.

Tips! T änk på det här när du skriver förklarande texter

• En förklarande text är en faktatext . Den finns till exempel i läromedel och fackböcker. Det finns också förklarande texter

i tidningar.

• En förklarande text förklarar hur saker hänger ihop. Exempel: vad blodet har för uppgift i kroppen eller hur en fjäril blir till.

• I en förklarande faktatext ska det som står vara sant. (Men ibland kan man behöva förenkla en del.)

• Det är viktigt att en förklarande text är lätt att förstå. Den som skriver måste tänka på i vilken ordning saker ska komma.

• Sambandsord är viktiga i förklarande texter (se sidan 109).

Hur blir en fjäril till? Det vill jag veta.

HITTA SAMBANDSORDEN

Sambandsorden är viktiga när man skriver en förklarande text.

Utan sambandsord blir en sådan text lätt rörig.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Läs meningarna och diskutera vilka ord som är sambandsord.

2 Sätt kryss framför de meningar där sambandsorden är inringade.

K or rapar upp metan när de idisslar.

Metan ingår i naturgas och kan därför läcka ut.

Metan når också ut i luften från naturliga källor.

Trafik är den största källan till utsläpp.

Det spelar alltså ingen roll var på jorden gaserna når ut i atmosfären

Kor …

Därför…

Alltså…

VÄLJ RÄTT

SAMBANDSORD

Läs meningarna och skriv in rätt sambandsord.

1 De ökade halterna av växthusgaser gör att en större del av värmen strålas tillbaka.

• för att

• därför

• för det andra

• eftersom

• men

2 den globala uppvärmningen fortsätter, kommer översvämningarna att bli värre.

3 Vi måste arbeta tillsammans stoppa klimatförändringarna.

4 Problemen är stora, om vi verkligen vill kan livet på jorden räddas.

5 För det första måste politikerna ta problemen på allvar.

Och måste de börja fatta rätt beslut.

Allt hänger ihop.

FJÄRILENS LIVSCYKEL

Ordet cykel betyder en ”rad händelser”. I den här uppgiften handlar livscykel om de olika delarna i en fjärils liv – hur en fjäril utvecklas från ett ägg.

Gör så här:

ägg larv puppa fjäril

1 Arbeta i par och ta tillsammans reda på fakta om fjärilens olika utvecklingsstadier, alltså ägg, larv, puppa och färdig fjäril. Skriv en lista.

• På sommaren parar sig fjärilarna med varandra, och sedan lägger honan ägg på en viss slags växt (som kallas värdväxt).

•

2 Använd listan och skriv tillsammans en förklarande text. Välj rubrik.

Välj ett av stadierna och rita en förklarande bild:

VÄLJ RUBRIK

En rubrik är ofta en mycket kort sammanfattning av innehållet i en text. Välj det rubrikalternativ som du tycker fungerar bäst.

Rubrik:



Det är helt stopp i trafiken i södergående riktning på E4 vid Ljungby efter att en personbil kört in i mitträcket. Inga personskador har rapporterats. Polis finns på plats och leder om trafiken.

Välj rubrik:

Trafikstopp på E4

Inga skador vid Ljungby

Rubrik:



Bortforslandet av det brinnande sopberget i Kassmyra har påbörjats.

Kommunen har avsatt 200 miljoner för saneringen. Entreprenören får betalt av Botkyrka kommun per ton – men hur många ton det rör sig om vet man inte.

Välj rubrik:

Brinnande sopberg forslas bort

Får betalt per ton

Rubrik:



Sedan 17.20-tiden på måndagen är tusentals av Göteborg Energis kunder utan ström. Totalt rör det sig om mer än 20 000 abonnenter. Flera spårvagnslinjer berörs av strömavbrottet.

Välj rubrik:

Strömavbrott i Göteborg

Spårvagnar berörda

Rubrik:



Mannen kände att det luktade rök när han kom in i kvinnans lägenhet.

Hade hemtjänstpersonalen kommit fem minuter senare hade kvinnan förmodligen brunnit inne. För att det inte ska gå så här långt jobbar hemtjänsten förebyggande mot bränder.

Välj rubrik:

Jobbar förebyggande

Räddade äldre kvinna från brand

Vilken rubrik väljer du?

Jag ska fundera lite.

VATTNETS KRETSLOPP

Gör så här:

1 Arbeta med en kompis och ta först tillsammans reda på fakta om vattnets kretslopp, det vill säga avdunstning, moln, nederbörd, sjöar/hav – och så avdunstning igen.

• Solen värmer upp vattnet på jorden. Det blir vattenånga. Vattenångan stiger. •

• Solen värmer upp vattnet på jorden. Det blir vattenånga. Vattenångan stiger.

2 Använd listan och skriv tillsammans en förklarande text. Välj rubrik.

3 Välj ett av stadierna och rita en förklarande bild:

SAMMANFATTA

Gör så här:

1 Arbeta i par.

Turas först om att läsa om Birkaflickan Disa högt för varandra.

2 Läs sedan de tre sammanfattningarna av Neo, Amal och Ella.

3 Vilken av sammanfattningarna tycker ni är bäst? Förklara varför.

Birkaflickan Disa

I en grav i vikingastaden Birka några mil väster om Stockholm har arkeologerna hittat ett skelett av en flicka. Den så kallade Birkaflickan var cirka sju år gammal när hon dog, i mitten av 900-talet. Eftersom hon fick med sig en massa dyrbara föremål i graven hörde hon säkert till en rik släkt. I hennes lilla kista låg bland annat tjugoen pärlor.

Antagligen dog Birkaflickan i en sjukdom som vi idag lätt hade kunnat bota. Men det fanns inga mediciner på hennes tid. Man tror att ungefär hälften av alla barn i Birka dog innan de hade fyllt tio.

På Historiska museet i Stockholm har man undersökt flickans skelett närmare. Man har också gjort en modell av flickan som hon kunde ha sett ut när hon levde.

Genom att göra kemiska analyser av Birkaflickans skelett har forskarna på museet kommit fram till att hon inte var född i Birka. Kanske kom hon från Danmark eller Tyskland.

I en omröstning döptes Birkaflickan till Disa. Vad hon hette på riktigt kommer vi aldrig att få veta.

Neos sammanfattning

Birkaflickan Disa kom kanske från Danmark. Eller Tyskland. Hon var sju år och säkert rik. Idag hade vi kunnat bota henne, men hon hade inga mediciner. Man har gjort kemiska analyser av henne i Stockholm. Och en modell. Hon hade pärlor. Hon fick heta Disa i en omröstning.

Amals sammanfattning

Flickan var sju år när hon dog och kanske hette hon Disa. Det får vi inte veta. Hon var ett skelett i en grav och blev sjuk. Disa hade inga mediciner som idag, men hon var ändå rik och hade pärlor. Hon var nog född i Danmark eller Tyskland.

Ellas sammanfattning

I en grav i vikingastaden Birka har man hittat skelettet efter en sjuårig flicka som levde på 900-talet. I graven låg dyrbara föremål, så hon kom nog från en rik släkt. Kanske var hon född i Danmark eller Tyskland. Hon dog i en sjukdom som man antagligen hade kunnat bota idag. I en omröstning döptes flickan till Disa, men man vet inte vad hon hette på riktigt.

FYRA TEXTER

Vad är det här för typer av texter? Vilken av dem är en förklarande text? Läs texterna och välj bland texttyperna i rutan.

Berättande text (som berättar en historia)

Förklarande text (som förklarar hur saker hänger ihop)

Argumenterande text (som försöker påverka läsarens åsikt)

Instruerande text (som förklarar hur något ska göras)

Text 1

Rensa svamp med hjälp av mjöl och vatten

• Ta bort det värsta skräpet från svampen.

• Häll vatten i diskhon och häll ner 1 dl mjöl.

• Lägg i svampen och rör runt. Mjölet drar med sig skräpet och lägger sig på botten.

• Plocka upp svampen och skölj av.

Det här är en

Text 2

I Sverige blev smittkoppsvaccinering obligatoriskt redan år 1815. Dödligheten sjönk nästan med en gång, särskilt bland barn. Tillsammans med freden och potatisen gjorde vaccinet att den svenska befolkningen mer än fördubblades under 1800-talet.

Det här är en

Text 3

Låt oss sova ut på morgonen!

En sak som jag inte fattar är varför alla människor måste stiga upp så tidigt. Alla är faktiskt inte morgonpigga.

På min skola börjar vi 08.10. Varje dag!

Jag är alltid dödstrött fram till lunch.

Och när jag känner att jag jobbar som bäst är det dags att gå hem.

Låt oss kvällströtta börja senare!

Det skulle alla må bättre av.

Sömntutan

Det här är en

Text 4

Plötsligt hörde Leni hur det knakade till inne i skogen bakom lillstugan.

Vad kunde det vara? En älg? En skogsmaskin? Så var det alltid när hon var ensam på torpet – att det hände något konstigt. Förra gången hade det varit strömavbrott. En annan gång hade brunnen sinat. Vad kunde det vara nu? Hon kände hjärtat bulta. Hon gick in efter kikaren.

Det här är en

MÅNENS FYRA FASER

Gör så här:

1 Läs om månens fyra faser.

2 Illustrera texten (rita bilder till den).

Månens fyra faser

Den första fasen kallas nymåne. Nu är månen nästan osynlig, den sida som vänds mot oss är inte solbelyst alls. Orsaken är att månen ligger precis mellan jorden och solen.

Den andra fasen kallas tilltagande måne. Man kan se en större och större del av månen som lyses upp av solen. Fasen kallas även kommande måne. Det är lätt att komma ihåg, eftersom månskäran är böjd åt vänster som ett kommatecken (på norra halvklotet).

Den tredje fasen kallas fullmåne. Hela den sida av månen som är vänd mot jorden lyses nu upp av solen.

Din bild:

Den sista fasen kallas avtagande måne. Man ser en mindre och mindre del av månen som är upplyst av solen. Fasen kallas ibland cederande måne. Det är lätt att komma ihåg, eftersom skäran är formad som bokstaven C (på norra halvklotet).

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva förklarande texter.

Jag har lärt mig vad sambandsord är.

Jag har arbetat med att illustrera (rita bilder till) texter.

Jag har arbetat med rubriker och sammanfattningar.

Skriv sedan fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

FEL ORDNING

I den här texten om smittkoppor har styckena hamnat i fel ordning.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Turas om att läsa texten högt för varandra. Diskutera.

2 Ange med siffror i vilken ordning som ni tycker att styckena ska komma.

Det fanns ingen bot. Ingen medicin.

Jenner skickade in en rapport om sin upptäckt till den kungliga brittiska vetenskapsakademien – men där var ingen beredd att lyssna på honom. Jenner, sa man, borde tänka på sitt rykte och inte komma med sådana otroliga påståenden.

Den fantastiska nyheten spreds snabbt. Fler och fler läkare ville testa Jenners metod och vaccinera mot den dödliga sjukdomen.

Men så fick den engelske läkaren Edward Jenner en idé. Han upptäckte att den som haft kokoppor, en liknande men helt ofarlig sjukdom, inte verkade kunna drabbas av smittkoppor.

Jenners upptäckt stämde alltså: genom att använda virus från kokoppor kunde man vaccinera människor mot smittkoppor. (Ordet vaccin kommer för övrigt från latinets vacca som betyder ko.)

Man tror att ungefär 60 miljoner européer – mest barn – dog i smittkoppor under 1700-talet. Och även om man överlevde kunde följderna bli svåra. Många förlorade synen eller hörseln eller blev av med kroppsdelar. Kopporna lämnade stora ärr efter sig på huden.

Men Jenner gav sig inte. Han gick vidare. År 1796 smittade, ”vaccinerade”, han en pojke med kokoppor, väntade tills sjukdomen bröt ut och försökte sedan smitta honom med smittkoppsvirus. Pojken fick inte smittkoppor. Han hade ett skydd (immunitet) mot sjukdomen.

I Sverige blev smittkoppsvaccinering obligatoriskt redan år 1815. Dödligheten sjönk nästan med en gång, särskilt bland barn. Tillsammans med freden och potatisen gjorde vaccinet att den svenska befolkningen mer än fördubblades under 1800-talet.

Vilket stycke kommer först?

Heja Jenner! Vilken tur att han kom på ett vaccin mot smittkoppor.

Det här stycket måste väl stå sist?

DEFINITIONER

I förklarande texter är det vanligt med definitioner av ord och begrepp. En definition är en förklaring. Så här definieras ordet ”klimat” i ordboken Svensk ordbok (som finns på webbplatsen svenska.se):

”genomsnittliga väderleksförhållanden inom ett större område”

Vilka ord tror du är definierade här? Dra streck mellan ord och definition!

• tunt, lätt ämne som fyller upp det utrymme där det befinner sig därför att det saknar bestämd volym

• som gäller hela jordklotet

• en färg- och luktlös gas som ingår i luft bl.a. i utandningsluft

• gashölje kring himlakropp

• den starkt lysande och värmande centrala himlakroppen i vårt planetsystem

Språklära – del 1

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du arbetar med stavning, letar pronomen, lär dig förkortningar och läser om dialekter!

Del 1 – Stavning

I kapitlets första del repeterar du olika regler för stavning. Här finns gott om övningar. Dessutom finns det fler övningar i den digitala elevträningen. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

Regeln om dubbelteckning

I det svenska språket är det viktigt att skilja mellan långa och korta vokaler.

• När vokalen är lång låter den som när man räknar upp bokstäverna i alfabetet:

kal, sol, pil, val, tal, häl, sal

• När vokalen i stället är kort låter den inte som när man räknar upp bokstäverna i alfabetet:

kall, vall, tall, höst, häll, boll

• Efter lång vokal kommer oftast bara en konsonant . Se exemplen. Läs gärna orden högt!

sol, pil, val, tal, sal, häl, kal

• Efter kort vokal kommer oftast två konsonanter. Konsonanterna kan vara lika eller olika. Se exemplen. Läs gärna orden högt!

kall, tall, vall, salt, snitt, höst, häll, boll

• När det kommer två likadana konsonanter direkt efter den korta vokalen kallas det dubbelteckning. Här kommer några fler exempel på sådana ord. (Det handlar om den betonade vokalen i ordet.)

sill, kallar, vått, fylla

Val.

Sal.

Tall.

Häl.

Kal.

Svåra ord

Det är inte alltid som stavningsreglerna stämmer.

I en del väldigt vanliga ord – särskilt om de slutar på -m eller -n – dubbeltecknas inte konsonanten trots att vokalen är kort. Då får man helt enkelt lära sig hur de orden stavas. Se exemplen. Läs gärna orden högt! hade, men, kan, som, kom, den, han, hon, min, sin, sin, man

KORT ELLER LÅNG VOKAL?

Läs meningarna och ringa in det ord som är rätt för meningen.

1 Det läckte in genom kojans tak / tack.

Jag trodde först att dubbelteckna hade med ritning att göra, typ att man ritade på två papper samtidigt …

2 Om det är varmt i vattnet gillar jag att bara ligga och flytta / flyta.

3 Efter matchen vill jag nog helst vila / villa.

4

Glöm inte att säga tak / tack för presenten.

5 Hampus hamster är väldigt söt / sött.

6 På mormors gård fanns det hö i en gammal ladda / lada.

7 De bor i en vila / villa ganska nära sjön.

8 Kan du hjälpa mig att lada / ladda telefonen?

9 Jag blev otroligt sugen på något söt / sött.

10 Ska ni flyta / flytta ut på landet?

När jag ser den här bilden blir jag otroligt sugen på något …

VILKEN GRUPP?

L ång vokal + 1 konsonant

Läs orden i rutan och skriv dem under rätt rubrik. ryss

Kort vokal + 2 lika konsonanter

Kort vokal + 2 olika konsonanter

Kort vokal + 2 olika konsonanter

Kort vokal + 3 olika konsonanter

Kort betonad vokal + 3 olika konsonanter + en obetonad vokal

Var skulle du skriva mitt namn?

Innehåller Jing kort eller lång vokal? Hur många konsonanter finns det i mitt namn?

Är konsonanterna lika eller olika?

BETONING

Vilken stavelse är betonad?

Läs orden i rutan och skriv dem under rätt rubrik.

Betoning på första stavelsen

Betoning på andra stavelsen

filéerna karamell termometrarna girafferna dyrare

vinnare morot synonymen

Betoning på tredje stavelsen

Hur betonas de där långhalsade savanndjuren?

Termometer … morot … vilken stavelse är betonad?

Släktskapsregeln

En viktig regel säger att ord som är släkt – som har en gemensam grund eller stam – stavas på ett liknande vis. Se följande exempel:

• Vi skriver snabbt (och inte snappt, fast det låter så) för att ordet är släkt med snabb.

• Vi skriver släppt för att ordet är släkt med släppa.

Undantag

M och n är två ljud som ibland ”struntar ” i släktskapsregeln.

• Vi skriver himlen och somras, fast orden borde skrivas himmlen (från himmel ) och sommras (från sommar). Men här gäller alltså inte släktskapsregeln.

• Vi skriver tunt och sant, fast orden borde skrivas tunnt (från tunn) och sannt (från sann). Men här gäller alltså inte släktskapsregeln.

Vilka bokstavsljud struntar i släktskapsregeln?

M och n. Vi skriver till exempel himlen är blå med ett m, även om en himmel skrivs med två m.

HUR SKA ORDET STAVAS?

Läs meningarna och ringa in det ord som passar bäst. Tänk på släktskapsregeln – och undantagen.

1 Båten är bygd / byggd av min morbror.

2 Isen har smält / smällt.

3 Har du klipt / k lippt ut artikeln?

4 Vad gjorde Bente i somras / sommras?

5 Jag avskyr slagsmål / slaksmål.

6 Det är sannt / sant att han kan prata baklänges.

7 Det käns / känns inte så jobbigt längre.

8 Ditt hår är väl inte tunt / tunnt!

9 Sirpa hade lakt / lagt upp benen på bordet.

10 Det var snält / snällt av dig att köpa bullar.

Sant eller falskt?

Tänk på släktskapsregeln …

… och undantagen.

Läs meningarna och svara genom att skriva S eller F .

1 När vi skriver sagt följer vi släktskapsregeln.

2 Stavningen hälften stämmer finfint med släktskapsregeln.

3 Stavningen somrar bygger på släktskapsregeln.

KLURING

4 När vi skriver skällde och inte skälde använder vi oss av släktskapsregeln.

5 I stavningen halvt tillämpas släktskapsregeln.

M och n – två besvärliga typer

m nM och n är två ljud som ställer till det för alla som vill lära sig stava svenska korrekt. De följer helt enkelt inte reglerna – i alla fall inte alltid samma regler som de andra konsonanterna. De är kort sagt två besvärliga typer.

Regler för m

För att kunna stava m rätt måste man ha koll på var någonstans i ordet som det står.

• I slutet av ord skriver man ett m , inte två: kom kam rim lim som rem dum rum tom töm

Undantag: lamm och damm.

• Mellan två vokaler dubbeltecknas m precis som andra konsonanter:

sommar rimmet kammen summor

Kam och lim är ord som stavas med ett m.

Lamm och damm är ord som stavas med två m.

• Före en annan konsonant skriver man ett m , inte två. Det här är ett undantag från släktskapsregeln:

gamla (fast det heter gammal) somrar (fast det heter sommar) himlen (fast det heter himmel)

Du skriver: Himlen är blå, men jag kan se en himmel.

Regler för n

Precis som m har n sina specialregler:

• Före d och t skriver man ett n , inte två. Det här är ett undantag från släktskapsregeln:

sant (fast det heter sann)

känt/kände (fast det heter känna)

tunt (fast det heter tunn)

• I en hel del vanliga småord skrivs ett och inte två n på slutet, fast vokalen är kort. Det här är ett undantag från regeln om dubbelteckning efter kort vokal:

den min sin kan in vän man hon han hen din

M och n följer inte släktskapsreglerna!

Det är busigt. Undrar vad de andra konsonanterna tycker om det.

VILKEN REGEL?

Vad är det som följande ord är exempel på?

Läs orden i rutan och skriv dem i rätt triangel.

Vanliga ord som slutar på ett ensamt n. din lamm rummet den kände kom damm sant tunt lim simmade

Vilken triangel är rätt?

Ord med ett ensamt n före d eller t.

Ord med två m mellan vokaler.

Ord med två m i slutet.

Ord med ett ensamt m i slutet.

HUR STAVAS DET?

Läs meningarna och skriv in rätt stavning.

1 Vad ska du göra i so ar?

2 Jag tror inte att alla Enyds berättelser är sa a.

3 Jag äter inte kyckling eller griskött men gärna la .

4 Kolla! Hi len är helt orange.

5 Jag kör min ga la vanliga träning.

6 Jag är inte du are än så.

7 Har du några to glas?

8 Varför målar du så tu t?

SANT ELLER FALSKT?

Dum är jag inte!

Vilka av dessa regler stämmer? Skriv S eller F e fter meningarna.

1 M dubbeltecknas aldrig i slutet av ord.

2 I ord med töm/tom och rum dubbeltecknas inte m.

3 Det finns bara två vanliga ord med dubbelt m i slutet. Och det är damm och lamm.

4 M dubbeltecknas inte före en annan konsonant. (M struntar i släktskapsregeln!)

KLURING

jJ-ljudet

J-ljudet stavas oftast med j eller g, men det kan också stavas med dj, gj, hj eller lj. Ibland är stavningen av j-ljudet det som skiljer

två ord åt, som jul och hjul, hjärna och gärna, färga och färja.

• J-ljudet stavas med j framför hård vokal (a, o, u, å):

jacka, jord, juni

• J-ljudet stavas med g framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö):

geografi, gilla, gymnastik, gärna, göra, gevär

Undantag: framför ä stavas j-ljudet ibland med j: jäst, jätte, jämn, järv

• I en del ord stavas j-ljudet med dj , gj, hj eller lj:

djup, djur, djärv, gjort, hjul, hjälp, hjärna, hjärta, ljuga, ljus, ljud

• J-ljudet stavas oftast med g efter r eller l:

färg, helger, bergen, arga, torg, galge.

Några vanliga undantag: börja, varje, färja

Gymnastik.

Skulle man

kunna klara sig en hel dag utan j-ljud?

Nej, inte jag i alla fall.

Jacka.

Hjärta.

Djur.

Färja.

Stavas med j före hård vokal

HÅRD ELLER MJUK?

Läs orden i rutan och skriv dem i rätt cirkel.

Stavas med g före mjuk vokal

Stavas med dj, gj, hj eller lj

Stavas med g efter r

Undantag från reglerna jakt ge färga hjälte jul färja jäsa gissa djup ljuga

HUR STAVAS DET?

Läs meningar och fyll i luckorna så att det blir rätt.

1 När bör ar pjäsen ikväll?

2 Det hördes ett väldigt ubel från publiken.

3 Hur upt är det i bassängen?

4 Kan du älpa mig med det här talet?

5 Zeinab har aldrig ätit etost.

6 Min farmor är ättesnäll.

7 Går det att transplantera en ärna?

8 Det hördes ett vrål i ungeln.

Jag har aldrig ätit etost.

J ELLER G I BÖRJAN? ELLER NÅGOT ANNAT?

Stava j-ljudet rätt i början av orden. us ymnastik äspa ärta evär

Tj-ljudet

Tj-ljudet har egentligen ingen egen bokstav, men det är vanligt att det stavas med k. Andra stavningar är med tj, kj och ch.

• Tj-ljudet stavas med tj framför hård vokal (a, o, u, å): tjatig, tjocka, tjut

Undantag: kjol

• Tj-ljudet stavas med k framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö): kemi, kikare, kylskåp, kär, kök

Undantag: framför e, ä och ö stavas j-ljudet ibland med tj: tjej, Tjeckien, tjära, tjänade, tjöt

• I en del lånord (ord som svenskan lånat från andra språk) stavas tj-ljudet med ch: checka, chips, chili Till varje regel finns det undantag.

HÅRD ELLER MJUK?

tjalla kemi kärlek kikare tjugonio kyrka tjänst tjeckisk tjur kjol

K-ljudet före mjuk vokal

Tj-ljudet före hård vokal

HUR STAVAS DET?

Läs meningarna och fyll i hur orden stavas.

1 Eddie vill inte äta ött.

2 Fernando är en väldigt gullig ur.

3 Var har du öpt den där tröjan?

4 Du kan öra nu. Det är grönt.

5 Tycker du om grillad yckling?

6 Tio plus tio är ugo.

Läs orden i rutan och skriv dem i rätt moln. 10 + 10 = 20

7 Jag längtar söderut. Jag gillar inte den här ylan.

8 Hur änns det nu, efter matchen?

9 Har de kontor i både ina och eckien?

Undantag från reglerna

Tio + tio = , ja vad då?

VAD BETYDER ORDEN?

Läs meningarna och ringa in vad det kursiverade ordet betyder.

1 Edit är en tjurig dam. elegant sur gammal

2 Kan du kila över till Bahraa och hämta boken?

åka inlines hoppa springa

3 Är det Amir som har tjallat? somnat bråkat skvallrat

4 Har du varit nere vid kärret? fuktig mark grustag glänta

5 Varför kisar du?

Är du kinkig?

Vet du vad det ordet betyder?

lukta med halvsluten näsa

titta med halvslutna ögon lyssna med halvslutna öron

6 Är inte Lisa lite kinkig? hungrig gnällig fnissig

7 Esa köpte ett tjog ägg. tolv paket tjugo

Vad betyder ett tjog ägg?

sj

Sj-ljudet

Sj-ljudet har ingen egen bokstav utan stavas på en rad olika sätt.

I de flesta fall stavas dock sj-ljudet med sk eller sj.

• Sj-ljudet stavas med sj framför hård vokal (a, o, u, å):

sjal, sju, sjuttio, sjå

Undantag: människa

• Sj-ljudet stavas med sk framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö):

skena, skidor, skynda, skälla, skön

Undantag: framför ä och ö stavas j-ljudet ibland med sj: själv, sjätte, sjö

• I några få ord stavas sj-ljudet med skj:

Minnesramsa: Pojken i skjortan gul, skjuter skjutsen i ett skjul.

• I några få ord stavas sj-ljudet med stj:

Minnesramsa: Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten

• I lånord (ord som svenskan lånat från andra språk) finns många stavningar av sj-ljudet:

choklad, diskussion, generös, giraff, schack, shorts, station, vision

Stavas med sj före hård vokal

HÅRD ELLER MJUK?

Skriv orden i rätt grupp kvadrat.

Lånord schema skjuta sjal

sköt

skärbräda sju

choklad stjärna stjälk

skjorta gelé

Ord som stavas med skj

Stavas med sk före mjuk vokal

Ord som stavas med stj

HUR STAVAS DET?

Läs meningarna och fyll i hur orden stavas.

1 Du måste skära av en bit på blom älken.

2 Kan du utsa mig till stallet?

3 Efter sextionio kommer uttio.

4 Här kan ingen männi a bo!

5 Vi är sena. Vi måste ynda oss.

6 Vi fikade vid en vacker in ö.

7 Solen är en ärna.

VAD BETYDER ORDEN?

Läs meningarna och ringa in vad de kursiverade orden betyder.

1 Jag känner av hennes aggression. revben kärlek ilska

2 Jag tycker att skräck är en spännande genre. serie sorts film, bok eller liknande målning

3 Liten tuva stjälper stora lass. hjälper välter orkar

4 Newton var verkligen ett geni. ond ande trevlig person begåvad person

5 Jag minns ryssarnas invasion med fasa. luftförorening militär inryckning influensa

6 I Rumeå ligger ett litet pensionat. sjukhus servicehus ett slags hotell

Är det där en liten tuva?

KLURING

VILKET ÄR ORDET?

Kan du komma på ordet?

Det börjar med ett sj-ljud.

Skriv ordet, rätt stavat förstås, på raden.

1 kan man ta bort snö med

2

3 kan man göra om man har gjort något dumt

4

5 kan man göra

SVÅRSTAVADE ORD

Skriv minst fem ord som du tycker är svåra att stava. Om du vill kan du också försöka förklara vad det är som är så svårt med dem.

Vill du träna mer på stavning, så finns det fler övningar i den digitala elevträningen.

Språklära – del 2 6

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du arbetar med stavning, letar pronomen, lär dig förkortningar och läser om dialekter!

Del 2 – Språkriktighet

I kapitlets andra del läser du om, och jobbar med, skiljetecken, stor och liten bokstav samt förkortningar. Här finns många övningar. Dessutom finns det fler övningar i den digitala elevträningen. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

Punkt, frågetecken och utropstecken

Punkt, frågetecken och utropstecken kallas för stora skiljetecken .

De används (mest) för att avsluta meningar. Små skiljetecken – som komma och kolon – används (mest) inne i meningar.

Punkt

• Punkt används efter påståenden (”vanliga” meningar):

Lykke bor i Skåne.

• Punkt används också i många vanliga förkortningar: m.m. (med mera) o.s.v. (och så vidare) t.ex. (till exempel)

• Man använder inte punkt i rubriker.

Älg åkte skidor

Frågetecken

• Frågetecken används efter frågor:

När går bussen till Gävle? Har du köpt biljett?

• Lägg märke till hur frågetecknet sätts ut i dialoger:

– Var bor Tina ? f rågade han.

talstreck

Utropstecken

• Utropstecken används efter utrop och hälsningar:

Hej, Tina! Gärna! Grattis på 12-årsdagen!

• Lägg märke till hur utropstecknet sätts ut i dialoger:

– Kom in nu ! r opade han.

talstreck frågetecken utropstecken liten bokstav liten bokstav

Det finns en del som älskar utropstecken, till exempel när de skriver sms. Men om man skriver Tack!!!!!!!! Du är bäst!!!!!! varje gång någon skriver eller gör något snällt kan det blir lite … tjatigt.

FIXA TEXTEN

Berouz har skrivit ett brev till sin kompis Marina.

Tyvärr har alla skiljetecken och stora bokstäver försvunnit.

Läs först och skriv sedan om brevet så att allt blir rätt.

hej marina

hoppas att allt är bra med dig är ni kvar i eslöv jag är hos min farmor och farfar i vänersborg pappa och jag kom hit igår vi stannar till på lördag tror jag mamma och ramses har åkt till rumänien idag ska vi åka till ett ställe som heter björkviken där man kan bada hur mår du kan vi höras när jag är tillbaka i stan kram berouz

HUR SKRIVER MAN?

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt alternativ.

1 – Var ligger campingen, frågade August?

– Var ligger campingen? frågade August.

2 Jag undrar vilka som har läst boken.

Jag undrar vilka som har läst boken?

3 – K om genast hit! tjöt Malte.

– K om genast hit, tjöt Malte!

4 – K an du fråga vad tavlan kostar.

– K an du fråga vad tavlan kostar?

5 Han undrade vad katten äter?

Han undrade vad katten äter.

6 – K atten älskar lingonsylt, sa kusinen.

– K atten älskar lingonsylt. Sa kusinen.

Var hamnar frågetecknet i repliker?

Och var ska man skriva utropstecknet?

Älskar katten lingonsylt?

Kommatecken och kolon

Några vanliga små skiljetecken är kommatecken och kolon.

Komma

Komma kallas också kommatecken.

• Komma används för att göra en paus i längre meningar.

På våren det året flyttade Marc till Chicago, där hans mamma arbetade som sjukgymnast.

Även du som vuxen kan vaccinera dig, om du inte har gjort det som barn.

• Komma används i uppräkningar. Lägg märke till att det inte ska vara komma före och eller eller i uppräkningar.

Tåget stannar i Halmstad, Båstad, Helsingborg och Malmö.

Du kan få en ny tid på måndag, onsdag, torsdag eller fredag.

• Komma används när man lägger till något i en mening. Det kan vara i mitten eller i slutet.

Det är ganska vanligt med skolk, tyvärr.

Min bror Ludde, som nyss fyllde tjugotre, bor kvar hemma.

• Komma används efter utropsord och liknande inuti en mening.

Nej, där vill man inte bo.

Herregud, sitter du här?

Hej, Maya!

Hallå, Amal!

Kolon

• Kolon används före uppräkningar, förklaringar och exempel:

Det ligger tre stora sjöar i Tiveden: Viken, Undern och Skagern.

• Kolon används ibland före repliker:

Då sa Pari:

– Jag vill också ha en hamster.

VILKET ÄR RÄTT?

:En weird grej med ordet kolon är att det också betyder tjocktarm. Kanske kan vara bra att veta.

Vilket alternativ är rätt? Läs meningarna och sätt kryss framför rätt alternativ.

1 Sveriges fem största öar är Gotland, Öland, Södertörn, Orust, och Hisingen.

Sveriges fem största öar är Gotland, Öland, Södertörn, Orust och Hisingen.

2 Många missade chansen att se matchen, tyvärr.

Många missade chansen att se, matchen, tyvärr.

3 Dit kom både Jerker och Sverker.

Dit kom både Jerker, och Sverker.

4 O j, vad mycket godis!

O j vad mycket godis!

Oj är ett roligt ord. Varifrån kommer det?

5 K jartan Kalnäs, ett stort sångarlöfte från Tibro kommer att medverka.

K jartan Kalnäs, ett stort sångarlöfte från Tibro, kommer att medverka.

KOMMATECKEN

Läs meningarna och sätt in kommatecken på rätt ställen.

1 Han köpte paprika lök morötter och sötpotatis.

2 Berit Batong den nya polischefen vill inte kallas BB.

3 Nej det var ingen som gillade den nya grillkorven.

4 – Man måste tänka på personalen sa butikschefen.

Vilka tre saker gillar du?

5 I de största städerna inte minst Stockholm har det blivit väldigt dyrt att bo.

6 Ju fler som köper biljetter desto mer pengar kan vi lägga på festen.

SKRIV KLART MENINGEN

Vad vill du fortsätta med? Skriv det på raden.

Det finns tre saker som jag verkligen gillar:

Plötsligt ropade jag till min kompis:

Jag har napp!

A a

Stor eller liten bokstav?

Här finns det två viktiga regler:

1. Stor bokstav (kallas också versal) används för att visa att en ny mening börjar: Här kommer en ny mening. Och här kommer en till. Det här är också en ny mening.

2. S tor bokstav används för att visa att ett ord är ett namn:

Här i Malmö bor Ali och hans pojkvän Mario.

Allt är inte namn

Det är den andra regeln som är den svåra, den som gäller namn.

För det är inte alltid så lätt att veta vad som är – eller inte är – ett namn.

• Veckodagar, månader, årstider och högtider är inte namn.

Därför skrivs de med liten bokstav:

Jag ska spela på söndag. Terminen börjar i mitten av augusti.

Jag längtar till julen

Det är så härligt att våren är här.

• Beskrivande ord och språk/dialekter är inte namn.

Sådana ord skrivs med liten bokstav:

Malin känner sig tysk och pratar nästan flytande tyska.

Trots att hans föräldrar är stockholmare pratar han skånska.

Jag känner många finnar.

• Ord för djur och växter är inte namn. De skrivs alltså med små bokstäver.

Jag såg flera vitsippor igår. Nu har ormvråken byggt bo.

• Om man kan sätta en/ett framför ordet är det oftast inte ett namn.

Då ska det skrivas med liten bokstav:

En hallänning och en skåning åkte tåg tillsammans.

NAMN ELLER INTE?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Zeinab och frida / Frida brukar träffas på gymnastiken.

2 Jag tycker att det ska bli skönt att åka hem på lördag / Lördag.

3 Min kompis Mio fyller år på samma dag som jag: den 7 Maj / maj.

4 Jebbah har visst pluggat norska / Norska i Oslo.

5 Jag känner nästan inga Skåningar / skåningar.

6 Alice har varit på semester i södra Spanien / spanien.

7 På Midsommar / midsommar ska jag åka och hälsa på mormor.

8 Ska du inte vara med Samir på jullovet / Jullovet?

AVSLUTA MENINGEN

Välj själv hur meningen ska sluta. Skriv på raden.

1 Vad ska du göra på t

2 Har du varit i T

3 Jag skulle vilja kunna prata

Heter din bror

5 Den andra månaden på året är

Vad ska du göra på ...?

Skriver man Torsdag eller torsdag?

RÄTTA FELEN

Läs meningarna och skriv den rättade meningen på raden.

1 Min bror heter erik.

2 Vad gör du på Måndag?

3 Min favorithelg är Påsken.

4 Titta – där går en Värmlänning!

Det är påsken. Eller skriver man Påsken?

ÖVERSÄTT FRÅN ENGELSKA

I det engelska språket gillar man stora bokstäver. Mer än vad man gör i svenskan.

Läs meningarna och sätt ett kryss framför rätt översättning.

1 In May my brother moved to Lebanon.

I maj flyttade min bror till Libanon.

I Maj flyttade min bror till Libanon.

2 What are your plans for Easter?

Vad har du för planer för Påsken?

Vad har du för planer för påsken?

3 I don’t like Fridays.

Jag gillar inte Fredagar.

Jag gillar inte fredagar.

4 His dad speaks fluent Japanese.

Vilka dagar gillar du?

Hans pappa pratar flytande Japanska.

Hans pappa pratar flytande japanska.

5 It’s a Jewish tradition.

Det är en judisk tradition.

Det är en Judisk tradition.

Vilka språk pratar du?

Vilka traditioner gillar du bäst?

Förkortningar

Förkortningar används för att spara plats när man skriver.

Några exempel är bl.a., kg och USA.

Bl.a. betyder ”bland annat”, kg betyder ”kilogram” och USA står för ”United States of America”.

Många gånger kan det vara smartast att inte använda förkortningar, eftersom de kan göra texten svår att läsa.

Några vanliga förkortningar

De allra flesta vanliga förkortningar skrivs med punkter. Det gäller inte ca, som alltid skrivs utan punkt.

bl.a. bland annat

ca cirka (skrivs utan punkt)

dvs. det vill säga

e.Kr. efter Kristus (alltså efter år 0)

etc. etcetera (betyder ”och så vidare”)

fr.o.m. från och med

f.Kr. före Kristus (alltså före år 0)

m.m. med mera

o.s.v. och så vidare

p.g.a. på grund av

s.k. så kallad

t.ex. till exempel

t.o.m. till och med

Lär dig förkortningarna här i rutan!

Några måttenheter

Måttenheter skrivs utan punkter.

mm millimeter

cm centimeter

dm decimeter

m meter

km kilometer

ml milliliter

cl centiliter

dl deciliter

l liter

s sekund

h timme

min minut

mg milligram

g gram

kg kilo(gram)

Några initialförkortningar

Initialförkortningar består av de första bokstäverna i de ord som förkortas. De skrivs utan punkt.

USA (United States of America)

FN (Förenta Nationerna)

DN (Dagens Nyheter)

SJ (Statens Järnvägar)

UD (Utrikesdepartementet)

Många initialförkortning skrivs med små bokstäver om de inte

är namn:

sms (short message service)

vd (verkställande direktör)

mc (motorcykel)

adhd (attention-deficit/ hyperactivity disorder)

Jag har hittat på en egen

förkortning: HAPEF. Vad den betyder? Hitta aldrig på egna förkortningar.

HUR SKA FÖRKORTNINGEN SKRIVAS?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Det bor ca / ca. 370 personer på ön.

2 Butiken är stängd pga / p.g.a. inbrott.

3 Kejsar Augustus dog år 14 e.Kr. / eft.Kr. i staden Nola.

4 Etappen är nästan 12 km. / km lång.

5 Vi har öppet t.o.m. / tom fredag.

6 Vi säljer kakor, smörgåsar, tårtor mm / m.m. till låga priser.

VAD BETYDER INITIALFÖRKORTNINGARNA?

Läs förkortningarna och skriv vad de betyder. Om du inte vet får du gissa. Dubbelkolla genom att söka på nätet. Be också din lärare att gå igenom förklaringarna med dig.

Det står att mitt favoritbageri har stängt till och med fredag. Vet du hur till och med förkortas?

KORTORD

En del förkortningar är så bra att ha att de blivit vanliga ord. Vad är de här kortorden förkortningar för? Läs meningarna och sätt kryss framför rätt svar.

1 Priset på el har gått upp.

Elektricitet.

Elektronik.

2 Vladimir har varit i sitt labb hela dan.

Labradorium.

Laboratorium.

3 Måste du sabba mina teckningar?

Sabrera.

Sabotera.

4 Brukar tempen gå upp när man är sjuk?

Temperaturen.

Termometern.

5 Har ni flex på ditt jobb?

Flexmaskin med kaffe, te och hallonsaft.

Flexibel arbetstid.

Finns det labradorier?

Är det temperaturen eller termometern som går upp när man har feber?

Vilket ord använder man för att förklara hur kallt eller varmt det är?

KLURING

GAMLA MÅTTENHETER

En del äldre måttenheter används fortfarande. Andra är nästan bortglömda.

Vad betyder de kursiverade orden? Läs meningar och välj rätt alternativ.

1 Ett tjog ägg.

Hur många?

Tolv.

Tjugo.

2 Ett dussin servetter. Hur många?

Tolv.

Tio.

3 Två hekto räkor – hur många gram är det?

2  000 gram.

200 g ram.

SYMBOLER

4 Hur lång är en fot?

C irka 40 centimeter.

C irka 30 centimeter.

5 Hur lång är en tum?

2,54 cm.

C irka 4 centimeter.

6 Vad betyder förkortningen hk, som ofta används om bilmotorer?

Hästkraft(er).

Hästkrakar.

Vad betyder symbolerna? Läs och ringa in rätt förklaring.

1 Symbolen °C betyder grader Celvin / grader Celsius.

2 Symbolen € står för euro / cent.

3 Symbolen m2 betyder kubikmeter / kvadratmeter.

4 Symbolen dm3 betyder kubikdecimeter / kvadratdecimeter.

5 Symbolen ‰ betyder procent / promille.

Vill du träna mer på språkriktighet, så finns det fler övningar i den digitala elevträningen.

Språklära – del 3

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du arbetar med stavning, letar pronomen, lär dig förkortningar och läser om dialekter!

Del 3 – Grammatik

I språklärans tredje del läser du om, och jobbar med, grammatik. Det är ordklasserna som det gäller den här gången. Alltihop – från substantiv till prepositioner. Här finns många övningar. Dessutom finns det fler övningar i den digitala elevträningen. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

Substantiv

Substantiv är ord för till exempel personer, djur, saker, ämnen och känslor.

Namn är också substantiv.

skomakaren, fisken, bananerna, ylle, sorg, Carolina, Frankrike

Substantiv är den största ordklassen i svenskan.

Utan substantiv skulle de flesta texter inte gå att förstå.

Man kan ofta säga en, ett, flera eller all/allt framför

substantiv (funkar inte alltid med namn):

en banan, flera bananer, all bomull

N-ord och t-ord

Substantiv delas upp i två grupper: n­ord och t­ord.

Före n-ord kan man säga en. Före t-ord kan man säga ett.

N-ord: en stad, datorn, stolen

(för att man säger en stol)

T-ord: ett barn, huset, fönstret

(för att man säger ett fönster)

Singular och plural

De flesta substantiv finns i singular (ental) och i plural (flertal):

Singular Plural

en skola flera skolor

en väska flera väskor

en lögn flera lögner

en mus flera möss

Obestämd och bestämd form

De flesta substantiv kan ha obestämd och bestämd form:

Obestämd form Bestämd form

Singular (en) pil pilen

Plural (flera) pilar pilarna

Genitiv

Substantiv har en genitivform (ägandeform) som bildas genom att man lägger till -s:

Rosas, grodans, stadens, Neos

OBS! Det ska inte vara någon apostrof före -s.

Det heter alltså inte Lisa’s.

HITTA SUBSTANTIVET!

Neo plus s – det blir genitiv.

Vilka av orden är substantiv? Läs och sätt ett kryss framför dem. barnen sjuksköterska Kiruna varit knepigare sötaste fisksoppa sämre avstod kärr Ari hoppades frågorna hade sprutan ledsen Alingsås lämnade tid knappens

N-ORD ELLER T-ORD?

Sätt n eller t framför orden.

häst bilar fönster äpplen borden datorerna

VILKEN FORM?

Läs substantiven i rutan och skriv under rätt rubrik!

Singular obestämd form

Singular bestämd form

Plural obestämd form

Plural bestämd form

lejonen årstiden violer sorgen geting publiceringar

BALLONGERNA

Läs orden i rutan och skriv dem i rätt ballong.

blå dyrast

kaffebröd hoppar

avgjorde snällare skrivas barnens rosor

Substantiv

Verb

Adjektiv

EN MUS OCH FLERA ...

Vad heter de här substantiven i plural?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Hur många soner / söner har du?

2 Det bodde många musar / möss i ladan.

3 Har du inga tångar / tänger i lådan?

4 Mormor har två fotoalbum / fotoalbumer i hyllan.

5 Kan du skicka de där meddelandena / meddelanden igen?

6 Hur dags går du upp på morgnarna / morgonarna?

Vad var det som bodde i ladan?

KLURING n t

FÖRESLÅ SUBSTANTIV

Läs och föreslå substantiv som passar in på beskrivningen.

Ett substantiv i singular bestämd form. Det ska vara ett n-ord.

Ett substantiv i singular obestämd form. Det ska vara ett t-ord.

Ett substantiv i plural bestämd form genitiv. Det ska vara ett n-ord.

KLURIGA SUBSTANTIVFRÅGOR

Läs först meningarna och diskutera med en kompis. Svara sedan på frågorna.

Vad är speciellt med substantivet kläder?

Vad är speciellt med substantiv som avund och väntan?

Vilken är skillnaden mellan Jag köpte en kaffe och Jag köpte kaffe?

Adjektiv

• Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut: grön, glad, tom, konstig, arg, blå, intressant, tom

• Ofta hänger adjektivet ihop med ett substantiv (i meningarna nedan är substantiven understrukna och adjektiven skrivna med versaler): den BLÅ tröjan

Amir är GLADARE en TOM låda

Komparera

• Man kan ofta komparera (jämföra) adjektiv med ändelserna ­a re och ­ast eller med mer och mest : grön, grönare, grönast glad, gladare, gladast intressant, mer intressant, mest intressant

• En del adjektiv kompareras på ett annat sätt, det vill säga oregelbundet: liten, mindre, minst gammal, äldre, äldst grov, grövre, grövst bra, bättre, bäst

Den som vill beskriva mig använder nog adjektivet rosa. När är du som gladast?

HITTA ADJEKTIVET

Vilka av orden är adjektiv? Läs och sätt kryss vid de ord som är adjektiv.

ledsen barnen

sjuksköterska

Kiruna spännande knepigare bil sämre avstod tokig Ari hoppade frågorna hade sötaste rödast Malmö lämnade luft argare

KOMPARERA ADJEKTIVEN

Skriv egna meningar med orden.

Sämre.

Grövre.

Äldst.

Tyngst.

HUR TOMT KAN DET VARA?

Kan man komparera adjektivet tom tycker du? Förklara hur du tänker.

DEFINITIONER

I ordboken Svensk ordbok förklaras adjektivet snäll så här: snäll som (ofta) låter sitt handlande styras av omtanke om andra och därför är hjälpsam, undviker att såra och dylikt.

Läs definitionerna och skriv rätt adjektiv framför definitionen.

intressant vanlig trött modig

som kan handla utan fruktan för följder såväl i fråga om fysisk som psykisk oräddhet.

som kan fånga och hålla kvar uppmärksamheten.

som inte orkar utföra (mycket mer) arbete utan är i behov av vila om person el. djur, ibland med tanke på någon särsk. del av kroppen.

som förekommer ofta i tiden el. rummet, och därför inte är anmärkningsvärd.

Verb

Verb är ord som beskriver handlingar: sova, läste, dansar, tänker, hoppade, var

Alla verb har en grundform. Den kallas infinitiv. Det är den som står i ordböcker. Man kan skriva att framför verbets infinitiv: (att) sova, (att) läsa, (att) dansa, (att) tänka, (att) kunna, (att) vara

Tema

I svenskan och många andra språk är verb en ganska krånglig ordklass med många former och regler.

När man lär sig främmande språk är det ofta bra att kunna något som kallas verbets tema. I temat ingår infinitivformen (att-formen) och två former till. Se exemplet: dansa dansade dansat

Dansade är en dåtidsform som kallas preteritum. Dansat är den form som används efter har och hade: Amal har dansat och

Jing hade dansat. Den formen heter supinum.

De tre formerna i verbets tema är alltså:

Infinitiv Preteritum Supinum

dansa dansade dansat

sjunga sjöng sjungit

läsa läste läst

Med hjälp av verbets s ­form och det lilla ordet av kan man göra en aktiv sats passiv:

Aktiv: Ella läste boken.

Passiv: Boken lästes av Ella.

HITTA VERBET!

Vilka av orden är verb?

Läs och ringa in dem.

barnen sjuksköterska

Kiruna sprungit knepigare sötaste

bil sämre

förstår kärr Ari hoppades

TEMAFORMER

badade hade dansar ledsen

Malmö lämnas tid läsa

Vilken är infinitivformen? Läs och sätt ett kryss framför rätt form.

1 ljugit

löga ljuga

2 bar

bära bura

3 dog

döda dö

4 satte

sätta sitta

5 stulit

stal stjäla

6 frusit

frusa frysa

Charlie och Jing tycker om att fiska.

FLER TEMAFORMER

Vilken är supinumformen (har spelat) till följande verb? Läs orden och sätt ett kryss framför rätt form.

1 dolde döljer dolt

2 lägger lagt legat

3 sitta suttit satt

NOTISEN

4 sjunka sjunket sjunkit

5 dricker drack druckit

6 låg legat lagt

Vilken ordklass saknas i den här notisen? Läs notisen och fundera.

Osttjuven fast

Det i onsdags förra veckan som en man i 20-årsåldern av en väktare utanför en matbutik i centrala Sundbyberg.

Väktaren hur mannen på sig varor från osthyllan, först genom att dessa i sin korg för att sedan sig med dessa innanför kläderna.

När den nu stöldmisstänkte mannen mot kassorna och bara för en flaska vatten, väktaren oråd och mannen – som till flykt. Väktaren dock i fatt och mannen ett hundratal meter ifrån matbutiken.

Svar:

AKTIV TILL PASSIV

Läs och skriv om följande aktiva meningar till passiva. Se exemplet:

1 Moster Olga skrev ett brev.

2 Onkel Sam och hans fru byggde huset.

Aktiv: Neo sydde kappan.

Passiv: Kappan syddes av Neo.

3 Kusinerna bakade det goda rågbrödet.

KLURIGA VERBFRÅGOR

Läs, diskutera och svara på frågorna tillsammans med en kompis.

1 Vad är speciellt med verben minnas och kräkas?

2 Vilken är skillnaden mellan ”hälsa på” och ”hälsa på”?

3 Hur kommer det sig att små barn ofta säger ”gådde” i stället för gick?

Pronomen

Pronomen är vanliga korta ord som används för att ersätta substantiv så att man slipper upprepa dem.

Utan pronomen:

Kalle tycker att Ingela är dum.

Ingela slår Kalle i huvudet. Då blir Kalle arg på Ingela.

Med pronomen:

Kalle tycker att Ingela är dum.

Hon slår honom i huvudet. Då blir han arg på henne

Några vanliga pronomen

jag, du, din, ditt, min, mitt, våra, deras, sin, sig, hen, hans, hennes, deras, några, andra, alla.

Pronomengrupper

Pronomen brukar delas in i grupper.

Här följer några av de viktigaste grupperna:

Personliga pronomen

Possessiva (ägande) pronomen

jag, mig, du, dig, han, hon, hen, honom, henne, den, det, vi, ni, oss, er, dem

min, mitt, mina, din, ditt, dina, deras, hans, hennes, dess, vår, vårt, våra, er, ert, era, deras

Reflexiva (tillbakasyftande) pronomen sin, sitt, sina, sig

Indefinita (obestämda) pronomen

någon, något, flera, många, allting, somliga, vem som helst, vilka som helst

HITTA PRONOMENET!

Läs orden och sätt ett kryss framför alla pronomen.

barnen vårt Kiruna deras knepigare han alla din hen frågorna ert sitt ledsen några lämnade tid hennes

ORD SOM INTE FINNS

Kan du räkna ut vilken ordklass det påhittade ordet hör till?

1 Det satt en liten slunkis på pallen och flämtade.

Svar:

KLURING

2 Det var första gången som Sara var med och flintade med de stora tjejerna.

Svar:

3 Det var värst var din katt har blivit skvattig på sistone.

Svar:

De eller dem?

I många delar av Sverige (men inte alla) uttalas de och dem på samma sätt: ”dom”. När man skriver måste man däremot skilja mellan de och dem. Hur ska man tänka?

Ett smart knep är att försöka byta ut de och dem mot vi och oss.

Om det går bra med vi ska du använda de. Om det går bra med oss är i stället dem den rätta formen.

De cyklar till skolan. > Vi cyklar till skolan. FUNKAR. ALLTSÅ RÄTT.

Dem cyklar till skolan. > Oss cyklar till skolan. FUNKAR INTE. ALLTSÅ FEL.

Han sjöng med de igår. > Han sjöng med vi igår. FUNKAR INTE. ALLTSÅ FEL.

Han sjöng med dem igår. > Han sjöng med oss igår. FUNKAR. ALLTSÅ RÄTT.

Jag kan ett

Berätta! Jag gillar smarta knep!

Vi testar med vi eller oss i texten. Vilket är rätt?

Tid:

Adverb

Det finns en ordklass till. Den heter adverb.

Adverb kan vara ganska svåra att känna igen.

Jag tycker att man ska vara snäll mot alla ordklasser.

I ordklassen adverb hamnar en del ord som ”blir över”. Någon har kallat adverb för ordklassernas slaskhög. Det är inte snällt, men det ligger absolut något i det. Det betyder inte att adverb är oviktiga.

Satsadverb

En del vanliga adverb kallas satsadverb för att de ändrar betydelsen på en hel sats (en sats är en mening eller en del av en mening.):

Han sa inte att han flyttat till Emmaboda.

Han har kanske blivit sjuk.

Jag heter egentligen Per men alla kallar mig Pelle.

När? Var? Hur?

Många adverb svarar på någon av frågorna När? Var? och Hur?

Man kan säga att de har med tid, rum och sätt att göra:

Vi äter alltid vegetariskt på måndagar.

Han hade prov igår.

Jag ska strax åka och träna.

Rum:

Åk dit och kolla själv!

Det ligger en bit norrut.

Det var ingen där.

Sätt:

Laban springer snabbt.

Du sjunger så bra , Lisen.

Han åt glupskt.

HITTA ADVERBET!

Läs orden och sätt ett kryss framför adverben.

barnen

där sjuksköterska

igår

Kalix

kanske

deras aldrig dummare

sjöar

dit

sällan

hon arg inte rastade hattens hemifrån

EGNA MENINGAR

Skriv två meningar med satsadverb.

Skriv tre meningar med adverb som svarar på frågorna När?, Var? och Hur?

Var eller vart?

Det kan vara svårt att skilja mellan de frågande adverben

var och vart.

• Var använder man när man vill veta var något finns.

Det handlar alltså inte om någon riktning eller rörelse.

Personen (saken, platsen och så vidare) är liksom fast.

Var bor din faster?

Var i Småland ligger Södermåla?

Var stannar bussen?

Är svaret där?

Eller dit?

Tips: om svaret skulle kunna vara där ska du använda var.

• Vart använder man när man vill veta vart något är på väg.

Det handlar alltså om en riktning eller rörelse. Personen

(saken, platsen och så vidare) är inte fast utan flyttar på sig.

Vart ska ni åka på semester?

Vart går den här bussen?

Vart flyttade faster Karin?

Var finns fiskarna?

De är inte här i alla fall.

Tips: om svaret skulle kunna vara dit ska du använda vart.

VAR ELLER VART?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Vart / var ska du gå?

2 Var / vart brukar ni träffas?

3 Var / vart träffade skottet?

Vem är Rune?

Och var är han?

4 Jag vill gärna veta vart / var du åkte i torsdags kväll.

5 Minns du inte vart / var du köpte skidorna?

6 Jag vet inte vart / var Rune tog vägen efter kursen.

KLURING

ORDFÖLJD

Vad händer med ordföljden när du sätter det understrukna satsadverbet först?

Bilda meningar av orden.

1 Han hade egentligen inte lust att träffa Rebecka.

2 Frid och Fröjd sjunger säkert högst.

3 Vi har äntligen fått biljetter till konserten.

VÄLJ RÄTT ALTERNATIV!

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 De / dem flyttade till Västerås.

2 Charles hämtade de / dem i butiken.

3 De / dem älskar frasiga fiskpinnar.

4 De / dem små kattungarna ville bara busa.

5 Kan du passa de / dem i eftermiddag?

6 Jag hoppas att de / dem inte blev ledsna.

7 Måste jag ta med mig de / dem nu ikväll?

EGNA MENINGAR

Skriv två meningar med dem.

Skriv två meningar med de.

Är det här som kattungarna gömmer sig?

Fler ordklasser

Nu kan du en hel del om substantiv, verb, adjektiv och pronomen.

Det är ju fantastiskt! Men det finns några fler ordklasser.

Prepositioner

Prepositioner är småord som ofta står framför substantiv för att till exempel ange plats.

Exempel: av, bakom, bredvid, efter, framför, från, genom, hos, i, inom, mellan, mot, på, kring, till, under, vid, över

Interjektioner

Interjektioner är till exempel utrop, hälsningar, svarsord, svordomar.

Exempel: aj, fy, hoppsan, nej, nja, ja, jo, goddag, usch, adjö, tusan, vov, mjau , hej

Räkneord

Räkneord används för att ange antal eller ordning. Man skiljer mellan grundtal och ordningstal. Se exemplet:

Grundtal: ett, två, sjuttio, åttiosju

Ordningstal: första, andra, sjuttionde, åttiosjunde

Konjunktioner

Konjunktioner är småord som används för binda samman ord och satser: Selma dansar och Sebastian spelar gitarr.

Det är i Malmö eller Göteborg som de brukar ses.

Jag vet inte om han kommer.

Exempel: och, men, eller, utan, för, att, när, då, om, eftersom

VILKEN ORDKLASS?

Läs orden i rutan och skriv dem i rätt cirkel.

oj femte och till jaså på eller tre

Interjektioner

Prepositioner Räkneord

Konjunktioner

Tolv är ett räkneord. Över är en preposition. Aj är en interjektion.

VILKEN PREPOSITION?

Läs meningarna och skriv in rätt ord. Välj bland prepositionerna i rutan.

för på till av före i om

1 Du är välkommen i mån plats.

2 Det här är lugnet stormen.

3 Amal och hennes pappa bakade en kaka Amals mormor.

4 Det beror att jag haft ont om tid.

5

Ella har fått ett par nya hörlurar sin pappa.

6 Men vet inte orsaken missväxten.

7 Charlie spelade trummor Laban.

8 De träffades somras.

9 Neo läste stjärnor en bok stjärnsystemet.

10 Maya övade att spela gitarr.

11 Jag är orolig dig.

12 Är du medveten vad han har sagt?

Vill du träna mer på grammatik, så finns det fler övningar i den digitala elevträningen.

Språklära – del 4 6

I bokens sista kapitel träffar du

inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du arbetar med stavning, letar pronomen, lär dig förkortningar och läser om dialekter.

Del 4 – Dialekter

Är du bra på skånska? Eller snackar du helst

gotländska? Kanske du gillar göteborgska mest?

Kapitlets sista del handlar om dialekter. Det finns också övningar i den digitala elevträningen

där du kan träna mer på hur man pratar i olika delar av Sverige.

Dialekter kan också kallas för mål.

Svenska dialekter

Det svenska språket låter inte riktig likadant i hela landet.

De svenska dialekterna delas in i sex grupper, som du ser på kartan här.

Om du bor i Göteborg vet du säkert vad tyken och bamba betyder (”uppkäftig” och ”skolmatsal”). Är du från den norra delen av Sverige kanske du säger vars istället för vart och huvvaligen i stället för usch. I Skåne vill man gärna slippa det som är räligt (”fult, äckligt”.)

Olika varianter av det svenska språket – göteborgska, skånska och norrländska – kallas dialekter .

Det är inte bara ordförrådet som skiljer sig i olika delar av landet. Uttalet kan också skilja sig åt ganska mycket. Ett tydligt exempel är det bakre skorrande r-ljudet i södra Sverige och det spetsiga sj-ljudet i norr.

Olika dialektgrupper

De svenska dialekterna brukar delas in i sex grupper ( mål är förresten ett annat ord för dialekt).

Sydsvenska mål

Skorrande (bakre) r-ljud

De uttalas ”di”

Skor uttalas ”skeor”

Ostabit i stället för ostbit

Rälig (otäck), grina (skratta), mög (skit)

Götamål

Fisk uttalas ”fesk”

Nyckel uttalas ”nöckel”

Solen uttalas ”sola”

Rädd uttalas ”rädder”

Hysta (kasta), trälig (tråkig), gôrbra (jättebra)

Sveamål

Boken uttalas som ”boka”

Kastat uttalas ”kasta”

Bil uttalas ”beil” (Östergötland)

Träligt (tråkigt), bra nog (ganska)

Gotländska mål

Fet uttalas som ”fait”

Lök uttalas som ”laok”

De uttalas ”däm”

Sårk (pojke), pinnsvin (igelkott), böyn (stan)

Norrländska mål

De är dumma uttalas ”dom e dum”

Sitter uttalas ”sitt”

Mycket uttalas ”myttje”

Sj-ljudet uttalas långt fram i munnen

Hurven (frusen), bängla (strula), pärer (potatis)

Östsvenska mål

Talas i Finland

Har en egen, ”sjungande” melodi

Djur uttalas med d i början

Tomten (sagofigur) och tomten (en bit mark) uttalas likadant

Franskisar (pommes frites), hoppeligen (förhopppningsvis)

VAD BETYDER DIALEKTORDEN?

Arbeta i par. Läs meningarna och diskutera orden. Vad betyder de?

Kryssa för rätt svar.

1 Vad menar man i Småland med att tjabba?

L eta svamp.

Snacka.

Spela kubb.

2 Om du är i Piteå och hör någon säga hejna – vad menar hen då?

Hejda sig.

S ka vi bryta arm?

Den här.

3 Du beger till Blekinge och får syn på en lue, det vill säga …

En mössa.

En pojke.

En ål.

4 Om du råkar ha vägarna förbi Skåne och får höra att något är klyddigt – hur reagerar du då?

O j. De har kryddat väldigt mycket.

A ha. Det är krångligt.

Va? Han levde ju för en liten stund sen.

5 I Sörmland kan man stöta på en och annan ur lokalbefolkningen som är flåsfull. Med andra ord …

Trött.

Andfådd. Skrytsam.

Vill du träna mer på dialekter, så finns det fler övningar i den digitala elevträningen.

Svenska tillsammans är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6.

I Svenska tillsammans står det aktiva och gemensamma språkarbetet i centrum. Genom att läsa och samtala om engagerande texter – och skriva i olika genrer – utvecklar eleverna såväl sitt språk som sina tankar och känslor. Läromedlet genomsyras av cirkelmodellens grundtankar.

Varje årskurs består av två böcker:

Bok 1 Läsa, Skriva, Samtala och Bok 2 Texttyper & Språklära

I läromedlet ingår också en digital elevträning med självrättande uppgifter och ett digitalt lärarmaterial.

I Bok 1 Läsa, Skriva, Samtala för årskurs 5 tränar eleverna sin förmåga att läsa, förstå och arbeta med texter av olika slag, tillsammans och enskilt. Varje kapitel inleds med gemensam läsning av en text, till exempel en novell, en saga, en dikt, ett utdrag ur en roman eller en faktatext. Den gemensamma läsningen utgör sedan basen för både muntliga och skriftliga uppgifter.

I Bok 2 Texttyper & Språklära för årskurs 5 ligger betoningen på att läsa, förstå och skriva texter av de typer som lyfts fram i kursplanen. Här tas beskrivande, instruerande, argumenterande, berättande och förklarande texter upp. I kapitlet Språklära behandlas stavning, grammatik, språkriktighet och dialekter.