Impuls

s l u p Im

GEOGRAFI 2 Peter Kinlund Maria Bergman

GEOGRAFI 2

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

Världens befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik. Grundbok 3 handlar om stora regioner i världen och är en syntes av Grundbok 1 och 2. Kapitlen har rubrikerna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien samt Antarktis.

I serien IMPULS Geografi finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker. Du kan dessutom abonnera på tillhörande Lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

2 ISBN 978-91-27-41437-2

Omsl fullformat Geo.indd 1

1 0 0 0 0

Pojke med bananstock i Panama.

789127 414372

09-05-19 00.32.19

s l u p Im

GEOGRAFI 2 GEOGRAFI 2

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

Peter Kinlund Maria Bergman

IMPULS Geografi för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 handlar om naturgeografi och tar upp jordens naturliga förutsättningar i fyra kapitel: Jorden och kartan, Jordskorpan – grunden för liv, Klimat och vegetation samt Jordens vatten. Grundbok 2 behandlar kulturgeografi; hur människan använder och förändrar jorden. Den innehåller sex kapitel: Världens befolkning, Marken, maten och landskapet, Städer, Näringslivet i världen, Energi samt Geografi och politik. Grundbok 3 handlar om stora regioner i världen och är en syntes av Grundbok 1 och 2. Kapitlen har rubrikerna: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien samt Antarktis.

2 ISBN 978-91-27-41437-2

Omsl fullformat Geo.indd 1

1 0 0 0 0

789127 414372

09-05-19 00.32.19

eografi handlar om ditt liv, den miljö du lever i och om din framtid. Geografi handlar om världen och om människorna som lever där. Den här boken handlar i första hand om det som brukar kallas kulturgeografi eller samhällsgeografi. Den handlar om hur människan ständigt påverkar och förändrar jordytan. Boken behandlar befolkningens storlek och utbredning, hur marken används, om stadsbyggande och industriverksamhet. Den tar också upp hur politiska beslut påverkar hur jordytan används. Välkommen till världens ämne! Välkommen att upptäcka och utforska din planet! Peter Kinlund

0.Första sidorna.indd 3

Maria Bergman

09-05-18 22.20.55

Innehåll Geografi – vad är det?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Världens befolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Människan – resurs eller börda?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Var finns människorna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Fler eller färre människor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Hur ser framtiden ut?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 HÅLLPLATS:

Från Nya Guinea till Rinkeby . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Marken, maten och landskapet. . . 26 Jägare och samlare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Boskapsskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Odling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Jordbruk på olika sätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Ett landskap i ständig förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Beroende och orättvisor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Mat – brist och överflöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Jordbruket och miljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 HÅLLPLATS:

Mat och miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Städer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Varför ligger staden där den ligger?. . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Vad händer i staden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Urbanisering – städerna växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 HÅLLPLATS:

Stad i förvandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 4

0.Första sidorna.indd 4

INNEHÅLL

09-05-18 22.21.03

Näringslivet i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Näringslivets förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Olika industrigrenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 HÅLLPLATS:

Globalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Olika sorters energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Energikällor som ständigt förnyas. . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Energikällor som kan ta slut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 HÅLLPLATS:

Etanol – ett miljövänligt bränsle?. . . . . . . . . . . . 112

Geografi och politik. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

114

Stat – land – nation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kolonialismen – världen delas upp . . . . . . . . . . . . . . . . . En orättvis värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Globalisering på gott och ont. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhällsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationalparker och naturreservat . . . . . . . . . . . . . . . . . .

116 125 128 132 134 138

HÅLLPLATS:

Västsahara – Afrikas sista koloni. . . . . . . . . . . . . 140 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

INNEHÅLL

0.Första sidorna.indd 5

09-05-18 22.21.11

Geografi – vad är det? Vad tänker du på när du hör ordet geografi? Tänker du på kartor, var olika länder ligger, vad huvudstäderna heter, hur långa floderna är eller var det finns vulkaner? Om du tänker så, tänker du geografi, men ändå bara på en liten del av ämnet. Geografi är så mycket mer.

Beskriver och förklarar Ordet geografi kommer från grekiskan och betyder ungefär jordbeskrivning. Det är en bra betydelse, för det är precis vad ämnet handlar om. Inom geografiämnet ägnar man sig åt att beskriva hur jorden ser ut med floder, sjöar, kuster, berg, byar, städer, länder, vägar och mycket annat. Man försöker också förklara varför det till exempel finns regnskogar och öknar. Varför det inträffar jordbävningar och vulkanutbrott. Varför det är tätbefolkat i en del av världen och folktomt i en annan och så vidare. När du läser geografi studerar du hur människan använder jorden och hur världen förändras. Det kan handla om vilka grödor

Kap 1.indd 6

VÄRLDENS BEFOLKNING

09-05-18 22.07.12

som odlas eller hur vi utnyttjar naturresurser som vatten, olja och järnmalm. Du söker också svar på frågor som: Hur såg det ut förr i tiden? Vad händer på vår jord i dag? Hur ska det bli i framtiden? Förändras till exempel klimatet i världen och i så fall varför? Kommer maten att räcka till en växande befolkning? Försvinner världens stora skogar? Varför flyttas industrier från Sverige till andra länder? Varför finns det så många stora städer på jorden? Geografi handlar inte alltid om hela världen. Det kan också röra din egen omgivning. Vad händer till exempel med trafiken längs din skolväg? Ska parken utanför skolan bebyggas eller ej? Varför har vattnet vid badplatsen blivit sämre?

Skapar förståelse Med kunskaper i geografi kan du bättre förstå varför vissa delar av världen drabbas av översvämningar, varför krig bryter ut eller varför många människor flyttar från sina hemorter till städer eller andra länder. Kunskaper i geografi gör också att du kan förstå hur till exempel kommunens samhällsplanerare tänker när de beslutar om nya bostadsområden, skolor och vägar. Med kunskaper i geografi blir världen och tillvaron mer förståelig.

VÄRLDENS BEFOLKNING

Kap 1.indd 7

09-05-18 22.07.20

Världens befolkning För två tusen år sedan fanns det ungefär 250 miljoner människor på jorden. På den tiden ökade världens befolkning mycket långsamt. Dödligheten var stor och medellivslängden kort. Först i början av 1800-talet uppgick befolkningen till en miljard människor. Sedan tog det drygt hundra år till innan antalet blev två miljarder. Redan 1961 hade befolkningen vuxit till tre miljarder, och 1999 hade den siffran fördubblats. 2011 beräknas jordens befolkning uppgå till sju miljarder.

Människan – resurs eller börda? Många menar att jorden inte klarar en större befolkning och att kraftfulla insatser måste göras för att stoppa den stora tillväxten. Jorden är överbefolkad, säger man. Det talas om en befolkningskris som leder till fattigdom, svält och sjukdomar. I dag minskar dock ökningstakten i de flesta länder och många tror att befolkningstillväxten upphör helt om 40–50 år. Den största folkökningen äger rum i de fattiga delarna av världen. I en del rika länder växer befolkningen inte alls, där kan den till och med minska. Då talas det också om en befolkningskris. 8

Kap 1.indd 8

På väg hem från skolan i Phnom Penh i Kambodja.

VÄRLDENS BEFOLKNING

09-05-18 22.07.24

VÄRLDENS BEFOLKNING

Kap 1.indd 9

09-05-18 22.07.29

Orättvisor ett stort problem Allt fler menar att hotet mot vår jord inte kommer från den stora folkökningen i de fattiga länderna. Det största problemet är i stället den orättvisa fördelningen av välståndet i världen. Människorna i de rika länderna är ett större hot mot jordens framtid än vad de fattiga människorna är, menar många. I Indien till exempel ökar antalet människor med 18 miljoner per år, jämfört med två–tre miljoner per år i USA. Ändå innebär folkökningen i USA ett större utnyttjande av jordens resurser än den betydligt större tillväxten i Indien. Forskare har visat att svält och sjukdomar beror på orättvisor snarare än på folkökningen. Många menar också att utvecklingen i världen har skett tack vare befolkningstillväxten, som har tvingat fram nya odlingsmetoder och uppfinningar.

En viktig fråga är om varje ny människa gynnar utveckling och framsteg eller om hon tär på jordens begränsade resurser. • På vilka sätt kan människan vara en resurs eller en börda, eller kanske både och?

När befolkningen växer I Sverige är befolkningstillväxten mellan 0,1 och 0,2 procent. Det betyder att om tillväxten fortsätter på samma nivå så kommer Sveriges befolkning att fördubblas om 500 år. I Madagaskar, som ett exempel, är tillväxten cirka tre procent. Det skulle betyda en fördubbling på cirka 50 år. Men allt tyder på att befolkningstillväxten snabbt kommer att sjunka i framtiden. I Kina, som är världens folkrikaste land, har befolkningstillväxten sjunkit mycket snabbt. 2007 var tillväxten ca 0,6 procent vilket kan jämföras med USA som har en tillväxttakt på ca en procent.

Kap 1.indd 10

VÄRLDENS BEFOLKNING

09-05-18 22.07.38

De mest tätbefolkade områdena i världen

Norra po

San Francisco Los Angeles

lcirkeln

Chicago

Norra vänd kretsen

London Paris New York Washington

Mexico City Ekvatorn

Bogotá

Moskva Beijing Seoul Tokyo Istanbul Osaka Teheran Chongqing Kairo Shanghai Delhi Karachi Dhaka Taipeh Mumbai Kolkata Manila Bangkok Chennai Lagos Jakarta

Lima Rio de Janeiro São Paulo

etsen Södra vändkr

Johannesburg

Buenos Aires 2

olcirkeln Södra p

Invånare per km fler än 200 100 – 200 50 – 100 10 – 50 0 – 10 Stad med mer än 7 miljoner invånare

Var finns människorna? Jordens befolkning är mycket ojämnt fördelad över jordklotet. Stora delar av världen är nästan obefolkade. På andra ställen lever människor mycket tätt. I många tätbefolkade länder är människorna fattiga. Det beror på överbefolkning, menar somliga. Det finns också länder som är tätbefolkade och samtidigt tillhör de rikaste på jorden, bland andra Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Tyskland. Det kan alltså inte vara befolkningstätheten i sig som orsakar fattigdomen.

Vad gynnar befolkningstillväxt? En del områden är tätbefolkade, eftersom där finns mycket bördiga åkerjordar. Det i sin tur beror ofta på att stora floder för med sig näringsrikt slam, som sprids på åkrarna. I det tätbefolkade Java i Indonesien består de näringsrika jordarna av söndervittrade vulkaniska bergarter, det vill säga bergarter som har bildats i samband med vulkanutbrott. Andra delar av jorden har blivit tätbefolkade på grund av att där finns, eller har funnits, stora tillgångar på råvaror och energi. När VÄRLDENS BEFOLKNING

Kap 1.indd 11

09-05-18 22.07.39

industrialiseringen ägde rum på 1700- och 1800-talen, var det främst närheten till kolfyndigheter som var viktig. På platser där det fanns mycket kol i berggrunden anlades gruvor och fabriker. De drog till sig arbetskraft, och så småningom utvecklades fabriksorterna till stora städer. Så var det till exempel i Ruhrområdet i Tyskland och i Sląsk i Polen. I regioner med extremt kallt eller torrt klimat är befolkningen liten eller obefintlig. I polarområdena, i stora delar av Sibirien eller i de vidsträckta öknarna bor till exempel mycket få människor. Där är det väldigt svårt att leva av vad naturen kan ge. Undantag är de samhällen som har vuxit fram i anslutning till gruvor eller oljefyndigheter. I exempelvis så kalla och ogästvänliga trakter som norra Sibirien finns i dag stora städer. De ligger likt öar i annars folktomma trakter. I Sverige är Kiruna ett exempel på ett gruvsamhälle som växte till en stad i samband med utvinningen av järnmalm.

Om världen var en by med 100 invånare • 61 av invånarna skulle vara asiater (20 av dem från Kina och 17 från Indien), 14 skulle vara afrikaner, elva européer (ingen från Sverige), nio sydamerikaner, fem nordamerikaner och inte en enda från Oceanien. • 18 skulle tala mandarin-kinesiska, åtta skulle tala engelska men ingen skulle tala svenska. • 27 av byns invånare skulle vara under 15 år, bara sju över 64. • 33 invånare skulle vara kristna, 20 muslimer, 13 hinduer och sex buddister. 14 skulle inte ha någon religion alls. • Minst 15 vuxna skulle inte kunna läsa, bara en skulle ha högskoleutbildning. • 20 skulle inte ha tillgång till rent vatten, 20 skulle vara undernärda och en skulle dö av svält. 15 skulle vara överviktiga. En skulle vara sjuk i aids. • Ungefär tio personer skulle ha bil, en del av dem fler än en. • Sex personer skulle kontrollera hälften av byns ekonomi, alla sex skulle komma från USA. 20 personer i byn skulle få 75 procent av byns inkomster, ytterligare 20 skulle bara få två procent. • Av energin i byn förbrukar 20 personer 80 procent av alla tillgångar. • Har du pengar på banken, pengar i din plånbok och lite växelpengar i huset, då tillhör du de rikaste åtta i byn. • Varje år dör en person i byn men under årets föds två barn. Vid årets slut uppgår befolkningen i byn alltså till 101 personer.

Kap 1.indd 12

VÄRLDENS BEFOLKNING

09-05-18 22.07.41

Sverige – ett glest befolkat land Den genomsnittliga befolkningstätheten i Sverige är omkring 20 invånare per kvadratkilometer. Det betyder att varje svensk i genomsnitt skulle kunna ha cirka 50 000 kvadratmeter till sitt förfogande – eller ungefär åtta fotbollsplaner. Men också Sverige är mycket ojämnt befolkat. I Norrbottens län, till exempel, bor det få människor. Där har varje invånare tillgång till en yta motsvarande 56 fotbollsplaner. Stockholms län däremot är mycket tätbefolkat. Där motsvarar den mark som var och en har till sitt förfogande 2/3 av en fotbollsplan. Sverige blir dessutom allt ojämnare befolkat. I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den växer i storstadsområdena. Sverige är alltså glest befolkat, men ändå lever de flesta svenskar ganska tätt. Ungefär halva befolkningen bor på tre procent av landets yta, nämligen den som består av städer. Trångt! Det mest tätbefolkade landet i världen är det lilla furstendömet Monaco vid franska rivieran. Det är ett sammanhängande stadsområde, som sedan 1297 har styrts som ett självständigt rike. Landet är bara 1,95 kvadratkilometer stort, men det har över 30 000 invånare. Om alla människor levde så tätt, skulle hela jordens befolkning få plats på Sveriges yta.

Världens mest tätbefolkade länder* januari 2009 invånare/km2 1. Bangladesh 1 076 2. Palestinska territoriet 667 3. Taiwan 637 4. Sydkorea 492 5. Rwanda 393 6. Nederländerna 401 7. Libanon 382 8. Indien 352 9. Israel 345 10. Belgien 341 11. Japan 337

Världens folkrikaste länder januari 2009 miljoner invånare 1. Kina 1 330 2. Indien 1 148 3. USA 304 4. Indonesien 238 5. Brasilien 192 6. Pakistan 168 7. Bangladesh 154 8. Ryssland 141 9. Nigeria 138 10. Japan 127

* (länder större än 5 000 km2)

VÄRLDENS BEFOLKNING

Kap 1.indd 13

09-05-18 22.07.42

Fler eller färre människor

Födelsetal och dödstal

Att en befolkning ökar eller minskar beror på två saker: dels på skillnaden mellan antalet människor som föds och antalet människor som dör, dels på inflyttning eller utflyttning. Höga födelsetal och låga dödstal ger en stor befolkningstillväxt.

Födelsetal eller dödstal är antalet födda eller döda i förhållande till folkmängden.

Låga födelsetal i rika länder I många rika länder föds det få barn. Det beror framför allt på välståndet i de här länderna. När människor kan försörja sig och har tillgång till skolor, sjukvård och trygghet sjunker födelsetalen. Det finns dock ett problem med låga födelsetal. I de länder där det föds få barn, kommer om några år en mycket stor del av befolkningen att bestå av pensionärer, det vill säga människor som inte längre arbetar. Det innebär att en liten del av befolkningen genom sitt arbete måste försörja de äldre, som är många fler. I Sverige är både födelsetal och dödstal låga. Dessutom är det jämförelsevis få människor som flyttar hit. Därför växer Sveriges befolkning inte så fort. I Lettland, Bulgarien och Italien minskar befolkningen, enligt vissa beräkningar så mycket som upp mot en tredjedel till år 2050 (om man bortser från eventuell in- eller utflyttning).

Män

Mauritanien

Kvinnor

6 4 2 0 2 4 6 Procent av befolkningen

Ålder 90 – 85 – 89 80 – 84 75 – 79 70 –74 65 – 69 60 – 64 55 – 59 50 – 54 45 – 49 40 – 44 35 – 39 30 – 34 25 – 29 20 – 24 15 – 19 10 – 14 5–9 0–4

Sverige

Män

Kvinnor

4 2 0 2 4 6 Procent av befolkningen

Två befolkningspyramider. En för ett fattigt land, Mauretanien, och en för ett rikt land, Sverige. Varje rad i pyramiden anger den andel av befolkningen som är i en viss ålder. Diagrammen visar tydligt att i Mauretanien finns det många fler barn än gamla människor. I Sverige däremot är andelen barn betydligt mindre.

Kap 1.indd 14

VÄRLDENS BEFOLKNING

09-05-18 22.07.44

Höga födelsetal i fattiga länder I fattiga länder var länge både födelsetalen och dödstalen höga. Därför växte befolkningen långsamt. Under 1900-talet har dödstalen sjunkit kraftigt på många håll, tack vare bättre hygien och hälsovård. Ändå fortsätter födelsetalen att vara höga i en del fattiga länder, vilket gör att deras befolkning växer snabbt. En viktig orsak är att många av invånarna är unga människor i barnafödande ålder. Dessutom behöver en familj ofta ha många barn för att kunna överleva. Barnen hjälper till i hemmet eller i jordbruket och de kan utgöra en trygghet när man blir gammal. Ibland har de även eget lönearbete. Om barnadödligheten är stor, skaffar många föräldrar fler barn för att vara säkra på att några överlever. Ytterligare en orsak till de höga födelsetalen kan vara att människor inte använder preventivmedel. De kan vara svåra att få tag på, eller också vill man inte använda dem, till exempel på grund av sin religiösa övertygelse.

•

Varför tror du att det föds många barn i fattiga länder och få barn i rika länder?

I fattiga länder får barnen hjälpa till på olika sätt, till exempel med passning av småsyskon som här i Uganda.

VÄRLDENS BEFOLKNING

Kap 1.indd 15

09-05-18 22.07.49

Impuls

s l u p Im

GEOGRAFI 2 Peter Kinlund Maria Bergman

GEOGRAFI 2

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

s l u p Im

2 ISBN 978-91-27-41437-2

Omsl fullformat Geo.indd 1

1 0 0 0 0

Pojke med bananstock i Panama.

789127 414372

09-05-19 00.32.19

Smakprov Media AB

Published on Dec 30, 2010

9789127414372

Impuls G E O G R A F I 2 miljö du lever i och om din framtid. Geografi handlar om världen och om män- niskorna som lever där. Välkommen till...

9789127414372

Published on Dec 30, 2010

Impuls G E O G R A F I 2 miljö du lever i och om din framtid. Geografi handlar om världen och om män- niskorna som lever där. Välkommen till...

smakprov

Go explore