9789170277061

FÖRETAGETS EKONOMI hjälper dig att förstå de grundläggande ekonomiska begreppen och att bedöma ekonomisk information. Boken vänder sig främst till icke-ekonomer. Det kan t ex handla om dig som arbetar med produktion eller försäljning eller sitter i ledningsgruppen och behöver förstå ekonomiska rapporter och hur bokslutsposter och ekonomiska nyckeltal ska tolkas.

UR INNEHÅLLET • • • • • • • • • • • • •

Företagsformer Företagets organisation Löpande redovisning Bokslut och årsredovisning Balans- och resultaträkning Ekonomiska nyckeltal Budget Beskattning Moms Finansiering Prissättning Företagsvärdering Ekonomiska begrepp

FÖRFATTARNA

Pål Carlsson och Jens Nyholm arbetar på Björn Lundén Information med information och utbildning inom beskattning, redovisning och företagsekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Företagets ekonomi

PÅL CARLSSON & JENS NYHOLM

PÅL CARLSSON & JENS NYHOLM

FÖRETAGETS EKONOMI Handbok för icke-ekonomer Fjärde upplagan

Företagets ekonomi – handbok för icke-ekonomer

av Pål Carlsson och Jens Nyholm

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se • www.blinfo.se

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga har tryckts i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Tredje upplagan, februari 2011.

ISBN 978-91-7027-706-1

Innehåll Om boken.................................................................................... 9 Företagsformer........................................................................... 10 Enskild näringsverksamhet (enskild firma)....................................11 Handelsbolag ....................................................................................11 Kommanditbolag...............................................................................13 Aktiebolag..........................................................................................13 Ekonomisk förening.......................................................................... 14 Enkelt bolag....................................................................................... 14 Företagets organisation.............................................................. 16 Aktiebolag..........................................................................................16 Övriga företagsformer.......................................................................20 Löpande redovisning................................................................... 22 Löpande redovisning (bokföring).....................................................24 Avstämning........................................................................................29 Ekonomisk rapportering.............................................................. 30 Sidoordnad bokföring........................................................................34 Balansräkning...................................................................................36 Tillgångar .........................................................................................40 Anläggningstillgångar..............................................................41 Omsättningstillgångar..............................................................42 Eget kapital.......................................................................................44 Skulder, avsättningar och ­obeskattade ­reserver.............................48 Exempel på balansräkning........................................................ 51 Resultaträkningen............................................................................54 Rörelsens intäkter......................................................................56 Rörelsens kostnader...................................................................56 Exempel på resultaträkning......................................................60

5

Ekonomiska nyckeltal................................................................. 63 Pocketlagret AB................................................................................67 Likviditets- och soliditetstal.............................................................69 Marginaltal........................................................................................75 Avkastningstal (räntabilitetstal)......................................................78 Nollpunkten (break-even).................................................................81 Kapitalbindning................................................................................86 Finansieringsanalys (kassaflödesanalys)........................................89 Budget....................................................................................... 92 Resultatbudget..................................................................................93 Likviditetsbudget..............................................................................95 Nollpunktsbudget............................................................................ 101 Beskattning och moms............................................................. 102 Inkomstbeskattning – aktiebolag..................................................102 Inkomstbeskattning – enskild firma och handelsbolag................104 Moms................................................................................................ 107 Skatteplanering............................................................................... 110 Inkomstskatt och socialavgifter.............................................. 110 Arv och gåva............................................................................. 114 Finansiering............................................................................. 115 Eget kapital .................................................................................... 115 Nyemission............................................................................... 115 Aktieägartillskott.................................................................... 116 Apport....................................................................................... 117 Riskkapital............................................................................... 117 Främmande kapital........................................................................ 118 Lån............................................................................................ 118 Factoring...................................................................................120 Säkerhet...........................................................................................122 Företagshypotek.......................................................................122 Borgen.......................................................................................122 Pant...........................................................................................123 Prissättning............................................................................. 125 Enkel prissättningsmetod..............................................................126 Pålägg och marginal.......................................................................130 Prissättning på tjänster..................................................................130 Priselasticitet.................................................................................. 131

Företagsvärdering..................................................................... 134 Substansvärdemetoden...................................................................137 Avkastningsvärdemetoden.............................................................139 Ekonomiska begrepp................................................................ 144 Sökordsregister........................................................................ 175

Om boken Bokens målgrupp Ekonomi genomsyrar praktiskt taget allt i ett företag. Inte bara ­ekonomiavdelningen, utan även produktion, marknadsföring, inköp, försäljning, personal och distribution. Den här boken beskriver de grundläggande ekonomiska begreppen och hjälper dig att förstå och bedöma ekonomisk information.

Boken vänder sig främst till icke-ekonomer. Det kan t ex handla om dig som arbetar med produktion eller försäljning eller sitter i lednings­g ruppen och behöver förstå ekonomiska rapporter och hur boksluts­poster och ekonomiska nyckeltal ska tolkas. Men även egenföretagare som inte är ekonomer har naturligtvis nytta av boken.

Bokens upplägg Boken är indelad i tio kapitel som behandlar de områden vi anser vara de viktigaste för dig som icke-ekonom att ha kunskaper inom.

Sist i boken finns en ekonomisk ordlista där du kan läsa kortfattat om de viktigaste ekonomiska begreppen.

BL Bok Plus – bokuppdateringar, lagtexter, mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter, bland annat bokförings­lagen och årsredovisningslagen. Gå till www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och FÖRETAGETS EKONOMI.

| 9

Företagsformer Här går vi översiktligt igenom de vanligaste företagsformerna och de viktigaste skillnaderna mellan dem.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är • enskild näringsverksamhet (ca 550 000 aktiva företag) • handelsbolag och kommanditbolag (ca 80 000 aktiva) • aktiebolag (ca 290 000 aktiva) • ekonomisk förening (kooperativ) (ca 6 000 aktiva).

Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet juridiska personer.

Juridisk person och skattesubjekt En juridisk person, t ex ett aktiebolag, är ett rättssubjekt som kan ”förvärva rättigheter och ikläda sig skyldig­heter”. En juridisk person kan alltså ingå avtal, ha skulder och ford­ringar och stämma eller bli stämd i domstol, ha anställda mm. De företagsformer som inte är juridiska personer är fysiska personer, t ex enskild firma.

Vid avtal med ett företag som är en juridisk person, är det företaget som är bundet av avtalet. Det innebär att personerna bakom före­ taget nor­malt inte behöver betala företagets skulder. I en enskild näringsverksamhet finns inte någon sådan skiljelinje mellan ägaren och företaget, utan näringsidkaren är personligt ansvarig för skulder och andra åtaganden. Läs även om handelsbolag längre fram.

!

En domstol kan i speciella fall döma att personerna bakom en juridisk person, t ex styrelseledamöterna i ett aktiebolag, är ansvar­iga för före­tagets skulder. Det kallas för ansvarsgenombrott. De ansvarar då för ­företagets skulder, trots att bolaget är en juridisk person.

Om själva företaget (dvs inte ägarna) är deklarationspliktigt och ska betala skatt kallas det att företaget är ett skattesubjekt.

10 |

Företagsformer

Stora och små företag Redovisningsmässigt är företagen indelad i två storleksklasser, stora eller små. Man är ett stort företag om minst två av följande villkor är uppfyllda: • medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, • företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, • företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

Enskild näringsverksamhet (enskild firma) Enskild näringsverksamhet kan passa den som ensam ska starta ett företag. Det krävs inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att en enskild firma inte är någon juridisk person, vilket bl a innebär att det är företagaren som själv måste betala företagets skulder om inte pengarna i företaget räcker till.

En enskild firma är inte heller något eget skattesubjekt och lämnar därför inte någon egen deklaration. Det är istället ägaren som redovisar verk­samhetens resultat i en närings­bilaga till sin inkomstdeklaration. Överskott i firman beskattas som inkomst av näringsverksamhet med egen­avgifter eller särskild löneskatt beroende på om man driver aktiv eller passiv näringsverksamhet. Läs om indelningen i aktiv/passiv verksamhet i kapitlet Beskattning och moms.

Handelsbolag Handelsbolag är en företagsform där två eller flera fysiska och/eller juridiska perso­ner avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. På samma sätt som i en enskild firma krävs det inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att bolagsmännen (delägarna) är soli­dariskt ansvariga för bolagets för­pliktelser, trots att handelsbolaget är en juridisk person.

| 11

Företagsformer

Pelle och Putte har ett handelsbolag som inte går vidare bra och har problem att betala sina leverantörer i tid. Om en leverantör inte får betalt av handelsbolaget kan denne gå till Pelle och kräva att han ­personligen betalar hela skulden. Pelle får i sin tur kräva Putte på hans andel av skulden. I detta läge är det lätt att osämja uppstår mellan ­Pelle och Putte.

!

Många som startar handelsbolag glömmer bort att skriva ett kom­pan­ jonavtal. Ofta tycker man att man muntligen är överens och kraften läggs i stället på att dra i gång själva verksamheten. I många handels­ bolag uppstår därför också tvister och osämja ­mellan bolagsmännen.

Ett kompanjonavtal bör reglera bolagsmännens skyldigheter och befogenheter och kan exempelvis innehålla villkor om: • arbetsfördelning och arbetstider • uttag och övriga förmåner • säkerheter för lån • ränta på insatt kapital • befogenheter; gränsnivåer för enskilda beslut • hur överskott ska användas • hur eventuella förluster ska fördelas • på vilka villkor nya delägare ska kunna ansluta sig • hur företaget ska värderas om en delägare avlider eller vill dra sig ur • åtgärder vid långvarig sjukdom • ömsesidiga försäkringar • opartisk medlare vid eventuella avtalsbrott eller andra tvister.

Ett handelsbolag är skattesubjekt bara för vissa skatter (fastighetsskatt, moms, arbetsgivaravgifter, avkastningsskatt på pensions­ medel och särskild löne­skatt på pensions­medel), trots att det är en juridisk person. Handelsbolaget är inte skattesubjekt för inkomstskatt och egen­avgifter utan varje delägare redovisar sin andel av handelsbolagets resultat i en näringsbilaga till sin inkomst­ deklaration medan själva handels­bolaget lämnar en särskild deklara­tion. Överskott från bolagets verksamhet beskattas hos delägarna som inkomst av näringsverk­sam­het med egenavgifter eller särskild löne­skatt på samma sätt som för enskilda närings­ idkare.

12 |

Företagsformer

Kommanditbolag Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där vissa bolagsmäns ansvar är begränsat till vad de har satsat i bolaget. ­Dessa bolagsmän kallas kommandit­delägare. Det måste finnas minst en delägare med obegränsat ansvar (komplementär). I övrigt gäller samma regler som för vanliga handelsbolag.

Aktiebolag Ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt, med en eller flera ägare. Ägarna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer (bolag). Aktiebolag är den enda företagsform som kräver ett satsat kapital som ska betalas in i samband med starten av företaget (aktiekapital). När företaget sedan är registrerat hos Bolagsverket och fått sitt orga­nisationsnummer kan pengarna användas till att göra investeringar mm i företaget. Det är alltså inte någon form av avgift som betalas till någon utomstående person – vilket det finns en del som faktiskt tror.

Ett aktiebolag är en självständig juridisk person, vilket innebär att det är bolaget – inte ägarna – som är bundet av avtal och som ska betala alla skulder. Därför riskerar aktieägarna normalt inte att förlora mer än det satsade aktie­kapitalet om företaget inte kan betala sina skulder. Det finns dock situationer när man som styrelse­ ledamot i ett aktiebolag kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets skulder. Dessa situationer är: • om man gjort ett borgensåtagande för bolagets räkning • om man uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada • om man fortsätter att driva ett aktiebolag trots att bolaget borde ha likviderats pga att bolaget har förbrukat mer än halva aktie­ kapitalet.

Ett aktiebolag måste avsluta årets räkenskaper med en årsredo­ visning. Större aktiebolag ska även ha en revisor som granskar räkenskaperna och förvaltningen varje år. Årsredovisningen ska registreras hos Bolagsverket och är en offentlig handling.

På verksamhetens överskott betalar aktiebolaget bolagsskatt med 26,3%. Ägarna beskattas för den lön, utdelning osv som de tar ut ur bolaget. Läs mer i kapitlet Beskattning och moms.

Man skiljer mellan privata och publika aktiebolag. De privata bolagen måste ha minst 50 000 kr i registrerat aktiekapital. Publika bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Det är endast | 13

Företagsformer publika bolag som får erbjuda all­mänheten att köpa aktier i bolaget och börsnoteras.

I Sverige finns ca 300 000 aktiebolag. Av dessa är ca 1 000 publika, resten är privata.

Ekonomisk förening En ekonomisk förening påminner på många sätt om ett aktiebolag.

Båda är juridiska personer och skattesubjekt, båda har stämma, styrelse och revi­sorer. Men det finns också skillnader. Ett aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktie­kapitalet. Det behövs inte i den ekonomiska föreningen.

En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar, aktie­bolaget kan ha en ensam ägare.

En ekonomisk förening är öppen och kan i princip inte vägra någon som uppfyller stadgarnas krav att bli medlem. I de flesta föreningar gäller principen en medlem – en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar.

Medlemmarna i en ekonomisk förening är inte personligt ansvariga för föreningens förpliktelser. Den ekonomiska risken är i princip begränsad till medlemsinsatsen.

Enkelt bolag Ett enkelt bolag är inte någon företagsform utan en samarbetsform som kan användas när flera företag samarbetar kring ett projekt.

Så kallade konsortier är normalt enkla bolag.

Det enkla bolaget är inte någon juridisk person, vilket innebär att varje företag ansvarar för sina skulder och äger sina tillgångar. För ingångna avtal ansvarar vanligtvis endast de bolagsmän som ingått avtalet.

14 |

Företagsformer

| 15

Företagets organisation I det här kapitlet tittar vi främst på aktiebolagets organ – bolags­ stämman, styrelsen, vd och revisorerna – och hur de förhåller sig till ­varandra. Sist hittar du en översiktlig beskrivning av organisationen i övriga företagsformer.

Aktiebolag Bolagsstämman Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och hålls av ägarna till bolaget. En gång per år hålls årsstämman där aktie­ ägarna beslutar i de viktigaste frågorna. Hit hör val av styrelse och revisor, beslut om hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras samt om styrelsen beviljas ansvarsfrihet eller inte. Årsstämman kan i princip besluta i alla ärenden som rör bolaget.

Den får dock inte detaljstyra styrelsen på ett sådant sätt att styrelsen inte kan fatta självständiga beslut. Det beror bland annat på att styrelsen ansvarar för förvaltningen av bolaget och att detta ansvar måste balanseras av ett inflytande över beslut som rör förvaltningen.

16 |

Företagets organisation Extra bolagsstämma ska hållas när styrelsen tycker att det finns anledning samt när en av bolagets revisorer eller ägarna till minst en tiondel av aktierna skriftligen begär det och i skrivelsen talar om varför. Anledningar till extra bolagsstämma kan vara exempelvis utdelningsbeslut, interna konflikter eller emissionsbeslut.

Alla ärenden som ska diskuteras på stämman ska finnas med i kall­elsen. Stämman får alltså normalt inte besluta i ärenden som inte finns med i kallelsen. Ärenden som är obligatoriska enligt aktie­bolags­lagen eller bolagsordningen måste framgå av kallelsen.

Kallelsen måste göras i rätt tid och offentliggöras på rätt sätt.

Styrelsen Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen. Bestämmelserna inleds med den allmänna principen att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för förvaltningen av bolagets angelägen­ heter. Det betyder att styrelsen är ansvarig mot ägarna och övriga intressenter för allt som händer bolaget. Finns en vd i bolaget ansvarar denne för den löpande driften, vilket dock inte fritar styrelsen från ansvaret för sina uppgifter. Vd utses för övrigt av styrelsen.

Styrelsen väljs normalt av årsstämman. Men det kan finnas kompletterande bestämmelser om detta i bolagsordningen. Det är inte tillåtet att låta vd utse styrelseledamöter.

Om styrelsen består av fler än en person ska man upprätta en skriftlig arbetsordning för styrelsen. I den drar man upp riktlinjer för hur styrelsen ska arbeta, hur ofta man ska ha möten, mm. Man ska även utse en ordförande som ska registreras hos Bolagsverket.

I ett litet bolag kan styrelsen bestå av en enda person som dessutom är bolagets ägare. ­I dessa fall blir protokollen från styrelsemöten och bolagsstämman rent formella – det finns inte särskilt mycket att skriva.

I ett aktiebolag har styrelsen som huvudregel inget personligt ansvar för företagets skulder. Du ska dock vara medveten om att du som styrelseledamot kan bli ansvarig för obetalda skatter och avgifter.

Detta kallas ansvarsgenombrott och kan även bli aktuellt vid överträdelse av låneförbudet i aktiebolag, olovlig vinstutdelning, försenad inlämning av årsredovisningen och vid överträdelse av reglerna om likvidationsplikt vid kapitalbrist.

Vd Vd (verkställande direktören) tillsätts av styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten och för att företagets redovisning och liknande är i ordning. I privata aktiebolag är det frivilligt att tillsätta en vd. | 17

Företagets organisation Vd har rätt att fatta beslut och ingå avtal om sådant som ingår i bolagets normala löpande verksamhet. Större frågor är däremot ­styrelsens sak att fatta beslut om. Vad som hör till den löpande verksamheten och vad som är styrelsens ansvarsområde ska framgå av vd-instruktionen, dvs den instruktion till vd som styrelsen utarbetar.

Revisorerna Revisorerna utses av bolagsstämman och ska för aktieägarnas och andra intressenters räkning granska hur styrelse och vd sköter bolagets ekonomiska redovisning (redovisningsrevision) och förvaltning (förvaltningsrevision).

Från och med 1 november 2010 är revisionsplikten slopad för mindre aktiebolag (= ca 70% av aktiebolagen). Det gäller företag som två år i följd uppfyller minst två av de följande kriterierna: • Högst tre anställda • Högst tre miljoner kr i årsomsättning • Högst 1,5 miljoner kr i balansomslutning Större aktiebolag ska fortfarande ha revision.

I mindre bolag, som väljer att ha revision, räcker det med att revisorn är godkänd revisor. Det är bara i mycket stora bolag och i börsnoterade bolag som man måste ha auktoriserad revisor. Ibland stöter man på begreppet kvalificerad revisor, det är ett samlingsnamn för auktoriserade och godkända revisorer. En godkänd revisor som avlagt revisorsexamen jämställs numera med auktoriserade revisorer.

Revisorn fyller samma grundläggande funktion i stora som i små bolag. Han ska vara aktieägarnas och övriga intressenters förlängda arm när det gäller kontrollen av hur bolaget sköts. I mindre bolag där aktieägare och styrelse är samma personer blir det framför allt övriga intressenters intressen som revisorn bevakar. Det är t ex de anställda, kreditgivarna och Skatteverket.

Ägarna Det är på bolagsstämman som aktieägarna utövar sitt inflytande över bolaget. I och med att bolagsstämman är bolagets högsta beslut­ ande organ kan en majoritetsägare ha ett mycket stort inflytande över bolaget. Ägarna har normalt inget inflytande över den dagliga driften eftersom den sköts av den styrelse ägarna tillsatt på bolagsstämman. I ett mindre bolag är ägare och styrelse ofta samma person/ personer och i dessa fall har ägarna naturligtvis inflytande över den löpande driften.

18 |

Företagets organisation

Acke driver ett enmansaktiebolag. Han är ensam ägare och styrelse.

I egenskap av styrelse undertecknar Acke årsredovisningen som han sedan lämnar till sig själv – men nu i rollen som ägare på bolagsstämman – för fastställ­ande.

Rösträtt på bolagsstämman är kopplad till aktieinnehavet; ju fler aktier en aktieägare har, desto större inflytande har denne. A-aktier har normalt högre röstvärde än B-aktier.

Bolagsordningen Alla aktiebolag måste ha en bolagsordning. Där beskrivs de grundläggande reglerna för bolaget. Bolagsordningen ska komplettera reglerna i aktiebolagslagen så att arbetet kan skötas på ett smidigt sätt.

För att bolaget ska bli registrerat krävs att Bolagsverket godkänner bolagsordningen. När bolaget är registrerat är bolagsordningen ­bindande för alla som har med bolagets verksamhet att göra, såväl för aktieägare, styrelseleda­möter och andra företrädare för bolaget som utomstående personer. För en ändring av bolagsordningen krävs beslut på en bolagsstämma.

Följande måste finnas med i bolagsordningen: • Bolagets firma (officiella företagsnamn).

• Den kommun i Sverige där bolagets styrelse har sitt säte.

• Vilken typ av verksamhet bolaget ska bedriva.

• Aktiekapitalet (eller minimi- och maximikapital).

• Antalet aktier (eller lägsta och högsta antal).

• Antalet (eller lägsta och högsta antalet) styrelseledamöter och styrelsesuppleanter (om styrelsen ska ha suppleanter) samt mandattiden för dessa uppdrag. Har styrelsen bara en eller två ordinarie ledamöter krävs minst en suppleant.

• Antalet (eller lägsta och högsta antalet) revisorer om bolaget ska ha revisorer.

• Sättet för hur bolagsstämman ska sammankallas, t ex via brev eller annons.

• Vilka ärenden som ska tas upp på årsstämman.

• Bolagets räkenskapsår.

Ren formalia i mindre bolag I ett litet bolag blir gränsdragningen mellan bolagsstämma, styrelse och vd oftast formell. Någon maktkamp mellan de olika organen kan det inte bli fråga om. I de flesta fall upprättas bara de nödvändiga protokollen såsom bolagsstämmoprotokoll och styrelseprotokoll utan att man har något egentligt möte. | 19

Företagets organisation

Övriga företagsformer Här beskriver vi mycket kortfattat hur organisationen är uppbyggd i enskild näringsverksamhet, handelsbolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Du kan läsa mer om de olika företagsform­ erna i kapitlet Företagsformer tidigare i boken.

Enskild näringsverksamhet I en enskild näringsverksamhet kan man inte ha vare sig styrelse eller stämma, utan det enda ”organet” är den enskilde näringsidkaren själv. Han eller hon är fullt ut ansvarig för verksamhetens samtliga förpliktelser.

Stora enskilda firmor (i kapitlet Företagsformer tidigare i boken kan du läsa om vilka företag som klassas som stora) måste ha en kvalificerad revisor. Små enskilda firmor (de flesta i Sverige) behöver inte ha någon revisor.

Handelsbolag I ett handelsbolag kan man välja att ha en styrelse men det finns inget krav på detta. Att ett handelsbolag har en styrelse fråntar inte bolagsmännen det solidariska ansvaret gentemot tredje man (utomstående).

De grundläggande reglerna för handelsbolaget finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Reglerna kan bolagsmännen komplettera eller sätta ur spel genom att upprätta ett handelsbolagsavtal. ­Avtalet har samma funktion som bolagsordningen i ett aktiebolag (se ovan). Är någon av bolagsmännen en juridisk person som måste ha revisor, måste även handelsbolaget ha en kvalificerad revisor (godkänd eller auktoriserad revisor). Även mycket stora handelsbolag med fysiska personer som delägare måste ha kvalificerad revisor.

Ekonomisk förening Organisationen i en ekonomisk förening är i stort sett densamma som i ett aktiebolag. Föreningen ska ha en styrelse, hålla stämma, ha revisor, osv. Styrelse och revisor väljs av medlemmarna på föreningsstämman. Om föreningen är en stor förening måste revisorn vara kvalificerad, i små föreningar räcker det annars med att man är tillräckligt ekonomiskt kunnig för att kunna granska föreningen.

20 |

Företagets organisation Alla ekonomiska föreningar måste ha stadgar. Där beskrivs de grundläggande reglerna för föreningen. Stadgarna ska komplettera reglerna i lagen om ekonomiska föreningar så att arbetet kan skötas på ett smidigt sätt.

Ideell för ening En ideell förening ska ha en styrelse och hålla föreningsstämma.

På stämman väljs styrelse och revisor samt beslutas om styrelsen för det gångna verksamhetsåret beviljas ansvarsfrihet eller inte.

Ett krav för att bilda en ideell förening är att den antagit stadgar.

Stadgarna är föreningens egen ”lagstiftning”. Innehållet i stadgarna är det som i alla lägen är avgörande, såvida de inte strider mot lagstadgade regler.

Revisor är ett krav endast i större, näringsdrivande ideella för­ eningar. I många föreningars stadgar finns dock inskrivet att föreningen ska ha en revisor, och då måste man även välja en sådan.

| 21

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

FÖRETAGETS EKONOMI hjälper dig att förstå de grundläggande ekonomiska begreppen och att bedöma ekonomisk information. Boken vänder sig främst till icke-ekonomer. Det kan t ex handla om dig som arbetar med produktion eller försäljning eller sitter i ledningsgruppen och behöver förstå ekonomiska rapporter och hur bokslutsposter och ekonomiska nyckeltal ska tolkas.

UR INNEHÅLLET • • • • • • • • • • • • •

Företagsformer Företagets organisation Löpande redovisning Bokslut och årsredovisning Balans- och resultaträkning Ekonomiska nyckeltal Budget Beskattning Moms Finansiering Prissättning Företagsvärdering Ekonomiska begrepp

FÖRFATTARNA

Pål Carlsson och Jens Nyholm arbetar på Björn Lundén Information med information och utbildning inom beskattning, redovisning och företagsekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Företagets ekonomi

PÅL CARLSSON & JENS NYHOLM

PÅL CARLSSON & JENS NYHOLM

FÖRETAGETS EKONOMI Handbok för icke-ekonomer Fjärde upplagan