9789127411050

Lärarhandledning 1

Birgitta Annell Gunilla Håkansson Ingvar Lundberg

Förstagluttarna B

Tutti Frutti

Första gluttar na C

A ttarna u l g a t s För

MIN ARBETSBOK

Moni Nilsson

Birgitta Annell Gunilla Håkansson Ingvar Lundberg Moni Nilsson

Mon i Nils son

n Nilsso Moni Annell a n Birgitt Håkansso lla Guni

Kom och las Lhl s1-25.indd 3

07-07-04 18.14.22

Innehåll Kom och läs! Presentation 4 Barns väg till skriftspråket 6 De första stegen är särskilt viktiga Varför ett nytt läromedel?

Barn är olika För en del barn går läsinlärningen lätt Några barn har stora svårigheter att lära sig läsa Tal och skrift är olika Att ”knäcka” den alfabetiska koden Att bli medveten om ords uppbyggnad Bokstäver låter inte Läsning är en fråga om både avkodning och förståelse

Tutti Frutti – en arbetsbok för alla 11 En genomtänkt ordningsföljd Att skriva bokstäver och ord Att gå på upptäcktsfärd i språket Automatisering

Förstagluttarna 13 Några pedagogiska funderingar Den tidigaste fasen i läsutvecklingen Hur man kan använda ”Förstagluttarna” Före läsningen – förförståelse Under läsningen Efter läsningen A-eller B-boken Vad betyder orden?

Tre läseböcker – tre textnivåer, inte tre elevnivåer

Kartläggning av läsutvecklingen 18 Hur går avkodningen?

Hur långt har automatiseringen kommit?

Kan man öva bort problemen?

Hur kan man öka förståelsen?

Diagnos är undervisning – undervisning är diagnos Läsning av ord Läsning av nonsensord Mer formella kartläggningar Stegen mot läsning

30 steg mot läsning 22 Läslust och läsintresse 23

Kom och läs! och barn med annat modersmål 24 Språket och den kulturella kompetensen Texterna ger det levande och funktionella språket Bilderna kompletterar den nya verkligheten Obs! Förförståelsen Att vidga de gemensamma referensramarna

Arbetssätt 26 Samtalet 26 Kompissamtalet Talat och skrivet språk Diktering

Bokstavsgenomgången 30 1. Presentation 2. Ljudanalys – hur låter ljudet?

Samtalsbilderna i Tutti Frutti 3. Bokstavsformen – hur ser bokstaven ut?

4. Skrivträning enligt arbetsschema Förslag till arbetsschema

Barnens arbetsbok Tutti Frutti 37 Arbeta vidare med bokstäverna Skrivträning Ordbilder Lekar Sånger Fakta Högläsning Skönlitteratur från starten Bli hemtama på biblioteket!

Läseböckerna Förstagluttarna 41 Förstagluttarna A-boken Förstagluttarna B-boken Förstagluttarna C-boken Observera Förförståelse – den viktiga ingången till texten Varje dag

Metodiska tips 43 O 44, M 46, S 48, A 50, L 52, E 54, I 56, R 58, T 60, V 62, Å 64, N 66, D 68, K 70, Ö 72, P 74, U 76, H 78, Ä 80, B 82, Y 84, J 86, F 88, G 90, C 92, X 96, Z Q W 98

Kopieringsunderlag 99

Kom och las Lhl s1-25.indd 3

07-07-04 18.14.22

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Tutti Frutti är barnens egen läse- och arbetsbok. Här upptäcker och utforskar de språkljuden och de bokstäver som betecknar dem. De olika ljuden lärs in enligt en strukturerad och väl beprövad ordning, där ljud som man vet kan vålla svårigheter får vänta tills barnen kommit en bit på väg och känner sig säkra. Här övas analys och syntes, ordbilder, kort och lång vokal osv – övningar som kan föregå arbetet med läseböckerna.

Varje ”bokstavskapitel” inleds med en illustrerad bokstavsvers, som också finns tonsatt och inspelad på C D. Till alla bokstäverna finns en helsides samtalsbild, där barnen utökar sitt ordförråd, sin begreppsbildning och sin omvärldskunskap och samtidigt letar efter det aktuella ljudet. 12 av samtalsbilderna finns också i Storbildsblocket.

Tutti Frutti

Min Arb

etsbok

Extra Gott är en extra arbetsbok för de elever som redan kan läsa. Här får de mer att bita i, utöver arbetsboken Tutti Frutti.

Uppgifterna följer Förstagluttarna B och C och innehåller läsförståelsefrågor, uppgifter där barnen drar egna slutsatser och språkutvecklande övningar i form av korsord, gåtor, ordlekar m m.

ing 1 n d e l d n Lärarha

ll a Anne Birgitt Håkansson a Gunill berg Lund Ingvar

aB luttarn Förstag

aA ttarn taglu Förs

Tuttiti Frut

MIN

ARB

ETSB

OK

Förstagluttarna C Annell Birgitta Håkansson erg Gunilla Lundb Ingvar Nilsson Moni

Moni

Nilsson

Extra Gott

Birgitta Annell Gunilla Håkans son Ingvar Lu ndberg Moni Ni lsson

Till Tutti Frutti

Birgitta Annell Gunilla Håkansson

Lärarhandledningen inleds med ett teoretiskt kapitel om barns väg till skriftspråket. Detta avsnitt är skrivet av professor Ingvar Lundberg, vår mest erkände läs- och dyslexiforskare, och kan både ses som läromedlets programförklaring och som en fortbildningskurs.

Läromedlet erbjuder många möjligheter att integrera barn med annat modersmål. Göta Sandin, lärare och lärarutbildare i svenska som andraspråk, kommenterar bild- och textmaterialet i både arbetsboken och läseböckerna i lärarhandledningens andra avsnitt.

I kapitlen Arbetssätt och Metodiska tips ger läromedlets huvudförfattare Birgitta Annell och Gunilla Håkansson, lågstadielärare med lång yrkeserfarenhet, råd och praktiska tips för undervisningen. De beskriver hur man kan arbeta med de betonade arbetsmomenten och kommenterar varje sida i arbetsboken.

Lärarhandledningen avslutas med 24 kopieringsunderlag, som ger möjlighet till extra träning och individualisering.

Moni Nilsson

son ell son ni Nils Mo itta Ann ans Birg illa Håk Gun

Ee

Bokstavsplanscherna är ett väggalfabet i A4-format i spektrats alla färger. Framsidan visar bokstaven finurligt inarbetad i en bild.

På baksidan visas bokstaven textad och med skrivstil. Här finns också bokstavsverserna från arbetsboken.

På den färgglada Bokstavsaffischen finns alla de humoristiska bokstavsplanscherna samlade.

4

Kom och las Lhl s1-25.indd 4

Ekorren Erik och en elefant var ute och reste, det är faktiskt sant.

Men ekorren tålde ej snabel-djur, han fick eksem, så det blev en kort tur.

E-e

Ee

LÄRARHANDLEDNING

07-07-05 10.46.42

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Förstagluttarna är läseboken om Mille och Moa och deras första skolår. Läseboken är skriven för Kom och läs! av Moni Nilsson-Brännström, en av våra mest uppskattade barnboksförfattare. Läseboken finns i tre svårighetsnivåer, A, B och C, där A-boken har den kortaste texten och de flesta bilderna. De tre nivåerna gör det möjligt för varje barn att gå fram i sin egen takt och samtidigt få en gemensam läsupplevelse med sina kamrater.

Förstagluttarna A

Moni Nilsson Birgitta Annell Gunilla Håkansson

Förstagluttarna B

Förstagluttarna C

Moni Nilsson

Moni Nilsson

Förstagluttarnas läxbok är boken som kan följa med Förstagluttarna A, B och C hem i väskan när det är läsläxa. Till varje kapitel i läseboken finns en sida i läxboken. Eleven utvärderar sin läsning och föräldern återkopplar. Därefter följer uppgifter om innehållet i texten som de löser hemma. Boken gör det lätt för föräldrarna att följa skolarbetet och vara ett stöd för barnet.

Storbildsblocket är ett spiralblock, 400 x 475mm, med 12 av samtalsbilderna från arbetsboken.

Bilderna tjänar som utgångspunkt för samtal i grupp.

Metodiska tips med bl a olika övningar för att utveckla barnens språk och ordförråd finns på bildernas baksida.

Förstaglutt arnas

läxbok

ARBETSBO

C D-skivan Kom och läs! innehåller inläsning av Förstagluttarna C-boken och musik och sång till bokstavsverserna i arbetsboken.

Moni Nilsson-Brännström har själv läst in sin text och hennes verser har tonsatts med mycket svängiga melodier. Kapitlen inleds med dels sång och musik, dels enbart musik så att barnen själva kan sjunga med.

LÄRARHANDLEDNING

Kom och las Lhl s1-25.indd 5

5

07-07-04 18.14.44

Den tidigaste fasen i läsutvecklingen Som en bakgrund till en beskrivning av hur ”Förstagluttarna” kan användas i undervisningen, vill vi ta upp något om barnens allra första steg in i skriftens värld, när de gör de första upptäckterna av att skrivna ord kan säga något om verkligheten.

I de tidiga faserna av barns läs­ utveckling känner de igen många ord genom att utnyttja ledtrådar i omgivningen. Skyltar för hamburgare, glass eller läsk identifierar man lätt, inte ­genom de bokstäver som bygger upp orden, utan ofta genom ordens yttre form eller logo, t ex gula bågar, slängarna på C i Coca-Cola, skyltarnas ­design och färg samt den omgivning i vilken man finner skyltarna. Vi skulle kunna säga att i början ”läser” barnen omgivningen snarare än orden.

Efter hand lägger barnen märke till fler detaljer i orden. Men de ser på dem som bilder och kommer ihåg dem på hur långa de är eller på deras allmänna form eller på vissa bokstäver som de känner igen till utseendet. Ännu har de ingen analytisk hållning till de skrivna orden, dvs de har ­ingen känsla för hur orden är uppbyggda.

Genom egna försök att skriva och genom vuxnas eller äldre syskons uppmuntran börjar de ana något om skriftens idé, bokstäverna är på väg att få liv. Ibland skriver de med ­tungan lika mycket som med pennan. ­ Ordens ljud och form börjar uppmärksammas. Man hör vilket ljud ­orden börjar på, man anar hur bokstäverna kan avbilda dessa ljud. Nu kan barnen börja utnyttja led­trådar i orden själva för att komma fram till vad det är för ord som är skrivet.

Men fortfarande spelar sammanhanget, både det språkliga och den yttre ­situationen, en avgörande roll.

Det är i den här tidiga fasen av läsutvecklingen som den enklaste versionen av ”Förstagluttarna” kommer in.

Här har man verkligen skapat ett sammanhang genom gemensam läsning och gemensamma samtal om ett avsnitt i den svåraste versionen. De livfulla bilderna ger den ram som kan

14

Kom och las Lhl s1-25.indd 14

göra det möjligt att identifiera de skrivna orden. Fastän man ännu kanske har ett stycke kvar till att ”knäcka” den alfabetiska koden, kan man ändå få erfara läsandets möjlighet och mening. De ord man ”läser” är inte bara rena gissningar. Sammanhanget pekar på möjliga ord.

4. Samtal i gruppen om det man läst 5. Upprepad läsning av motsvarande avsnitt i A-boken 6. Barnen får peka på orden 7. Barnen får pröva att läsa själva 8. Svårigheter som uppstår diskuteras Man identifierar ledtrådar.

(1, 2) Före läsningen-förförståelse Hur man kan använda­­ ”Förstagluttarna” Varje lärare har sitt eget arbetssätt i sitt eget klassrum med sin egen grupp av – sinsemellan olika – små elever.

En lärarhandlednings uppgift är inte att styra undervisningen utan att visa på de möjligheter, som läromedlet ­erbjuder. Erfarenheter måste styra ­arbetssättet. Att barnen lär sig läsa och skriva samt att de får lust att läsa och skriva är målet. Vägen dit måste inte se likadan ut i alla klassrum.

Vi rekommenderar emellertid en undervisningssekvens med ”Förstagluttarna” som ser ut så här: 1. Samtal i gruppen kring det tema som kapitlet tar upp 2. Genomgång av viktiga ord 3. Högläsning för alla barn ur C-boken

Inför ett avsnitt eller ett kapitel har man först ett gemensamt samtal i gruppen. Om man t ex skall läsa ­kapitlet om Anna, kan man börja med att tala om hur det var när man kom till skolan den allra första dagen. Hur kändes det? Var det nervöst? Vilka förväntningar hade man? Hur tyckte man att fröken såg ut? Kände man alla klasskamrater? Blev man besviken? Hur kändes det att ha föräldrarna eller småsyskon där? Hur kändes det att bli uppropad?

Samtalet skall väcka till liv barnens föreställningar, kunskap och känslor inför det som skall tas upp i kapitlet.

All läsförståelse handlar om att koppla ihop det man redan vet och förstår med något nytt som möter en i texten.

I samtalet kan alla få komma till tals, även de barn som ännu inte kommit

”Att barnen lär sig läsa och skriva samt att de får lust att läsa och skriva är målet.

Vägen dit måste inte se ­likadan ut i alla klassrum.”

LÄRARHANDLEDNING

07-07-04 18.14.54

så långt i sin läsutveckling. De har ­säkert varit med om något som kan bidra till den gemensamma förförståelsen av det område som texten skall behandla. Man måste dock här vara på sin vakt så att man inte berövar eleverna den friska glädje eller den ­nyhetskänsla som det första mötet med texten kan ge.

Här är det också viktigt att ta upp några ord som man vet att en del barn inte förstår. I kapitlet om Anna finns t ex ord som magisk, korridoren, ­besviket, adress, repetera, väsa, generat, sjal, återvändo samt uttryck som sjönk ner, längs med, armbågade till.

Några sådana ord och uttryck kan man gärna behandla och förklara ­innan man läser själva texten.

(3) Under läsningen Läraren läser så ett avsnitt högt ur C-boken för hela gruppen. Här är språket rikt, livfullt och detaljerat. ­Bilderna är inte så många utan framställningen bärs upp nästan enbart av språket som sådant. Det är viktigt att uppläsningen sker med inlevelse, rätt tempo med levande satsmelodi och pauseringar som både fängslar och ger utrymme för barnen att få fatt i innebörden. Man kan också stanna upp någon gång, förklara, reda ut och knyta an till barnens erfarenheter ­såsom de kommit fram i det förberedande samtalet.

Eleverna kan under läsningen stimuleras till en mer aktiv hållning till texten genom att man t ex ber dem ­tänka framåt: ”Vad tror ni kommer att hända nu?”

Den som försöker förutsäga eller åtminstone undrar över vad som skall inträffa, och som går bortom den ­givna informationen i texten, har en aktiv och medskapande hållning till texten. Ett sådant medskapande bör man försöka stimulera hos alla barn redan från de allra första mötena med texter. Så småningom kan barnen få börja öva sig att själva ställa frågor till texten och på så vis utveckla insikt och medvetenhet.

(4–8) Efter läsningen Uppläsningen får bilda utgångspunkten för en ny samtalsomgång som är direkt inriktad på texten. Huvud­ personerna identifieras, beskrivs och karakteriseras. Händelseförloppet klargörs. Barnen får jämföra sig med barnen i boken. Man kan också ställa frågor. ”Varför tror ni Marjam hade lång kjol och en sjal kring huvudet?”

Svaret står inte i texten. Man måste förstå ändå. Att läsa mellan raderna är typiskt för all läsning. ”Vad var det för nackdel med att heta Östlund i ­efternamn?” Kanske något barn redan känner till vad alfabetisk ordning är och att Ö kommer sist.

Ibland kan det vara lämpligt att försöka göra upp en slags karta över en berättelses förlopp, där huvudpunkterna i en orsakskedja ritas in – vad ledde till vad?

A- eller B-boken När man tror att barnen levt sig in i händelseförloppet och kanske identifierat sig med huvudpersonerna så har de en referensram och en utgångspunkt för det egna läsandet. Nu kan det vara lämpligt att gå till A-boken.

Om det finns barn som redan kan läsa med flyt och säkerhet så kan de gå till B-boken och läsa där på egen hand det kapitel som vi gått igenom tillsammans. De barn som har den kapaciteten läser självklart i C-boken. De andra övar tillsammans i A-boken.

I A-boken finns det inte mycket text. Bilderna ger i stället ett starkt tolkningsstöd och ledtrådar för att komma ihåg det vi läste tillsammans i C-boken. Nu vet alla vad det handlar om. De har förväntningar och hypoteser om vad de skrivna orden står för på samma sätt som vi tidigare beskrev som något typiskt för små barn i den första fasen av läsutvecklingen. De kan läsa av omgivningen snarare än orden själva. Sammanhanget blir helt avgörande för att de skall kunna identifiera de skrivna orden.

Anna NEJ NEJ !

OLLE ÄR DUM

– Nej, nej! sa Olle.

Moa kan se pappa.

15

88

Anna Det är kul att se alla nya barn, men varför kommer inte fröken?

Mille och Moa satt och tittade på Anna.

Hon såg inte ut som en fröken.

Hon var så ung.

15

88

Anna Det är kul att se alla nya barn, men varför kommer inte fröken?

Mille och Moa sjönk ner på första bästa platser.

De tordes inte annat. De satt bara där och stirrade på henne som hette Anna. Hon hade kort ljust hår, kort kjol och bruna ben. Hon såg inte ut som en fröken. En fröken skulle vara lagom gammal och ha klänning.

88

15

Läseböckerna har olika svårighetsgrad.

LÄRARHANDLEDNING

Kom och las Lhl s1-25.indd 15

15

07-07-04 18.14.57

”Små barn har ett fantastiskt inlärningsprojekt framför sig – närmare 3 000 ord per år i genomsnitt eller nästan 10 nya ord om dagen.

Hur är detta möjligt?”

16

Kom och las Lhl s1-25.indd 16

Bilder och text samspelar och bildar en helhet. Bilderna skapar stämningar, ger miljökänsla och hjälper till att ­karakterisera personerna. Man kan alltså inte betrakta orden isolerat. Då kommer naturligtvis språket att framstå som torftigt, enfaldigt och intet­ sägande. Men sedd tillsammans med en livfull illustration kan t ex ”– Mamma, sa Moa. Mamma ser Moa.” vara ett mycket meningsfullt och uttrycksfullt meddelande. Vi ser här hur bild och text samspelar; de är inte utbytbara.

Genom att läsa de korta texterna högt för barnen flera gånger och samtidigt peka på orden, bygger man upp en förbindelse mellan det som sägs och de skrivna orden. Så får barnen peka medan man läser och förbindelsen stärks ytterligare. Ordbilderna för ofta återkommande ord präglas lätt in, särskilt namnen Anna, Mille och Moa, men även vanliga småord av typen nej, ja, sa, du, är blir snabbt välbekanta.

Efter flera upprepade läsningar av läraren får barnen själva pröva.

När de hakar upp sig får man en god utgångspunkt för att samtala och resonera om hur man kan komma fram till vad det är för ord. Än så länge ser många barn på orden som bilder eller visuella helheter. De har ingen analytisk inställning och kan ännu inte förstå hur talade ord är avbildade fonem för fonem. Men några känner till en och annan bokstav och kan utnyttja detta som ledtråd, därför att bokstavsnamnet kan innehålla ljud som gör att man kommer på vad det kan vara för ett ord.

Vi kan nu åter sammanfatta förslaget till arbetsgång när det gäller ­”Förstagluttarna”: Samtal i gruppen kring kapitlets tema, genomgång av viktiga ord, högläsning ur C-boken, samtal om det man läst, upprepad läsning i A-boken, barnen får peka på orden, barnen får pröva att läsa själva, svårigheter ­diskuteras, ledtrådar identifieras.

Genom texterna i ”Förstagluttarna” får barnen tidigt upplevelsen av skriftspråkets möjligheter. Boken öpp-

LÄRARHANDLEDNING

07-07-04 18.14.59

nar en värld av fantasi, spänning, munterhet och mystik. Även om barnen ännu inte kan läsa riktigt så har de rätt att få nalkas skriften på det levande sätt som ”Förstagluttarna” möjliggör. Men parallellt därmed måste läsandets teknik få utvecklas. Då behöver barnen en noggrannare och framför allt mer systematisk vägledning för att förstå hur skriftspråket egentligen fungerar.

Denna vägledning ges i arbetsboken ”Tutti Frutti”.

ABRAKADABRA

Vad betyder orden?

Små barn har ett fantastiskt inlärningsprojekt framför sig. När de som vuxna går ut i livet bör de ­kunna förstå åtminstone 40–50 000 ord (inklusive böjningsformer).

Det handlar om närmare 3 000 ord per år i genomsnitt eller nästan 10 nya ord om dagen. Hur är detta möjligt?

När barn kommer till skolan är det lätt att överskatta deras ord­förråd, eftersom de flesta barn talar ganska rent och kan föra ett vettigt samtal i naturliga situationer. Men många samtal bärs upp av tonfall, blickar, ansiktsuttryck, pekningar och gester.

Den yttre situationen, den ­icke-språkliga ramen, förtydligar och ­snävar in tolkningen och kräver inte så många olika och specifika ord. Man behöver alltså inte vara så tydlig rent språkligt.

Ofta räcker det med att säga ord som ”den”, ”där”, ”hit”, ”dit”, ”han”, ”hennes”, ”grej”, ”öh” åtföljda av pekanden och gester. Situationen tillsammans med gesterna ­klarar ut vad det är fråga om. Sådana naturliga samtalssituationer där del­ tagarna är tätt inpå varandra och samtalet kretsar kring det som händer just nu och just här ger ingen riktigt bra grund för utvecklingen av ord­ förrådet.

TV-program och filmer ger inte ­heller tillräcklig stimulans för ordförrådets utveckling. Här är också språket ofta situationsbundet och ackompanjeras hela tiden av förklarande bilder. Den mest verkningsfulla pådrivaren av en god utveckling av ordförrådet är faktiskt skrivna texter.

”Att erbjuda texter på olika nivåer innebär att man tar hänsyn till att barnen kommit olika långt och går fram i olika takt i sin läsutveckling.” Även i texter och böcker skrivna för barn finner man många ord som inte är så vanliga i språket. Det är ord som barnet inte förstår vid det första mötet; vid andra mötet klarnar kanske innebörden ­något; vid det tredje mötet börjar man ana innebörden etc, tills man har en ganska klar föreställning om vad ­ordet har för betydelsemöjligheter i olika sammanhang. I C-versionen av ”Förstagluttarna” finns många exempel på ord som många barn inte förstår direkt, men som de efterhand blir ­alltmer förtrogna med – ord som ”magisk”, ”redo”, ”trollspö”.

För att man skall kunna förstå en text får inte alltför många ord vara okända. Då snubblar man för ofta och riskerar att förlora sammanhanget. Och när man inte begriper och inte

får ut någonting av läsningen är det lätt att ge upp. Nu riskerar man att gå in i en riktigt ond cirkel. Mitt ord­ förråd räcker inte för att förstå texten.

Men ordförrådet utvecklas genom textläsning. Om man undviker läsning får man alltså problem med att utveckla ordförrådet. Och då kan man ju inte heller förstå texter. Genom läsning vidgar man sin värld och förstår tillvaron bättre. Den som inte läser kan inte på något enkelt sätt kompensera detta genom att titta på TV. Här presenteras omvärlden oftast på ett alltför uppstyckat och osammanhängande sätt. Den som inte läser får således både sämre ordförråd och en sämre kunskap om världen. Därmed riskerar man att efterhand framstå som mindre vaken och begåvad.

LÄRARHANDLEDNING

Kom och las Lhl s1-25.indd 17

17

07-07-04 18.15.01

Tutti Frutti s 4–7 s 4 • Bokstavsgenomgång se förslag på s 30ff I bokstavsramen får eleverna t ex rita eller klippa och klistra bokstäver från tidningar eller skriva något med anknytning till den aktuella bokstaven. I ramen finns alltid den aktuella bokstaven i ett något annorlunda typsnitt. s 5 • Samtalsbilden se förslag på s 32ff Bilden visar Moa och mamma vid ett skyltfönster med klänningar.

Bilden anknyter till kapitlet ”Moa” i Förstagluttarna.

Samtala först om vad bilden visar. Inspirera barnen att svara med fullständiga meningar. Alla bör säga något. Använd gärna frågeord, t ex Vilka ser du? Var? Vem? Hur? Hur många? Vilken färg?

Vad gör? Vem säger? Vad säger? Hur låter? Vad står det på skylten?

Nu ska barnen lyssna efter O: Hur många ord med O kan du hitta i bilden? Med penna ringar barnen in föremål på bilden där de hör eller ser O. Under rubriken ovan har vi listat (de flesta) ord som börjar på eller innehåller det aktuella ljudet. Vi tar också upp ord eller företeelser, som kan tänkas behöva mer förklaring eller diskussion så att du ”får med dig ”alla barn.

O

potatis, sotare, jojo, boll, fontän, torg, tomat, solros, optiker, ost, orm, päron, melon, morot, torn, groda, blommor, ballong Orden fontän, torn, optiker, sotare och torg kan behöva extra förklaringar. Jämför torghandel i Sverige med andra länders.

Samtala om orden, förklara dem – använd bilden för den språkliga utvecklingen!

På raderna längst ner kan eleverna välja själva vad de vill skriva, efter förmåga, kanske bara en bokstav, sitt eget namn eller ord de hittar i bilden.

s 6 • Ljudanalys I vilket ord hör du O? Barnen drar streck från bilder där de hör O till bokstaven i mitten. s7 Orden på sidans nedre del är en läsövning för barn som redan kan läsa. Liknande övningar finns på flera ställen i boken. Glöm inte bort att inspirera till läsning av alla ord på sidan.

44

Kom och las Lhl s43-98.indd 44

LÄRARHANDLEDNING

07-07-04 18.32.46

Läseböckerna: Moa s 4–7 Presentera de nya orden i A-boken som finns i rutan till höger.

Obs! Förförståelsen Under denna rubrik listar vi sådana ord och begrepp som är viktiga för förförståelsen och som kan behöva förklaras. Här tar vi också upp sådana kulturella företeelser och skillnader, som kan behöva belysas för att sammanhanget ska vara klart för barnen, när du läser högt ur Förstagluttarna C-boken. oskalad, utsliten, en tuff ryggsäck, ”… så att hon nästan dog”, magisk Ta upp synonymer för ordet mamma: mor, morsan.

Vilka ord för mamma har andra språk?

Lek Ormen byter skinn Låt barnen stå på led. Alla står bredbenta och håller händerna på axlarna på kamraten framför. På signal vänder sig nr 1 helt om, kryper mellan de andras ben till slutet av ledet, reser sig och dunkar den framförvarande i ryggen. Denne skickar dunken vidare och när den når den som nu står först, kryper han/hon mellan de andras ben till slutet av ledet, dunkar den som står framför i ryggen osv.

Nya ord i A-boken I den här rutan finns ord som är uppbyggda av bokstäver som ännu inte gåtts igenom i arbetsboken men som behövs för att få en meningsfull lästext. ­ (Se ­också s 28 i denna handledning.) Öva på ­orden: Skriv dem på tavlan.

Läs dem i kör och enskilt.

Försäkra dig om att alla barn förstått och känner igen dem. Låt ­orden stå kvar på tavlan hela den tid ni arbetar med kapitlet.

Gå igenom, förklara och öva orden i rutan innan barnen läser texten.

mamma sa hej pappa

Moa ser fin Alva

O

Bilduppgift Klassormen Rita upp en lång tjock orm på spännpapper. Dela in ormen i lika många delar som det är barn i klassen. Varje barn får dekorera och måla sin del av ormen. De kan också skriva sitt namn i ”ormbiten”.

Sång Ole Dole Doff, Visboken Majas alfabetssånger, Andersson/Andeby Amiralen Ankarlund, Hellsing/Svedrup Högläsning Ocke, Nutta och Pillerill av Elsa Beskow är en klassiker som handlar om tre små barns äventyr i den svenska höstskogen. Boken är full av fantasifulla upptåg i en naturtroget skildrad miljö. Texten är på vers och eleverna kan få möjlighet att själva fylla i rimorden.

Otto och svartsjukan av Lena Kleefelt är en bok om barns svartsjuka, om att bli försmådd av sin kompis men också om att kunna förlåta och överse med varandras fel och brister.

Lennart Hellsings ABC innehåller roliga nonsenrim för både barn och vuxna. Den har vi haft stor glädje av vid bokstavs­ inlärningen alla år.

LÄRARHANDLEDNING

Kom och las Lhl s43-98.indd 45

45

07-07-04 18.32.46

Tutti Frutti s 8–11 Ordbilder

s8

•

hej

jag

Bokstavsgenomgång som tidigare.

s 9 • Samtalsbilden Moa, Mille, mjölk, mössa, mugg, mjöl, morötter, micro, majblomma, murgröna, måne, modellbåt, mutter, mus, melon, muskler, matbord, metspö, medalj, mortel, moln, mygga Bilden inspirerar till samtal om hemmiljöer. Be barnen berätta om hur de tycker att det ser ut hemma hos Moa och Mille och om hur de själva skulle vilja ha det.

Fler tips, se anvisningarna till samtalsbilden på s 5.

Med ordbilderna hej och jag kan man arbeta så här: Alla ordbilder finns på kopieringsunderlag 2. Kopiera till alla barn. Klipp ut den aktuella ordbilden. Låt barnen lägga ordbilderna framför sig. Öva gemensamt att läsa dem. Sätt fast ordbilderna med tejp på bänken och låt dem vara kvar tills de är befästa.

Obs! Ha aldrig fler än tre ordbilder på bänken samtidigt.

I bokstavsraden längst ner döljer sig kapitlets ordbilder, hej och jag. I denna återkommande övning finns alltid de ordbilder de ska leta efter i förstoringsglaset. Låt barnen leta och ringa in.

M

s 10 Här är två övningar där eleverna letar efter stora M och lilla m.

Läskunniga barn läser nedre delen av sidan. s 11 På nedre delen av denna sida övas ordbilden jag med stora och små bokstäver. Barnen ritar eller klistrar dit en bild av sig själva och skriver sedan sitt namn.

46

Kom och las Lhl s43-98.indd 46

LÄRARHANDLEDNING

07-07-04 18.32.47

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kopieringsunderlag Kopieringsunderlagen till övningarna i arbets­boken Tutti Frutti är dels tänkta som ytterligare övning när du anser att det behövs, dels som ­variation och fördjupning.

De flesta kopieringsunderlagen har en liten symbol i övre högra hörnet. Ofta återfinns ordet för symbolen i övningen. Den finns där för att du och eleverna lättare ska kunna skilja på ­upp­gifterna efter‑ som flera elever ofta arbetar med olika uppgifter. (”Fröken, jag vill arbeta med ­sälpappret.”)

LÄRARHANDLEDNING

Kom och las Lhl s99-.indd 99

99

07-07-05 10.41.44

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Innehåll 1. Brev till föräldrarna Kort presentation av läromedlet och tips om hur föräldrarna kan vara till hjälp vid läsningen.

8. Dominospel 1 Klipp ut brickorna och klistra på hård kartong eller klipp ut och plasta in.

2. Ordbilder Ordbilderna som gås igenom i arbetsboken är tänkta att klippas ut och klistras på bord eller bänk.

9. Domino 2 Se ovan.

3. Analys – syntes-övningar Använd den ofta, från den allra första samman‑ ljudningen till dess att barnet har knäckt koden.

I de tomma rutorna med pil emellan skriver du de bokstäver som eleven ska ljuda samman. När ­eleven ljudat ihop ett ord och förstått dess inne‑ börd, skriver eleven ordet i rutorna till höger.

Detta kopieringsunderlag kan användas om och om igen för att öva ord som innehåller två eller tre ljud.

4. Läs och rita och Rita och läs Här finns många variationer, eftersom ­bladet kan kopieras med rutan till vänster (uppochner) eller till höger: Efter det att eleven t ex behärskar O M S A och L skriver du t ex mos, sal, lo, os, al på raderna, eleven läser det skrivna ordet och ritar ordet i rutan. En annan gång gör ni tvärt­om, dvs kopierar bladet med rutan till vän‑ ster. Du ritar ordet och eleven skriver det.

Rutan kan så småningom även illustrera en hel mening.

5. Rita. Skriv. Läs Barnen skriver meningar och illustrerar i rutan.

6. Skriv ord Detta blad kan användas efter genomgången av V. 7. Skriv ord och rita Detta blad kan användas efter genomgången av Å.

100

Kom och las Lhl s99-.indd 100

10. Vilka ord blir det? 1 11. Vilka ord blir det? 2 12. Skapa nya ord.

Trolla bort K. 13. S kapa nya ord.

Trolla bort det första ljudet.

14. S kapa nya ord.

Trolla bort det sista ljudet.

15. S kapa nya ord.

Trolla med p.

16. S kapa nya ord.

Skriv ordet baklänges.

17. Tärningsspel. Skapa tokiga meningar.

Se instruktionen till bokstaven Y, s‑84.

Bladet kan med fördel plastas in och användas återkommande av flera elever samtidigt.

18. Sammansatta ord 19. Sammansatta ord Här ska barnen hitta på nya ord med utgångs‑ punkt i bilderna.

20. Rimövning 1 21. Rimövning 2 22. b eller p?

23. b eller d?

24. Bokrecension

L Ä R A R H A N D L E D N I N G • Kopieringsunderlag • ISBN 978-91-27-41105-0 • Natur & Kultur

07-07-05 10.41.45

•1• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Till föräldrarna Tutti Frutti

Det är en stor upplevelse att få vara med när ett barn lär sig läsa.

Ditt barn har just fått läromedlet Kom och Läs!.

I arbetsboken ”Tutti Frutti” presenteras bokstäverna.

Här finns verser, korta lästexter, korsord och skrivövningar och det är här barnen lär sig läsandets och skrivandets teknik.

I läseboken ”Förstagluttarna”, som handlar om kusinerna Mille och Moa och deras första skolår, övar barnen sina nya läsfärdigheter.

Läseboken har tre svårighetsnivåer, så att varje barn kan gå fram i sin egen takt och samtidigt få en gemensam läsupplevelse med sina kamrater.

Min Arbetsbok

Birgitta Annell Gunilla Håkansson Ingvar Lundberg Moni Nilsson

Förstaglut tarna A

”Ge ditt barn kärlek, närande föda och ord” Ge ditt barn ett stort förråd av ord! Utan ett bra ordförråd kommer ditt barn att ha svårt att klara sig i skolan och senare som vuxen.

Den som inte läser får både sämre ordförråd och en sämre kunskap om världen. Ett barn som tidigt kommer i kontakt med böcker och lär sig umgås med dem får däremot en god start och oändliga utvecklingsmöjligheter.

Det bästa är om någon har möjlighet att läsa högt för barnet varje dag. Bra bilderböcker och goda barnböcker finns på biblioteket.

Barn älskar när någon läser högt för dem. Även barn som kan läsa vill gärna lyssna till högläsning. I böckerna finns orden som sätter i gång fantasin, som skapar förståelse för andra människor, tider och kulturer och som ger ditt barn ett levande och nyanserat språk.

Ta er tid då ni sitter tillsammans i lugn och ro och låt ditt barn läsa högt och öva/visa vad det kan. Slösa med beröm!

Moni Nil sson Birgitta Annell Gunilla Håkansso n

Förstaglut tarna B

Moni Nil sson

Förstaglut tarna C

Uppmuntra ditt barn till att bläddra/läsa i en bok innan det är sovdags.

Var ett gott föredöme. Visa att du tycker om att läsa och att du tycker att det är viktigt.

Moni Nil sson

Lycka till !

L Ä R A R H A N D L E D N I N G • Kopieringsunderlag • ISBN 978-91-27-41105-0 • Natur & Kultur

Kom och las Lhl s99-.indd 101

101

07-07-05 10.41.53

Kom och las Lhl s99-.indd 101

07-07-05 10.41.53