Social omsorg
CHRISTINA FORSBERG
Innehåll
1.
2.
Vård och omsorg
Praktiska
3. Livsvillkor och livskvalitet 72
Grundläggande mänskliga behov 74
Fysiska behov 75
Trygghet 76
Gemenskap 77
Självkänsla 77
Självförverkligande 78
Mätningar som formar välfärden 80
Hälsa och välbefinnande 81
Livskvalitet 82
Livsvillkor och levnadsvillkor 83
Levandsförhållanden och levnadsnivå 84
Livsvillkorens påverkan 85
Vilka vi är 86
Hur vi lever 87
Relationer och gemenskap 88
Samhällets organisation 89
Utbildning, inkomst och bostad 90
Miljö och klimat 91
Individens upplevelse av livskvalitet 92
Krav och förväntningar 92
Känsla av sammanhang 94
Problematiska livssituationer 96
Ekonomiska problem 96
Långvarig arbetslöshet 97
Våld i nära relationer 98
Alkohol- och narkotikaproblem 100
Långvarig psykisk ohälsa 101
Orsaker och förklaringar på olika nivåer 102
Din roll 104
Sammanfattning 106
FALLBESKRIVNING: Fadels och Marias semester 108
Avslutade reflektion 110
4. Lagar, verksamheter och arbetsmiljö 112
Lagar inom social omsorg 114
Socialtjänstlagen, SoL 115
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 120
Lagar inom sjukvården 125
Socialtjänstens verksamhetsområden 128
Samhällsplanering och uppsökande verksamhet 129
Boenden och boendeformer 130
Stöd i hemmet 136
Sysselsättning och stöd till sociala aktiviteter 138
Stöd till anhöriga 141
Individ- och familjeomsorgen, IFO 141 Arbetsmiljö 143
Fysisk arbetsmiljö 144
Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 146
Arbetsmiljölagen, AML 155
Tillbud, arbetsskada och arbetssjukdom 157
Påverka din arbetsmiljö 158 Din roll 159
Sammanfattning 160
FALLBESKRIVNING: En dag i hemtjänsten 162
Avslutade reflektion 164
5. Socialt omsorgsarbete 166
Olika omsorgsinsatser
Administrativa arbetsuppgifter
Rehabiliterande och habiliterande åtgärder
Vardagsrehabilitering
Tekniska hjälpmedel
Omsorgsprocessen
Utredning
Genomförande och uppföljning
6. Professionellt
förhållningssätt 220
Etik och moral 222
Professionellt förhållningssätt i etiska frågor 223
Omsorgsetik 226
Råd i etiska frågor 227
Moraliskt ansvar inom social omsorg 228
Bemötande 229
Professionellt förhållningssätt i bemötandet 230
Utveckla god självkännedom 235
Personalgemensamt förhållningssätt 237 Kommunikation 240
Professionellt förhållningssätt i kommunikationen 241 Kommunikationshinder 242 Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK 247
Din roll 249
Sammanfattning 250
FALLBESKRIVNING: Vad händer här? 252
Avslutade reflektion 254
1. Vad är social omsorg?
Social omsorg är samhällets stöd och hjälp till människor som inte klarar av sin vardag på egen hand. Det sociala omsorgsarbetet organiseras av kommunens socialtjänst eller privata omsorgsföretag, och utförs till stor del inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. För att arbeta med socialt omsorgsarbete behöver du både teoretiska och praktiska kunskaper. Du behöver känna till centrala begrepp inom omsorgsforskningen för att förstå din yrkesroll och öka din professionalitet.
DU FÅR LÄRA DIG
• vad det innebär att arbeta inom social omsorg
• vad praktiska och teoretiska kunskaper inom social omsorg innebär
• centrala begrepp som beskriver det sociala omsorgsarbetet.
Behöver falla ut →
INLEDANDE REFLEKTION
• Titta på bilden. Vad tror du att händerna under familjen och den äldre mannen symboliserar?
• Vad tänker du när du hör ordet omsorg?
• På vilket sätt skiljer sig vård och omsorg åt?
• Varför behövs både teoretisk och praktisk kunskap i ditt kommande yrke?
Arbeta inom social omsorg
CENTRALA BEGREPP: social omsorg socialt omsorgsarbete verksamhetsområde samhällets skyddsnät yrkeskompetens personcentrerad social omsorg Individens behov i centrum, IBIC expertmakt partnerskap evidensbaserad social omsorg evidensbaserad praktik, EBP
Social omsorg är samhällets omsorg om de människor som inte klarar av sitt vardagsliv på egen hand. Att ha omsorg om någon betyder att bry sig om personen, att utgå från vad som är bäst för just hen och att hjälpa till med saker som hen inte kan göra själv. Social betyder att det rör relationer mellan människor. Det praktiska arbete som omsorgsgivaren utför kallas för det sociala omsorgsarbetet. Syftet med socialt omsorgsarbete är att ge människor med stödbehov det stöd och den hjälp de behöver för att klara av sitt vardagsliv, kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Som undersköterska eller vårdbiträde kan du arbeta med social omsorg inom äldreomsorgen eller omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som kan organiseras inom kommunens socialtjänst eller av privata omsorgsföretag.
Verksamhetsområde och yrkeskompetens
Social omsorg är både ett verksamhetsområde och en yrkeskompetens. Ett verksamhetsområde är verksamheter som har gemensamma målgrupper eller erbjuder en viss typ av insatser. Socialtjänstens omsorgsverksamheter och de privata omsorgsföretag som arbetar på uppdrag av socialtjänsten erbjuder stöd och omsorg i vardagslivet till olika grupper i samhället. Socialtjänsten fungerar med andra ord som samhällets skyddsnät, som ska fånga upp och ge människor stöd och hjälp. Målet med socialtjänsten är att alla människor ska kunna leva ett självständigt liv och vara en del av samhällsgemenskapen.
Social omsorg som yrkeskompetens innehåller kunskaper och färdigheter som behövs för att arbeta som omsorgsgivare. Arbetet kräver till exempel känslomässigt engagemang och empati samt praktiska och teoretiska kunskaper om social omsorg.
I vårt dagliga liv ger vi omsorg till våra närstående utan att vi tänker på det som omsorg, till exempel när vi tar hand om våra barn eller syskon, hjälper våra föräldrar eller handlar åt grannen.
Det är en annan form av omsorg än den sociala omsorgen, eftersom det är något vi gör som privatpersoner och inte som professionella omsorgsgivare.
REFLEKTERA
Vilka likheter och skillnader finns det mellan social omsorg och den omsorg som vi ger privat?
Socialtjänstens verksamheter liknas vid ett skyddsnät som ska fånga upp människor som riskerar att hamna i problematiska livssituationer och utanförskap.
Personcentrerad social omsorg
För att den sociala omsorgen ska ske på omsorgstagarens villkor och inte leda till att hen förlorar sin självständighet finns bestämmelser om att all social omsorg ska vara personcentrerad. Sveriges kommuner och regioner, SKR, beskriver personcentrerad social omsorg som att ”se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov och förutsättningar” (SKR, 2022). Personcentrerad social omsorg är alltså en princip om att omsorgstagaren ska få bestämma över sitt liv själv.
Individens behov i centrum, IBIC
Inom socialtjänsten används ett arbetssätt för personcentrerad social omsorg som kallas Individens behov i centrum, IBIC. IBIC utgår från individens behov, resurser och mål inom olika livsområden i det dagliga livet. Som omsorgsgivare kan du använda IBIC som stöd för att
• utforma genomförandeplaner
• göra utvärderingar
• dokumentera omsorgsinsatser
• kartlägga en omsorgstagares livssituation
• hålla samtal med anhöriga.
Handläggare inom socialtjänsten använder IBIC för att kartlägga funktionsförmågor och behov av stöd och hjälp. Kartläggningen ligger sedan till grund för beslut om sociala omsorgsinsatser.
Det är alltid omsorgstagarens behov som står i centrum.
Det dagliga omsorgsarbetet
I det dagliga omsorgsarbetet innebär personcentrerad social omsorg att du som omsorgsgivare ska
• utgå från omsorgstagarens behov, önskemål och värderingar och låta dessa vara vägledande för arbetet
• ge omsorgstagaren möjlighet att delta i omsorgsarbetet och påverka beslut som rör hen själv
• ta hänsyn till omsorgstagarens hela livssituation, till exempel kultur och livshistoria
• lyssna på omsorgstagarens berättelser om sig själv, och försöka förstå och bekräfta hens unika livssituation
• arbeta på ett sätt som stärker omsorgstagarens självständighet och möjlighet till makt över sitt eget liv
• vara lyhörd för vad omsorgstagaren behöver för att känna välbefinnande och uppleva att hen har en god livskvalitet
• skapa förutsättningar för bra kommunikation i omsorgsrelationen
• samarbeta med och samordna de egna omsorgsinsatserna med andra yrkesgrupper som ger vård och stöd till omsorgstagaren.
Alla som arbetar med en enskild omsorgstagare behöver vara medvetna om vilka behov, önskemål och värderingar omsorgstagaren har för att arbetet ska kunna bli personcentrerat.
REFLEKTERA
Ambitionen är att allt omsorgsarbete ska vara personcentrerat men så ser det inte alltid ut i praktiken. I vilka situationer tror du att det kan vara svårt att bedriva ett personcentrerat arbete?
Partnerskap ersätter expertmakt
Samhällets metoder för att ta hand om människor som inte klarar sig själva var under långa tider präglade av uppfostran.
När samhället tog på sig ansvaret för att hjälpa människor kunde omsorgsgivarna uppfattas som experter, som visste bättre än omsorgstagaren själv hur hen skulle leva sitt liv. Detta skapade orimliga förväntningar på att experterna skulle lösa omsorgstagarens problem, och hen fick rätta sig efter de råd hen fick och de beslut som togs. Detta ojämna maktförhållande kallas för expertmakt. Det kunde bidra till skam och låg tilltro till den egna förmågan hos dem som behövde stöd. Det ledde till att många omsorgstagare blev beroende av ”experthjälp” och därmed blev alltmer osjälvständiga och maktlösa.
Relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare har med tiden förändrats. Den tidigare expertmakten har ersatts av ett synsätt som bygger på partnerskap. Partnerskap innebär att omsorgsgivaren arbetar tillsammans med sin omsorgstagare, och båda räknas som experter. Omsorgsgivaren har sin expertkunskap om metoder för social omsorg medan omsorgstagaren är expert på sig själv. Socialtjänsten bestämmer fortfarande vilka behov som ger rätt till stöd och vilket stöd som erbjuds, men ska enligt principen om personcentrerad social omsorg samarbeta med omsorgstagarna. Omsorgstagare kan också överklaga många beslut som de inte är nöjda med, vilket inte var möjligt innan den första socialtjänstlagen trädde i kraft 1982.
Förklara skillnaden mellan expertmakt och partnerskap.
FÖRKLARA
EMIL OCH INGEBORG DISKUTERAR
Emil, 87 år, och Ingeborg, 91 år, är syskon och bor i varsin lägenhet i samma bostadsområde. I dag är det söndag och de sitter tillsammans ute på gården där det finns bänkar och bord. Det är Emils dotter Hillevi som har hjälpt sin pappa och faster att komma ut. De pratar om hur samhället har förändrats och samtalet leder till sist in på hemtjänsten och sjukvården.
– Jag förstår mig inte på hemtjänstpersonalen, säger Emil. När jag skulle duscha i onsdags frågade pojken hur jag vill ha det. Lär de sig inte det på skolan? För de har väl utbildning. Det enda han gjorde var att räcka mig schampot och tvålen och sen gick han ut i köket och väntade medan jag minsann fick duscha själv. Det är väl inte att arbeta!
– Du ska vara glad Emil! menar Ingeborg. Häromdagen kom en ny flicka från hemtjänsten och skulle hjälpa mig med morgontoaletten. Hon tog mig till badrummet i en väldig fart, ryckte av mig tröjan och tvättade mig som om att jag vore ett barn. Jag kan ju faktiskt tvätta ansiktet, händerna och armarna själv, men det brydde hon sig inte om. Sen försökte hon mata mig till frukosten men då sa jag ifrån. Äta själv kan jag! Det hade då varit bättre om hon hade frågat mig om hur jag vill ha det.
– Hon verkade då veta hur det går till i alla fall, fnyser Emil. Det var ju du som krånglade till det. Men nog om hemtjänsten. Vårdcentralen är då inte bättre. Sist jag var där frågade doktorn vad jag trodde att mitt onda knä beror på och inte nog med det! Han frågade också om jag kunde tänka mig att göra ett träningsprogram och om jag tyckte att jag behövde värktabletter. Hur ska jag kunna veta det, det är ju han som är doktor?
– Nu är du allt bra gammalmodig, skrattar Ingeborg. Du vill väl inte ha tillbaka tiden då vi neg och bockade för doktorn och trodde att han visste bättre än vi själva om hur vi mådde och vad som var bra för oss?
– Det är nya tider nu pappa, säger Hillevi som suttit tyst och lyssnat. På mitt jobb på Björkhem säger vi att vi hjälper bäst när vi gör minst och de boende vet ju vad som fungerar för dem.
REFLEKTERA
Läs fallbeskrivningen om samtalet på gården och reflektera över vilken inställning Emil, Ingeborg och Hillevi har till expertmakt respektive partnerskap.
Evidensbaserad social omsorg
Social omsorg ska vara evidensbaserad. Evidensbaserad social omsorg innebär att omsorgsarbetet ska bygga på vetenskaplig kunskap och andra säkra kunskapskällor. Beprövad erfarenhet är ett exempel på en kunskapskälla som har utvecklats genom att yrkesutövare har följt upp hur en arbetsmetod fungerar och utvärderat resultatet. Evidensbaserad social omsorg innebär också att omsorgsarbetet ska ske i nära samarbete med omsorgstagaren samt anpassas till de resurser som finns i verksamheten.
Den sociala omsorgen har inte alltid varit evidensbaserad. Under historien har metoderna som använts i omsorgsarbetet ofta varit ineffektiva och ibland rent skadliga. Det var ur dessa erfarenheter som principen om evidensbaserad social omsorg började växa fram.
Evidensbaserad praktik, EPB
Socialstyrelsen införde 2020 riktlinjer för evidensbaserad praktik, EBP, och gav ut ett stödmaterial för det praktiska arbetet inom socialtjänsten. Modellen på bilden visar vad Socialstyrelsen menar är evidensbaserad praktik.
Evidensbaserad praktik, inspirerad av en modell från Socialstyrelsen (2020).
Bästa tillgängliga kunskap
Den enskilda omsorgstagarens situation samt kontextuella omständigheter
Professionell expertis
Den enskilda omsorgstagarens erfarenheter och önskemål
Personalens professionella yrkeskompetens kallas professionell expertis i Socialstyrelsens modell. Den bygger på tre faktorer:
• Bästa tillgängliga kunskap
Omsorgsgivare ska ha aktuella och relevanta kunskaper om evidensbaserade arbetsmetoder, vilket innebär att det krävs utbildning för arbetet. Arbetsgivaren ansvarar för att personalen har uppdaterade kunskaper.
• Den enskilda omsorgstagarens erfarenheter och önskemål Omsorgsgivare ska respektera vad omsorgstagaren bedömer att hen behöver och omsorgstagarens kunskap om vad som brukar fungera för hen i olika situationer. Omsorgstagarens egna önskemål ska styra omsorgsarbetet.
• Den enskilda omsorgstagarens situation och kontextuella omständigheter
Den enskilda omsorgstagarens situation rymmer hela hens livssammanhang, till exempel vad hen har upplevt under sitt liv, vilka viktiga relationer och intressen hen har och vad som är viktigt för hen för att uppnå god livskvalitet. Att ta reda på hur omsorgstagarens livssammanhang ser ut är omsorgsgivarens ansvar.
Kontextuella omständigheter handlar om vilka förutsättningar som finns för det sociala omsorgsarbetet i omsorgsverksamheterna. Det kan handla om hur mycket personal som finns tillgänglig och vilka rutiner som behövs för att personalen ska kunna utföra arbetet. De kontextuella omständigheterna påverkar både omsorgsgivarens arbetssituation och omsorgstagarens upplevelser av den sociala omsorg hen får.
REFLEKTERA
Kan de olika faktorerna som ingår i evidensbaserad praktik krocka med varandra, tror du? På vilket sätt?
Skillnader mellan social omsorg och omvårdnad
Många blandar ihop begreppen social omsorg och omvårdnad. Social omsorg ingår i socialt arbete, ett vetenskapsområde som bland annat bygger på samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Omvårdnad ingår i stället i vårdvetenskapen, som är ett kunskapsområde inom den medicinska vetenskapen.
Social omsorg utgår från de vardagsbehov som omsorgstagaren har. Målet med den sociala omsorgen är enligt socialtjänstlagen, SoL, att ge social trygghet och möjlighet till delaktighet i samhället. Det sociala omsorgsarbetet ska inriktas på att människor ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Omvårdnad utgår från vilka sjukdomar och vårdbehov en person har. Målet för vård och omvårdnad är en förbättrad hälsa.
Social omsorg och omvårdnad hör ihop
I många verksamheter ges både omvårdnad och omsorg eftersom många omsorgstagare har både hälsoproblem och behov av social omsorg. Om du till exempel arbetar inom hemtjänsten eller på ett boende arbetar du ofta med social omsorg och omvårdnad samtidigt. Att hjälpa omsorgstagare med till exempel personlig hygien kallas för personnära omsorg inom de sociala omsorgsverksamheterna och för omvårdnad inom sjukvården.
För att hjälpa en omsorgstagare med den personliga hygienen behöver du omvårdnadskunskaper, till exempel om hygienrutiner. Med kunskaper inom social omsorg kan du och omsorgstagaren komma fram till på vilket sätt du kan hjälpa hen att tvätta sig, som utgår från hur hen hade gjort själv och vad som känns bekvämt för hen. Du behöver därför kunna använda flera kunskapskällor i ditt arbete för att se vilken omvårdnad som behövs och hur du ska utföra det sociala omsorgsarbetet.
Vissa omsorgsinsatser kallas för HSL-uppdrag, vilket innebär att det är sjukvårdande insatser som regleras i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Dessa kan till exempel vara att ge medicin, lägga om sår eller ta på stödstrumpor.
Att hjälpa en person att tvätta sig kallas inom sjukvården för omvårdnad och inom socialt omsorgsarbete för personnära omsorg. Insatserna är lika men bygger på olika kunskaper.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord på vilket sätt social omsorg och omvårdnad hör ihop.
Praktiska och teoretiska
kunskaper
CENTRALA BEGREPP: praktisk kunskap professionellt omdöme socialt arbete teoretisk kunskap
Arbetet med social omsorg är ett praktiskt och känslomässigt arbete som sker i en relation som du skapar tillsammans med din omsorgstagare. I det arbetet behöver du både praktisk och teoretisk kunskap, för att kunna ge god social omsorg. Praktisk kunskap är den kunskap som du får genom egna upplevelser och erfarenheter. Teoretisk kunskap är kunskap som har skapats genom vetenskaplig forskning.
Praktiska kunskaper
Den praktiska kunskapen är kunskap som uppstår och utvecklas i en viss situation då vi löser ett praktiskt problem och utför praktiskt arbete. Den bygger på våra samlade kunskaper som vi har utvecklat under hela vårt liv. Dessa samlade kunskaper avgör hur vi tolkar en situation och vilka sätt att göra en uppgift på som vi känner till. Vissa använder uttrycket att ”kunskapen sitter i händerna” när de beskriver sin praktiska kunskap. Det innebär att vi gör något utan att tänka efter och sätta ord på varje moment, till exempel när vi tröstar någon. Ofta vet vi vad vi ska göra när vi vill ge tröst. Vi tänker inte att ”nu ska jag lägga en hand på armen, prata med mjuk röst och säga något tröstande”. Vi bara gör det.
När du befinner dig i en situation i ditt arbete där du behöver lösa ett problem eller utföra praktiskt arbete använder du all din samlade kunskap och gör en bedömning av vad som blir
bäst att göra. Du utvecklar då ditt professionella omdöme. Du fortsätter att utveckla ditt professionella omdöme om du hela tiden reflekterar över ditt arbete. Alla möten med omsorgstagare kan lära dig något, men du kan aldrig lära dig allt eftersom varje omsorgstagare och situation är unik.
REFLEKTERA
• Vilka praktiska kunskaper har du?
• Hur har du fått dessa kunskaper?
I socialt omsorgsarbete behövs praktiska kunskaper.
Teoretiska kunskaper
Social omsorg är ett kunskapsområde inom det tvärvetenskapliga vetenskapsområdet socialt arbete. Att det är tvärvetenskapligt
innebär att det bygger på kunskaper från flera vetenskapsområden, bland annat samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Den kunskap som har växt fram genom forskning inom ett vetenskapsområde eller ett kunskapsområde kallas för teoretisk kunskap.
Forskning inom socialt arbete ger svar på hur samhällets sociala problem ser ut och kan förstås, medan forskning inom social omsorg förklarar hur det sociala omsorgsarbetet påverkar omsorgstagare och hur olika faktorer i samhället påverkar social omsorg. Kunskapsområdet social omsorg bygger specifikt på
• teoretiska kunskaper inom socialt arbete om hur samspelet mellan människan och samhället ser ut
• forskning inom sociala omsorgsverksamheter, exempelvis äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Forskningen inom sociala omsorgsverksamheter berör omsorgstagares upplevelser, omsorgsgivares erfarenhet och de förutsättningar för social omsorg som finns inom verksamheterna och i samhället.
REFLEKTERA
På vilket sätt är praktisk och teoretisk kunskap beroende av varandra?
HÅLL DIG UPPDATERAD
På din arbetsplats ska du få information om aktuell forskning inom social omsorg och vilka bestämmelser som gäller för det sociala omsorgsarbetet. Den informationen ges ofta på arbetsplatsträffar. Du kan också hålla dig uppdaterad genom att läsa nyheter på kunskapsguiden.se, en webbplats som samlar aktuell information från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, SKR. Kunskapsguiden vänder sig till alla som arbetar inom vård och omsorg.
Den teoretiska kunskapen inom social omsorg bygger på forskning om socialt omsorgsarbete.
Centrala begrepp inom
social omsorg
CENTRALA BEGREPP: omsorgsrelation livssammanhang mellanmänsklig relation omsorgsrationalitet
Att tydligt avgränsa vad som ingår i det övergripande begreppet social omsorg och ge begreppet en exakt förklaring är inte möjligt av flera skäl. Social omsorg är ett levande begrepp som förändras när samhället förändras och kan anpassas till människors olika behov. Begreppet beskriver både yrkeskompetensen, verksamhetsområdet och kunskapsområdet. Dessutom är den sociala omsorgen beroende av vad samhället ser som omsorgsbehov och hur det sociala omsorgsarbetet organiseras. Den teoretiska kunskapen om social omsorg är med andra ord inte en enda sammanhängande teori utan innefattar flera begrepp och perspektiv som tillsammans bildar en förståelse för vad social omsorg kan vara.
I det här avsnittet presenteras några centrala begrepp inom social omsorg som hör ihop och som liknar varandra. Du får lära dig vad dessa begrepp betyder och hur de förhåller sig till varandra.
FÖRKLARA
Förklara varför begreppet social omsorg inte kan ges en exakt definition.
Omsorgsrelationen
Det är du och din omsorgstagare som skapar det sociala omsorgsarbetet tillsammans, och för att kunna göra det behöver ni bygga upp en förtroendefull relation. En sådan kallas för omsorgsrelation. Det är inte en privat relation, utan en yrkesmässig relation där omsorgstagarens behov står i centrum. Första gången som du träffar en omsorgstagare känner ni inte varandra och för att skapa en relation behöver ni prata med varandra och berätta om er själva. Du behöver veta mycket om din omsorgstagares liv för att kunna anpassa ditt arbete efter hens behov och önskemål. För att omsorgstagaren också ska lära känna dig behöver du vara personlig och visa vem du är. När omsorgstagaren upplever att du är någon som hen känner igen och vet något om blir omsorgssituationen tryggare och ett förtroende kan byggas upp. Men du behöver själv känna efter var gränsen går för vilka personliga saker du vill berätta.
REFLEKTERA
Vilka delar av ditt liv kan du berätta om för en omsorgstagare utan att du känner att du lämnar ut dig själv för mycket?
I en förtroendefull omsorgsrelation skapas trygghet.
SOCIAL OMSORG ÄR SOM ATT ORIENTERA
Vid orientering i skogen behöver du en karta för att förstå terrängen och var kontrollerna finns samt en kompass för att veta åt vilket håll du ska och vart du är på väg just nu. Om vi liknar social omsorg vid orientering är den teoretiska kunskapen din karta som ger dig överblick över människors levnadsförhållanden i samhället, hur en människa formas av sina livserfarenheter och hur du kan bygga yrkesmässiga relationer. Kartan innehåller också kunskaper om olika arbetsmetoder. De utmärkta kontrollerna på kartan visar vilka omsorgstagare du har och vad ditt uppdrag är hos varje omsorgstagare. Din kunskap om omsorgstagaren och din lyhördhet för hens behov är din kompass som ska visa vägen mot ett gott samarbete och en fungerande omsorgsrelation. Precis som kompassen är känslig för lägesändringar behöver du i omsorgsrelationen vara lyhörd för din omsorgstagares behov och önskemål, och kunna bedöma vad som är klokt att göra i olika situationer. Lyhördhet är också nödvändigt för att du ska kunna uppmärksamma om du är på rätt väg och för att kunna ändra riktning om det behövs.
REFLEKTERA
Läs rutan med liknelsen mellan social omsorg och orientering.
• På vilket sätt tror du att kartan, kontrollerna och kompassen styr det sociala omsorgsarbetet?
• Vad tycker du ska vara mest styrande och varför?
Livssammanhang
I relationen mellan omsorgstagaren och dig som omsorgsgivare är det inte bara två personer som möts, utan två livssammanhang. Livssammanhang är ett begrepp som beskriver vilket sammanhang en människa befinner sig i. I ett livssammanhang ingår minnen av alla händelser i livet och de levnadsförhållanden som har format en människa.. Viktiga personer i hens liv, vilka värderingar hen har och vilka problem och glädjeämnen som finns ingår också i livssammanhanget. Livssammanhanget påverkas även av hur samhället, till exempel den sociala omsorgen, är organiserad och vilka lagar och regler som gäller i samhället.
Eftersom social omsorg sker i omsorgsrelationen behöver både omsorgsgivarens och omsorgstagarens livssammanhang synliggöras. Att du som omsorgsgivare förstår omsorgstagarens livssammanhang är en förutsättning för att kunna ge god social omsorg. Det är också viktigt för omsorgstagaren att veta en del om ditt livssammanhang för att ni ska kunna skapa en ömsesidig och trygg relation.
Inom sociala omsorgsverksamheter för personer med demenssjukdom skrivs ofta levnadsberättelser. En levnadsberättelse är en beskrivning av en omsorgstagares livshistoria och nuvarande livssituation, där viktiga händelser och personer beskrivs. Levnadsberättelsen skrivs för att omsorgsgivare ska kunna anpassa sitt omsorgsarbete till omsorgstagaren. Personer med en demenssjukdom kan ha svårt att berätta om viktiga händelser i livet och då är det bra att levnadsberättelsen finns. Anhöriga hjälper ofta till att skriva ner den.
En människas livssammanhang rymmer både livshistorien, viktiga relationer, det samhälle hen lever i och de värderingar hen har.
UNDERSÖK
Skriv ner tio frågor som du skulle vilja ställa till en omsorgstagare för att bättre förstå hens livssammanhang.
Mellanmänskliga relationer
Omsorgsrelationen behöver vara en mellanmänsklig relation, vilket är en relation mellan två människor som båda har betydelse för relationen och inte är utbytbara. I den mellanmänskliga relationen behöver både omsorgstagarens och omsorgsgivarens livssammanhang synliggöras för att omsorgstagaren ska få förtroende för och känna sig trygg med omsorgsgivaren. Att du är känslomässigt närvarande för din omsorgstagare när ni möts är också en förutsättning för att skapa en mellan-mänsklig relation.
Hur omsorgstagaren upplever ert möte med varandra har stor betydelse för omsorgsarbetet. När du visar intresse för vem din omsorgstagare är och vad hen behöver samt presenterar dig själv på ett personligt sätt finns förutsättningar för en mellanmänsklig relation. Ert möte kan ge omsorgstagaren en positiv erfarenhet av att ta emot omsorg och stärka hens självkänsla även om ni inte träffas så många gånger eller så ofta.
Omsorgstagare har ofta kontakt med flera omsorgsgivare som hen kan ha mellanmänskliga relationer med, men det är svårt att skapa mellanmänskliga relationer med alltför många personer.
Det är svårt att skapa mellanmänskliga relationer till alltför många personer.
För att skapa mellanmänskliga relationer i det sociala omsorgsarbetet kan du bland annat
• tilltala omsorgstagaren vid namn och påminna om vad du själv heter
• ställa frågor om det du vet är aktuellt och viktigt i omsorgstagarens liv
• visa att du kommer ihåg minnen som omsorgstagaren berättat om
• visa att du kommer ihåg vad omsorgstaren brukar tycka om och inte tycka om
• bekräfta att omsorgstagarens känslor och upplevelser är viktiga och relevanta i den situation som uppstår
• berätta om dig själv för att skapa ömsesidighet och förtroende i relationen.
För att bygga upp en mellanmänsklig relation kan du visa att du kommer ihåg minnen som omsorgstagaren berättat om.
LEOS VÄG TILL MATSALEN
Leo, 84 år, har en demenssjukdom och bor på Ekbackens vård- och omsorgsboende sedan två år tillbaka. Han flyttade hit när hans fru Dagny dog, eftersom hemtjänstinsatserna inte längre räckte till för hans behov av omsorg och tillsyn. Dagny hade hjälpt till att ta hand om honom medan hon levde. I Leos levnadsberättelse står att hans son Morgan bor i närheten av boendet med sin fru Sara och deras dotter Ida som är 8 år.
Leo har bott på landsbygden i ett eget hus intill en sjö och har arbetat som skogsarbetare. Han har haft en liten båt nere vid sjön och tyckt mycket om att fiska. När det serveras fisk i matsalen blir han alltid glad. Han behöver hjälp att hitta från sitt rum till matsalen, som ligger längst ner till höger från hans rum.
Måndag vid lunchtid
Det är måndag lunch och undersköterskan Carmen ska följa med Leo till matsalen. Han står utanför sitt rum och verkar förvirrad, för han tittar hela tiden åt olika håll.
– Hej Leo! säger Carmen med hög röst medan hon går mot honom med snabba steg. Det är mat nu!
Leo ser frågande ut så Carmen pekar mot matsalen.
– Nu går vi.
Leo förstår inte vad Carmen vill och börjar gå åt fel håll för att komma bort från henne. Hon ser så sträng ut och skriker åt honom.
– Nej, det är inte ditåt, säger Carmen och tar honom i armen för att han ska vända sig om. Nu blir Leo irriterad och rycker åt sig armen.
– Det är mat nu, upprepar Carmen och pekar återigen mot matsalen. Hon försöker ta Leos arm, men han ruskar av sig hennes hand. Carmen suckar djupt och höjer rösten ännu mer.
– Det är mat och matsalen ligger ditåt!
Carmen pekar mot matsalen och börjar gå. Leo kommer efter men stannar halvvägs och ser vilsen ut. Carmen går då tillbaka till honom.
– Vi är snart framme, kom nu!
– Vem är du? frågar Leo.
– Det är Carmen, svarar Carmen. Det sa jag i morse så det vet du väl?
Men Leo verkar inte känna igen Carmen.
– Maten blir kall om du inte kommer och sätter dig nu, säger Carmen.
Då vänder Leo om och går därifrån igen. Han hittar in till sitt rum med hjälp av en annan i personalen. Carmen suckar och går och hämtar en matbricka, som hon tänker bära till Leos rum eftersom han vägrar gå till matsalen.
Tisdag vid lunchtid
Det är tisdag lunch och i dag är det vårdbiträdet Kisanet som ska följa med Leo till matsalen. Hon möter honom i dörren till hans rum.
– Hej Leo, det är Kisanet.
– Hej, svarar Leo och ser frågande på henne.
– Det var jag som tog emot dig när du flyttade hit, förklarar Kisanet då.
Leo nickar och verkar känna igen henne, men Kisanet är inte säker på att han faktiskt gör det.
– Du visade mig så fina fotografier av ditt barnbarn Ida, berättar hon.
– Ja, Ida är söt, som din Charlotte, säger Leo och ser glad ut.
– Ja hon är lik min Sharmin. Så roligt att du kommer ihåg henne.
– Du visade kort på henne.
– Ja, tänk så fina barnbarn vi har, säger Kisanet och ler, innan hon fortsätter:
– Det är lunch och jag tänkte följa med dig till matsalen om du vill.
– Ja, gör det, det är så långa korridorer så jag hittar inte, säger Leo.
– Det är verkligen långa korridorer, så det är inte konstigt att det är svårt att hitta, instämmer Kisanet.
De börjar gå mot matsalen och småpratar under tiden.
– Det är strömming och potatismos i dag, som du brukar tycka om, säger Kisanet.
– Ja, det är gott! säger Leo glatt.
– Du har ju fångat mycket fisk i dina dagar.
– Ja, tänk så mycket jag har fiskat i sjön hemma, säger Leo och ser nöjd ut. Mest abborre och gädda.
– Känn så gott det luktar, Leo.
Leo stannar till, drar in doften av maten och suckar belåtet.
– Ja, nystekt strömming, säger han och sätter sig vid bordet.
REFLEKTERA
Läs fallbeskrivningen om Leo och reflektera över följande frågor:
• Vilka råd vill du ge Carmen inför hennes nästa försök att hjälpa Leo till matsalen?
• Hur gör Kisanet för att skapa en mellanmänsklig relation?
• Vilket av arbetssätten tror du tog mest tid?
I ett omsorgsrationellt arbete behövs huvud, hjärta och händer.
Omsorgsrationalitet
Inom forskningen om social omsorg används ofta begreppet omsorgsrationalitet för att beskriva vad omsorgsarbetet innebär. Det är ett begrepp som skapades 1984 av Kari Waerness (f. 1939), en norsk sociolog och omsorgsforskare. Omsorgsrationalitet innebär att det praktiska sociala omsorgsarbetet behöver utföras med känslomässigt engagemang och ske i en mellanmänsklig relation. Rationellt betyder att tänka logiskt och utföra uppgifter effektivt utan att blanda in känslorna.
Innan begreppet omsorgsrationalitet infördes i forskningen inom social omsorg såg forskarna känslomässigt och rationellt arbete som två helt olika saker som inte kunde pågå samtidigt. De menade att känslomässigt arbete inte kunde vara rationellt. Förmågan att ge omsorg sågs dessutom som en kvinnlig egenskap som inte kunde räknas som ett yrkesarbete, även om omsorgen var organiserad av samhället. Men begreppet omsorgsrationellt visar att känslomässigt engagemang är nödvändigt för att omsorgsarbetet ska bli rationellt. Att arbeta omsorgsrationellt innebär att använda huvud, hjärta och händer. Praktiskt arbete utan känslomässigt engagemang (hjärta) är inte omsorg och känslomässigt engagemang utan praktisk hjälp (händer) är inte omsorg. Det krävs också praktiska och teoretiska kunskaper samt ett gott omdöme (huvud) för att ge social omsorg.
UNDERSÖK
Du ska få möta fem olika omsorgsgivare som besöker samma omsorgstagare vid olika tillfällen för att genomföra insatsen social aktivering. Social aktivering är aktiviteter som personalen gör med en omsorgstagare för att motverka passivitet och isolering, och bidra till bättre livskvalitet. Din uppgift är att reflektera över om deras arbete är omsorgsrationellt eller inte.
1. Läs beskrivningen av omsorgstagaren Anna.
2. Läs de fem berättelserna med omsorgsgivarnas perspektiv.
3. Reflektera över följande frågor:
• Vilka av omsorgsgivarna utförde ett omsorgsrationellt arbete?
På vilket sätt var deras arbete omsorgsrationellt?
• Vilka av omsorgsgivarna utförde inte ett omsorgsrationellt arbete?
Varför var deras arbete inte omsorgsrationellt?
Omsorgstagaren Anna
Anna är 83 år och bor ensam sedan hennes man dog för fyra år sedan. Hon har flera barn och barnbarn som besöker henne ibland, men hon känner sig ofta ensam. Anna har svårt att gå och har problem med minnet. Även om hon hör dåligt tycker hon om att prata och vill gärna veta mer om den hemtjänstpersonal som besöker henne. Hon är mycket mån om sitt utseende och vill gärna vara snyggt klädd och fin i håret. Anna har insatsen social aktivering en timme i veckan. Oftast vill hon promenera och dricka kaffe med personalen efter promenaden.
Omsorgsgivarnas berättelser
Oskar: Anna och jag promenerade i dag. Hon pratade länge om sin döda man och om hur svårt det är att bli ensam. Samtalet fortsatte om liv och död och jag berättade lite om hur tomt det kändes när min morfar dog.
Hajer: Anna ville ta en promenad i dag, vilket tog en halvtimme. Eftersom jag redan druckit kaffe gick jag därifrån efteråt.
Ann-Sofie: Anna ville inte gå ut i regnet så jag frågade om vi kunde göra något annat. Då sa hon att hon ville gärna ha hjälp med att rulla håret. Så vi gjorde det samtidigt som vi pratade om vilka färger som är på modet i klädbutikerna.
Erik: Anna ville inte ut och promenera i regnet så jag gick vidare till nästa omsorgstagare.
Anette: Anna ville inte gå ut för hon hade ont i benen. Jag tyckte synd om henne så jag gav henne en kram för att visa att jag bryr mig om henne. Sen gick jag.
DIN ROLL
För att bygga upp din yrkeskompetens behöver du kunna använda teoretiska kunskaper om social omsorg, din praktiska kunskap och ditt professionella omdöme. För att förstå det sammanhang som du själv befinner dig i som omsorgsgivare behöver du också kunskaper om verksamhetsområden och vilka mål som finns i din verksamhet.
I din yrkesroll behöver du förstå dina omsorgstagares livssammanhang och kunna reflektera över hur er omsorgsrelation fungerar. Du behöver veta en del om din omsorgstagares livshistoria, vilka viktiga relationer de har, vad de tycker om och vad som är viktigt för dem. Det behövs för att du ska kunna förstå dem och kunna anpassa ditt bemötande och ditt arbete till dem. Reflektera gärna över om dina omsorgstagare verkar ha förtroende för dig och upplever att du ser dem och förstår deras behov. Fundera också på om de har fått en möjlighet att veta lite mer om dig. Att påminna om saker som ni har pratat om eller gjort tillsammans stärker er omsorgsrelation.
Här är några frågor som du kan stanna upp och reflektera över för att utvecklas i din yrkesroll:
• Vilka kunskaper använder jag i mitt sociala omsorgsarbete?
• Bedriver jag ett omsorgsrationellt arbete med hjärtat, händerna och huvudet?
• Vad känner jag till om min omsorgstagares livssammanhang?
• Vad har jag delat med mig av till min omsorgstagare om mitt livssammanhang?
• Är mitt omsorgsarbete personcentrerat?
• Är de metoder som jag använder i mitt arbete evidensbaserade?
• Vad är hög livskvalitet för min omsorgstagare?
SAMMANFATTNING
• Samhällets omsorg om medborgarna kallas för social omsorg och ingår i socialtjänstens verksamhetsområde. De största verksamhetsområdena är äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Social omsorg kan ges både i socialtjänstens egna verksamheter och av privata omsorgsföretag.
• Socialt omsorgsarbete ska vara personcentrerat, alltså utgå från omsorgstagarens behov och önskemål.
• Socialt omsorgsarbete ska vara evidensbaserat, vilket innebär att det utgår från aktuella vetenskapliga kunskaper och beprövad erfarenhet, omsorgstagarens önskemål och vilja samt verksamhetens resurser.
• Yrkeskompetensen social omsorg handlar om att ge omsorg till personer som inte klarar av sitt vardagsliv på egen hand. I omsorgsarbetet behövs känslomässigt engagemang, empati, praktiska kunskaper, gott omdöme och en teoretisk förståelse för hur människor och samhället fungerar.
• Social omsorg och omvårdnad har många likheter men bygger på olika kunskaper. Omvårdnad bygger på medicinsk vetenskap om sjukdomar och hälsa. Social omsorg bygger på kunskap om människan i samhället och har fokus på vardagslivet och livskvalitet.
• Inom socialt omsorgsarbete behövs både praktisk och teoretisk kunskap. Praktiska kunskaper inom social omsorg är de kunskaper som uppstår genom erfarenhet och egna upplevelser. Teoretiska kunskaper om social omsorg uppstår genom vetenskaplig forskning.
• De centrala begreppen inom forskningen om social omsorg bidrar till en förståelse för vad social omsorg kan vara. Några av dessa centrala begrepp är omsorgsrelation, livssammanhang, mellanmänsklig relation och omsorgsrationalitet.
• Omsorgsrelationen är den relation som uppstår mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren vid social omsorg. Det är en yrkesmässig relation där omsorgstagarens behov står i centrum.
• Livssammanhang är ett begrepp som beskriver en människas levnadshistoria och de personer, värderingar och intressen som är viktiga för hen i dag. Livssammanhanget finns nedskrivet i en levnadsberättelse om omsorgstagaren har en demenssjukdom.
• Mellanmänskliga relationer är relationer där båda personerna har betydelse för relationen och inte är utbytbara. En omsorgsrelation ska vara mellanmänsklig.
• Omsorgsrationalitet innebär att det praktiska sociala omsorgsarbetet behöver utföras med känslomässigt engagemang samt bygga på praktiska och teoretiska kunskaper inom social omsorg.
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vilka är de största omsorgsverksamheterna inom socialtjänsten?
2. Ge två exempel på färdigheter och kunskaper som ingår i yrkeskompetensen social omsorg.
3. Ge tre exempel på hur personcentrerad omsorg kan se ut i det dagliga arbetet.
4. Vad innebär evidensbaserad praktik, EBP?
5. Vilka skillnader finns det mellan social omsorg och omvårdnad?
6. Vad är praktisk kunskap?
7. Vad innebär det att använda sitt professionella omdöme?
8. Vad är en omsorgsrelation?
9. Vad ingår i en människas livssammanhang?
10. Vad kännetecknar en mellanmänsklig relation?
11. Vad innebär ett omsorgsrationellt omsorgsarbete?
EN MORGON PÅ SJÖBRISENS
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE
Zeinab och Martin är nyblivna undersköterskor. De gick i samma klass på vård- och omsorgsutbildningen och har nu båda fått jobb på Sjöbrisens vård- och omsorgsboende, avdelning Havskatten. Det är deras första vecka på arbetet och de är fulla av intryck efter att träffat alla tolv omsorgstagare på avdelningen. Både Zeinab och Martin trivs med sina kollegor och tycker att de får stöd av dem, och att de lär sig av deras sätt att arbeta. Nu sitter de ensamma i personalrummet och småpratar lite om de fyra omsorgstagare de hjälpte på morgonen: Oskar, Emma. Märta och Manne.
− Jag följde med Berit i morse för att hjälpa Oskar med duschningen, säger Zeinab
− Hur gick det? frågar Martin
− Inte så bra. Han ville att Ali eller Lennart skulle duscha honom, men ingen av dem jobbar ju förrän efter helgen. Berit undrade om Oskar hade hunnit lära känna dig, men han kom inte ihåg dig. Så Berit kommer nog att be dig att lära känna honom lite bättre de här dagarna. Då kanske du får hjälpa honom att duscha, för det behövs verkligen nu.
− Aha, han vill alltså att det är en man som hjälper honom, säger Martin. Jag ska se till att gå en promenad med honom i eftermiddag så får vi se. Jag ska läsa hans levnadsberättelse så kanske jag kommer på något gemensamt intresse att prata om till en början.
− Bra! Så hur har du haft det nu på morgonen? frågar Zeinab
− Ganska bra men jag är bekymrad över Emma. Hon verkar så ledsen och hon äter dåligt. Enligt nattpersonalen har hon sovit dåligt också.
Maja-Liisa berättade att hon brukar ge Emma varm mjölk med honung på kvällen, för det hjälper när hennes barn inte kan sova. Det verkar fungera även för Emma. Men borde vi inte kolla om hon har någon sömntablett ordinerad?
− Varför det? Om hon sover bra av varm mjölk med honung så behöver hon väl ingen sömntablett, säger Zeinab
− Men är det evidensbaserat tror du? undrar Martin osäkert.
− Det tror jag inte, men det verkar ju fungera, konstaterar Zeinab. Men på tal om något helt annat. Jag skulle ge Märta taktil massage i morse och det gick inte alls bra. Jag har tränat så mycket sedan vi lärde oss det i skolan men det fungerade inte. Jag var så koncentrerad på att göra rätt att jag inte märkte att Märta försökte dra åt sig armen. Hon känner ju faktiskt inte mig ännu, så det kanske var dumt att ge henne massage.
– Var inte så ledsen för det, tröstar Martin. Du kanske ska umgås lite med Märta och lära känna henne så går det nog bättre sen.
− Absolut och tack! säger Zeinab. Hur gick det med Manne i dag förresten?
− Jag tycker att det är svårt hos Manne, säger Martin. Jag skulle hjälpa honom att komma igång med att tvätta sig och ta på sig rena kläder i morse, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra där. Han gör ju allting själv! Först tvättade han sig nedtill, när han satt på toaletten. Sedan satt han vid handfatet och tvättade ansiktet och överkroppen. När han var klar tog han på sig sina smutsiga kläder som han slängt på golvet. Även kalsongerna. Om man ska följa basala hygienrutiner så blir det inte alls rätt.
– Nej, det blev inte som du tänkt, men det blev på Mannes sätt, konstaterar Zeinab. Du kanske kan föreslå att han lägger de smutsiga kläderna i tvättkorgen och tar fram rena kläder innan han tvättar sig, och fråga honom om han vill ha din hjälp.
– Ja, så kan jag förstås göra, svarar Martin. Bra tips! Men oj, här kan vi inte sitta längre. Det är dags att servera lunch snart. Martin och Zeinab reser sig och går.
UPPGIFT
Reflektera över följande frågor:
• Hur märks det att Zeinab och Martin arbetar personcentrerat?
Ge flera exempel.
• Hur passar den varma mjölken med honung in i evidensbaserad praktik?
• Vilken praktisk kunskap används i rådet om mjölk med honung?
• Hur krockar omvårdnadskunskaperna med de sociala omsorgskunskaperna under Martins besök hos Manne?
• Vilken teoretisk kunskap använder Zeinab i arbetet med Märta?
• Hur kan Zeinab och Martin göra för att ta reda på mer om omsorgstagarnas livssammanhang?
• Hur gör Zeinab och Martin för att skapa mellanmänskliga relationer?
• När är Zeinabs och Martins arbete omsorgsrationellt och när är det inte det? Ge exempel.
AVSLUTADE REFLEKTION
• Har dina nya kunskaper om social omsorg påverkat din syn på socialt omsorgsarbete? På vilket sätt?
• Vad tror du kan utgöra hinder för ett omsorgsrationellt arbete i dagens sociala omsorg?
CENTRALA BEGREPP
evidensbaserad praktik, EBP –Socialstyrelsens riktlinjer för evidensbaserad social omsorg
evidensbaserad social omsorg – social omsorg som utgår från vetenskapliga kunskaper och andra kunskapskällor samt anpassas till omsorgstagarens behov och verksamhetens resurser
expertmakt – makt som en utbildad person får tack vare sina expertkunskaper
Individens behov i centrum, IBIC –arbetssätt för personcentrerad social omsorg som utgår från individens behov, resurser och mål inom olika livsområden
livssammanhang – det sammanhang en människa lever i som omfattar livshistorien, nuvarande livssituation, värderingar, problem, glädjeämnen och intressen
mellanmänsklig relation – relation där båda som ingår i relationen har betydelse för relationen och inte är utbytbara
omsorgsrationalitet – att socialt omsorgsarbete är ett praktiskt arbete som utförs med känslomässigt engagemang och kunskap i en mellanmänsklig relation
omsorgsrelation – yrkesmässig relation där omsorgstagarens behov står i centrum
partnerskap – relation där personerna som ingår har lika mycket makt
personcentrerad social omsorg –att omsorgen ska utgå från omsorgstagarens behov och önskemål praktisk kunskap – den kunskap som utvecklas genom egna upplevelser och erfarenheter
professionellt omdöme – att i sitt yrke använda alla sina kunskaper för att bedöma vad som är bäst att göra i en situation
samhällets skyddsnät – verksamheter i samhället som ger stöd till människor i svåra livssituationer
social omsorg – samhällets omsorg om människor som inte klarar av sitt vardagsliv på egen hand
socialt arbete – tvärvetenskapligt vetenskapsområde som bygger på bland annat samhällskunskap och beteendevetenskap
socialt omsorgsarbete – det praktiska arbetet som sker inom sociala omsorgsverksamheter teoretisk kunskap – kunskap som har utvecklats genom vetenskaplig forskning
verksamhetsområde – verksamheter som har en gemensam målgrupp yrkeskompetens – de kunskaper och den kompetens som behövs i ett arbete
NIVÅ 1
Social omsorg
Social omsorg nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet
social omsorg. Läroboken är skriven för elever som utbildar sig till undersköterska eller vårdbiträde. Boken är indelad i sex kapitel och progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig. Texten är elevnära och fokus ligger på centrala begrepp och på den framtida yrkesrollen.
I läroboken kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar och flertalet uppgifter (Förklara, Reflektera och Undersök), vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Boken är illustrativ och texten lättillgänglig. Varje kapitel avslutas med momentet ”Din roll”, där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll. I slutet av kapitlet finns även en sammanfattning, instuderingsfrågor, en avslutande fallbeskrivning med tillhörande uppgifter, avslutande reflektionsfrågor och en lista över kapitlets alla centrala begrepp.
Social omsorg nivå 1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se
Behöver falla
Behöver falla ut →
ISBN 978-91-27-46720-0