9789121183250

9

789121 183250

Skrivbyrån

Eva Stilling

Best nr 21-18325-0 Tryck nr 21-18325-0-03

Skrivbyrån

Skrivbyrån är en skrivarskola för alla typer av texter som är vanliga i skolan. Du får träna på både fritt skrivande och andra texter som t.ex. artiklar, intervjuer, insändare och brev.

Dessutom finns ett särskilt avsnitt om att redovisa fakta på olika sätt.

I Skrivbyrån finns också avsnitt om layout, skrivregler, ordklasser, satsdelar och stavning.

Till varje avsnitt finns korta och längre skrivövningar som bygger på lusten att leka med språket och att utveckla sitt skrivande.

Skrivbyrån kan användas både som grundbok och uppslagsbok, inte bara i svenskämnet, utan i alla ämnen där ni arbetar med skrivande.

Eva Stilling

Almqvist & Wiksell

Ordlista för skribenter Artikel — Längre tidningstext som har huvudrubrik och ingress. Behöver inte handla om något som är en nyhet (jämför med reportage).

ISBN 978-91-21-18325-0

© 2001 Eva Stilling och Liber AB

Brödtext — All text som inte är rubrik, bildtext eller ingress.

Gemener — ”små” bokstäver (jämför med Versaler).

Huvudrubrik — Överskrift till en hel text.

Ingress — Kort inledning till en tidningsartikel. Ingressen brukar svara på frågorna: Vem ...? Vad ...? När ...? Hur ...?

Inledning — Ska göra läsaren nyfiken på att läsa vidare i texten.

Journalist — Person som har som yrke att skriva, t.ex. i tidningar.

En journalist kan också arbeta med radio och TV. Kursiv stil — Kursiv stil lutar så här. Kan vara ganska svår att läsa.

Layout — Ordet layout är engelska och betyder ungefär ”lägga ut”.

Layout handlar om hur man ordnar text och bilder så att sidan blir snygg och lättläst.

Luft — De tomma ytorna på en textsida, t.ex. marginaler och blankrader.

Sidor med ”luft” är mer lättlästa.

Marginaler — De tomma ytorna runt texten.

Redaktion: Caroline Hjorth Formgivning: Anna Gille Omslag: Anna Gille Produktion: Bertil Stålenmark Illustrationer: AnnSofi Ericsson Petrini s. 3, 4, 8ö, 17, 18, 21, 26, 30, 38, 40-41, 45, 46, 54, 60, omslag.

Per Gustavsson s. 6, 8, 10, 13, 14, 19, 28, 31, 32, 52, 53, 58, 61, 64, 65.

Henrik Lange s. 5, 7, 12, 16, 23, 29, 34-35, 39, 43, 57, 63, 93.

Inspiratör till Skrivövningarna: Folke Dahlqvist Tryckt på miljövänligt papper

Första upplagan 3 Tryck: Elanders, Ungern 2009

Mellanrubriker — De rubriker som finns i själva texten.

Punkter — Bokstävernas storlek mäts i punkter. Den här texten är skriven med 11 punkters bokstäver.

Recension — En kort presentation av en bok.

Replik — När man skriver vad någon säger. Före repliken finns ett talstreck.

Reportage -— Artikel som handlar om en nyhet av något slag.

Reporter — Journalist som intervjuar människor och skriver reportage.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Signatur — Underskrift som man använder istället för sitt riktiga namn.

Talstreck — Det streck som sätts ut före en replik.

Teckensnitt — Stilen på bokstäverna. Det här teckensnittet heter Sabon Roman.

Versaler — Kallas också för STORA BOKSTÄVER.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Skrivbyrån................. 3 Skriva steg för steg........................................ 4 Skriva berättelser......... 5 Synonymer ...................................................... 6 Metaforer ........................................................ 6 Liknelser .......................................................... 7 Verb ger kraft ................................................. 7 Adjektiv kan bli för söta .............................. 8 Beskriva platser ............................................. 8 Beskriva personer ......................................... 9 Skriva dialog.................................................. 10 Beskriva med dialog .................................... 10 Tänk igenom handlingen ............................ 11 Vem är berättaren? ..................................... 12 Hur ska du börja? ........................................ 12 Hur ska du sluta? ......................................... 13 När händer det? .......................................... 13 Skriva dikter............. 14 Fria dikter ..................................................... 15 Bundna dikter............................................... 16 Skriva andra texter....... 19

Ord ............................................................. 20 Meningar........................................................ 20

Stycken........................................................... 21 Layout - att göra snygga sidor...........22 Rubriker ........................................................ 22 Bilder och bildtexter .................................. 23 Layout med dator...............................24 Ställ in hur sidan ska se ut ......................... 24 Använd lättlästa stilar ................................. 25 Bestäm storleken på bokstäverna ........... 26 Artikel .................................................27 Huvudrubriken ............................................. 27 Ingressen ....................................................... 27 Brödtexten ................................................... 28 Bilder och bildtexter .................................. 28 Artikeln steg för steg.................................. 30 Intervju ................................................31 Förbered intervjun ...................................... 31 Bli en bra intervjuare .................................. 32 Skriva intervjuer .......................................... 33 Instruktion ..........................................34 Insändare .............................................36 Brev......................................................37 Presentera en bok ..............................38 Redovisa fakta .....................................39 Vet du att-meningar .................................... 39 Nyckelord ..................................................... 39 Tankekarta .................................................... 40

Ordlista för skribenter finns på insidan av omslaget.

1

Skrivregler............... 42 Styckeindelning ..................................42 Skiljetecken .........................................42 Punkt .............................................................. 43 Kommatecken .............................................. 44 Frågetecken .................................................. 44 Utropstecken ............................................... 44 Kolon.............................................................. 46 Citattecken ................................................... 46 Snedstreck .................................................... 47 Stor eller liten bokstav? .....................47 Förkortningar .....................................48 Med eller utan punkter .............................. 49 Skriva repliker ....................................49 Avstavning ...........................................50 Ordklasser................ 51 Substantiv ...........................................51 En böjd elefant ............................................. 52 Adjektiv ...............................................52 Verb .....................................................54 Verbets alla former ..................................... 55 Pronomen ...........................................56 Adverb .................................................58 Ett adverb böjer sig aldrig ......................... 58 Meningar och satser....... 59 Vad är en mening? ..............................59 En sats har alltid två ord ....................59 Huvudsatser och bisatser ..................60 Huvudsats ..................................................... 60 Bisats .............................................................. 60

2

Satsdelar................. 61 Predikat ...............................................62 Subjekt ................................................62 Objekt..................................................63 Direkt objekt................................................ 63 Indirekt objekt ............................................. 63 Adverbial .............................................64 Adverbial som ändrar allt .......................... 65 Stava rätt................ 66 Alfabetet .............................................66 Vokaler och konsonanter .......................... 66 Lär dig stava svåra ord .......................67 Skrivövningar............. 69 Skriva berättelser ........................................ 69 Beskriva platser ........................................... 72 Beskriva personer ....................................... 73 Skriva dialog.................................................. 74 Skriva dikter ................................................. 75 Skriva andra texter ..................................... 77 Artikel ............................................................ 78 Intervju .......................................................... 79 Instruktion .................................................... 81 Insändare ....................................................... 82 Brev ................................................................ 82 Presentera en bok ....................................... 83 Redovisa fakta .............................................. 84 Skrivregler ..................................................... 86 Ordklasser .................................................... 89 Satser och satsdelar .................................... 92 Stava rätt ....................................................... 95 Sakordsregister...................................96

Skrivbyrån Kul, jobbigt, tröttsamt, härligt. Vad tycker du om att skriva?

Många tycker att det är både roligt och svårt på samma gång.

Särskilt roligt är det förstås när både man själv och andra tycker att texten är bra. Men vad är det egentligen som gör att en text blir bra? Det är det du ska få veta, se och pröva när du arbetar med Skrivbyrån. Skrivövningar till varje kapitel finns längst bak i boken.

3

Skriva steg för steg Det finns knappast någon som kan skriva en bra text på ett enda försök. Till och med de allra bästa författarna och journalisterna skriver om, lägger till, stryker, ändrar och skriver om – igen.

Här får du en skrivplan som gör det lättare att komma igång och att tänka på rätt saker medan du skriver.

Planera

• Tänk igenom vad texten ska handla om och i vilken ordning du ska berätta?

• Planera hur du ska börja och sluta.

Berätta

• Berätta för någon om hur du har planerat texten.

• Fundera tillsammans på om något behöver ändras.

• Anteckna alla idéer ni kommer på. Du kanske vill använda dem senare.

Skriv

• Följ din planering, men var inte rädd för att ändra i den om du får någon bra idé.

• Skriv utan att tänka för mycket på skrivregler och stavning. Det kan du rätta till i efterhand.

Bearbeta

• Läs igenom texten ordentligt. Rätta till de fel du hittar och ändra i texten om du vill göra det.

• Om du skriver i datorn ska du alltid skriva ut texten och läsa igenom den.

• Låt gärna någon annan läsa texten och lämna kommentarer.

Utvärdera

• Fundera över vad du har lärt dig av att skriva den här texten och

vad du ska tänka på nästa gång. Spara gärna planeringen och din utvärdering. Du kan ha nytta av dem någon annan gång.

4

Skriva berättelser Alla människor har något att berätta om. Du också! Det kan vara något du har varit med om själv, hört talas om eller fantiserat ihop. Eller förstås en blandning av fantasi och verklighet.

När du läser en riktigt bra text kan du se platser och personer framför dig. Till och med lukter, ljud och smaker känns levande. Författaren lyckas måla med orden och få läsaren att leva sig in i berättelsen. Det krävs förstås massor av träning för att kunna skriva på det sättet. Men det finns också praktiska råd som gör det lättare att skriva levande.

Det är sådana råd du ska få nu.

Vad skulle du skriva för berättelse efter att ha varit en dag på den här stranden?

Skriva berättelser

5

Synonymer Det är tråkigt att läsa en text där samma ord upprepas allt för många gånger. Försök istället att använda synonymer, ord som betyder nästan samma sak. Läs och jämför de här texterna.

Jag tittade mig i spegeln och tyckte att jag såg ganska snygg ut. Jag hade satt på mig mina snyggaste byxor, min snygga, gröna tröja och de snygga nya skorna.

!

Jag tittade mig i spegeln och tyckte att jag såg ganska snygg ut. Jag hade satt på mig mina bästa byxor, min fräscha, gröna tröja och de läckra nya skorna.

Om du inte kommer på synonymer till ett ord kan du slå upp det i ett synonymlexikon.

Metaforer Kalle är en smart grabb. Han har verkligen huvudet på skaft.

Nilsson, som ligger tvåa i loppet, har snart ätit upp försprånget till Sandberg.

6

Skriva berättelser

Ingen kan ju ha huvudet på ett skaft och det går inte att äta upp ett försprång. Ändå förstår vi precis vad de här uttrycken betyder. Vi ser det framför oss. Uttryck som använder bilder på det här sättet kallas för metaforer.

Liknelser Ett annat bra sätt att skriva målande är att använda liknelser.

Liknelser ger bilder som väcker vår fantasi och våra känslor.

Beatrice hade armar grova som stockar och händer stora som dasslock.

Hur mycket skrattar hon?

Hon flinade stilla.

Hon fnissade förtjust.

Hon skrattade hjärtligt.

Hon garvade så hon trillade av stolen.

Verb ger kraft Det är verben som talar om vad som händer. Verb ger kraft och liv åt texten. Ofta väljer vi samma verb av gammal vana.

Men om du väljer andra verb än de vanliga kommer din text att få nytt liv.

Solen skiner – bränner – steker – grillar.

Klockan ringer – skräller – vrålar – sjunger.

Skriva berättelser

7

Adjektiv kan bli för söta När man beskriver platser, personer eller något som händer är det lätt att man använder en massa adjektiv.

Jag var nära att trampa på den lilla, söta, grå, nyfödda haren som låg i det täta, höga, gröna gräset på den stora ängen.

Det är bättre att använda fler substantiv och verb istället för adjektiv.

Min fot stannade bara någon centimeter från den nyfödda harpalten som låg orörlig i skydd av ängsgräset.

Beskriva platser Med hjälp av en bra platsbeskrivning kan du få läsaren att t.ex. känna hur mullrande, bullrande det kan vara runt torget i staden.

8

Skriva berättelser

Tänk på det här när du beskriver platser:

• Vilken tid på dygnet är det? Vilken årstid är det? Hur är vädret?

• Skriv inte bara om hur platsen ser ut. Ta också med ljud som hörs och hur platsen luktar och känns. Det kanske till och med smakar något.

Det isade om huvudet och stack i näsan när Anna klev ut på gårdsplanen. Vinden slet ilsket och vilt i hennes hår. Hon försökte stryka det ur ansiktet, men det var meningslöst. På något sätt måste hon ta sig till ladan, trots att det var becksvart och trots att hon höll på att kastas omkull av stormen. Hon böjde sig beslutsamt framåt, kisade ner i backen och tog ett steg framåt.

Beskriva personer Många författare tänker noga igenom hur personerna i berättelsen ska vara. Både hur de ser ut, hurdana de är inuti och hur de lever. När vi läser blir personerna levande människor, och ju mer levande de blir, desto mer vill vi följa hur det går för dem.

Så här kan personerna i en berättelse beskrivas: Faster Molly bor vid havet älskar hundar är enögd röker cigarr skrattar högt Rickard 12 år kan allt om pirater tjejtjusare spelar basket är mörkrädd

Morris 13 år drömmer mycket spelar saxofon har stora fötter älskar pasta

Mannen med masken hängdes för 200 år sedan avskydde djur mördade en kvinna spökar enligt gamla historier har en tatuering på kinden

Skriva berättelser

9

Skriva dialog En dialog är ett skrivet samtal som visar vad personerna säger.

Det som sägs kallas repliker. Varje replik börjar på en egen rad. Det finns två sätt att skriva repliker på:

•

•

Med replikstreck: – Jag har glömt batterierna till min ficklampa! suckade Morris.

– Vilken tur att jag har en fotogenlykta då, svarade faster Molly.

Med anföringstecken: ”Var finns lyktan?” undrade Morris. ”Den står i det stora skåpet på vinden”, sa faster Molly och log.

Bestäm vilket av sätten du vill använda. Blanda inte!

Beskriva med dialog Hur människor talar, och vad de säger, berättar mycket om hur de är som personer. Därför är dialoger jättebra när du vill visa hur en person är. Istället för att beskriva personen låter du den tala så att vi förstår något om henne eller honom.

10

Skriva berättelser

Bra att veta!

• Du behöver inte skriva fullständiga eller perfekta meningar i en dialog, det ska ju synas hur personen pratar.

• Du behöver inte skriva sa hon eller sa han efter varje replik.

Skriv så bara där det behövs för att läsaren ska förstå vem som talar.

• Du behöver läsa dialogen högt för att kunna höra om den låter naturlig.

Tänk igenom handlingen Tänk igenom vad din berättelse ska handla om. När du har bestämt dig är det bra att skriva ner idéerna. Gör gärna en tankekarta, då är det lätt att ändra om du får nya idéer.

Bestäm också i vilken ordning du ska berätta om de olika händelserna. Skriv upp den ordningen. Du kan när som helst ändra i den om du vill.

Den här berättelsen ska handla om en kuslig natt hos faster Molly.

1 Faster berättar om Mannen med masken

2

3

Det mystiska brevet på vinden

Faster Molly är försvunnen

Natten hos faster Molly

5

4

Katten vägrar att gå in i köket

Rickard hittar en sko

6

Någon smyger utanför dörren

7

Morris hittar hundvalpen

Skriva berättelser

11

Vem är berättaren?

Vem vill du ska vara berättare i din text? Ska berättaren vara någon som själv är med i handlingen, eller någon annan som ”ser” vad som händer? Läs och jämför.

Jag berättar själv

När jag kom in i huset kände jag direkt lukten av faster Mollys feta cigarrer. Jag stannade och ropade, men ingen svarade. Bäst att följa lukten, tänkte jag, sniffade i luften och gick mot verandan.

Någon annan berättar

När Morris kom in i huset kände han direkt lukten av faster Mollys feta cigarrer. Han stannade och ropade, men ingen svarade. Bäst att följa lukten, tänkte han, sniffade i luften och gick mot verandan.

!

Pröva gärna båda sätten och välj sedan det du tycker känns bäst. När du har bestämt dig måste du skriva på samma sätt i hela texten.

Hur ska du börja?

Du kan börja berättelsen på olika sätt: Presentera huvudpersonen

Morris hade stora, pösiga kläder, gillade musik och att vara med sina kompisar. Dessutom gillade han att åka och hälsa på faster Molly. Det skulle han göra på lördag. Men nu var det torsdag och Morris var hungrig. Han skulle just hälla upp en stor portion skruvmakaroner på tallriken när telefonen ringde.

Börja mitt i en händelse

– Spring! ropade Morris till Rickard, annars missar vi tåget.

De kastade sig in genom dörren just som tåget började rulla ut från perrongen.

– Äntligen på väg, flåsade Rickard, medan han sökte med blicken efter deras sittplatser.

Killarna var på väg till faster Molly. Faster Molly i det gröna huset vid havet.

12

Skriva berättelser

Inled med en fråga

Har du hört talas om en faster som röker cigarr och påstår sig vara sjörövare? Inte! Då har du ännu inte hört talas om faster Molly.

Just den här helgen skulle faster Molly få besök av två av sina allra bästa vänner, Morris och Rickard.

Hur ska du sluta?

Ett bra sätt att få till slutet är att tänka ut det innan du börjar skriva. Då har du ett mål att skriva mot.

När händer det?

Händer det du berättar om just nu eller är det någon som tänker tillbaka på det? Bestäm vilket av sätten du vill använda.

Berätta som om det händer nu

När Morris kommer in i huset känner han direkt lukten av faster Mollys feta cigarrer. Han stannar och ropar, men ingen svarar. Bäst att följa lukten, tänker han, sniffar i luften och går mot verandan.

Berätta som om det har hänt tidigare

När Morris kom in i huset kände han direkt lukten av faster Mollys feta cigarrer. Han stannade och ropade, men ingen svarade. Bäst att följa lukten, tänkte han, sniffade i luften och gick mot verandan.

Som du ser är det verbens form som gör att det blir nutid eller dåtid. När du har bestämt hur du vill göra är det viktigt att du håller dig till samma tidsform. Annars blir det rörigt för den som läser.

Skriva berättelser

13

Skriva dikter Många har fått för sig att det är svårt att skriva dikter. Men det är inte sant. Det gäller bara att inte bry sig så mycket om vad andra tycker. En dikt kan handla om precis vad som helst!

Den kan vara sorglig, rolig eller allvarlig. Det viktiga är att skriva om det som känns rätt för en själv.

Kom igång!

Om du vill komma igång med att skriva dikter, men tycker att det känns svårt, kan du hjälpa dig själv på det här sättet:

• Läs så mycket dikter du kan.

• Börja med att skriva flera korta, målande meningar.

• Lek med orden, pröva dig fram. Skriv gärna med låtsasord.

• Var inte för sträng mot dig själv. Att våga skriva dåligt är ett sätt att lära sig att skriva bra.

• Skriv om sådant som känns viktigt för dig själv.

14

Skriva dikter

Fria dikter Fria dikter kan egentligen skrivas hur som helst. I fria dikter kan man t.ex. pröva bokstävernas och ordens ljud för att få en särskild melodi i språket. När man skriver fria dikter behöver man inte heller följa de vanliga skrivreglerna. Allt är upp till författaren.

Adjektiv Ängarna fylls av burriga gulliga roliga mjuka bulliga mulliga ulliga soliga guppiga gnistrande gula små knoppar Malou Risberg

Fågeln låg död invid vägen Jag tog den i min hand Lilla fågeln var fortfarande varm

VIII Har det lite jobbigt för tillfället Mitt huvud fastnade i hissdörren Skulle uppåt egentligen Vi ses?

Claes Andersson

Skriva dikter

15

Bundna dikter

Bundna dikter följer särskilda skrivmönster. De kan t.ex. ha ett bestämt antal rader, ett bestämt antal stavelser per rad eller vissa ord som upprepar sig. Ibland kan det kännas lättare att skriva dikter med en bestämd form, särskilt om man är en ovan diktskrivare. Här kommer några exempel på bundna dikter.

Dikter med rim

Dikter med rim har förstås ord i slutet på raderna som rimmar. Men de kan ändå rimma på olika sätt. Jämför de här dikterna: Jag har hållit i en fågel Jag har hållit i en fågel Fågeln trodde mina händer var ett bo Jag har hållit i en fågel, det är svårt att tro Fågelhjärtat slog och slog Plötsligt rös den till och dog A B C - dikt Sen kom mörkret, stjärnorna Ankan är ett roligt djur och natten Som knappast trivs uti en bur Anonym Bilen kör så fort och långt Är man många blir det trångt Citronen den är gul och fin Är den sur gör man en min…

16

Skriva dikter

Dikter med upprepningar

En viss typ av dikter bygger på att författaren upprepar ord.

Det kan vara så att varje mening börjar med samma ord, eller att ett eller flera ord dyker upp flera gånger i dikten. I dikten Pumpa äter man... kan du också se att författaren använder ett ord med dubbla betydelser på ett roligt sätt.

Ensamhet Ensamhet kan vara tråkigt Ensamhet kan vara ledsamt Ensamhet kan vara pinande Men ensamhet kan vara skönt ibland med lite lugn och ro L. W.

Först föds man, sen lever man, sen dör man Man kan inte göra något åt att man föds Man kan inte göra något åt att man dör Men man kan göra något åt hur man lever M. Å.

Pumpa äter man väl mest på fat.

För pumpa är en frukt att ha i mat Men pumpa luft kan ingen pumpa göra Behåll din cykel-pump när du ska köra!

Dan Larsson

Skriva dikter

17

Haiku

Haiku är en japansk diktform som brukar handla om naturen, men ingenting hindrar att du prövar haikuns form även på andra teman.

En haiku har alltid tre rader. Första raden ska ha fem stavelser, andra raden sju stavelser och den tredje raden fem.

Du kan ta reda på hur många stavelser det är genom att räkna antalet vokaler. Det är lika många vokaler som stavelser.

Promenad med hund bland löven en doft av älg Vi tar en omväg

En rund, slipad sten vågorna slår, slår igen havets melodi

Smultron på ett strå Sommarhimmel med små ... Aj! Sten mellan tårna

I tunnelbanan fort hemåt, trötta blickar en röd halsduk. Du!

18

Skriva dikter

Skriva andra texter I den här delen av Skrivbyrån hittar du det du behöver veta om sådana texter som inte räknas till fritt skrivande. Du får först läsa om det som är gemensamt för alla texter, och sedan vad som gäller för varje typ av text.

Innan du börjar skriva behöver du fundera över vem eller vilka som ska läsa eller lyssna på din text. Hur ska du skriva så att just de förstår vad du menar? Här är några saker att tänka på:

• Hur mycket kan läsarna/åhörarna om ämnet? Vad måste du ta med, vad kan du hoppa över?

• I vilken ordning ska du skriva/berätta om ditt ämne? Tänk på att först skriva om det som läsaren är mest intresserad av.

Skriva andra texter

19

Ord

Tjaba

Kära mormor

När du har tänkt igenom vilka dina läsare är blir det mycket lättare att välja ett språk som gör texten spännande och intressant. Vilken stil på språket passar dina läsare? Vilka ord kan du använda? Du skulle säkert inte skriva likadant till din mormor som till en kompis.

Bäste...

Meningar För att din text ska bli lättläst och få bra flyt är det viktigt att variera längden på meningarna.

En text med bara korta meningar blir väldigt tråkig.

Jag heter Caroline. Jag bor i Ronneby. Ronneby ligger i Blekinge.

Blekinge kallas för Sveriges trädgård. Det finns många olika växter här.

Bind alltså ihop meningarna med småord som visar sambanden.

Jag heter Caroline och bor i Ronneby. Ronneby ligger i Blekinge som också kallas för Sveriges trädgård. Det beror på att vi har så många olika växter här.

Börja meningarna på olika sätt. Det blir tjatigt om många meningar börjar på samma sätt, t.ex. med sedan. Jämför texterna.

I torsdags hade jag namnsdag. Först verkade det som om alla hade glömt bort det, och jag var sur. Sedan kom mamma med frukost på sängen. Sedan kom pappa med blommor. Sedan kom min syrra med ett paket. Sedan gick jag till skolan, och hade en jättebra dag.

I torsdags hade jag namnsdag. Först verkade det som om alla hade glömt bort det, och jag var sur. Men då kom mamma med frukost på sängen. Sedan kom pappa med blommor. Till slut kom min syrra med ett paket. Efter det gick jag till skolan, och hade en jättebra dag.

20

Skriva andra texter

Stycken Det finns två sätt att göra nytt stycke på.

• Blankrad är vanligast i texter som skrivs i datorn.

• Indrag är vanligast i texter som ska tryckas eller se tryckta ut, och i handskrivna texter, t.ex. brev.

Det viktigaste är att du bestämmer dig för ett av sätten och använder det i hela texten. Blanda inte!

Blankrad Vintern är bäst!

Många hundar fryser på vintern, men inte våra för de är Grönlands-hundar.

Grönlandshundar gillar att dra och att arbeta hårt. På Grönland använder människorna dem till att dra slädar med tung packning. Hundarna lever ett hårt liv och jagar ofta sin egen mat.

Våra hundar slipper att slita på det sättet. De älskar också att dra, men det blir sköna turer i skogen och på fjället istället. Mamma eller pappa står bak på släden och kör. Vi andra sitter i släden och åker.

Indrag Vintern är bäst!

Många hundar fryser på vintern, men inte våra för de är Grönlandshundar.

Grönlandshundar gillar att dra och att arbeta hårt. På Grönland använder människorna dem till att dra slädar med tung packning. Hundarna lever ett hårt liv och jagar ofta sin egen mat.

Våra hundar slipper att slita på det sättet. De älskar också att dra, men det blir sköna turer i skogen och på fjället istället. Mamma eller pappa står bak på släden och kör. Vi andra sitter i släden och åker .

Skriva andra texter

21

Sakordsregister abstrakta substantiv 51 adjektiv 52 adverb 58 adverbial 64 anföringstecken 49 artikel 27, o.i avstava 50 berättande text 33 beskriva personer 9 beskriva platser 8 bilder 23 bildtext 23 bisats 60 blankrad 21 bokpresentation 38 bokstävernas storlek 26 brev 37 brödtext 28, o.i bundna dikter 16 börja berättelsen 12 citattecken 46 citera 28, 46 datum 37 dikter med rim 16 dikt med upprepning 17 direkt objekt 63 ental 52 fet stil 26 flertal 52 fria dikter 15 frågetecken 44 futurum 55 förkortningar 49 gemena o.i haiku 18 hjälpverb 55 huvudrubrik 27, o.i huvudsats 60 huvudverb 55 hälsning 37

96

indirekt objekt 63 indrag 21 ingress 27. o.i inledning o.i instruktion 34 insändare 36 intervju 31 jag-form 12 journalist o.i kolon 46 kommatecken 44 komparera 53 konkreta substantiv 51 konsonanter 66 kursiv stil 26, o.i layout 22, o.i liknelse 17 liten bokstav 47 luft o.i längden på raden 24 marginaler 24, o.i mellanrubrik 22, o.i mening 20, 59 metafor 6 nyckelord 39 nytt stycke 23 objekt 63 ord 20 ordklasser 51 perfekt 55 personliga pronomen 56 plural 52 pluskvamperfekt 55 possessiva pronomen 56 predikat 62 presens 55 preteritum 55 pronomen 56 punkt 43, o.i recension o.i

Sakordsregister

redovisa fakta 39 reflexiva pronomen 57 relativa pronomen 57 repliker 49, o.i reportage o.i reporter o.i rubriker 22 räkna satser 59 sats 59 satsadverbial 65 satsdel 61 signatur 36, o.i singular 52 skiljetecken 42 skriva steg för steg 4 sluta berättelsen 13 småord/bindeord 20 stavelse 16, 18 stilar 25 stor bokstav 47 subjekt 62 substantiv 51 synonymer 6 talstreck o.i tankekarta 40 teckensnitt o.i tidsform 13 utropstecken 44 verb 7, 54 verbets former 55 versaler o.i vet du att-mening 39 vokaler 66

o.i = omslagets insida

Ordlista för skribenter Artikel — Längre tidningstext som har huvudrubrik och ingress. Behöver inte handla om något som är en nyhet (jämför med reportage).

ISBN 978-91-21-18325-0

© 2001 Eva Stilling och Liber AB

Brödtext — All text som inte är rubrik, bildtext eller ingress.

Gemener — ”små” bokstäver (jämför med Versaler).

Huvudrubrik — Överskrift till en hel text.

Ingress — Kort inledning till en tidningsartikel. Ingressen brukar svara på frågorna: Vem ...? Vad ...? När ...? Hur ...?

Inledning — Ska göra läsaren nyfiken på att läsa vidare i texten.

Journalist — Person som har som yrke att skriva, t.ex. i tidningar.

En journalist kan också arbeta med radio och TV. Kursiv stil — Kursiv stil lutar så här. Kan vara ganska svår att läsa.

Layout — Ordet layout är engelska och betyder ungefär ”lägga ut”.

Layout handlar om hur man ordnar text och bilder så att sidan blir snygg och lättläst.

Luft — De tomma ytorna på en textsida, t.ex. marginaler och blankrader.

Sidor med ”luft” är mer lättlästa.

Marginaler — De tomma ytorna runt texten.

Redaktion: Caroline Hjorth Formgivning: Anna Gille Omslag: Anna Gille Produktion: Bertil Stålenmark Illustrationer: AnnSofi Ericsson Petrini s. 3, 4, 8ö, 17, 18, 21, 26, 30, 38, 40-41, 45, 46, 54, 60, omslag.

Per Gustavsson s. 6, 8, 10, 13, 14, 19, 28, 31, 32, 52, 53, 58, 61, 64, 65.

Henrik Lange s. 5, 7, 12, 16, 23, 29, 34-35, 39, 43, 57, 63, 93.

Inspiratör till Skrivövningarna: Folke Dahlqvist Tryckt på miljövänligt papper

Första upplagan 3 Tryck: Elanders, Ungern 2009

Mellanrubriker — De rubriker som finns i själva texten.

Punkter — Bokstävernas storlek mäts i punkter. Den här texten är skriven med 11 punkters bokstäver.

Recension — En kort presentation av en bok.

Replik — När man skriver vad någon säger. Före repliken finns ett talstreck.

Reportage -— Artikel som handlar om en nyhet av något slag.

Reporter — Journalist som intervjuar människor och skriver reportage.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Signatur — Underskrift som man använder istället för sitt riktiga namn.

Talstreck — Det streck som sätts ut före en replik.

Teckensnitt — Stilen på bokstäverna. Det här teckensnittet heter Sabon Roman.

Versaler — Kallas också för STORA BOKSTÄVER.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9

789121 183250

Skrivbyrån

Eva Stilling

Best nr 21-18325-0 Tryck nr 21-18325-0-03

Skrivbyrån

Skrivbyrån är en skrivarskola för alla typer av texter som är vanliga i skolan. Du får träna på både fritt skrivande och andra texter som t.ex. artiklar, intervjuer, insändare och brev.

Dessutom finns ett särskilt avsnitt om att redovisa fakta på olika sätt.

I Skrivbyrån finns också avsnitt om layout, skrivregler, ordklasser, satsdelar och stavning.

Till varje avsnitt finns korta och längre skrivövningar som bygger på lusten att leka med språket och att utveckla sitt skrivande.

Skrivbyrån kan användas både som grundbok och uppslagsbok, inte bara i svenskämnet, utan i alla ämnen där ni arbetar med skrivande.

Eva Stilling

Almqvist & Wiksell