9789144094762

Jan Bergstrand

Jan Bergstrand är nyligen pensionerad från en tjänst som adjungerad professor i Ekonomisk analys och styrning vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är ofta anlitad för undervisning vid företagsledarkurser av olika slag, ofta med inriktning på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Han har tidigare arbetat som programdirektör vid IFL:s företagsledarkurser i alla världsdelar utom Australien. Han var under åren 2002–2004 långtidsrådgivare vid finansdepartementet i en av provinserna i Sydafrika efter avskaffandet av apartheid.

| Världsekonomin och vi

Världsekonomin och vi

– det ekonomiska läget i världen, Europa och Sverige Världsekonomin och vi utgör en introduktion till ekonomiskt tänkande med fokus på de aktuella problemen i världen. Tillväxten i världsekonomin är ovanligt låg, arbetslösheten stiger och allmänheten har inte längre förtroende för regeringarnas förmåga att hantera de ekonomiska svårigheterna. Problemen är särskilt allvarliga i Europa.

Lösningen av finanskrisen skapade stora underskott i statsfinanserna i många länder. Men i Europa finns ett regelverk runt EMU, som starkt begränsar tillåtna underskott. När då olika länder utvecklas på olika sätt finns inte handlingsutrymme för att lösa problemen i varje land för sig. Därför har Europa har blivit en stagnerande ekonomi, med den sämsta ekonomiska utvecklingen i världen.

Världsekonomin och vi – det ekonomiska läget i världen, Europa och Sverige

I Sverige står vi inför problem med åldrande befolkning, hög arbetslöshet och en svag omvärld som saknar resurser att efterfråga våra industrivaror. Nu behöver vi förstå vilka åtgärder som krävs för att leda svensk ekonomi rätt. Bokens senare del behandlar därför de svenska förhållandena och påvisar hur vi måste tänka om på vissa traditionella ekonomiska områden.

Den här boken är skriven för företagsledare, studenter och andra personer som vill förstå den ekonomiska utvecklingen i omvärlden.

Den utvecklingen går nämligen att förstå även om den är svår att påverka för den enskilde individen.

Art.nr 38220 ISBN 978-91-44-09476-2

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09476-2_Cover.indd 1

9 789144 094762

Jan Bergstrand

2013-12-09 11:03

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38220 ISBN 978-91-44-09476-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/Chones Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-09476-2_01_book.indd 2

2013-12-10 10:48

Innehåll

Inledning 5 K apitel 1

1.1 1.2 1.3 1.4

Världen med ekonomernas ögon 9

Några intressanta regioner 9 Storleken på olika marknader 13 BNP per invånare 17 Finanskrisen 2008–2012 20

K apitel 2

Den ekonomiska makroteorin 23

2.1 Behovet av ny teori 23 2.2 Sambanden i en liten avgränsad ekonomi 23 2.3 Finanspolitikens uppgift 32 K apitel 3

Finanskrisen 35

3.1 Bakgrunden till finanskrisen 35 3.2 Finanskrisen i Amerika 41 3.3 Framtidsutsikterna i USA 51 K apitel 4

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Det ekonomiska läget i Europa 55

Den ekonomiska tillväxten i Europa 55 Bakgrunden till den Europeiska valutaunionen 57 Problemen i Sydeuropa 64 Budgetunderskott och valutakurser 77 Konsekvenser av den gemensamma valutan 79

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 3

3

2013-12-10 10:48

Innehåll K apitel 5

Den ekonomiska mikroteorin 85

5.1 Utbud och efterfrågan 85 5.2 En osynlig hand 90 5.3 Arbetsmarknaden i Europa 93 K apitel 6

Hela problembilden i Europa 103

6.1 Befolkningsutvecklingen 103 6.2 En sammanfattning av problemen i Europa 106 K apitel 7

De nordiska länderna 119

7.1 Den ekonomiska tillväxten 119 K apitel 8

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7

En historisk återblick 123 Bakgrunden till krisen 129 Vägen ut ur krisen 144 Fortsatta reformer på 2000-talet 155 De offentliga utgifterna över tiden 161 Sveriges ekonomi i dag 163 Summa Sverige 2013 177

K apitel 9

9.1 9.2 9.3 9.4

Det ekonomiska läget i Sverige 123

Framtiden omkring oss 179

Svårigheter med ekonomiska prognoser 179 Framtiden i några olika regioner 180 Gemensamma frågor inför framtiden 188 Framtiden i Sverige 192

Beteckningar 205

4

978-91-44-09476-2_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

Inledning

Under många år har jag arbetat som kursledare eller föreläsare vid kurser i företagsledning vid Institutet för företagsledning (IFL). För att samla gruppen inför dagens arbete brukade vi ofta bläddra i morgontidningarna för att finna en intressant nyhet. Därefter diskuterade vi den en liten stund innan vi började arbeta med dagens planerade program.

Nyheterna kunde vara av många olika slag. Ibland kunde det vara en dramatisk nyhet i världspolitiken och ibland kunde det vara kvartalsrapporten från ett svenskt storföretag, men ofta gällde det en nyhet om det ekonomiska läget. Då kunde det handla om arbetslöshet eller skatter eller helt enkelt om goda eller dåliga tider och hur vi kunde vänta oss att konjunkturläget skulle utvecklas under den närmaste framtiden.

Gemensamt för många sådana teman var att det kunde behövas bakgrundsmaterial. Om det handlade om tillväxten i Kina, kunde det vara intressant att se tillväxten i andra länder som en jämförelse. Om det handlade om arbetslösheten i Grekland, då kunde det vara bra att veta vilken arbetslöshet som råder i andra jämförbara länder. Därför gjorde jag ofta lite utredningsarbete tidigt på morgonen för att förbereda dagens morgonsamling.

När utredningsarbetet lyckades blev resultatet ofta en tabell eller ett diagram som sedan kunde utgöra en bakgrund för den kommande diskussionen.

När dagens ämne var en kvartalsrapport från ett storföretag, kom det snart en ny. Därför lämnade sådana teman inte något riktigt bestående intryck. Men finanskrisen i Amerika och den ekonomiska krisen i Sydeuropa och den dramatiska svenska depressionskrisen i början på 1990-talet kom tillbaka i våra diskussioner gång efter gång. Därför blev mitt material om sådana teman med åren allt rikligare och kom så småningom att omfatta något hundratal bilder med belysande information. De bilderna har jag nu ställt samman i en någorlunda förnuftig ordning och presenterar dem i den här lilla boken med sammanknytande kommentarer och förklaringar.

Egentligen hade jag kunnat skriva en bok av det här slaget redan för många år sedan, exempelvis under eller efter den djupa svenska 90-talskrisen.

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 5

5

2013-12-10 10:48

Inledning

Men många gånger, när frågan har kommit upp, har jag, som jäktad kursledare, svarat att de flesta frågorna är så lättflyktiga (men inte lättviktiga!) att deras aktualitet har dragit över redan innan boken blir klar. Då är det ju ingen mening med att skriva.

Men nu är situationen annorlunda. Nu har vi fått en kris i Europa som har varit aktuell i över fem år, och ännu värre: den ser ut att kunna fortsätta länge till! Dessutom har jag en stark övertygelse att krisen egentligen är framkallad av politiker med oklara ekonomiska kunskaper, politiker som i dagsläget själva inte riktigt förstår vad som håller på att hända. I ett sådant läge blir det nämnda motargumentet meningslöst. Nu hinner jag skriva boken medan den fortfarande är aktuell.

Nu känner jag att Europa, och i någon mån Amerika, har kommit att styras av politiska värderingar, som i många fall försummar att beakta de ekonomiska lagar, som styr vår värld. Jag tror exempelvis på de ekonomiska lagar som säger att enskilda individer (utan att göra något kriminellt) väljer bland möjliga handlingsalternativ så att de själva och deras anhöriga skall få det så bra som möjligt, och att våra affärsmän försöker fatta beslut som är lönsamma för de företag som de leder. Om de teserna är sanna, då måste även våra politiker bry sig om dem, likaväl som vi måste acceptera tyngdkraften och att vatten fryser till is när det blir kallt.

I den här boken försöker jag förklara hur vårt samhälle styrs av ekonomiska lagar och hur farligt det kan bli när politiker (av den ena eller andra politiska färgen) fattar sina beslut utan att förstå dessa lagar. Det är en tuff resa ibland, för många gånger är det inte bara politikern, utan även du, käre läsare, som dess värre måste upptäcka att tyngdkraften faktiskt gäller. Ungefär så här lät det på tv under den sommarvecka då våra politiker möttes i Almedalen: Det viktigaste är att bekämpa arbetslösheten! Vi vill höja a-kassan så att den som blir arbetslös kan leva ett någorlunda rimligt liv!

Men det är väl klart att vi vill bekämpa arbetslösheten! Det är ett av de viktigaste målen (det finns några till) för den ekonomiska politiken. Det är väl också klart att vi vill att den, som ändå blir arbetslös skall kunna leva ett någorlunda rimligt liv. Men dess värre tycks vi inte kunna uppfylla båda dessa mål! Befintlig forskning visar tydligt att om man höjer a-kassan, då stiger arbetslösheten!

De båda önskemålen, som nämndes av talaren i Almedalen, om lägre arbetslöshet och högre a-kassa verkar strida mot varandra. Varför det? Jo, helt enkelt för att när det blir möjligt att leva ett någorlunda rimligt liv med högre 6

978-91-44-09476-2_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

Inledning

a-kassa, då blir det alternativet mera attraktivt. Då finns det individer som föredrar den lösningen framför att anstränga sig mera för att hitta ett jobb.

Men när ekonomerna säger detta tydligt blir många medborgare upprörda eftersom de anser att det inte borde vara sant!

För att belysa hur de ekonomiska lagarna påverkar våra liv tänkte jag börja med en ekonomisk bild av hela världen i kapitel 1. Sedan, i kapitel 2, diskuterar vi den del av den ekonomiska teorin som vi kallar makroekonomi, den som belyser utvecklingen av produktion och sysselsättning i olika länder.

Den teorin behöver vi för att, i kapitel 3, kunna analysera finanskrisen (främst i Amerika) och de metoder som användes för att föra oss ur finanskrisen, åtminstone i det korta perspektivet.

I nästa stora avsnitt av boken behandlar vi Europa och den europeiska krisen. Huvuddelen av själva krisen kommer i kapitel 4 eftersom den hänger samman med finanskrisen i kapitel 3. Men det räcker inte med makroteori och finanskris för att man skall förstå Europas problem. Vi behöver även den ekonomiska mikroteorin, som handlar om priser och volymer för enskilda varor eller tjänster. Därför behandlar vi den i kapitel 5. Därefter kan vi dra slutsatser om den europeiska situationen i kapitel 6.

I boken tredje huvudavsnitt söker vi oss hemåt. I kapitel 7 granskar vi utvecklingen i Norden, och i kapitel 8 (bokens längsta kapitel) analyserar vi förhållandena i Sverige: först historiskt och sedan successivt framåt till dagsläget.

Slutligen ägnar vi kapitel 9 åt framtiden, i första hand i Sverige. Den kan bli både värre och bättre än vi hade tänkt oss. Till stor del hänger den saken på våra egna beslut. Produktion, tillväxt och god sysselsättning är nästan alltid möjliga att uppnå om det bara finns efterfrågan på varor och tjänster, men efterfrågan förutsätter att någon kan betala (och att den som kan betala också får betala). Den analysen kommer, som sagt, i kapitel 9.

Boken är skriven för att läsas i kapitelordning. Här och var kommer det in ekonomisk teori som behövs för förståelsen av de följande avsnitten. Möjligen kan man bryta ut det historiska avsnittet om Sveriges ekonomi och läsa det bara med stöd med stöd av kapitel 5 om mikroekonomi. Alternativt kan man hoppa över hela det avsnittet (sektion 8.1) ifall man snabbare vill komma fram till slutsatserna om dagsläget. Men annars är det bäst att börja i början och vända en sida åt gången.

Fast ibland kan man vända flera sidor rätt snabbt om man så önskar. Här och var kommer det in små anekdoter (ofta personliga), som är avsedda att belysa den teori som behandlas i motsvarande avsnitt. Anekdoterna är alltid baserade på verkliga upplevelser, men de är ofta förenklade och ibland lite tillspetsade för att någorlunda snabbt ge en illustration till det aktuella teo-

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 7

7

2013-12-10 10:48

Inledning

riavsnittet. Anekdoterna markeras särskilt, så att man snabbt kan identifiera dem och hoppa över dem om man så önskar.

En och annan gång förekommer det tankeexperiment. De liknar anek­ doterna till sin utformning, men de har i allmänhet inte inträffat i verkligheten. I inledningen till dessa avsnitt står att det handlar om ett tanke­ experiment. Även de är avsedda att belysa den teori som just beskrivs i samma kapitel, och de är tänkta att göra materialet lite livligare än den torra teorin.

Den här boken är till stor del skriven i en liten semesterbostad på Cypern med utsikt över Medelhavet. Så egentligen sitter jag mitt i den europeiska krisen. Jag var där när bankerna var stängda och jag såg de långa köerna när de skulle öppna igen. Jag pratade med taxichaufförerna, frisören och tanterna på marknaden. Alla var lugna och sansade men det fanns ingen – inte någon – som hade förstått att anslutningen till euron skulle kunna leda till en asymmetrisk chock. Det var ingen som visste vad som menas med asymmetrisk chock. Men det fanns inte heller någon som hade läst skrifterna av Robert Mundell, nobelpristagaren i ekonomi 1999. Dess värre hade nog även de europeiska politikerna läst Mundell lite slarvigt innan de skapade valutaunionen EMU. I avsnittet om Europa skall vi diskutera vad han egentligen hade insett! Då blir det tufft!

Upplands Väsby i december 2013 Jan Bergstrand

8

978-91-44-09476-2_01_book.indd 8

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

Kapitel 3

Finanskrisen

3.1 Bakgrunden till finanskrisen Finanskrisen blev den djupaste ekonomiska krisen i västvärlden sedan depressionen på 1930-talet. Liksom många andra ekonomiska förändringar tog den världen med överraskning, men egentligen skulle det inte ha varit möjligt. Den som var tillräckligt uppmärksam hade naturligtvis kunnat se den komma. Ändå var det mycket få inflytelserika personer som såg den i tid. Men låt oss nu vara efterkloka och börja med situationen under tiden före krisen.

I ett tidigare avsnitt diskuterade vi som hastigast attityderna till sparande i olika länder, och noterade att asiaterna hade en tendens att spara mest och amerikanerna minst. Så har det varit i många år, men under början av 2000-talet blev det här förhållandet allt tydligare. Därför bör vi börja med att studera hur attityderna till sparande slog igenom i några mycket märkliga betalningsflöden mellan olika länder under åren närmast före krisen. Låt oss betrakta bild 11, som visar konsumtion och sparande i några olika länder under år 2007, dvs. precis innan krisen bröt ut: Användning av BNP 2007 Siffrorna visar vilken andel av BNP som användes till vad Land

Privat kons

Off kons

Investering

Summa

Kina Japan Euro area Fnland Norge Sverige USA U.K.

36 57 57 51 41 47 70 64

14 18 20 22 20 25 19 21

42 23 22 23 24 20 16* 18

92 97 99 96 85 92 105 103

Bild 11

Källa: Nordea

Av tabellen framgår att man i Kina använde 36 procent av sin bruttonational­ produkt till privat konsumtion, 14 procent till offentlig konsumtion och 42 procent till investeringar. Vi vet inte hur stor del av investeringarna som var © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 35

35

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

privata eller statliga, men för det här resonemanget spelar den saken inte så stor roll. Den totala investeringsandelen var den högsta bland de länder som finns med i tabellen – och antagligen en av de allra högsta i världen.

Om man summerar hela raden, ser man sedan att kineserna faktiskt inte använde all sin produktion ens till något. I stället exporterades en stor del av bruttonationalprodukten utan att det förekom någon import av samma storleksordning.

Japan och Euroland är sinsemellan tämligen lika, men båda regionerna skiljer sig starkt från Kina. Deras konsumtionsandelar är mycket högre, och deras investeringsandelar är mycket mindre. Men ändå konsumerar de båda regionerna något mindre än hela BNP, och därför har de exportöverskott, liksom Kina. Överskotten utgör emellertid en relativt obetydlig del av deras totala ekonomier.

Det enda land i tabellen vars uppgifter något påminner om Kina är faktiskt Norge. Även där har man en mycket låg andel privat konsumtion. Detta hänger samman med de avsättningar till den statliga petroleumfonden som vi diskuterade i ett tidigare avsnitt. De pengarna utgör ett nationellt sparande och blir aldrig tillgängliga för konsumtion eller investering.

Sverige har också relativt låg privat konsumtion. För vår del kompenseras detta i viss mån av den mycket höga offentliga konsumtionen. Den beror i sin tur på vår höga andel offentlig finansiering av tjänster som i de flesta andra länder är privat finansierade.

Men när vi sedan kommer till de anglosaxiska länderna, då ser man ett annat konsumtionsmönster. Där ligger den totala resursförbrukningen över 100 procent, dvs. hela nationen förbrukar ett större produktionsvärde än den producerar. Det framgår inte huruvida detta beror på stora offentliga underskott eller om den privata konsumtionen skulle vara större än de privata inkomsterna. Men som vi skall se i ett senare avsnitt så var en stor del av underskottet i USA privata underskott, som finansierades med stigande belåning inom fastighetssektorn.

Det är tydligt att vi här kan se indikationer på ett problem. Om ett land under något enstaka år förbrukar mer eller mindre än det som produceras, är det inget underligt med det. Det är normalt och naturligt att obalanser uppstår på världens finansmarknader, och det är särskilt värdefullt att länder som befinner sig i en intensiv uppbyggnads- och investeringsfas kan få möjligheter att låna pengar av omvärlden. Men det som är anmärkningsvärt i bild 11 är att förhållandet är det motsatta. Kina, som har den högsta investeringsandelen har ändå ett överskott av resurser och kan låna ut pengar till länder med underskott, vilka i sin tur har relativt låga investeringsandelar.

Detta förhållande kunde möjligen vara i sin ordning om det inträffade 36

978-91-44-09476-2_01_book.indd 36

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

under något enstaka år, men så var definitivt inte fallet. I bild 12 ser vi bytesbalanser för ett antal viktiga regioner under den senaste tioårsperioden: Bytesbalans

Bytesbalansen mäter skillnaden mellan inflöden och utflöden av valuta till ett land eller en region. Till inflödet räknas export av varor och tjänster, utländska turisters utgifter i landet samt de löpande inkomsterna av räntor eller utdelningar på placeringar i utlandet. Till utflödet räknas naturligtvis motsvarande betalningar när de går i den omvända riktningen. Dit hör även exempelvis svenska pensionärers pensionsinkomster i de fall då de kan ha bosatt sig utomlands. Men till bytes­balansen räknas inte investeringar i främmande länder, vare sig investeringarna avser fysiska anläggningar eller finansiella placeringar.

Materialet i bild 12 är hämtat från IMF, den Internationella valutafonden.

IMF

Den Internationella valutafonden (International Monetary Fund)

I diagrammet i bild 12 kan vi se bytesbalanserna för vartannat år under 2000talet för vardera USA, Japan, Developing Asia och Euroland. Det framgår tydligt att USA har ett underskott vid varje mättillfälle, och vi kan för ordningens skull notera att underskotten uppgick till ungefär lika stora belopp även vid de mellanliggande åren. Beloppen är mycket stora. Det handlar under den värsta tiden om ca 700 miljarder USD per år, vilket är betydligt större än hela den svenska bruttonationalprodukten. Men om man ställer beloppet i förhållande till den amerikanska produktionen, blir det mycket måttligare och varierar inom intervallet 4 till 8 procent av landets hela BNP. Bytesbalans 2001–2013 miljarder dollar 600 400 200 USA 0 – 200

Japan 2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

EURO area Dev Asia

– 400 – 600 – 800 Bild 12

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 37

Källa: IMF

37

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

Det känns inte riktigt att man har ett så stort bestående underskott, men det finns inte heller någon anledning att tro att bara den saken skulle leda till någon ekonomisk katastrof.

Det amerikanska underskottet finansieras på lite olika sätt under olika år. Traditionellt har Japan och Tyskland varit två stora finansiärer, men under vissa perioder har oljestater i Mellanöstern, och dessutom Ryssland, varit mycket betydelsefulla. Först ett stycke in på det senaste seklet började utvecklingsländer i Asien (vilka främst representeras av Kina) svara för en större andel av finansieringen. Kinas andel kulminerade 2007, omedelbart före finanskrisen, och har sedan successivt minskat. Men det betyder att under sin mest expansiva fas var Kina samtidigt den främste finansiären av amerikanska underskott!

Under de allra senaste åren har euroområdet finansierat en snabbt växande del av det amerikanska underskottet.

I de följande avsnitten skall vi behandla de olika finansiärerna var för sig.

Varför vill Kina finansiera amerik ansk konsumtion?

Mot bakgrund av gångna tiders slitningar mellan Kina och USA är det verkligen berättigat att fråga sig varför kineserna vill finansiera de här amerikanska underskotten.

Då skall man tänka sig en kinesisk företagare som producerar skor eller kläder eller någon annan produkt som går på export till Europa eller USA. Företagaren får i allmänhet betalt i dollar och lämnar in dem till den lokala banken för utbyte mot kinesiska yuan. Exporten är lönsam därför att företagaren får tillräckligt många yuan för varje dollar för att kunna finansiera sin verksamhet och betala sina kostnader i yuan. Det finns många kinesiska företag som främst säljer sin produktion till Europa och USA på liknande villkor.

Så småningom hamnar alla dessa dollar i den kinesiska riksbanken. Där skulle man kunna stapla upp dem i en stor hög (det sker säkert i viss utsträckning), men på längre sikt är det inte något riktigt lönsamt projekt. Då ligger de bara där utan att ge någon avkastning. Dessutom tar Kina en viss risk att dess innehav av dollar med tiden skulle kunna bli mindre värt, nämligen om valutakursen skulle ändras så att det i framtiden går färre yuan på en dollar än vad som är fallet i dag.

Om man tycker att man får för mycket dollar skulle man väl kunna sälja dem på världens valutamarknader och bli av med hela problemet? Nej, men det går ju inte. Om man säljer dem på världsmarknaden kommer dollarkursen att sjunka kraftigt, och då påverkas alla de kinesiska företagens lönsamhet. Då får de kinesiska företagen sämre betalt för sina varor eller tjänster, och 38

978-91-44-09476-2_01_book.indd 38

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

då blir de mindre intresserade av att expandera sin verksamhet. Då bromsar man upp den kinesiska industriella expansionen, och det vill man absolut inte. Därför sitter man där med sina dollar och kan inte sälja dem. Högarna bara växer över tiden, och de ger ingen avkastning.

Men det finns en placering som ger en viss, om än inte särskilt hög, avkastning. Man kan köpa amerikanska statsobligationer. Då får man ränta och det är ju bättre än att inte få ränta. Men den viktigaste fördelen är en helt annan: Man hjälper till att finansiera det offentliga amerikanska underskottet och hjälper därmed amerikanerna att fortsätta konsumera i övermått. Då kan de ju fortsätta att köpa kinesiska varor och tjänster, och därmed kan de kinesiska företagen fortsätta att exportera sina varor till USA. Att man samtidigt genom utlåningen faktiskt begränsade konsumtionen i Kina tyckte man vid den tiden nog inte var någon nackdel!

Men hur länge kan detta fortsätta? Är det inte troligt att man någon gång kommer till en punkt där den kinesiska centralbanken förlorar intresset för att finansiera den amerikanska statens underskott? Jo, så är det, och den punkten har vi redan i sikte. Om vi studerar bild 12 lite noggrannare, ser vi att finansieringssituationen har börjat förändras under de senaste åren.

Det är inte längre Kina som står för huvuddelen av finansieringen, utan en stor del av finansieringen har flyttats över till eurozonen. Där är det främst Tyskland som lånar ut pengar, och så har det varit under många år. Men i början av perioden doldes den tyska utlåningen av stor upplåning i de sydeuropeiska länderna. Nu, när de länderna tvingas till en stramare politik, blir det överskott i hela området.

I Kina har vi nu nått en ekonomisk utvecklingsnivå som är sådan att den kinesiska allmänheten börjar efterfråga varor och tjänster i en utsträckning som aldrig förr har inträffat. Då minskar det kinesiska exportöverskottet till förmån för inhemsk konsumtion. Då kan problemet med det stora överskottet försvinna utan någon större dramatik.

Situationen i Japan och Europa

De andra finansiärerna då? Varför vill Japan och Tyskland fortsätta med utlåning till underskottsländer, främst till USA? Nej, någon sådan vilja finns det ju egentligen inte. Men det blir överskott i de ländernas bytesbalanser på grund av olika orsaker i de båda fallen. I Japan har vi en befolkning som i genomsnitt blir allt äldre och en ekonomi som i stort sett har stått stilla under de senaste 20 åren. Dessutom har den japanska staten ett stort budgetunderskott. Många japaner är helt enkelt rädda för att deras pensioner kan komma att minska kraftigt i framtiden. Då är det

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 39

39

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

naturligt att man sparar relativt mycket, samtidigt som den japanska exportindustrin är framgångsrik. Med kombinationen av högt privat sparande och en framgångsrik exportindustri skapas lätt betalningsöverskott som måste placeras på ett eller annat sätt. Då hamnar lätt en stor summa pengar på världens finansiella marknader – och där är det amerikanska statsobligationer som utgör den viktigaste placeringsformen.

I Tyskland har man också en befolkning som blir allt äldre, men de dominerande orsakerna till bytesbalansöverskottet är ändå helt annorlunda än de japanska. Här har vi en stark spartradition och dessutom ett starkt ansvarstagande för den nationella industrin av olika slag. Produktionskostnaderna i den tyska industrin har utvecklats långsammare än i de flesta andra länder.

Men samtidigt har problemen i latinländerna och Grekland i Sydeuropa kommit att underminera värdet av eurovalutan. När priset på euro faller, blir det lättare för de tyska exportföretagen att nå framgångar på världsmarknaderna. Därför går tyska företag bra, inte minst bilindustrin, och därför får Tyskland stora exportöverskott som behöver placeras på världsmarknaden.

Euroområdet består av många länder med radikalt olika attityder till konsumtion och sparande. I Tyskland och angränsande länder (i första hand Schweiz, Österrike och Nederländerna) är man mycket noga med att leva med en ekonomi i balans. Man träffar inte löneavtal som leder till att de berörda företagen förlorar konkurrenskraft och man har, särskilt i Tyskland och Schweiz, länge haft stora överskott i sin bytesbalans.

Men under större delen av 2000-talet har det funnits underskott i Medel­ havsländerna. Deras priser har stigit mer än priserna i Centraleuropa och därför har deras exportförmåga tagit skada. Detta har gjort att man har haft bytesbalansunderskott runt Medelhavet, samtidigt som det har funnits stora överskott i det mera centrala området. Därför har hela Euro-området under många år uppvisat en sammanlagd bytesbalans nära noll, och det är den siffran som framgår av diagrammet. Under de första åren ligger den så nära noll att motsvarande stapel knappt syns i jämförelse med Japan och Kina.

Men i samband med den svåra krisen i Medelhavsländerna under de senare åren har man inom EMU ställt hårda krav på att alla länder skall skära ner sina statliga budgetunderskott. Dessa åtgärder påverkar inte omedelbart bytesbalansen, men det kommer snart en indirekt effekt. När staterna friställer statsanställd personal eller sänker motsvarande löner minskar allmänhetens köpkraft och det leder till en minskning av importen. Då förbättras bytesbalanserna i Medelhavsområdet, samtidigt som de höga överskotten det centrala området består. Då uppstår ett överskott i hela området, och det syns i diagrammet.

Det europeiska överskottet har uppkommit därför att man kräver att alla 40

978-91-44-09476-2_01_book.indd 40

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

länder skall minska sina statsutgifter. Det har lett till höjda skatter, lägre levnadsstandard och därför minskad import. Då blir det också minskade underskott eller rent av överskott i ländernas bytesbalanser. Vi skall återkomma till frågan om dessa effekter under en utförligare diskussion, i samband med att vi behandlar problemen inom EMU-området i ett senare kapitel.

3.2 Finanskrisen i Amerika Finanskrisen bröt egentligen ut hösten 2007. Men då förstod man inte dess egentliga omfattning. Det var först i samband med att investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs på sensommaren 2008 som man verkligen förstod vad det handlade om. Redan under hösten 2008 började man också diskutera orsakerna till den häpnadsväckande snabba ekonomiska nedgången. Då publicerade IMF Quarterly (en tidskrift utgiven av Internationella valutafonden) en inledande analys av förloppet och började sin genomgång med diagrammet i bild 13: Stigande skulder

Allmänhetens skulder i procent av årsinkomsterna % 180 160 140 120 100 80 60 1955

60

65

70

75

Bild 13

80

85

90

95

2000

05 Källa: IMF

Ur diagrammet kan man utläsa att allmänheten (privatpersoner och företag utom banker) år 1955 hade skulder som motsvarade ungefär 65 procent av deras årsinkomster. Sedan ser vi hur skuldkvoten har ökat i stort sett varje år, för att vid finanskrisens utbrott utgöra omkring 175 procent av motsvarande aktuella inkomster – en uppseendeväckande hög andel. Men utvecklingen i Sverige och många andra länder är ungefär likartad och det uppstod ändå inte någon finanskris hos oss. Som vanligt finns det stora skillnader mellan länder som motiverar att man ibland betraktar likartade nyckeltal på olika sätt.

I USA, där krisen började, handlade problemen till större delen om ett olyckligt system för finansiering av småhus till allmänheten.

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 41

41

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

Småhus har i Sverige alltid varit relativt sett dyrare än småhus i USA, och vi har därför varit vana vid en mycket högre genomsnittlig skuldsättning. Detta blev nödvändigt på grund av våra (i genomsnitt) mycket kallare vintrar än i USA, och det blev möjligt att hantera på grund av våra mycket fördelaktiga avdragsregler för räntor vid den personliga beskattningen.

Eftersom USA har ett i genomsnitt mildare klimat och mindre förmånliga skatteregler har husen i allmänhet byggts billigare än här hemma. ”Never pay more than two year’s wage for a house”, sa min lärare i investeringsteori vid mitt amerikanska college i min ungdom.

Dessutom har man ofta strävat efter att betala tillbaka lån så snabbt som möjligt. Därför var den höga belåningen vid slutet av den studerade perioden mycket mer anmärkningsvärd i USA än motsvarande belåningssiffror i Sverige.

Ut vecklingen i USA före krisen

Under perioden 1996–2004, alltså under den senare delen av president Clintons regeringstid och den första perioden för president Bush, växte med­ vetandet om att småhusmarknaden i USA var tydligt segregerad. Det fanns en stor grupp inom befolkningen vars kreditvärdighet klassificerades som subprime, vilket i praktiken betydde att de inte kunde komma i fråga för normala banklån. Medborgarna i den gruppen var vana vid att aldrig kunna låna några pengar, och många av dem hade följaktligen egentligen aldrig haft några planer på att köpa småhus.

Subprime borrowers

Personer, som på den amerikanska kreditmarknaden anses ha otillräckliga säkerheter för att ta banklån på normala villkor.

Men nu tyckte båda de nämnda presidenterna att man borde kunna ordna bättre lånemöjligheter för den här gruppen – särskilt under perioder, som omkring år 2000, då räntorna för småhus var relativt låga. Då skulle man kunna medverka till att en stor grupp kunde köpa enklare småhus och på så sätt skulle få bättre bostäder än de förut hade haft. Det är väl inte osannolikt att presidenterna även såg en möjlighet att värva röster från den här gruppen (som inte brukade rösta alls). De gav därför direktiv till några halvstatliga kreditinstitut (Freddie Mac, Fannie Mae, Ginnie Mae) att man skulle vara mera generös än tidigare med att låna ut pengar till småhus för den här gruppen av lite svagare låntagare.

De underliga namnen på de nämnda kreditinstituten var i själva verket uttalsvänliga förkortningar av deras verkliga namn, som var tämligen for-

42

978-91-44-09476-2_01_book.indd 42

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-10 10:48

3 Finanskrisen

mella och komplexa. Freddie Mac heter exempelvis egentligen Federal Home Loan Mortgage Corporation.

Det var emellertid inte så enkelt att få de nya tilltänkta låntagarna att ställa upp på projektet. De var vana att klara sig själva och var i allmänhet rätt skeptiska till både banker, kreditinstitut och framför allt till att låna pengar! För att ändå få dem intresserade erbjöd man mycket gynnsamma villkor (kallade ”teasers”), som påminde om de svenska paritetslånen några decennier tidigare.

På de nya lånen behövde låntagaren under de första åren bara betala halva räntan och ingen amortering alls. Den obetalda räntan adderades till skulderna, med filosofin att alla inom några år skulle få bättre råd att betala.

Detta kunde naturligtvis vara ett viktigt försäljningsargument gentemot den stora gruppen av personer som saknade bankerfarenhet och därför hade svårt att genomskåda riskerna med det nya upplägget. Många såg att de hade råd med huset vid den aktuella tidpunkten och förstod kanske inte alltid riktigt hur mycket dyrare det skulle bli om räntorna steg.

Teasers

Ett system av uppskjutna räntor och amorteringar, som skulle göra det billigare för låntagare med dålig kreditvärdighet att låna pengar till finansiering av småhus.

Men förmodligen hade inte ens dessa teasers varit tillräckliga för den expansion som faktiskt inträffade, om man inte dessutom hade haft speciella förhållanden i relationen mellan låntagare banker och pantsättningsregler. De här reglerna säger i USA (i motsats till Europa) att låntagarens skyldigheter i praktiken begränsas till den avtalade panten. I klartext betyder detta att en amerikansk låntagare som inte klarar av att betala sina räntor kan lämna sitt hus till banken och flytta därifrån. Låntagaren förlorar sin kontantinsats, men ansvarar inte för lånet i den mån detta överstiger pantens värde. ***** Konferensen vid Duke University Jag blev inbjuden att hålla ett föredrag om finanskrisen vid en konferens som en svensk utbildningsorganisation ordnade vid Duke University i North Carolina i USA. Det fanns deltagare från hela världen och däribland naturligtvis några amerikaner, även om de var långt ifrån i majoritet.

Jag hade läst på materialet mycket noga och blivit mycket överraskad av den här bestämmelsen om begränsningen av låneansvaret, som jag inte hade varit medveten om förut. Det amerikanska synsättet skiljer sig mycket radi-

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09476-2_01_book.indd 43

43

2013-12-10 10:48

Jan Bergstrand

Jan Bergstrand är nyligen pensionerad från en tjänst som adjungerad professor i Ekonomisk analys och styrning vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är ofta anlitad för undervisning vid företagsledarkurser av olika slag, ofta med inriktning på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Han har tidigare arbetat som programdirektör vid IFL:s företagsledarkurser i alla världsdelar utom Australien. Han var under åren 2002–2004 långtidsrådgivare vid finansdepartementet i en av provinserna i Sydafrika efter avskaffandet av apartheid.

| Världsekonomin och vi

Världsekonomin och vi

– det ekonomiska läget i världen, Europa och Sverige Världsekonomin och vi utgör en introduktion till ekonomiskt tänkande med fokus på de aktuella problemen i världen. Tillväxten i världsekonomin är ovanligt låg, arbetslösheten stiger och allmänheten har inte längre förtroende för regeringarnas förmåga att hantera de ekonomiska svårigheterna. Problemen är särskilt allvarliga i Europa.

Lösningen av finanskrisen skapade stora underskott i statsfinanserna i många länder. Men i Europa finns ett regelverk runt EMU, som starkt begränsar tillåtna underskott. När då olika länder utvecklas på olika sätt finns inte handlingsutrymme för att lösa problemen i varje land för sig. Därför har Europa har blivit en stagnerande ekonomi, med den sämsta ekonomiska utvecklingen i världen.

Världsekonomin och vi – det ekonomiska läget i världen, Europa och Sverige

I Sverige står vi inför problem med åldrande befolkning, hög arbetslöshet och en svag omvärld som saknar resurser att efterfråga våra industrivaror. Nu behöver vi förstå vilka åtgärder som krävs för att leda svensk ekonomi rätt. Bokens senare del behandlar därför de svenska förhållandena och påvisar hur vi måste tänka om på vissa traditionella ekonomiska områden.

Den här boken är skriven för företagsledare, studenter och andra personer som vill förstå den ekonomiska utvecklingen i omvärlden.

Den utvecklingen går nämligen att förstå även om den är svår att påverka för den enskilde individen.

Art.nr 38220 ISBN 978-91-44-09476-2

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09476-2_Cover.indd 1

9 789144 094762

Jan Bergstrand

2013-12-09 11:03